Fastighetens gränser
(2004)- Abstract (Swedish)
- Lantmäteriverket har uttryckt en vision om koordinatbestämda fastighetsgränser, med avsikt att skapa en i gränshänseende korrekt digital registerkarta. Ett förverkligande av visionen skulle kräva en förändring av gällande rätt, eftersom dagens gränssystem bygger på principen att gränsmärken på marken gäller framför andra uppgifter om gränsers sträckning. Hur en eventuell övergång till koordinatbestämda gränser skulle kunna gå till och vilka konsekvenser den skulle få behöver därför utredas. Ett underlag för en sådan analys är denna redogörelse för det nuvarande systemet. <br><br>
Huvudsyftet med licentiatuppsatsen är att belysa och analysera de regler och andra faktorer som kan påverka avgöranden av fastighetsgränsers... (More) - Lantmäteriverket har uttryckt en vision om koordinatbestämda fastighetsgränser, med avsikt att skapa en i gränshänseende korrekt digital registerkarta. Ett förverkligande av visionen skulle kräva en förändring av gällande rätt, eftersom dagens gränssystem bygger på principen att gränsmärken på marken gäller framför andra uppgifter om gränsers sträckning. Hur en eventuell övergång till koordinatbestämda gränser skulle kunna gå till och vilka konsekvenser den skulle få behöver därför utredas. Ett underlag för en sådan analys är denna redogörelse för det nuvarande systemet. <br><br>
Huvudsyftet med licentiatuppsatsen är att belysa och analysera de regler och andra faktorer som kan påverka avgöranden av fastighetsgränsers rättsliga sträckning i Sverige idag. Särskilt vikt har lagts vid frågan om vilken rättsverkan bevismedel såsom redovisning av gränssträckning i ursprungshandlingar, markeringar på marken samt hävder har för olika slags gränser. För att öka förståelsen för alternativa tillvägagångssätt har den förra svenska gränsreformen (påbörjad 1933) studerats, liksom de nuvarande gränssystemen i England-Wales och Österrike. Traditionell juridisk metod har tillämpats. Intervjuer med registermyndigheter och andra gränsexperter har också gjorts, särskilt inom utlandsstudierna.<br><br>
Det kan konstateras att de svenska materiella gränsreglerna finns samlade i sju paragrafer i första kapitlet JB samt i JP. Alla slags gränser är precist definierade och de är, med undantag av gränser mot allmänt vatten och sådana som sammanfaller med riksgränser, orörliga. De materiella gränsregelerna är heltäckande men kan ge upphov till tolknings- och tillämpningssvårigheter. Exempelvis är några normer språkligt lika men har olika innebörd. Ett annat problem är att gränsmärken kan ha olika rättsverkan beroende på när och hur de fixerades i marken. Processuella gränsregler rörande fastighetsbestämningsinstitutet finns i fjortonde kapitlet FBL. Dessa ger fastighetsägare och lantmäterimyndigheter vissa möjligheter att göra mindre avvikelser från den sträckning som gäller enligt de materiella reglerna. Aktuella bestämmelser om tekniska åtgärder (utmärkning på marken, kartering m.m.) vid gränsers tillkomst och bestämning finns framför allt i FBL. Vidare finns särskilda regler i FBL, FL och RB som möjliggör rättelser av fel. Fastighetsägare har exempelvis rätt att klaga på felplacerade gränsmärken i upp till ett års tid. <br><br>
Ett särdrag för det svenska gränssystemet är att det i praktiken inte tillåter partiell markåtkomst genom hävd. Urminnes hävd är mycket svår att bevisa, och för att 20 års oklandrat innehav skall kunna ”flytta” en gräns krävs att innehavssituationen baseras på en senast 1971 ingången överenskommelse. Det finns alltså inga regler om det som på engelska kallas adverse possession.
Studien av England-Wales visar att tillämpningen av den så kallade general boundary-principen i samband med registrering av mark är förenlig med ett fungerande gränssystem där tvister kan lösas på många olika sätt. Sedan hösten 2003 möjliggör dock lagstiftningen bestämning av gränser till precisa lägen genom ett relativt enkelt förfarande. I fallet Österrike är alla gränser precist definierade och ingår i ett kataster. Sedan 1969 har en successiv övergång till koordinatbestämda gränser skett för ca 12 % av parcellerna, vilka därmed ingår i det av staten garanterade registret Grenzkataster. De resterande, traditionella gränserna får vid eventuella tvister fortfarande avgöras i domstol, varvid alla slags bevismedel kan beaktas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/1024804
- author
- Land, Kristin LU and Kristin Karlsson, Former name:
- supervisor
-
- Ulf Jensen LU
- organization
- publishing date
- 2004
- type
- Thesis
- publication status
- published
- subject
- pages
- 179 pages
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- additional info
- The author's surname was Karlsson at the time of publication.
