Nursing-Related Qualities, Personality and Work Satisfaction : Assistant Nurses in a Ten-Year Perspective

Abstract

The personalities and qualities of nursing personnel are considered to be of great importance for their interactions with patients and may also influence work satisfaction. The aim of the thesis was to explore the extent to which different personal qualities and personality factors, with a possible effect on motivation, professional conduct, and coping with anxiety, are represented in a group of assistant nurses (in Swedish undersköterskor), and how these qualities are related to nursing competence and long-range work satisfaction. A group of 51 female nursing students (mean age 31.8 years) participated in the study. The nursing-related qualities were empathy, sensitivity to non-verbal communication, feelings of discomfort in different nursing situations and work satisfaction. The personality factors were psychogenic needs and defence mechanisms. Relations between base data were explored in papers I, II and III. Paper I: No correlation was found between the degree of affective empathy and the sensitivity to non-verbal communication. Affective empathy, i.e. the ability to share other people’s feelings, was negatively related to the presence of the identity defence of not recognising a separate identity. Introaggression was related to an enhanced capacity for apprehending non-verbal expressions. Presence of the mechanism of isolation appeared to be related to a lower degree of sensitivity. Paper II: The degree of affective empathy appeared to be correlated to social needs such as the need for affiliation and the need to help and care for other people. Sensitivity to non-verbal communication was correlated to the non-neurotic dominance factor and to an increased need to help and care for people.Paper III: Subjects with the defence mechanism of repression experienced a lesser degree of discomfort than the rest of the subjects when seeing patients with an amputated breast or an amputated leg. Subjects with an insecure sex identity experienced a higher degree of discomfort in the same situation. Subjects characterised by the defence mechanism of isolation experienced considerably more discomfort than the others in close contact with different bodily excretions. At a follow-up two years later, 43 of the subjects were interviewed, work satisfaction was assessed, and nursing competence was appraised. At a follow-up ten years after completion of nursing school, 33 subjects took part in a telephone interview. Work satisfaction was assessed in 23 subjects still working as assistant nurses.Paper IV: Cluster analysis performed on baseline data resulted in four groups: ‘empathic’, ‘discomfort prone’, ‘service-minded’ and ‘dominant’. At the first follow-up, the service-minded had the greatest work satisfaction, with many considered to be ‘real jewels’. At the second follow-up eight years later, there appeared to be an overrepresentation of injuries and long-term sick leave in this group, whose members had apparent difficulties in being dominant and asserting own interests. Work satisfaction diminished in all the groups over time. Long-term work satisfaction was positively related to degree of empathy and negatively related to degree of sensitivity to aggressive expressions.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Utövandet av läkekonsten består till en del av rent medicinsk-tekniska insatser som grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessa insatser äger rum inom ett omvårdnadssammanhang, och här anses den personliga relationen vara ytterst betydelsefull för patientens tillfrisknande.



Patienter och vårdpersonal har specifika roller som ej är jämlika. Rollinnehåll och rollförväntningar har förändrats samtidigt som nya värderingar och rättigheter har uppkommit i samhällsutvecklingen i stort. Patientens rättigheter och eget inflytande på sin vård har i Sverige stärkts undan för undan. Under 1900-talets senare hälft har det också växt fram olika omvårdnadsteorier.



Många omvårdnadsteoretiker har en interaktionistisk inriktning, d v s betonar samspelet mellan å ena sidan sköterskans aktiviteter och förhållningssätt och å andra sidan patientens omvårdnadsbehov. En sköterskas personlighet och egenskaper kan förväntas sätta sin speciella prägel på samspelet med patienten och därigenom påverka omvårdnadens kvalitet. I detta sammanhang har olika omvårdnadsteoretiker pekat på viktiga begrepp. Här kan nämnas empati, perception, jaguppfattning, intresse, lyhördhet - avläsa kroppsspråk, interaktion och kommunikation samt förmåga till distans som visas genom att ge tillbaka vad man uppfattat. Ett professionellt förhållningssätt där man efter situationens krav kan växla mellan närhet och distans är av stor betydelse, liksom förmågan att finna strategier när olika intressen kommer i konflikt med varandra och prioriteringar måste göras.



