Advanced

Hushållsel-Energieffektivisering i vardagen

Lindén, Anna-Lisa LU (2008) In Research report 2008:5.
Abstract (Swedish)
Tre funktionsområden i vardagslivet har analyserats grundligt nämligen Hel och ren, Mätt och belåten samt Underhållning och information.



Användningen av hushållsel har ökat från 9,2 med cirka 10 TWh under en tidsperiod på drygt tre decennier. Ökningen förklaras bland annat av att antalet hushåll har ökat, men även av att innehavet av apparater ökat i hushållen. Dessutom har användningsmönster kring de apparater man har förändrats mellan äldre och yngre generationer. Många vitvaror har tekniskt förbättras så att de är mindre energikrävande nu än tidigare. Samtidigt har ny teknik lett till att allt flera nya apparater för olika ändamål introducerats på marknaden. De tre funktionsområdena som analyserats skiljer sig åt... (More)
Tre funktionsområden i vardagslivet har analyserats grundligt nämligen Hel och ren, Mätt och belåten samt Underhållning och information.



Användningen av hushållsel har ökat från 9,2 med cirka 10 TWh under en tidsperiod på drygt tre decennier. Ökningen förklaras bland annat av att antalet hushåll har ökat, men även av att innehavet av apparater ökat i hushållen. Dessutom har användningsmönster kring de apparater man har förändrats mellan äldre och yngre generationer. Många vitvaror har tekniskt förbättras så att de är mindre energikrävande nu än tidigare. Samtidigt har ny teknik lett till att allt flera nya apparater för olika ändamål introducerats på marknaden. De tre funktionsområdena som analyserats skiljer sig åt såväl när det gäller användningsmönster som teknikutveckling.



Inom området Hel och ren har utvecklingen i hushållens apparatinnehav gått mot allt färre apparater, vilka blivit alltmera energi- och vattensnåla. I alla hushåll som bor i småhus och i många hushåll i flerbostadshus har man tvättmaskin, torktumlare eller torkskåp samt ett strykjärn som man alltmera sällan använder. Teknikområdet har genomgått en mognad som lett till mera energieffektiva apparater. Hushållen har hög energimedvetenhet kring tvätt och torkning, vilket leder till att man oftast försöker tvätta med full maskin. Många hushåll med egen utrustning i lägenheten hänger tvätt på självtorkning medan hushåll som tvättar i kollektiv tvättstuga behöver använda torkutrustningen flitigt för att kunna hålla sin tvättid. Den tvätt- och torkutrustning som i synnerhet hushållen i småhus har tenderar att bli allt äldre. Den genomsnittliga åldern är 7 år för en tvättmaskin, 8 år för en torktumlare och 19 år för ett torkskåp. Energieffektiviseringspotentialen ligger i att byta till moderna maskiner. I flerbostadshusen har tvätt- och torkutrustning i allmänhet lägre genomsnittsålder. Hushållen i flerbostadshus behöver framför allt mer generösa tider för att torka sin tvätt på ett mindre energikrävande sätt.



I ett framtidscenario skulle man kunna anta att av de 50 % hushåll i småhus som har utrustning över den genomsnittliga maskinparkens ålder 10 % per år byter till marknadens mest energieffektiva utrustning under den närmaste femårsperioden, vilket skulle kunna ge en beräknad energieffektivisering på 0.4 TWh.



Om man utgår från att svenska hushåll som bor i flerbostadshus är energieffektiva när det gäller användningen av tvättmaskinen och i huvudsak behöver effektivisera sin energianvändning för torkning av tvätten kan man göra en försiktig uppskattning om en energieffektivisering på 5 % av använd energi. Även för dessa hushåll utgår vi från att förändringen går gradvis över en femårsperiod, vilket skulle ge en beräknad energieffektivisering på 0.08 TWh.



Den sammanlagda energieffektiviseringspotentialen inom funktionsområdet Hel och ren kan beräknas till 4,8 TWh över en femårsperiod genom att successivt byta utrustning i småhus och underlätta torkning av tvätt för hushåll i flerbostadshus.



