Advanced

Bilder av Förintelsen. Mening, minne, kompromettering

Liljefors, Max LU (2002)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Vår egen tid kännetecknas av ett mycket stort intresse för Förintelsen, det vill säga nazisternas folkmord på Europas judar. Denna bok försöker skissera några viktiga aspekter av den kulturella förståelsen av Förintelsen, genom att studera hur den avbildats i visuell kultur. Med "visuell kultur" förstås ett brett spektrum av kulturella uttryck, från dokumentär- och pressfotografi till bildkonst, offentliga monument och museer, pedagogiska projekt på Internet och Cd-rom, mm. Avhandlingen sönderfaller i tre tematiska delar: "Mening" (kapitel 1-3), "Minne" (kapitel 4-5) samt "Kompromettering" (kapitel 6-8).



I: Mening



Alla har någon gång sett de fruktansvärda... (More)
Popular Abstract in Swedish

Vår egen tid kännetecknas av ett mycket stort intresse för Förintelsen, det vill säga nazisternas folkmord på Europas judar. Denna bok försöker skissera några viktiga aspekter av den kulturella förståelsen av Förintelsen, genom att studera hur den avbildats i visuell kultur. Med "visuell kultur" förstås ett brett spektrum av kulturella uttryck, från dokumentär- och pressfotografi till bildkonst, offentliga monument och museer, pedagogiska projekt på Internet och Cd-rom, mm. Avhandlingen sönderfaller i tre tematiska delar: "Mening" (kapitel 1-3), "Minne" (kapitel 4-5) samt "Kompromettering" (kapitel 6-8).



I: Mening



Alla har någon gång sett de fruktansvärda fotona av koncentrationslägrens massgravar som de allierade tog vid lägrens befrielse våren 1945. När de nådde tidningarnas förstasidor utlöste de mycket starka reaktioner — detta var en ny sorts bilder allmänheten sällan eller aldrig tidigare skådat. Visserligen hade rapporter om folkmordet cirkulerat i åratal, men det var först nu som folk kunde se vad rapporterna gällde. Dessa bilders betydelse för allmänhetens kunskap om Förintelsen kan knappast överskattas.



Avhandlingens första kapitel redogör för spridningen av lägerfotona, för svårigheterna att inrama dem journalistiskt och för de starka och motstridiga reaktioner de gav upphov till. Samtidigt som de utgjorde avgörande bevis på nazismens terrorpolitik, gjorde deras skräckinjagande innehåll dem svåra att förstå i kulturell bemärkelse. I kapitel 2 tolkas fotografierna och deras konsekvenser med hjälp av olika kulturteorier, i synnerhet Julia Kristevas teori om abjekt och abjektion.



Kapitel 3 går vidare med att undersöka hur dokumentärbilderna kommit att bli utgångspunkt för konstnärligt skapande. Fem konstnärers användande av lägerfotona och mottagandet av dem, mellan 1945 och 1998, undersöks — Corrado Cagli, Gerhart Frankl, Rico Lebrun, Boris Lurie och Robert Morris. Hos några kopplas massgravens motiv exempelvis till offrets eller apokalypsens tema och framstår därmed som om det har del av en högre mening. Hos andra underminerar istället lägerfotografiernas närvaro konstens traditionella innebörder. Tillsammans visar de på smärtsamma motstridigheter i kulturens bearbetning av det industriella folkmordets erfarenhet. Även här utgör Kristevas abjektionsteori den övergripande tolkningsramen.



II: Minne



Snart finns det inga personer kvar med egna minnen från läger och ghetton. Minnet av Förintelsen måste därför förvaltas och bevaras i kollektivt tillgängliga former. Avhandlingens andra del undersöker de tre viktigaste visuella formerna för detta: offentliga monument, videointervjuer med överlevande lägerfångar, och fotografier av judiskt liv och kultur före eller under Förintelsen. Bland annat redovisas debatten runt Tysklands nationella monument till Europas mördade judar (just nu under byggnad i Berlin), det pedagogiska användandet av överlevandes vittnesmål inom interaktiva media (Internet och Cd-rom), och fotografiets roll som redskap och som metafor för minnet.



Dessa företeelser begrundas utifrån olika synsätt på förhållandet mellan minne och identitet som haft stor plats i historiografiska diskussioner de senaste åren. Här redogörs för resonemang om traumatiskt minne, om minnet som konstruktion och om dess betydelse i sorgearbete. Författaren konstaterar också att förintelseminnets representation i interaktiva, digitala medier i hög grad speglar en syn på minnet som påverkats av datortekniken. Här är minnet något som kan programmeras och omprogrammeras, vilket yttrar sig i försök att ge användaren starka egna upplevelser av, snarare än information om, offrens lidanden under Förintelsen.