Undersköterskans yrkesroll har en stark patientorientering. Arbetet fokuseras mycket kring patientens dagliga omvårdnad. Det är också starkt anpassningsinriktat, undersköterskan skall anpassa sig till krav från patienterna, till sjuksköterskor och annan personal och förväntas inte ta egna initiativ. Yrkesidentitet och professionell kompetens lärs in genom praktiskt samspel som äger rum framför allt med patienter men även med sjuksköterskor.



I sköterskors arbete, och då speciellt i omvårdnadsfunktionen, finns många aspekter som är relaterade till personlighet och specifika egenskaper. I denna undersökning har syftet varit att operationalisera olika omvårdnadsrelaterade egenskaper och personlighetsaspekter som bedöms kunna påverka motivation, professionellt förhållningssätt och förmåga att hantera stress och ångest, samt att undersöka i vilken utsträckning dessa egenskaper är representerade hos en grupp undersköterskor.



I undersökningen deltog 51 kvinnliga undersköterskestuderade. De omvårdnadsrelaterade egenskaperna var empati, känslighet för icke-verbal kommunikation, obehagsreaktioner i olika vårdsituationer samt arbetstillfredsställelse. De personlighetsrelaterade aspekter som studerats var den psykogena behovsprofilen och den psykodynamiska försvarsstrukturen.



Det var av intresse att undersöka vilka undersköterskor som visar störst arbetstillfredsställelse på längre sikt samt om undersköterskor som bedöms vara ovanligt duktiga också uppvisar speciella personlighetsdrag eller andra karakteristiska egenskaper. Vid en uppföljning två år senare intervjuades 43 undersköterskor på sina respektive arbetsplatser och arbetstillfredsställelsen mättes. Intervjuer gjordes med avdelningsföreståndaren, alternativt någon annan på arbetsplatsen som väl kände till undersköterskans omvårdnadsförmåga. Vid en uppföljning 10 år efter utbildningens slut deltog 33 undersköterskor i en telefonintervju. Arbetstillfredsställelsen mättes hos de 22 som fortfarande arbetade som undersköterskor.



Analys av basdata visade inget samband mellan empati och känslighet för ickeverbal kommunikation. Däremot framkom ett positivt samband mellan empati och sociala behov och ett positivt samband mellan känslighet för ickeverbal kommunikation och dominans. Behovet att hjälpa och ta hand om andra visade positivt samband både till empati och känslighet för ickeverbal kommunikation. Behoven av ordning, framgång och självständighet var relaterade till en lägre känslighet för ickeverbal kommunikation.



Försvarsmekanismen introaggression befanns visa samband med ökad känslighet för ickeverbal kommunikation och då speciellt när det gällde uttryck av sorg och liknande negativa undergivna uttryck. Försvarsmekanismen isolering (som är relaterad till tvångsmässighet) visade samband med minskad känslighet för ickeverbal kommunikation. Identitetsförsvar där man inte erkänner en separat identitet, d v s en omogen självdifferentiering, visade samband med en lägre empatisk förmåga.



Högt obehag i vårdsituationer där man konfronteras med olika kroppsutsöndringar visade sig ha samband med förekomsten av försvarsmekanismen isolering. Försvarsmekanismen repression var däremot förknippad med lägre obehag vid åsynen av amputerade patienter medan tecken på en osäker kvinnlig könsidentitet var relaterat till högre obehag i samma situation.



Utifrån en klusteranalys utförd på basdata kunde undersköterskorna delas in i fyra grupper, nämligen "empatiska", "obehagsbenägna", "dominanta" och "service-inriktade".



"Empatiska" I denna grupp finns individer med en hög grad av affektiv empati, d v s inlevelseförmåga. Här finner man också den högsta känsligheten för icke-verbal kommunikation, avläsningsförmåga av mimik, kroppsspråk och tonfall. Dominansbehovet är starkt. De sociala behoven är uttalade liksom omvårdnadsbehovet. Behovet av stöd är också starkt. Nivån av obehag inför olika vårdsituationer är låg. Försvarsmekanismen introaggression förekommer i högre grad i denna grupp.