Inom funktionsområdet Mätt och belåten har hushåll i allmänhet hög energimedvetenhet när det gäller att diska med full maskin. Många hushåll sköljer disken i rinnande vatten före placeringen i diskmaskinen. Det är ett gammalt invant beteende som behövs för att få disken ren om man har äldre diskmaskiner, men inte för nya maskiner. Genomsnittlig ålder på kyl/frys och spis i hushåll är 7 år. Fristående frysar hade en genomsnittlig medelålder på 9 år. Yngre hushåll har nyare utrustning och samtidigt flera hushållsapparater än äldre hushåll. I yngre hushåll lagar man dessutom oftare snabblagad mat, medan man i äldre hushåll ägnar mera tid åt matlagning och oftare utgår från råvaror. Man kan konstatera att det finns stora generationsskillnader i energibeteende. Samtidigt har unga och äldre hushåll olika typer av energimedvetenhet i sitt beteende. Äldre har färre apparater, med använder mera tid på matlagning. Unga har flera apparater, men använder dem mera energieffektivt. Man kan dock konstatera att alla typer av hushåll har vitvaror med tämligen hög genomsnittsålder. Även inom funktionsområdet Mätt och belåten kan man anta att den största energieffektiviseringen kan uppnås genom ett successivt byte av gamla vitvaror.



Om man utgår från att hälften av alla hushåll som bor i småhus och har utrustning som är över 7 år gammal, behöver byta dessa vitvaror någon gång under kommande femårsperioden kan man beräkna en sammanlagd energieffektiviseringspotential på nationell nivå inom funktionsområdet Mätt och belåten under en femårsperiod till 2,2 TWh.



Inom funktionsområdet Underhållning och information är innovationstakten för ny utrustning hög. Den allra största innovationen var när datorer utvecklades till format och funktioner så att de kunde användas som hemdator. Mera vanlig i hemmen blev datorn först i slutet på 1990-talet. Hemutrustningen var på den tiden i allmänhet en dator, som användes av alla hushållets medlemmar. Utvecklingen över hela elektronikområdet har lett till mindre och billigare apparater. Man kan skaffa egen utrustning till allt flera hushållsmedlemmar. Från att behöva diskutera vilka program man skall se på TV, vem som skall använda datorn eller vilken musik man skall spela så kan varje hushållsmedlem välja tidpunkt, aktivitet och upplevelse allt efter sin egen smak om det finns flera utrustningspaket i hushållet. Parallellbeteenden har utvecklats. I början av 2000-talet var medelantalet apparater inom detta funktionsområde i genomsnitt 18. I unga hushåll och särskilt i hushåll med barn hade man ännu fler apparater. I äldre hushåll hade man både äldre och färre apparater. Endast 9 % av alla hushåll har ingen PC i bostaden. Samtidigt som användarbeteenden utvecklats efter individuella önskemål så har energimedvetandet i samband med användningen av utrustningen minskat i betydelse. Bekvämlighet och åtkomlighet är viktigare faktorer än att hushålla med energi.



Utrustning kring underhållning och information som är tillgänglig i hemmet tillhör de teknikområden som är under snabb utveckling. Nya modeller på TV-apparater, plattskärmar, datorer med nya funktioner som internet, telefoni, ljud för musik och film samt en rad nya apparater som kompletterande utrustning visar att detta är ett teknikområde som ännu inte nått den mognadsgrad som gäller för de båda andra funktionsområdena. Kundens önskemål om tillgänglighet och förnyelse är ännu omättat. Andelen hushåll som har gammal utrustning är mycket liten. Underhållningsområdet är dessutom ett av de funktionsområden, förutom belysning, där standby-funktioner är mycket vanliga. Cirka 10 % av hushållets totala förbrukning av hushållsel beräknas ske genom standby-funktioner på utrustning, vilket skulle innebära en betydande energieffektivisering om den bekvämlighetsfunktionen tekniskt kunde lösas genom mindre energiförbrukning. Cirka hälften, 5 %, har antagits finnas på utrustning för Underhållning och information. Teknikområden där innovationer, både nyheter på gamla välkända apparater och ny utrustning är under snabb utveckling innebär att även användarmönster är i ständig förändring. Man kan inte räkna med att en allmän energisparattityd leder till sparbeteende på kort sikt. Snarare leder hushållsmedlemmarnas parallella användarmönster av datorer, TV eller musikutrustning till att förbrukningen av el ökar inom funktionsområdet. Ett scenario över energieffektivisering inom funktionsområdet Underhållning och information kan därmed inte i särskilt stor utsträckning bygga på beteendeförändringar, men väl på teknikutveckling. Utrustning i allmänhet kan bli mer energieffektiv, men framför allt borde detta kunna gälla för standby-funktioner.



