Uppfostringsanstalten : Om tvång i föräldrars ställe
(1998)- Abstract
- The aim of the present study is to find the factors and conditions that generate the success of the reformatory as a social institution and, at the same time, its well-known failure as a treatment organization. I try to understand why organizations like the reformatory exist and what meaning they have in our society. I seek answers by exploring the birth of the reformatory in a historical perspective, by a sociological analysis of the reformatory as a "people-changing organization", and by a critical analysis of the concept of treatment. My empirical work consists of a study of various file materials/journal documentation for all juveniles residing at Råby ungdomshem (Råby Youth Home) between the years 1982 to 1993, an observational study... (More)
- The aim of the present study is to find the factors and conditions that generate the success of the reformatory as a social institution and, at the same time, its well-known failure as a treatment organization. I try to understand why organizations like the reformatory exist and what meaning they have in our society. I seek answers by exploring the birth of the reformatory in a historical perspective, by a sociological analysis of the reformatory as a "people-changing organization", and by a critical analysis of the concept of treatment. My empirical work consists of a study of various file materials/journal documentation for all juveniles residing at Råby ungdomshem (Råby Youth Home) between the years 1982 to 1993, an observational study of the work process in one of the cottages (or wards) at the Råby state correctional school, in depth interviews with the operational staff of the ward and a follow-up study of some sixty former residents, interviewed 3-10 years after release. This study shows that Råby like all similar institutions do not rehabilitate youths, they most often have the opposite effect. Life goes more or less badly for about 80% of the boys taken into institutions. The results show that treatment organizations can produce poor treatment and rehabilitation results yet still survive and develop because they are not organizations in the technical sense. They are organizations which have taken an institutional form and the criteria for their success lies in how well they adapt to the expectations of their environment. Contradictory demands from the external environment make an impact on what actually goes on inside. The conflict between the idea of treatment and society's demand for incarceration and control is ever present and continuously handicaps the personnel. These conflicts are never solved as they reflect the fundamental conditions and dilemma of the reformatory. Reformatories as treatment organizations have retained their legitimacy over a number of decades. This is the case is because space is left for hidden functions and an exercise of power which recreates and upholds a given social order. (Less)
- Abstract (Swedish)
- Popular Abstract in Swedish
Avhandlingens syfte är att söka kunskap om vilka faktorer som bidrar till uppfostringsanstaltens framgång som social institution och dess ständiga misslyckande som behandlingsorganisation. Jag försöker förstå varför organisationer som §12-hem och särskilda ungdomshem finns och vilken betydelse de har i vårt samhälle. Svaret på den frågan söker jag på tre sätt: genom att analysera framväxten av uppfostringsanstalten i ett historiskt perspektiv, genom en sociologisk analys av uppfostringsanstalten som människobehandlande organisation och en kritisk analys av behandlingsbegreppet. Mitt empiriska arbete består i en registerstudie av samtliga inskrivna ungdomar på Råby ungdomshem i Lund under perioden... (More) - Popular Abstract in Swedish
Avhandlingens syfte är att söka kunskap om vilka faktorer som bidrar till uppfostringsanstaltens framgång som social institution och dess ständiga misslyckande som behandlingsorganisation. Jag försöker förstå varför organisationer som §12-hem och särskilda ungdomshem finns och vilken betydelse de har i vårt samhälle. Svaret på den frågan söker jag på tre sätt: genom att analysera framväxten av uppfostringsanstalten i ett historiskt perspektiv, genom en sociologisk analys av uppfostringsanstalten som människobehandlande organisation och en kritisk analys av behandlingsbegreppet. Mitt empiriska arbete består i en registerstudie av samtliga inskrivna ungdomar på Råby ungdomshem i Lund under perioden 1982-1993, en observationsstudie av arbetet inom en sådan behandlingsorganisation, intervjuer med personalen på en av behandlingsavdelningarna och genom intervjuer med ett sextiotal ungdomar 3-10 år efter genomförd behandling.
Avhandlingens resultat visar liksom tidigare liknande undersökningar att uppfostringsanstalten inte rehabiliterar de intagna ungdomarna utan tvärtom tycks ha en motsatt effekt. Det går illa för majoriteten av ungdomarna senare i livet och i synnerhet för pojkarna som i 80 procent av fallen har svårt att klara sig.
