Advanced

Grått, tråkigt, totalkriminellt? Diplomatiska beskrivningar av Polen – en fallstudie

Wästerfors, David LU (2000) In Statsvetenskaplig tidskrift p.97-114
Abstract (Swedish)
Den omtalade globaliseringen förknippas inte bara med snabba finansiella rörelser utan också med ökat antal möten mellan etniska och nationella grupper. Beskrivningen av en sådan ökad kommunikation är ett stående inslag i såväl debatt (Martin & Schumann 1997) som samhällsvetenskaplig teoridiskussion (Bauman 1998, Beck 1998). Samtidigt anses det etniska identitetsbegreppet ha försvagats eller fragmentariserats (Alsmark 1997) och förvirring eller nyskapande uppstår även hos enskilda individer. Mot denna bakgrund blir etnisk eller nationell ”bildpolitik” intressant; det strategiska laborerandet av nationella beskrivningar. När den etniska och nationella kakofonin tilltar avkrävs personer på mellanstatliga eller interkulturella positioner... (More)
Den omtalade globaliseringen förknippas inte bara med snabba finansiella rörelser utan också med ökat antal möten mellan etniska och nationella grupper. Beskrivningen av en sådan ökad kommunikation är ett stående inslag i såväl debatt (Martin & Schumann 1997) som samhällsvetenskaplig teoridiskussion (Bauman 1998, Beck 1998). Samtidigt anses det etniska identitetsbegreppet ha försvagats eller fragmentariserats (Alsmark 1997) och förvirring eller nyskapande uppstår även hos enskilda individer. Mot denna bakgrund blir etnisk eller nationell ”bildpolitik” intressant; det strategiska laborerandet av nationella beskrivningar. När den etniska och nationella kakofonin tilltar avkrävs personer på mellanstatliga eller interkulturella positioner en alltmer sofistikerad kompetens att presentera trovärdiga beskrivningar av nationella eller etniska enheter, och punktera felaktiga. Beskrivningar

eller bilder krävs för att fylla en efterfrågan på kunskap, vars grundfrågor är ”hur är vi?” och ”hur är de andra?”. Sådan kunskap kan sedan fungera som grund för handling samtidigt som kunskapsproduktionen i sig är

en handling. Syftet med denna studie är att beskriva och tolka den praktiska och återberättade bildpolitik som urskiljs i ett fall: en intervju med en svensk beskickningschef i Polen. Under intervjun laborerar den intervjuade med olika bilder av Polen och Sverige.

Studien belyser en ”kulturell översättare” vars position blir allt viktigare i takt med att Sverige får fler förbindelser med Polen och övriga Öst- och Centraleuropa.

Polen har från svensk synvinkel återupptäckts under de senaste åren, framför allt ur företagar- och handelssynpunkt. Studiens tolkning sker mot

bakgrund av en kvalitativ undersökning där 15 personer har intervjuats som helt eller delvis arbetar i Polen eller Tjeckien. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to journal
publication status
published
subject
keywords
sociologi, diplomati, bildpolitik, identitet, diskurs, Östeuropa, postkommunism, Sverige, sociology
in
Statsvetenskaplig tidskrift
issue
2
pages
97 - 114
publisher
Fahlbeckska stiftelsen
ISSN
0039-0747
language
Swedish
LU publication?
yes
id
e7c98866-bff1-468a-8df6-5ddd9e9819e2 (old id 1171299)
alternative location
http://www.statsvetenskapligtidskrift.se/cms/documents/50017900-A77A-41D7-A0E9-00B3B72C907D.pdf
date added to LUP
2008-08-20 10:02:14
date last changed
2016-04-16 06:42:40
@misc{e7c98866-bff1-468a-8df6-5ddd9e9819e2,
  abstract     = {Den omtalade globaliseringen förknippas inte bara med snabba finansiella rörelser utan också med ökat antal möten mellan etniska och nationella grupper. Beskrivningen av en sådan ökad kommunikation är ett stående inslag i såväl debatt (Martin &amp; Schumann 1997) som samhällsvetenskaplig teoridiskussion (Bauman 1998, Beck 1998). Samtidigt anses det etniska identitetsbegreppet ha försvagats eller fragmentariserats (Alsmark 1997) och förvirring eller nyskapande uppstår även hos enskilda individer. Mot denna bakgrund blir etnisk eller nationell ”bildpolitik” intressant; det strategiska laborerandet av nationella beskrivningar. När den etniska och nationella kakofonin tilltar avkrävs personer på mellanstatliga eller interkulturella positioner en alltmer sofistikerad kompetens att presentera trovärdiga beskrivningar av nationella eller etniska enheter, och punktera felaktiga. Beskrivningar<br/><br>
eller bilder krävs för att fylla en efterfrågan på kunskap, vars grundfrågor är ”hur är vi?” och ”hur är de andra?”. Sådan kunskap kan sedan fungera som grund för handling samtidigt som kunskapsproduktionen i sig är<br/><br>
en handling. Syftet med denna studie är att beskriva och tolka den praktiska och återberättade bildpolitik som urskiljs i ett fall: en intervju med en svensk beskickningschef i Polen. Under intervjun laborerar den intervjuade med olika bilder av Polen och Sverige.<br/><br>
Studien belyser en ”kulturell översättare” vars position blir allt viktigare i takt med att Sverige får fler förbindelser med Polen och övriga Öst- och Centraleuropa.<br/><br>
Polen har från svensk synvinkel återupptäckts under de senaste åren, framför allt ur företagar- och handelssynpunkt. Studiens tolkning sker mot<br/><br>
bakgrund av en kvalitativ undersökning där 15 personer har intervjuats som helt eller delvis arbetar i Polen eller Tjeckien.},
  author       = {Wästerfors, David},
  issn         = {0039-0747},
  keyword      = {sociologi,diplomati,bildpolitik,identitet,diskurs,Östeuropa,postkommunism,Sverige,sociology},
  language     = {swe},
  number       = {2},
  pages        = {97--114},
  publisher    = {ARRAY(0x939e7d0)},
  series       = {Statsvetenskaplig tidskrift},
  title        = {Grått, tråkigt, totalkriminellt? Diplomatiska beskrivningar av Polen – en fallstudie},
  year         = {2000},
}