Om man antar att hälften av alla hushåll som har apparater med standby-funktioner inom funktionsområdet Underhållning och information byter till apparater som saknar sådan funktion eller som är betydligt mera energieffektiva, eller stänger av apparater med standby-funktion skulle enbart denna åtgärd under en femårsperiod kunna leda till en energieffektiviseringspotential som ligger på 5,0 TWh under en femårsperiod.



Den sammanlagda energieffektiviseringspotentialen för de tre funktionsområdena under en femårsperiod kan sålunda beräknas till 7,8 TWh.



Man kan konstatera att förändringar i människors beteende ofta är en långsam process också i beteendemönster där människor har hög miljö- och energimedvetenhet. Möjligheten att uppnå nationella målsättningar om energieffektivisering inom hushållssektorn kan, liksom inom andra sektorer, påverkas och påskyndas genom att använda styrmedel. Olika styrmedel har emellertid olika intention och effektivitet i möjligheten om att öka kunskap kring energi och förändra beteende. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
hushåll, hushållsel, energieffektibvisering, energianvändning, sociologi, sociology
in
Research report
volume
2008:5
pages
84 pages
publisher
Department of Sociology, Lund University
ISBN
91-7267-280-3
language
Swedish
LU publication?
yes
id
1eef08d1-c86e-4510-bf6b-6eb624602b99 (old id 1242583)
date added to LUP
2008-10-13 08:13:29
date last changed
2016-04-16 08:37:06
@misc{1eef08d1-c86e-4510-bf6b-6eb624602b99,
  abstract     = {Tre funktionsområden i vardagslivet har analyserats grundligt nämligen Hel och ren, Mätt och belåten samt Underhållning och information. <br/><br>
<br/><br>
Användningen av hushållsel har ökat från 9,2 med cirka 10 TWh under en tidsperiod på drygt tre decennier. Ökningen förklaras bland annat av att antalet hushåll har ökat, men även av att innehavet av apparater ökat i hushållen. Dessutom har användningsmönster kring de apparater man har förändrats mellan äldre och yngre generationer. Många vitvaror har tekniskt förbättras så att de är mindre energikrävande nu än tidigare. Samtidigt har ny teknik lett till att allt flera nya apparater för olika ändamål introducerats på marknaden. De tre funktionsområdena som analyserats skiljer sig åt såväl när det gäller användningsmönster som teknikutveckling.<br/><br>
<br/><br>
Inom området Hel och ren har utvecklingen i hushållens apparatinnehav gått mot allt färre apparater, vilka blivit alltmera energi- och vattensnåla. I alla hushåll som bor i småhus och i många hushåll i flerbostadshus har man tvättmaskin, torktumlare eller torkskåp samt ett strykjärn som man alltmera sällan använder. Teknikområdet har genomgått en mognad som lett till mera energieffektiva apparater. Hushållen har hög energimedvetenhet kring tvätt och torkning, vilket leder till att man oftast försöker tvätta med full maskin. Många hushåll med egen utrustning i lägenheten hänger tvätt på självtorkning medan hushåll som tvättar i kollektiv tvättstuga behöver använda torkutrustningen flitigt för att kunna hålla sin tvättid. Den tvätt- och torkutrustning som i synnerhet hushållen i småhus har tenderar att bli allt äldre. Den genomsnittliga åldern är 7 år för en tvättmaskin, 8 år för en torktumlare och 19 år för ett torkskåp. Energieffektiviseringspotentialen ligger i att byta till moderna maskiner. I flerbostadshusen har tvätt- och torkutrustning i allmänhet lägre genomsnittsålder. Hushållen i flerbostadshus behöver framför allt mer generösa tider för att torka sin tvätt på ett mindre energikrävande sätt. <br/><br>
<br/><br>
