Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Reformpedagogik i möte med den statskommunala skolan i Barnets århundrade

Hellström, Esbjörn (2002)
Abstract
The starting point for this dissertation can be characterised with the question: why don't dreams come true? In 1900, Ellen Key proclaimed the coming hundred years as the children's century. One of the great questions of the time concerned the relation between the individual and the community. Through the years, school curricula became influenced by visions of "reform-pedagogics" (Reformpedagogik). The main aim of this study was to investigate the encounter between the visions of "reform-pedagogics" and the Swedish state school system from a perspective of "reform-pedagogics". A second aim was to discuss the importance of social-philosophical views. The investigation was accomplished using the philosophical perspectives of Husserl's... (More)
The starting point for this dissertation can be characterised with the question: why don't dreams come true? In 1900, Ellen Key proclaimed the coming hundred years as the children's century. One of the great questions of the time concerned the relation between the individual and the community. Through the years, school curricula became influenced by visions of "reform-pedagogics" (Reformpedagogik). The main aim of this study was to investigate the encounter between the visions of "reform-pedagogics" and the Swedish state school system from a perspective of "reform-pedagogics". A second aim was to discuss the importance of social-philosophical views. The investigation was accomplished using the philosophical perspectives of Husserl's phenomenology, together with the Gadamer hermeneutic tradition. The discussion was made by reference to the social-philosophy of Habermas and his Theory of Communicative Action. In the dissertation, three educational concepts were focused on: the "school of the future" by Ellen Key, "activity-pedagogics" by Elsa Köhler and the "culture-humanistic school" (Waldorf methods) by Rudolf Steiner. In the encounter between visions of "reform-pedagogics" and the Swedish state school system, the realisation of ideas of "reform-pedagogics" seemed to be hindered. Lifeworld-conflicts were developed by the increasing systemintegration of the field of schools. The antagonistic tension between transforming educational goals into practice ("exchanging") and the "acquiring of culture" was found to be a dominating characteristic of the encounter. Power, money and control seemed to have a depressing influence on the field of schooling and seemed to lead towards unconscious sclerotic system-buildings. The rigidity of the system prevented "communicative actions" and led to a lifeworld colonisation. In the future teachers, parents and pupils in schools or "centres for culture " will need space to carry out creative, individual, social and epistemological action based on individual conceptions and reflection-in-action. It was suggested that in the future, democracy will require a new constitutional law to protect the freedom of education. (Less)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

1900-talet utropades av Ellen Key som ett barnens århundrade. Hon gjorde detta genom att offentliggöra sin dröm om en Framtidens skola i boken med titeln Barnets århundrade. Mot denna bakgrund ställdes frågan om drömmarna blev till verklighet.



En av vår tids stora samhällsfrågor gäller relationen mellan individ och samhälle och förhållandet mellan människans personliga frihet och integritet och det sociala kravet på rättvisa och solidaritet. Denna fråga är central i Ellen Keys dröm liksom i ett flertal pedagogiska visioner och praktiker vid 1900-talets början tillsammans kallade reformpedagogik.



Utgångspunkten för reformpedagogiken var individers och... (More)
Popular Abstract in Swedish

1900-talet utropades av Ellen Key som ett barnens århundrade. Hon gjorde detta genom att offentliggöra sin dröm om en Framtidens skola i boken med titeln Barnets århundrade. Mot denna bakgrund ställdes frågan om drömmarna blev till verklighet.



En av vår tids stora samhällsfrågor gäller relationen mellan individ och samhälle och förhållandet mellan människans personliga frihet och integritet och det sociala kravet på rättvisa och solidaritet. Denna fråga är central i Ellen Keys dröm liksom i ett flertal pedagogiska visioner och praktiker vid 1900-talets början tillsammans kallade reformpedagogik.



Utgångspunkten för reformpedagogiken var individers och samhällens gemensamma behov och en central tanke var att utgå från eleverna (Pädagogik vom Kinde aus). Lärandet och bildningsprocesserna skulle vara naturliga livssituationer med ett maximum av spontanitet och kommunikation och ett minimum av dominans och formalism. Man talade om principen frihet-under-ansvar.



Den svenska skolans måldokument har successivt sedan början av 1900-talet givit uttryck för samhällets gemensamma visioner och värdegrund, från 1950-talet med betonande av demokrati. Under årens lopp påverkades de av reformpedagogiska visioner i Europa och progressiv pedagogik från USA. Olika kända uttryck för reformpedagogik är Montessoris pedagogik, arbetspedagogik, kulturpedagogik, konstpedagogik, bildningshumanism-waldorfpedagogik, och aktivitetspedagogik. Förteckningen gör inte anspråk på fullständighet. Visionerna tolkades på olika sätt men omsattes i begränsad omfattning i pedagogisk praktik.