- id
- f09cc709-cc3e-4226-a512-8b84770e45df (old id 1024804)
- date added to LUP
- 2016-04-04 09:44:57
- date last changed
- 2018-11-21 20:55:22
@misc{f09cc709-cc3e-4226-a512-8b84770e45df,
abstract = {{Lantmäteriverket har uttryckt en vision om koordinatbestämda fastighetsgränser, med avsikt att skapa en i gränshänseende korrekt digital registerkarta. Ett förverkligande av visionen skulle kräva en förändring av gällande rätt, eftersom dagens gränssystem bygger på principen att gränsmärken på marken gäller framför andra uppgifter om gränsers sträckning. Hur en eventuell övergång till koordinatbestämda gränser skulle kunna gå till och vilka konsekvenser den skulle få behöver därför utredas. Ett underlag för en sådan analys är denna redogörelse för det nuvarande systemet. <br><br><br/><br>
Huvudsyftet med licentiatuppsatsen är att belysa och analysera de regler och andra faktorer som kan påverka avgöranden av fastighetsgränsers rättsliga sträckning i Sverige idag. Särskilt vikt har lagts vid frågan om vilken rättsverkan bevismedel såsom redovisning av gränssträckning i ursprungshandlingar, markeringar på marken samt hävder har för olika slags gränser. För att öka förståelsen för alternativa tillvägagångssätt har den förra svenska gränsreformen (påbörjad 1933) studerats, liksom de nuvarande gränssystemen i England-Wales och Österrike. Traditionell juridisk metod har tillämpats. Intervjuer med registermyndigheter och andra gränsexperter har också gjorts, särskilt inom utlandsstudierna.<br><br><br/><br>
Det kan konstateras att de svenska materiella gränsreglerna finns samlade i sju paragrafer i första kapitlet JB samt i JP. Alla slags gränser är precist definierade och de är, med undantag av gränser mot allmänt vatten och sådana som sammanfaller med riksgränser, orörliga. De materiella gränsregelerna är heltäckande men kan ge upphov till tolknings- och tillämpningssvårigheter. Exempelvis är några normer språkligt lika men har olika innebörd. Ett annat problem är att gränsmärken kan ha olika rättsverkan beroende på när och hur de fixerades i marken. Processuella gränsregler rörande fastighetsbestämningsinstitutet finns i fjortonde kapitlet FBL. Dessa ger fastighetsägare och lantmäterimyndigheter vissa möjligheter att göra mindre avvikelser från den sträckning som gäller enligt de materiella reglerna. Aktuella bestämmelser om tekniska åtgärder (utmärkning på marken, kartering m.m.) vid gränsers tillkomst och bestämning finns framför allt i FBL. Vidare finns särskilda regler i FBL, FL och RB som möjliggör rättelser av fel. Fastighetsägare har exempelvis rätt att klaga på felplacerade gränsmärken i upp till ett års tid. <br><br><br/><br>
Ett särdrag för det svenska gränssystemet är att det i praktiken inte tillåter partiell markåtkomst genom hävd. Urminnes hävd är mycket svår att bevisa, och för att 20 års oklandrat innehav skall kunna ”flytta” en gräns krävs att innehavssituationen baseras på en senast 1971 ingången överenskommelse. Det finns alltså inga regler om det som på engelska kallas adverse possession.<br/><br>
Studien av England-Wales visar att tillämpningen av den så kallade general boundary-principen i samband med registrering av mark är förenlig med ett fungerande gränssystem där tvister kan lösas på många olika sätt. Sedan hösten 2003 möjliggör dock lagstiftningen bestämning av gränser till precisa lägen genom ett relativt enkelt förfarande. I fallet Österrike är alla gränser precist definierade och ingår i ett kataster. Sedan 1969 har en successiv övergång till koordinatbestämda gränser skett för ca 12 % av parcellerna, vilka därmed ingår i det av staten garanterade registret Grenzkataster. De resterande, traditionella gränserna får vid eventuella tvister fortfarande avgöras i domstol, varvid alla slags bevismedel kan beaktas.}},
author = {{Land, Kristin and Kristin Karlsson, Former name:}},
language = {{swe}},
note = {{Licentiate Thesis}},
title = {{Fastighetens gränser}},
year = {{2004}},
}