Temanummer: Dokumenteringspraktiker i välfärden : Introduktion
(2017) In Socialvetenskaplig tidskrift 24(3-4). p.173-332- Abstract (Swedish)
- Dokumentering av olika slag har blivit ett vardagligt inslag för anställda i en rad offentliga verksamheter. Standardisering och digitalisering av välfärdstjänster utgör ett slags dokumenterande praktik. Redovisningskrav gällande kvalitet, effektivitet, transparens och säkerhet utgör en annan. Syftet med standardiserad dokumentation är önskan om att kunna mäta utfall samt öka kvaliteten – båda ses som avgörande komponenter i det som numera beskrivs som ett ständigt pågående "förbättringsarbete". För flera yrkesgrupper i verksamheter som exempelvis sjukvård, socialtjänst och skolan, innebär detta ökad dokumentering. Vi kan kalla denna typ av administration dokumenteringspraktiker, ett samlande begrepp för arbetet med och pratet om både... (More)
- Dokumentering av olika slag har blivit ett vardagligt inslag för anställda i en rad offentliga verksamheter. Standardisering och digitalisering av välfärdstjänster utgör ett slags dokumenterande praktik. Redovisningskrav gällande kvalitet, effektivitet, transparens och säkerhet utgör en annan. Syftet med standardiserad dokumentation är önskan om att kunna mäta utfall samt öka kvaliteten – båda ses som avgörande komponenter i det som numera beskrivs som ett ständigt pågående "förbättringsarbete". För flera yrkesgrupper i verksamheter som exempelvis sjukvård, socialtjänst och skolan, innebär detta ökad dokumentering. Vi kan kalla denna typ av administration dokumenteringspraktiker, ett samlande begrepp för arbetet med och pratet om både gamla och nya administrativa rutiner. Uppfattningar om sakernas tillstånd är många och varierande. Pappersgörat kan uppfattas som kränkande mot den professionella identiteten, eller tvärtom som ett stöd och lyft – professionalisering av yrket. Eller både och. Oavsett vilka uppfattningar som råder inom olika praktikerfält eller i förhållande till olika dokumenteringsrutiner, så är dagens dokumenteringsfokus värt att uppmärksamma, att undersöka empiriskt och att underkasta samhällsvetenskaplig analys. I det här temanumret har vi därför samlat forskning om dokumenteringspraktiker i olika välfärdsorganisationer: exempelvis socialtjänsten, skolan, försäkringskassan. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/6b161bf1-4b28-4e50-aab8-5351dd93a019
- organization
- publishing date
- 2017-12-01
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- in
- Socialvetenskaplig tidskrift
- editor
- Jacobsson, Katarina LU
- volume
- 24
- issue
- 3-4
- pages
- 173 - 332
- publisher
- Forsa
- ISSN
- 1104-1420
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 6b161bf1-4b28-4e50-aab8-5351dd93a019
- alternative location
- https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/18043/16347
- date added to LUP
- 2019-01-07 14:35:32
- date last changed
- 2019-01-09 11:20:07
@misc{6b161bf1-4b28-4e50-aab8-5351dd93a019,
abstract = {{Dokumentering av olika slag har blivit ett vardagligt inslag för anställda i en rad offentliga verksamheter. Standardisering och digitalisering av välfärdstjänster utgör ett slags dokumenterande praktik. Redovisningskrav gällande kvalitet, effektivitet, transparens och säkerhet utgör en annan. Syftet med standardiserad dokumentation är önskan om att kunna mäta utfall samt öka kvaliteten – båda ses som avgörande komponenter i det som numera beskrivs som ett ständigt pågående "förbättringsarbete". För flera yrkesgrupper i verksamheter som exempelvis sjukvård, socialtjänst och skolan, innebär detta ökad dokumentering. Vi kan kalla denna typ av administration dokumenteringspraktiker, ett samlande begrepp för arbetet med och pratet om både gamla och nya administrativa rutiner. Uppfattningar om sakernas tillstånd är många och varierande. Pappersgörat kan uppfattas som kränkande mot den professionella identiteten, eller tvärtom som ett stöd och lyft – professionalisering av yrket. Eller både och. Oavsett vilka uppfattningar som råder inom olika praktikerfält eller i förhållande till olika dokumenteringsrutiner, så är dagens dokumenteringsfokus värt att uppmärksamma, att undersöka empiriskt och att underkasta samhällsvetenskaplig analys. I det här temanumret har vi därför samlat forskning om dokumenteringspraktiker i olika välfärdsorganisationer: exempelvis socialtjänsten, skolan, försäkringskassan.}},
editor = {{Jacobsson, Katarina}},
issn = {{1104-1420}},
language = {{swe}},
month = {{12}},
number = {{3-4}},
pages = {{173--332}},
publisher = {{Forsa}},
series = {{Socialvetenskaplig tidskrift}},
title = {{Temanummer: Dokumenteringspraktiker i välfärden : Introduktion}},
url = {{https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/18043/16347}},
volume = {{24}},
year = {{2017}},
}