Syftet med avhandlingen var att undersöka mötet mellan reformpedagogiska visioner och den svenska statskommunal skolan, utifrån ett reformpedagogiskt perspektiv. Undersökningen inriktade sig på själva mötet mellan den barncentrerade visionen (Pädagogik vom Kinde aus) och det statskommunala skolsystemet, enhetsskolan och grundskolan. Avhandlingen syftade varken till att beskriva eller jämföra fristående och statskommunala skolor eller pedagogiska praktiker utan syftade endast till att förstå den principiella karaktären hos mötet mellan reformpedagogik och statskommunal skola i Sverige. Ett andra syfte var att diskutera vikten av socialfilosofiska perspektiv på skolutvecklingen.



Det empiriska underlaget presenterades från tre utsiktspunkter och perspektiv. De tre perspektiven beskrevs med metaforer från bildvärlden. Den första utsiktspunkten, vidvinkelperspektivet, omfattade svensk skolutveckling under 1900-talet. Den svenska statskommunala skolan formades avsiktligt under århundradet till en artlik skola, under epitetet "en skola för alla". Reformpedagogiska visioner tillhörde en del av den politiska diskussionen om svensk skola. Denna diskussion och utvecklingen av den pedagogiska praktiken präglades av en konflikt mellan socialistiska och liberala värden, som skapade och befäste en blockpolitik och ledde till partipolitiska kompromisser för att nå enighet om skolan (det gemensamma målet från 50-talet, ett folk, en ungdom och en skola). Vid 1900-talets slut återknöts diskussionen om skola och pedagogik till gamla reformpedagogiska visioner om en "Skola för bildning". De hundraåriga reformpedagogiska visionerna relaterades i avhandlingen till bilder av dagens statskommunala skola presenterade i Skolverkets utvärderingsrapporter.



Den andra utsiktspunkten, porträttperspektivet, presenterade tre valda reformpedagogiska traditioner, dels Framtidens skola, Ellen Keys drömskola, dels Elsa Köhlers aktivitetspedagogiska principer, dels Rudolf Steiners på bildningshumanismen grundade kunskapsteori, underlaget för waldorfpedagogikens praktik.



Den tredje utsiktspunkten, närbildsperspektivet, omfattade försök att introducera waldorfpedagogiska inslag i den statskommunala skolan. Beskrivningen av försöken byggde på deltagande observation. Undersökningarna i närbildsperspektivet begränsades till möten mellan statskommunal skola och waldorfpedagogik på politisk och administrativ nivå.



I perspektiven framkom konflikter vid mötet mellan reformpedagogiska visioner och den statskommunala skolan. Som grundläggande framstod ett motsatsförhållande mellan personlighetsutvecklingens frihetsbehov och samhällsnyttans rättvise- och solidaritetskrav. Under 1900-talet befäste staten sitt inflytande över skolan. Bildningsdiskussionen upphörde i samband med världskrigen. I stället kom socialismens rättvise- och solidaritetsmedvetande att dominera. Denna utveckling ledde till en skola styrd av regler och mål i stället för en skola som utgick från mänskliga behov och förmågor. I avhandlingen diskuteras detta som relationen mellan system och livsvärld.



Den demokratiska skolan, en skola för alla, utformades som stöd för samhällutveckling, kontrollerad av staten. Begreppet demokrati inrymmer dock olika till synes motstridiga värden, i avhandlingen diskuterade som frihet, jämlikhet och broderskap. Efterkrigstidens skolpolitiker kom att när det gällde skolan överordna rättviseaspekten och nedtona frihetsaspekten. Bildningens frihetskrav tillgodosågs inte. Reformpedagogikens uppfattning om en "Skola för bildning" sätter individens personlighetsutveckling i centrum. Detta fordrar att frihetsaspekten är överordnad när det gäller bildningsverksamhet.



Föräldraansvaret för barnens utbildning tonades ner till förmån för statens ansvar. Den statskommunala skolan utvecklades till ett maktinstrument för politiker och tjänstemän. Resultatet av skolans verksamhet kritiserades vid seklets slut av statens egen myndighet, Skolverket.



