Advanced

Partiklar i Malmöluften - Sammansättning, källor, hälsoeffekter, åtgärder

Kristensson, Adam LU (2011)
Abstract (Swedish)
En femtedel av befolkningen i Malmö exponeras i utomhusluften för

masshalter av inandningsbara partiklar (PM10) som ligger över

Sveriges miljömål för 2010. Resterande del exponeras för halter som

är högre än lågrisknivån bedömd av Institutet för miljömedicin vid

Karolinska institutet. Drygt 200 människor i Malmö stad beräknas dö

i förtid varje år på grund av denna exponering.



Malmö miljöförvaltning har i många år mätt masskoncentrationen av

partiklar i Malmö, men ingen utredning har gjorts om varifrån

partiklarna härstammar. Med anledning av detta har Lunds universitet

fått i uppdrag av förvaltningen att ta fram underlag från olika ... (More)
En femtedel av befolkningen i Malmö exponeras i utomhusluften för

masshalter av inandningsbara partiklar (PM10) som ligger över

Sveriges miljömål för 2010. Resterande del exponeras för halter som

är högre än lågrisknivån bedömd av Institutet för miljömedicin vid

Karolinska institutet. Drygt 200 människor i Malmö stad beräknas dö

i förtid varje år på grund av denna exponering.



Malmö miljöförvaltning har i många år mätt masskoncentrationen av

partiklar i Malmö, men ingen utredning har gjorts om varifrån

partiklarna härstammar. Med anledning av detta har Lunds universitet

fått i uppdrag av förvaltningen att ta fram underlag från olika

vetenskapliga arbeten för att få svar på fyra grundläggande frågor:



1. Vad består Malmös partiklar av?

2. Vilka är källorna till Malmös partikelhalter?

3. Hur stor roll spelar intransport från kontinenten för halterna?

4. Vilka hälsoeffekter kan förväntas utifrån exponeringen?



I förlängningen vill man ha svar på vilka riktade åtgärder som går att

utföra för att få bukt med effekterna av exponeringen.



Dessa frågor besvaras i denna rapport, som är riktad till Malmös

kommunpolitiker och allmänheten. I korta drag visar rapporten att de

som exponeras för de högsta PM10-halterna vistas vid hårt trafikerade

gator, där de förhöjda halterna huvudsakligen beror på att

asfaltpartiklar blir luftburna genom nötningen av asfalten av bilarna.

Övriga partiklar som kommer från Malmö och som majoriteten av

Malmöborna exponeras för, är från bilavgaserna. Den enskilt största

källan i Malmö är dock långdistanstransport. I motsats till PM10, är

det avgaspartiklar från Malmös egen biltrafik som dominerar bidragen

till de förhöjda halterna av antalet partiklar i Malmö.



Det är okänt om slitagepartiklarna ger upphov till förtida dödlighet,

men man vet att de ger en ökad frekvens av astma och luftvägssjukdomar. Det är fina partiklar (PM2.5) som framförallt ger upphov till

ökad dödlighet samt hjärt/kärlsjukdomar och det är troligt att det är

avgaspartiklarna som är orsaken till detta. Hjärt/kärlsjukdomar och

luftvägssjukdomar förefaller även vara kopplade till

långdistanstransporterade partiklar.



Riktade åtgärder mot asfaltpartiklar på de hårdast trafikerade gatorna i

Malmö låter sig göras för att få bukt med de högsta PM10-halterna,

medan åtgärder för hela stadens biltrafik är nödvändiga för att minska

avgaspartiklarnas effekter. Flera olika åtgärdsstrategier, som Malmö

kommun kan arbeta efter beskrivs i rapporten.