<i>In loco parentis</i> är en maxim som anger en av anstaltens grundläggande uppgifter i samhället. Den skall genom att träda i husfaderns ställe ersätta hans tvingande uppfostringsplikt med en uppfostran i det allmännas regi och därmed förhindra ungdomsbrottslighet. Den skall förstärka familjens funktioner och därmed erkänna familjens betydelse i samhället, samtidigt som den ifrågasätter kompetensen hos familjen att utföra den uppgiften. Avhandlingens grundläggande fråga är: Hur kan vi förstå sambanden mellan uppfostringsanstaltens dåliga behandlingseffekter, det paradoxala ointresset för vilka effekter den har, och uppfostringsanstaltens enastående överlevnadskraft och självklara status inom samhällets barnavård? Svaret är att människobehandlande organisationer kan producera dåliga behandlings- och rehabiliteringsresultat och trots det fortleva och utvecklas därför att de inte är organisationer i teknisk mening, de är inte verktyg för att producera något bestämt där framgången mäts i effektivitet. De är organisationer som antagit institutionell form och kriteriet för deras framgång ligger i hur väl de anpassar sig till omgivningens förväntningar. Dessa förväntningar kan vara motsättningsfyllda och föränderliga, men de är trots det styrande i sin dominerande utformning. Uppfostringsanstalten är en sådan organisation som förvaltar och uttrycker kulturellt viktiga värden. Uppfostringsanstalten som människobehandlande organisation har behållit sin legitimitet genom flera decennier. Att den kunnat göra det beror på att det lämnas ett utrymme för dolda funktioner och en maktutövning som återskapar och upprätthåller en given samhällsordning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/18659
- author
- Levin, Claes LU
- supervisor
- opponent
-
- Professor Oscarsson, Lars
- organization
- alternative title
- The reformatory : Coercion in loco parentis
- publishing date
- 1998
- type
- Thesis
- publication status
- published
- subject
- keywords
- Social problems and welfare, theory of social work, Correctional Treatment, Reformatory, Residential Treatment, Treatment Organizations, Juvenile Delinquency, Child Care, Social Institutions, Human service organizations, People-Changing Organizations, Treatment, Social changes, Incarceration, national insurance, teorier om socialt arbete, Sociala förändringar, Sociala problem, social välfärd, socialförsäkring
- pages
- 344 pages
- publisher
- Arkiv
- defense location
- Edens hörsal, Paradisgatan 5H, Lund
- defense date
- 1998-10-16 10:15:00
- external identifiers
-
- other:ISBN 91-7924-118-2
- ISBN
- 91-7924-118-2
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 5ab9be7e-8f9b-4eea-b85a-eb962847ba7c (old id 18659)
- date added to LUP
- 2016-04-04 10:12:17
- date last changed
- 2021-12-20 15:48:02
@phdthesis{5ab9be7e-8f9b-4eea-b85a-eb962847ba7c,
abstract = {{The aim of the present study is to find the factors and conditions that generate the success of the reformatory as a social institution and, at the same time, its well-known failure as a treatment organization. I try to understand why organizations like the reformatory exist and what meaning they have in our society. I seek answers by exploring the birth of the reformatory in a historical perspective, by a sociological analysis of the reformatory as a "people-changing organization", and by a critical analysis of the concept of treatment. My empirical work consists of a study of various file materials/journal documentation for all juveniles residing at Råby ungdomshem (Råby Youth Home) between the years 1982 to 1993, an observational study of the work process in one of the cottages (or wards) at the Råby state correctional school, in depth interviews with the operational staff of the ward and a follow-up study of some sixty former residents, interviewed 3-10 years after release. This study shows that Råby like all similar institutions do not rehabilitate youths, they most often have the opposite effect. Life goes more or less badly for about 80% of the boys taken into institutions. The results show that treatment organizations can produce poor treatment and rehabilitation results yet still survive and develop because they are not organizations in the technical sense. They are organizations which have taken an institutional form and the criteria for their success lies in how well they adapt to the expectations of their environment. Contradictory demands from the external environment make an impact on what actually goes on inside. The conflict between the idea of treatment and society's demand for incarceration and control is ever present and continuously handicaps the personnel. These conflicts are never solved as they reflect the fundamental conditions and dilemma of the reformatory. Reformatories as treatment organizations have retained their legitimacy over a number of decades. This is the case is because space is left for hidden functions and an exercise of power which recreates and upholds a given social order.}},
author = {{Levin, Claes}},
isbn = {{91-7924-118-2}},
keywords = {{Social problems and welfare; theory of social work; Correctional Treatment; Reformatory; Residential Treatment; Treatment Organizations; Juvenile Delinquency; Child Care; Social Institutions; Human service organizations; People-Changing Organizations; Treatment; Social changes; Incarceration; national insurance; teorier om socialt arbete; Sociala förändringar; Sociala problem; social välfärd; socialförsäkring}},
language = {{swe}},
publisher = {{Arkiv}},
school = {{Lund University}},
title = {{Uppfostringsanstalten : Om tvång i föräldrars ställe}},
year = {{1998}},
}