III: Kompromettering



Bokens sista del sätter gestaltningen av Förintelsens förövare i fokus. Tre aspekter av den visuella representationen av nazismen behandlas. Först sammanfattas naziregimens egen estetiska politik, dess interna konflikt om den tyska expressionismen, samt hur eftervärlden hanterat de tusentals traditionella konstverk som naziepoken efterlämnat. Därpå redovisas några centrala argument ur de debatter som utbrutit runt konstverk och filmer, främst under 1980- och 90-talet, som återanvänder nazismens estetiska konventioner. Till sist uppmärksammas ett antal konstverk från de senaste åren som avbildar nazismen utan att använda typiska nazistiska symboler eller bildspråk, men som likväl har censurerats från internationella konstutställningar.



Utgångspunkten för denna del av avhandlingen är att Förintelsen och nazismen innebar en ännu icke överstånden "identitetskris" för det moderna samhället, vilket kanske bäst formuleras i den svårbesvarade frågan: hur kunde ett industriellt folkmord äga rum i en europeisk kulturnation? Bilderna av nazismen behandlas här i perspektiv av denna identitetskris, som försök att dra upp (och ibland otydliggöra) en gräns i det synliga mellan nazismen och såväl europeisk modernitet som kulturtradition.



Tillsammans belyser dessa tre teman — "Mening", "Minne" och "Kompromettering" — centrala aspekter av vår egen tids hantering av arvet efter Förintelsen, samt vilken betydande roll som den visuella kulturen därvid spelar. (Less)
Abstract
This thesis examines the representation in visual culture of the Holocaust, the Nazi genocide of European Jewry. It is divided into three main parts, each one focusing on a particular aspect of Holocaust representation. Part 1, "Meaning" (chapter 1-3), begins by considering the important role played by documentary photographs from the concentration camps for the public knowledge and conception of the Holocaust. The thesis then proceeds to study the work and reception of five artists, between 1945 and 1998, who have used these atrocity photos as a basis for their art: Corrado Cagli, Gerhart Frankl, Rico Lebrun, Boris Lurie and Robert Morris. In some of them, the motive of the mass grave is found to take on new cultural meanings through the... (More)
This thesis examines the representation in visual culture of the Holocaust, the Nazi genocide of European Jewry. It is divided into three main parts, each one focusing on a particular aspect of Holocaust representation. Part 1, "Meaning" (chapter 1-3), begins by considering the important role played by documentary photographs from the concentration camps for the public knowledge and conception of the Holocaust. The thesis then proceeds to study the work and reception of five artists, between 1945 and 1998, who have used these atrocity photos as a basis for their art: Corrado Cagli, Gerhart Frankl, Rico Lebrun, Boris Lurie and Robert Morris. In some of them, the motive of the mass grave is found to take on new cultural meanings through the passage from documentary- to artistic image. In others, the atrocity imagery instead undermines the conventions of meaning in art. The author proposes the theory of abject and abjection, by the French-Rumanian psychoanalyst Julia Kristeva, as an interpretational model of these negotiations between the motif of the mass grave and visual culture.



Part 2,"Memory" (chapter 4-5), first considers the visualisation of Holocaust memory in the forms of video interviews with Holocaust survivors, Holocaust monuments (Buchenwald and Berlin), and photographs of Jewish life before and during the Holocaust. These are analysed with regard to different understandings of Holocaust memory as either "traumatic" or "constructed", borrowed from historiography. The thesis then proceeds to examine Holocaust memory in digital media, such as the Internet and CD-rom, in which the technology seems to foster ideas about memory as programmable and re-programmable. The author detects a shift from "historical" to "virtual" Holocaust memory, when the interactive features of digital media are combined with a pedagogy that stresses empathetic insight and identification. Clashes between competing collective memories over official Holocaust monuments are contrasted to the simultaneous individualisation and universalisation of Holocaust memory in the new media.