Rapporten är uppdelad i en sammanfattande del samt i en längre del,

med metodik, beräkningar av källtilldelningar och utförliga

diskussioner kring hälsoeffekter och åtgärder. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
källkarakterisering, hälsoeffekter, Malmö, antalshalt, PM2.5, PM10
categories
Popular Science
pages
56 pages
publisher
Malmö Municipality, Malmö, Sweden
project
MERGE
language
Swedish
LU publication?
yes
id
c3931a84-14b7-421d-8544-356350e57a0f (old id 1968207)
date added to LUP
2011-05-24 10:52:29
date last changed
2016-04-16 07:12:19
@misc{c3931a84-14b7-421d-8544-356350e57a0f,
  abstract     = {En femtedel av befolkningen i Malmö exponeras i utomhusluften för <br/><br>
masshalter av inandningsbara partiklar (PM10) som ligger över <br/><br>
Sveriges miljömål för 2010. Resterande del exponeras för halter som <br/><br>
är högre än lågrisknivån bedömd av Institutet för miljömedicin vid <br/><br>
Karolinska institutet. Drygt 200 människor i Malmö stad beräknas dö <br/><br>
i förtid varje år på grund av denna exponering. <br/><br>
<br/><br>
Malmö miljöförvaltning har i många år mätt masskoncentrationen av <br/><br>
partiklar i Malmö, men ingen utredning har gjorts om varifrån <br/><br>
partiklarna härstammar. Med anledning av detta har Lunds universitet <br/><br>
fått i uppdrag av förvaltningen att ta fram underlag från olika <br/><br>
vetenskapliga arbeten för att få svar på fyra grundläggande frågor: <br/><br>
<br/><br>
1. Vad består Malmös partiklar av? <br/><br>
2. Vilka är källorna till Malmös partikelhalter? <br/><br>
3. Hur stor roll spelar intransport från kontinenten för halterna? <br/><br>
4. Vilka hälsoeffekter kan förväntas utifrån exponeringen? <br/><br>
<br/><br>
I förlängningen vill man ha svar på vilka riktade åtgärder som går att <br/><br>
utföra för att få bukt med effekterna av exponeringen. <br/><br>
<br/><br>
Dessa frågor besvaras i denna rapport, som är riktad till Malmös <br/><br>
kommunpolitiker och allmänheten. I korta drag visar rapporten att de <br/><br>
som exponeras för de högsta PM10-halterna vistas vid hårt trafikerade <br/><br>
gator, där de förhöjda halterna huvudsakligen beror på att <br/><br>
asfaltpartiklar blir luftburna genom nötningen av asfalten av bilarna. <br/><br>
Övriga partiklar som kommer från Malmö och som majoriteten av <br/><br>
Malmöborna exponeras för, är från bilavgaserna. Den enskilt största <br/><br>
källan i Malmö är dock långdistanstransport. I motsats till PM10, är <br/><br>
det avgaspartiklar från Malmös egen biltrafik som dominerar bidragen <br/><br>
till de förhöjda halterna av antalet partiklar i Malmö.<br/><br>
 <br/><br>
Det är okänt om slitagepartiklarna ger upphov till förtida dödlighet, <br/><br>
men man vet att de ger en ökad frekvens av astma och luftvägssjukdomar. Det är fina partiklar (PM2.5) som framförallt ger upphov till <br/><br>
ökad dödlighet samt hjärt/kärlsjukdomar och det är troligt att det är <br/><br>
avgaspartiklarna som är orsaken till detta. Hjärt/kärlsjukdomar och <br/><br>
luftvägssjukdomar förefaller även vara kopplade till <br/><br>
långdistanstransporterade partiklar. <br/><br>
<br/><br>
Riktade åtgärder mot asfaltpartiklar på de hårdast trafikerade gatorna i <br/><br>
Malmö låter sig göras för att få bukt med de högsta PM10-halterna, <br/><br>
medan åtgärder för hela stadens biltrafik är nödvändiga för att minska <br/><br>
avgaspartiklarnas effekter. Flera olika åtgärdsstrategier, som Malmö <br/><br>
kommun kan arbeta efter beskrivs i rapporten. <br/><br>
<br/><br>
Rapporten är uppdelad i en sammanfattande del samt i en längre del, <br/><br>
med metodik, beräkningar av källtilldelningar och utförliga <br/><br>
diskussioner kring hälsoeffekter och åtgärder.},
  author       = {Kristensson, Adam},
  keyword      = {källkarakterisering,hälsoeffekter,Malmö,antalshalt,PM2.5,PM10},
  language     = {swe},
  pages        = {56},
  publisher    = {ARRAY(0x9848b70)},
  title        = {Partiklar i Malmöluften - Sammansättning, källor, hälsoeffekter, åtgärder},
  year         = {2011},
}