Corporate Environmental Management - Managing (in) a New Practice Area

Abstract

Adopting a phenomenological, sensemaking-based approach, this dissertation reviews and critiques a variety of theories proposed as explanations of corporate “greening” and the evolution of corporate environmental management (CEM), and then presents and analyzes an organization study to explore in greater depth how sensemaking can be used for research in this context.



As its object, the ethnographically inspired organization study focuses upon CEM as an area of managerial and organizational practice. Analysis of the study leads to the idiographic conclusion that, when its purpose is ambiguous and in dispute in an organization, CEM emerges in a way that should not be characterized as the rational implementation of a coherent set of tools and practices, nor as the unfolding of an impersonal, mechanistic process, nor as the passage of organization members from one coherent mental state to another, but rather as a complex interplay of reality and identity construction (i.e., sensemaking) processes.



In their sensemaking, CEM practitioners continually struggle with the dilemma of needing to legitimize CEM in conventional business terms, although environmental problems are fundamentally not economic in nature. They invest great personal interest and commitment in this struggle. As long as ambiguity and disagreement about CEM persist (and given that resources continue to be made available to CEM), this process continues, and an increasingly elaborate, refined practice area is built in which constructed thought-objects, language, narratives, organizational arrangements, and action to a large extent focus on the legitimation of CEM and the maintenance/defense of the identity of CEM practitioners.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Under 1990-talet ändrades miljöarbete i företag dramatiskt. Från att ha varit huvudsakligen fokuserad på lagstiftningens krav och tekniska lösningar för utsläpp och avfall, tog miljöarbete (d.v.s., "corporate environmental management", eller CEM) till sig nya strategiska och organisatoriska dimensioner runt om i världen. "Det gröna företaget" blev ett begrepp för denna trend. Men vad låg bakom detta "grönande"? Samhällsvetare av alla slag erbjöd sina förklaringar. De flesta brister i sin hantering av frågan om just varför miljöarbetets organisatoriska aspekter blir som de blir i specifika företag, d.v.s., varför tar CEM som ett praxisområde den lokala formen den tar, och vad är innebörden för ledningen?



Med hjälp av Karl Weicks sensemaking-perspektiv diskuterar denna avhandling CEM i termer av hur miljöarbetare i företag skapar sin egen identitet, social verklighet, kunskap, mening och språk – i en organisatorisk miljö präglad av politik och konkurrens för knappa resurser. En 6-årig utredning av CEM inom Ericsson-koncernen analyseras för att generera teorier som förklarar framväxten av CEM där på ett detaljerat, jordnära sätt. Analysen leder till utvecklingen av en process-modell – "The Green Squeeze" (Den Gröna Knipan) – för att belysa och förklara framväxten av CEM i omständigheter märkta av oklarhet (tvetydighet) och ett ständigt ifrågasättande av CEM:s roll och legitimitet bland andra anställda.



I studien kämpar miljöarbetare kontinuerligt i sin sensemaking med dilemmat att behöva legitimera CEM i konventionella affärstermer, trots att miljöproblem i grunden inte är ekonomiska i sin karaktär. De satsar stort personligt intresse och engagemang i denna kamp. Så länge tvetydighet och bestridenhet om CEM kvarstår (och under förutsättning att resurser fortfarande görs tillgängliga för CEM-verksamhet), så fortlöper denna process. Detta resulterar i ett praxisområde av ökande elaboration där konstruerade tankeobjekt, språk, narrativ, organisatoriska lösningar och handling huvudsakligen fokuseras på legitimering av CEM och upprätthållande/försvar av CEM-praktikernas identitet.



I ett forskningsområde där ingående organisationsstudier ännu är relativt ovanliga, kommer denna avhandling med bidrag av potentiellt intresse för både praktiker och forskare. I ett praktiskt ljus finns mycket material att fundera på i samband med problem och fallgropar för utveckling av miljöarbete. För forskare kan denna avhandling vara en nyttig källa för forskningsförfarande som använder sensemaking-begreppet för att undersöka organisatorisk förändring och innovation.

• author: Meima, Ralph
• supervisor: [unknown] [unknown]
• opponent: Prof. Roome, Nigel, Erasmus University Rotterdam
• organization: Department of Business Administration
• publishing date: 2002
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Business Administration
• keywords: Commercial and industrial economics, greening, Green Squeeze, ISO 14001, EMS, ethnography, sensemaking, social construction, identity, organization theory, environmental management, Ericsson, Industriell ekonomi, Management of enterprises, Företagsledning, management
• pages: 452 pages
• defense location: ECC, Holger Crafoords Ekonomicentrum I
• defense date: 2002-05-29 10:00:00
• external identifiers: other:ISRN: LUSADG/SAEK-021072-SE
• ISBN: 91-974074-6-1
• language: English
• LU publication?: yes
• id: eab46e96-7dba-4859-aacc-dd8b89601d89 (old id 20716)
• date added to LUP: 2016-04-04 12:04:28
• date last changed: 2018-11-21 21:08:50