"Obehagsbenägna" Här finner man en medelstark grad av affektiv empati men den lägsta känsligheten för icke-verbal kommunikation. Sällskapsbehov och omvårdnadsbehov är ganska starka. Behov av ordning och reda är stort liksom behov av bekräftelse. I denna grupp finns den högsta obehagsnivån och den gäller speciellt obehag inför kroppsutsöndringar och inför närhet till avlidna patienter. Försvarsmekanismen isolering och identitetsförsvar där man ej uppfattar en separat herofigur är representerade i denna grupp.



"Service-inriktade" Här är graden av affektiv empati medelstark. Känsligheten för icke-verbal kommunikation är ganska låg. Dominansbehoven är låga, i stället finner man en stark tendens att låta andra personer dominera och stå i centrum för uppmärksamheten. Detta kombineras med ett starkt bekräftelsebehov och ett ganska starkt behov av stöd. I denna grupp finner man den lägsta nivån av obehag inför olika vårdsituationer. Man finner ingen ökad förekomst av försvarmekanismer.



"Dominanta" Graden av affektiv empati är låg i denna grupp. Förmågan att uppfatta icke-verbal kommunikation är däremot god. Dominansbehovet är starkt liksom självständighetsbehovet. Omvårdnadsbehovet är lågt liksom sällskapsbehovet och behovet av ordning och reda. Obehagsnivån är hög avseende kroppsutsöndringar men låg avseende närhet till avlidna patienter. Här finner man förekomst av försvarsmekanismen inhibition och identitetsförsvar relaterat till könsidentitet.



Vid första uppföljningen (två år efter utbildningen) visade de service-inriktade högst arbetstillfredsställelse och många i den gruppen ansågs som verkliga pärlor i vården. Vid andra uppföljningen (10 år efter utbildningen) visade det sig att skador och långtidssjukskrivning var överrepresenterade i samma service-inriktade grupp. Undersköterskorna i denna grupp hade påtagliga svårigheter att dominera, stå på sig och försvara sina egna intressen.



Arbetstillfredsställelsen över tid minskade i alla grupperna. Hög arbetstillfredsställelse på lång sikt befanns emellertid vara relaterad till bättre empatisk förmåga och en lägre känslighet för aggressiva icke-verbala uttryck.

• author: Sand, Åsa
• supervisor: [unknown] [unknown]
• opponent: Professor Norberg, Astrid, Department of Nursing, Umeå
• organization: Department of Psychology
• alternative title: Omvårdnadsrelaterade egenskaper, personlighet och arbetstillfredsställelse : Undersköterskor i ett tioårsperspektiv
• publishing date: 2003
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Psychology
• keywords: personality, defence mechanisms, work satisfaction, discomfort, Social psychology, Industrial psychology, non-verbal communication, Nurses, empathy, Arbetspsykologi, Socialpsykologi, industripsykologi
• pages: 132 pages
• defense location: Edens hörsal, Lund
• defense date: 2003-05-26 10:15:00
• external identifiers: other:ISRN-LUSADG/SAPS--03/1117--SE
• ISBN: 91-628-5704-5
• language: English
• LU publication?: yes
• additional info: Article: I. Sand, Å. (1993). Relations between sensitivity to non-verbal communication, empathy and mechanisms of defence. An explorative study. Psychological Research Bulletin XXXIII:5. Lund University. Article: II. Sand, Å. (1994). Relations between psychogenic needs, empathy and sensitivity to non-verbal communication. An explorative study. Psychological Research Bulletin XXXIV:4. Lund University. Article: III. Sand, Å. (1996). Relations between mechanisms of defence and feeling of discomfort in different nursing situations. An explorative study. Psychological Research Bulletin XXXVI:1. Lund University. Article: IV. Sand, Å. (2003). Nurses’ Personality, Nursing Related Qualities and Work Satisfaction: a 10-year Perspective. Journal of Clinical Nursing. Mar;12(2):177-187.
• id: 9510c3e0-02ba-4f0f-8e47-28072cc5a1f6 (old id 465782)
• date added to LUP: 2016-04-04 11:57:08
• date last changed: 2021-12-06 19:54:43