I ett framtidscenario skulle man kunna anta att av de 50 % hushåll i småhus som har utrustning över den genomsnittliga maskinparkens ålder 10 % per år byter till marknadens mest energieffektiva utrustning under den närmaste femårsperioden, vilket skulle kunna ge en beräknad energieffektivisering på 0.4 TWh.<br/><br>
<br/><br>
Om man utgår från att svenska hushåll som bor i flerbostadshus är energieffektiva när det gäller användningen av tvättmaskinen och i huvudsak behöver effektivisera sin energianvändning för torkning av tvätten kan man göra en försiktig uppskattning om en energieffektivisering på 5 % av använd energi. Även för dessa hushåll utgår vi från att förändringen går gradvis över en femårsperiod, vilket skulle ge en beräknad energieffektivisering på 0.08 TWh. <br/><br>
<br/><br>
Den sammanlagda energieffektiviseringspotentialen inom funktionsområdet Hel och ren kan beräknas till 4,8 TWh över en femårsperiod genom att successivt byta utrustning i småhus och underlätta torkning av tvätt för hushåll i flerbostadshus. <br/><br>
<br/><br>
Inom funktionsområdet Mätt och belåten har hushåll i allmänhet hög energimedvetenhet när det gäller att diska med full maskin. Många hushåll sköljer disken i rinnande vatten före placeringen i diskmaskinen. Det är ett gammalt invant beteende som behövs för att få disken ren om man har äldre diskmaskiner, men inte för nya maskiner. Genomsnittlig ålder på kyl/frys och spis i hushåll är 7 år. Fristående frysar hade en genomsnittlig medelålder på 9 år. Yngre hushåll har nyare utrustning och samtidigt flera hushållsapparater än äldre hushåll. I yngre hushåll lagar man dessutom oftare snabblagad mat, medan man i äldre hushåll ägnar mera tid åt matlagning och oftare utgår från råvaror. Man kan konstatera att det finns stora generationsskillnader i energibeteende. Samtidigt har unga och äldre hushåll olika typer av energimedvetenhet i sitt beteende. Äldre har färre apparater, med använder mera tid på matlagning. Unga har flera apparater, men använder dem mera energieffektivt. Man kan dock konstatera att alla typer av hushåll har vitvaror med tämligen hög genomsnittsålder. Även inom funktionsområdet Mätt och belåten kan man anta att den största energieffektiviseringen kan uppnås genom ett successivt byte av gamla vitvaror.<br/><br>
<br/><br>
Om man utgår från att hälften av alla hushåll som bor i småhus och har utrustning som är över 7 år gammal, behöver byta dessa vitvaror någon gång under kommande femårsperioden kan man beräkna en sammanlagd energieffektiviseringspotential på nationell nivå inom funktionsområdet Mätt och belåten under en femårsperiod till 2,2 TWh. <br/><br>
<br/><br>
Inom funktionsområdet Underhållning och information är innovationstakten för ny utrustning hög. Den allra största innovationen var när datorer utvecklades till format och funktioner så att de kunde användas som hemdator. Mera vanlig i hemmen blev datorn först i slutet på 1990-talet. Hemutrustningen var på den tiden i allmänhet en dator, som användes av alla hushållets medlemmar. Utvecklingen över hela elektronikområdet har lett till mindre och billigare apparater. Man kan skaffa egen utrustning till allt flera hushållsmedlemmar. Från att behöva diskutera vilka program man skall se på TV, vem som skall använda datorn eller vilken musik man skall spela så kan varje hushållsmedlem välja tidpunkt, aktivitet och upplevelse allt efter sin egen smak om det finns flera utrustningspaket i hushållet. Parallellbeteenden har utvecklats. I början av 2000-talet var medelantalet apparater inom detta funktionsområde i genomsnitt 18. I unga hushåll och särskilt i hushåll med barn hade man ännu fler apparater. I äldre hushåll hade man både äldre och färre apparater. Endast 9 % av alla hushåll har ingen PC i bostaden. Samtidigt som användarbeteenden utvecklats efter individuella önskemål så har energimedvetandet i samband med användningen av utrustningen minskat i betydelse. Bekvämlighet och åtkomlighet är viktigare faktorer än att hushålla med energi. <br/><br>
