Filosofiska teorier om mänskliga rättigheter : en kritisk analys
(2018) p.35-54- Abstract (Swedish)
- I detta kapitel diskuteras kritiskt två relaterade tendenser i filosofiska teorier om mänskliga rättigheter. Den första handlar om synen på rättighetsinnehavaren. Mänskliga rättigheter har kommit att betraktas som något som människor ”har” och då uppstår frågan vad det är med människor som gör dem till rättighetsinnehavare. Ett vanligt svar är att människor besitter den moraliska värdighet som gör dem till rättighetsinnehavare i kraft av kognitiva och emotionella kapaciteter. Kapitlets analys visar att detta gör rättighetsskyddet svagast för några av de grupper som på grund av utsatthet för diskriminering och våld behöver det mest. Den andra tendensen som diskuteras är en teoretisk minimalism som präglar rättighetsfilosofi, med vilket... (More)
- I detta kapitel diskuteras kritiskt två relaterade tendenser i filosofiska teorier om mänskliga rättigheter. Den första handlar om synen på rättighetsinnehavaren. Mänskliga rättigheter har kommit att betraktas som något som människor ”har” och då uppstår frågan vad det är med människor som gör dem till rättighetsinnehavare. Ett vanligt svar är att människor besitter den moraliska värdighet som gör dem till rättighetsinnehavare i kraft av kognitiva och emotionella kapaciteter. Kapitlets analys visar att detta gör rättighetsskyddet svagast för några av de grupper som på grund av utsatthet för diskriminering och våld behöver det mest. Den andra tendensen som diskuteras är en teoretisk minimalism som präglar rättighetsfilosofi, med vilket avses en teoretisk norm om att rättighetsbegreppet bör begränsas på olika sätt. I kapitlet visas dels kvantitativa begränsningar på när en rätt till något anses tillfredsställd (”tillräcklighetsbegränsningen”), dels kvalitativa begränsningar på vad som alls räknas in bland de mänskliga rättigheterna (”relevansbegränsningen”). Analysen visar att det begränsade rättighetsbegreppet som ideal hänger ihop med tendensen att koppla rättighetsinnehav till kognitiva och emotionella kapaciteter. Det som blir kvar inom begränsningarna är det som anses betydelsefullt för den kapabla rättighetsinnehavare som man redan har konstruerat.
De problem som identifieras beror delvis på en faiblesse för så kallad idealteori. Om begreppet mänskliga rättigheter ska fungera för det vi behöver det till, nämligen som skydd mot förtryck, exploatering, diskriminering och våld, så behöver rättighetsteori vara av det slag som kallas icke-idealteori. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/92a0f0f2-debe-4792-8d7d-dbffd7c17b55
- author
- Halldenius, Lena LU
- organization
- publishing date
- 2018
- type
- Chapter in Book/Report/Conference proceeding
- publication status
- published
- subject
- keywords
- mänskliga rättigheter, non-ideal theory, rättighetsinnehavare, ojämlikhet
- host publication
- Mänskliga rättigheter i samhället
- editor
- Halldenius, Lena ; Arvidsson, Malin and Sturfelt, Lina
- pages
- 20 pages
- publisher
- Bokbox förlag
- ISBN
- 9789186980702
- project
- Human Rights and Economic Inequality
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 92a0f0f2-debe-4792-8d7d-dbffd7c17b55
- date added to LUP
- 2018-03-19 16:31:34
- date last changed
- 2019-02-01 14:07:55
@inbook{92a0f0f2-debe-4792-8d7d-dbffd7c17b55,
abstract = {{I detta kapitel diskuteras kritiskt två relaterade tendenser i filosofiska teorier om mänskliga rättigheter. Den första handlar om synen på rättighetsinnehavaren. Mänskliga rättigheter har kommit att betraktas som något som människor ”har” och då uppstår frågan vad det är med människor som gör dem till rättighetsinnehavare. Ett vanligt svar är att människor besitter den moraliska värdighet som gör dem till rättighetsinnehavare i kraft av kognitiva och emotionella kapaciteter. Kapitlets analys visar att detta gör rättighetsskyddet svagast för några av de grupper som på grund av utsatthet för diskriminering och våld behöver det mest. Den andra tendensen som diskuteras är en teoretisk minimalism som präglar rättighetsfilosofi, med vilket avses en teoretisk norm om att rättighetsbegreppet bör begränsas på olika sätt. I kapitlet visas dels kvantitativa begränsningar på när en rätt till något anses tillfredsställd (”tillräcklighetsbegränsningen”), dels kvalitativa begränsningar på vad som alls räknas in bland de mänskliga rättigheterna (”relevansbegränsningen”). Analysen visar att det begränsade rättighetsbegreppet som ideal hänger ihop med tendensen att koppla rättighetsinnehav till kognitiva och emotionella kapaciteter. Det som blir kvar inom begränsningarna är det som anses betydelsefullt för den kapabla rättighetsinnehavare som man redan har konstruerat. <br/> De problem som identifieras beror delvis på en faiblesse för så kallad idealteori. Om begreppet mänskliga rättigheter ska fungera för det vi behöver det till, nämligen som skydd mot förtryck, exploatering, diskriminering och våld, så behöver rättighetsteori vara av det slag som kallas icke-idealteori.}},
author = {{Halldenius, Lena}},
booktitle = {{Mänskliga rättigheter i samhället}},
editor = {{Halldenius, Lena and Arvidsson, Malin and Sturfelt, Lina}},
isbn = {{9789186980702}},
keywords = {{mänskliga rättigheter; non-ideal theory; rättighetsinnehavare; ojämlikhet}},
language = {{swe}},
pages = {{35--54}},
publisher = {{Bokbox förlag}},
title = {{Filosofiska teorier om mänskliga rättigheter : en kritisk analys}},
year = {{2018}},
}