Part 3, "Incrimination" (chapter 6-8), examines the visual representation of Nazism and forms an antipole to the focus on processes of meaning and identification in the previous parts of the book. "Incrimination" is here understood as a kind of cultural, negative signification of a secondary order, a "counter-meaning" always consisting of the destruction of a pre-existing positive meaning or identity. From this perspective, the author discusses various forms of the visualisation of Nazism, including some adopted by the Nazi regime itself as well as today’s post-modern appropriations of the aesthetics and iconography of Nazism. From the conflict within Nazism over German Expressionism to the censoring of contemporary artists like Melvin Charney, Zbigniew Libera and Ronald Jones from international exhibitions, this study points to the problems involved in visually defining Nazism and its ties to both European cultural traditions and to modernity. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Fausing, Bent
organization
alternative title
Images of the Holocaust. Meaning, Memory, Incrimination
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Visual Studies, Visual Culture, Holocaust Representation, Holocaust Art, Holocaust Studies, Documentary Photography, Abject Art, NO!art, Monuments, Psychoanalytic Theory, Julia Kristeva, Jacques Lacan, Abjection, Sublimation, Sacrifice, Katharsis, Apocaly, Art history, Konsthistoria, Contemporary history (since 1914), Nutidshistoria (från 1914)
pages
196 pages
publisher
Palmkrons Bok & Utbildningsförlag, Stora Södergatan 13, S-222 23 Lund, SWEDEN,
defense location
Dept. of Art History, Biskopsgatan 5, room 314 (the gray building, 3:d floor)
defense date
2002-05-24 10:00
ISBN
91-89638-00X
language
Swedish
LU publication?
yes
id
9c400e71-56e1-4336-9c6c-a2df4ac77dcf (old id 20789)
date added to LUP
2007-05-28 11:24:06
date last changed
2016-09-19 08:45:11
@misc{9c400e71-56e1-4336-9c6c-a2df4ac77dcf,
  abstract     = {This thesis examines the representation in visual culture of the Holocaust, the Nazi genocide of European Jewry. It is divided into three main parts, each one focusing on a particular aspect of Holocaust representation. Part 1, "Meaning" (chapter 1-3), begins by considering the important role played by documentary photographs from the concentration camps for the public knowledge and conception of the Holocaust. The thesis then proceeds to study the work and reception of five artists, between 1945 and 1998, who have used these atrocity photos as a basis for their art: Corrado Cagli, Gerhart Frankl, Rico Lebrun, Boris Lurie and Robert Morris. In some of them, the motive of the mass grave is found to take on new cultural meanings through the passage from documentary- to artistic image. In others, the atrocity imagery instead undermines the conventions of meaning in art. The author proposes the theory of abject and abjection, by the French-Rumanian psychoanalyst Julia Kristeva, as an interpretational model of these negotiations between the motif of the mass grave and visual culture.<br/><br>
<br/><br>
Part 2,"Memory" (chapter 4-5), first considers the visualisation of Holocaust memory in the forms of video interviews with Holocaust survivors, Holocaust monuments (Buchenwald and Berlin), and photographs of Jewish life before and during the Holocaust. These are analysed with regard to different understandings of Holocaust memory as either "traumatic" or "constructed", borrowed from historiography. The thesis then proceeds to examine Holocaust memory in digital media, such as the Internet and CD-rom, in which the technology seems to foster ideas about memory as programmable and re-programmable. The author detects a shift from "historical" to "virtual" Holocaust memory, when the interactive features of digital media are combined with a pedagogy that stresses empathetic insight and identification. Clashes between competing collective memories over official Holocaust monuments are contrasted to the simultaneous individualisation and universalisation of Holocaust memory in the new media.<br/><br>
<br/><br>
Part 3, "Incrimination" (chapter 6-8), examines the visual representation of Nazism and forms an antipole to the focus on processes of meaning and identification in the previous parts of the book. "Incrimination" is here understood as a kind of cultural, negative signification of a secondary order, a "counter-meaning" always consisting of the destruction of a pre-existing positive meaning or identity. From this perspective, the author discusses various forms of the visualisation of Nazism, including some adopted by the Nazi regime itself as well as today’s post-modern appropriations of the aesthetics and iconography of Nazism. From the conflict within Nazism over German Expressionism to the censoring of contemporary artists like Melvin Charney, Zbigniew Libera and Ronald Jones from international exhibitions, this study points to the problems involved in visually defining Nazism and its ties to both European cultural traditions and to modernity.},
  author       = {Liljefors, Max},
  isbn         = {91-89638-00X},
  keyword      = {Visual Studies,Visual Culture,Holocaust Representation,Holocaust Art,Holocaust Studies,Documentary Photography,Abject Art,NO!art,Monuments,Psychoanalytic Theory,Julia Kristeva,Jacques Lacan,Abjection,Sublimation,Sacrifice,Katharsis,Apocaly,Art history,Konsthistoria,Contemporary history (since 1914),Nutidshistoria (från 1914)},
  language     = {swe},
  pages        = {196},
  publisher    = {ARRAY(0x9e32d18)},
  title        = {Bilder av Förintelsen. Mening, minne, kompromettering},
  year         = {2002},
}