<br/><br>
Utrustning kring underhållning och information som är tillgänglig i hemmet tillhör de teknikområden som är under snabb utveckling. Nya modeller på TV-apparater, plattskärmar, datorer med nya funktioner som internet, telefoni, ljud för musik och film samt en rad nya apparater som kompletterande utrustning visar att detta är ett teknikområde som ännu inte nått den mognadsgrad som gäller för de båda andra funktionsområdena. Kundens önskemål om tillgänglighet och förnyelse är ännu omättat. Andelen hushåll som har gammal utrustning är mycket liten. Underhållningsområdet är dessutom ett av de funktionsområden, förutom belysning, där standby-funktioner är mycket vanliga. Cirka 10 % av hushållets totala förbrukning av hushållsel beräknas ske genom standby-funktioner på utrustning, vilket skulle innebära en betydande energieffektivisering om den bekvämlighetsfunktionen tekniskt kunde lösas genom mindre energiförbrukning. Cirka hälften, 5 %, har antagits finnas på utrustning för Underhållning och information. Teknikområden där innovationer, både nyheter på gamla välkända apparater och ny utrustning är under snabb utveckling innebär att även användarmönster är i ständig förändring. Man kan inte räkna med att en allmän energisparattityd leder till sparbeteende på kort sikt. Snarare leder hushållsmedlemmarnas parallella användarmönster av datorer, TV eller musikutrustning till att förbrukningen av el ökar inom funktionsområdet. Ett scenario över energieffektivisering inom funktionsområdet Underhållning och information kan därmed inte i särskilt stor utsträckning bygga på beteendeförändringar, men väl på teknikutveckling. Utrustning i allmänhet kan bli mer energieffektiv, men framför allt borde detta kunna gälla för standby-funktioner. <br/><br>
<br/><br>
Om man antar att hälften av alla hushåll som har apparater med standby-funktioner inom funktionsområdet Underhållning och information byter till apparater som saknar sådan funktion eller som är betydligt mera energieffektiva, eller stänger av apparater med standby-funktion skulle enbart denna åtgärd under en femårsperiod kunna leda till en energieffektiviseringspotential som ligger på 5,0 TWh under en femårsperiod.<br/><br>
<br/><br>
Den sammanlagda energieffektiviseringspotentialen för de tre funktionsområdena under en femårsperiod kan sålunda beräknas till 7,8 TWh.<br/><br>
<br/><br>
Man kan konstatera att förändringar i människors beteende ofta är en långsam process också i beteendemönster där människor har hög miljö- och energimedvetenhet. Möjligheten att uppnå nationella målsättningar om energieffektivisering inom hushållssektorn kan, liksom inom andra sektorer, påverkas och påskyndas genom att använda styrmedel. Olika styrmedel har emellertid olika intention och effektivitet i möjligheten om att öka kunskap kring energi och förändra beteende.},
  author       = {Lindén, Anna-Lisa},
  isbn         = {91-7267-280-3},
  keyword      = {hushåll,hushållsel,energieffektibvisering,energianvändning,sociologi,sociology},
  language     = {swe},
  pages        = {84},
  publisher    = {ARRAY(0x9c24148)},
  series       = {Research report},
  title        = {Hushållsel-Energieffektivisering i vardagen},
  volume       = {2008:5},
  year         = {2008},
}