Krakel Spektakel, hör hur det låter! Studier i Lennart Hellsings språkvärld

Abstract

This thesis deals with Lennart Hellsing's works, and especially his texts for small children, from 1945 to 2000. In an introductory survey the oral transmission of literature is discussed in relation to orality and literacy. The presupposition is that there are similarities between oral culture and texts for the very young. Hellsing's production is surveyed along with his position as a poet, his interests in other art forms, and his ideas on education. Attention is drawn to a fascination for carnival and festivity, and a strong affection for folklore and tradition found in his texts. His nursery rhymes, poems and songs are discussed from an auditive point of view: rhythm, rhyme, onomatopoeia, puns. The analysis also demonstrates how the poet has cooperated with musicians and how his texts have been interpreted by composers. The form of the poems and stories is found to be adapted to a situation of oral performance and auditive reception, and to mnemotechnical needs. The existence of a "double audience", a grown-up performer and a listening child, is of great importance, implemented with both sound repetitions for language training and many allusions for the adult to enjoy. As is the case in many orally transmitted texts there is often a "double scene", where what is being told in the story or poem coincides with the setting of the performance. The final chapter examines characters, settings and activities. It reveals that many features of Hellsing's fictive world can be regarded as closely related to what is found in traditional oral storytelling.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Undersökningen syftar till att klargöra hur överföringen av hellsingtexter till barnpubliken har en motsvarighet i texternas form och hur detta bidrar till att forma diktarens poetiska universum. Texterna står i centrum och perspektivet är brett. Eftersom barnlitteratur är en litterär sidoström behövs andra teorier och metoder än för annan litteratur. Jag fokuserar den auditiva sidan i Hellsings produktion och söker följa spåren av muntlig kultur i stort. De tre första kapitlen presenterar en bakgrund. Kap 1 behandlar barnlitteraturens förhållande till muntlig tradition, ett hittills föga uppmärksammat område. Sådana strategier som enl Walter J Ong är typiska för muntlig kultur förmedlas till barnet genom ramsor, sagor, sånger. Trots att barn i vår tid omges av tryckta texter upplever de litteraturen och dess särdrag främst muntligt och auditivt. Kap 2 ger en sammanfattning av Hellsings produktion, från barn- resp vuxenlitteratur till s k allåldersböcker. Diktarens betydelse för svensk barnlitteratur behandlas, liksom hans relation till olika kulturella riktningar i samtiden. I kap 3 belyses Hellsings pedagogiska idéer, hans intresse för olika konstarter och hans strävan att fokusera olika sinnesintryck. Avhandlingens centrum utgörs av kap 4-7. Först undersöks de poetiska verktygen. Upprepningsteknik används på olika nivåer. Genrer och formdrag ur muntlig tradition visar sig vara rikt representerade. Rimmen flödar rikt och konstfärdigt, vilket här relateras till hur barn tillägnar sig ordstrukturer och ljudmönster. Rytmen i hellsingversen är regelbunden men alltid väl anpassad till talat språk. Många olika versmått förekommer. Hellsing leker gärna som gångna tiders slagfärdiga underhållare med det svenska språket i sin poesi genom att använda underliga ord, namnramsor, dubbeltydigheter, vitsar. Det som berättas tycks ibland delvis sammanfalla med berättarsituationen, en s k dubbel scen uppstår. Åtskilliga sådana fall finns i hellsingtexterna. Ofta ger texten också genom språkliga vinkar stöd åt en dramatisk uppläsning. Hellsings barntexter vänder sig till en dubbel publik: de riktas formellt till barnen men kan samtidigt roa vuxna med t ex litterära anspelningar. Vidare redovisas exempel på användning av folktraditionens minnestekniska verktyg: formler, seriell uppbyggnad och omkväden. Många hellsingtexter sjungs av barn och för barn och därför ägnas samspelet mellan text och musik stor uppmärksamhet. Åtskilliga musikaliska genrer är representerade. Hellsingtexterna sägs ha en inneboende musikalitet och har lockat många tonsättare, som har hanterat dem utifrån olika syften, pedagogiska, scendramatiska etc. Både sådana fall och diktarens nya texter till äldre melodier kommenteras. Den hellsingska språkvärlden är lekfull och karnevalsk och roar barn genom otaliga normbrott. Mat är ett vanligt ämne. Persongalleriet består av kufar och krumelurer som ofta uppstått ur ordlekar. Vissa figurer, lekfulla fria barn, som konkretiserar efterkrigstidens nya syn på barnet, återkommer i olika verk. Kulturhistoriska och litterära gestalter karnevaliseras. Miljön varierar mellan det småbarnsnära, det tidlösa och det exotiska. Aktivitet och kreativ fantasi betonas medan moraliska pekpinnar saknas. Humorn spelar på barnets nivå. Mina studier visar att Hellsings diktning är mångsidig och saknar snäva gränser, att den samtidigt är både traditionsanknuten och modern.

• author: Nilsson, Inger
• supervisor: [unknown] [unknown]
• opponent: Docent Selander, Inger, Department of Comparative Literature, Lund University
• organization: Comparative Literature
• publishing date: 2001
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Languages and Literature
• keywords: literature criticism, General and comparative literature, Nordiska språk (språk och litteratur), Scandinavian languages and literature, children's songs, orality, verse-making, children's poems, Lennart Hellsing, literary theory, Allmän och jämförande litteratur, litteraturkritik, litteraturteori
• pages: 353 pages
• defense location: Edens hörsal, Hus Eden, Paradisg 5
• defense date: 2001-12-01 10:15:00
• ISBN: 91-628-4883-6
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• id: 775d0ff1-3720-46bd-a52f-ece13eddd06e (old id 20273)
• date added to LUP: 2016-04-04 11:13:56
• date last changed: 2018-11-21 21:03:30