Going Green : A Study of Public Procurement Regulation

Abstract:
In Sociology of Law the discussions about regulation have been

extensive and the issue of public procurement is gaining momentum as its

true financial value and potential to impact markets are realised. This thesis

aims to look at the regulation of green public procurement (GPP) by

analysing findings from an in-depth case study in a Swedish context, using

interviews with procurement officers as well as analyses of court cases. The

thesis highlights relevant findings to discuss the regulatory context of GPP

in terms of norms and to analyse it in terms of legal rationalities.

Empirical results are presented in the appended articles illustrating

some of the elements of public procurement and GPP. A model for studying

and analysing the findings is developed using norms and legal rationalities

and is subsequently applied using empirical findings presented in the articles.

The final chapter highlights the findings of what structure the regulation

takes in order to cope with the infusion of green into public procurement – a

mixed system of legal rationalities allowing for the generation of necessary

knowledge to compensate for cognitive limitations.

Popular Abstract in Swedish

Offentlig upphandling blir alltmer intressant och relevant som ämnesområde då dess sanna ekonomiska värde och potentiella inverkan på marknader - genom köpkraft – uppdagas. Det har dessutom blivit ett relevant område för hållbarhetsdiskursen då man har kommit att inse möjligheten att ställa miljökrav inom ramen för den offentliga upphandlingen, samt miljöanpassa upphandlingsprocessen i bredare mening.



Denna avhandling analyserar miljöanpassningen av den offentliga upphandlingen utifrån ett rättssociologiskt perspektiv och undersöker hur miljöanpassningen regleras. Detta görs genom användningen av begreppen normer och rättsliga rationaliteter, vilka tillsammans skapar en modell för att undersöka och analysera de resultat de empiriska studierna frambringat. De empiriska studierna framställs i fem artiklar som tillsammans med en kappa utgör avhandlingen. I kappan behandlas resultaten med hjälp av ovan nämnda begrepp för att analysera vilken form regleringen tar för att hantera miljöanpassningen av den offentliga upphandlingen.



Den huvudsakliga frågeställningen är: Vilken form tar rätten för att hantera social förändring? Sekundära frågeställningar är:

1. Hur materialiseras införseln av miljöhänsyn i den offentliga upphandlingen i regleringen av den?

2. Hur kan regleringen av grön offentlig upphandling förklaras genom begreppet rättsliga rationaliteter?



I avhandlingen ges en introduktion till den offentliga upphandlingen och begreppen normer och rättsliga rationaliteter, följt av syfte och avhandlingens disposition. Metoden utgör ett eget kapitel och där beskrivs hur empirin i form av intervjuer med offentliga upphandlare och analyser av rättsfall gått till. Dessutom ges en översikt av de bifogade artiklarna i metodkapitlet, vilka reproducerats i sin helhet i slutet av avhandlingen. Följaktligen beskrivs operationaliseringen av begreppet rättsliga rationaliteter genom att olika normer relateras till de rättsliga rationaliteterna. Regleringen av miljöanpassad offentlig upphandling beskrivs i det efterföljande kapitlet genom olika utvecklingsfaser, med avslutning i nutid, vilket även besvarar den första delfrågeställningen ovan.



Mot slutet av avhandlingen används operationaliseringen som gjordes tidigare för att identifiera vilka rättsliga rationaliteter som träder fram och huruvida någon är dominant inom regleringen av miljöanpassad offentlig upphandling. Detta görs genom att normer identifieras och extraheras ur artiklarna och därefter används för att identifiera rättsliga rationaliteter samt vilken form regleringen av miljöanpassad offentlig upphandling tar. Här besvaras därigenom den andra delfrågeställningen.



Slutligen diskuteras slutsatserna och vilken form rätten tar för att hantera social förändring, vilket besvarar den huvudsakliga frågeställningen. En väsentlig slutsats visar på att regleringen har antagit en form som uppmuntrar till genereringen av kunskap inom området miljöanpassad offentlig upphandling.