Lärare i den nuvarande samhällssituationen säljer i realiteten sin arbetskraft som en vara på en dominerande marknadsplats utan större konkurrens (varvid lönerna förblir låga). Det styrda och kontrollerade kulturklimatet i skolan hindrar lärare både individuellt och kollektivt från att utveckla sitt professionella handlande som ledare av bildningsprocesser. Föräldrar, som de för sina barns utbildning huvudansvariga aktörerna, befinner sig i motsvarande dilemma av ofrihet som lärarna. Både lärare och föräldrar tycktes bli begränsade i sitt ansvarstagande för barns och ungdomars bildningsprocesser.



Med 90-talets skolrevision öppnades möjligheten att välja skolhuvudman både för lärare och föräldrar. Skolverket ålades dock att endast godkänna artlika skolor. Lösningen på bildningsproblemet ligger emellertid inte i antalet skolhuvudmän. Skolor uppfattade som bildningscentra torde i framtiden, utifrån demokratiska visioner, fordra ökat stöd, kanske i form av en ny grundlag, till skydd för bildningsfriheten. Situationen aktualiserar nödvändigheten av offentliga diskussioner kring "Skola för bildning" och en översyn av skollagen.



En viktig utgångspunkt för en fortsatt värdegrundsdiskussion är medvetenheten om konflikten mellan samhällets system för skola och individernas utrymme för bildning. Aktörerna i bildningsprocessen (lärare, föräldrar och elever) bör enligt reformpedagogiska, bildningshumanistiska, visioner få frihet att utveckla individuella begrepp och föreställningar. Till detta fordras en grundläggande förändring av den samhälleliga arenan för bildning. Skolor för bildning fordrar i solidaritet med uppväxande generationer, både rätten till (och makten) och utrymme för skapande och lärande, utvecklande av språk och kultur. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Kroksmark, Tomas
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Pedagogy and didactics, Waldorf methods, progressive pedagogy, Elsa Köhler, Ellen Key, Rudolf Steiner, Husserl, Gadamer, Habermas, activity-pedagogics, (aktivitetspedagogik), Communicative Action, culture democracy, education, epistemology, hermeneutic, pedagogic, phenomenology, reflection-in-action, reform-pedagogics, school, (reformpedagogik), Pedagogik, didaktik
pages
210 pages
publisher
Lund University
defense location
Carolinasalen, Kungshuset, Lundagård
defense date
2002-04-12 10:15:00
external identifiers
  • other:ISRN: LUSADG/SAPE-02 1050--SE
ISBN
91-628-5162-4
language
Swedish
LU publication?
no
id
1a600ecd-a797-466c-b283-49bcca5cff75 (old id 20904)
date added to LUP
2016-04-04 11:28:51
date last changed
2020-12-04 11:10:58
@phdthesis{1a600ecd-a797-466c-b283-49bcca5cff75,
  abstract     = {{The starting point for this dissertation can be characterised with the question: why don't dreams come true? In 1900, Ellen Key proclaimed the coming hundred years as the children's century. One of the great questions of the time concerned the relation between the individual and the community. Through the years, school curricula became influenced by visions of "reform-pedagogics" (Reformpedagogik). The main aim of this study was to investigate the encounter between the visions of "reform-pedagogics" and the Swedish state school system from a perspective of "reform-pedagogics". A second aim was to discuss the importance of social-philosophical views. The investigation was accomplished using the philosophical perspectives of Husserl's phenomenology, together with the Gadamer hermeneutic tradition. The discussion was made by reference to the social-philosophy of Habermas and his Theory of Communicative Action. In the dissertation, three educational concepts were focused on: the "school of the future" by Ellen Key, "activity-pedagogics" by Elsa Köhler and the "culture-humanistic school" (Waldorf methods) by Rudolf Steiner. In the encounter between visions of "reform-pedagogics" and the Swedish state school system, the realisation of ideas of "reform-pedagogics" seemed to be hindered. Lifeworld-conflicts were developed by the increasing systemintegration of the field of schools. The antagonistic tension between transforming educational goals into practice ("exchanging") and the "acquiring of culture" was found to be a dominating characteristic of the encounter. Power, money and control seemed to have a depressing influence on the field of schooling and seemed to lead towards unconscious sclerotic system-buildings. The rigidity of the system prevented "communicative actions" and led to a lifeworld colonisation. In the future teachers, parents and pupils in schools or "centres for culture " will need space to carry out creative, individual, social and epistemological action based on individual conceptions and reflection-in-action. It was suggested that in the future, democracy will require a new constitutional law to protect the freedom of education.}},
  author       = {{Hellström, Esbjörn}},
  isbn         = {{91-628-5162-4}},
  keywords     = {{Pedagogy and didactics; Waldorf methods; progressive pedagogy; Elsa Köhler; Ellen Key; Rudolf Steiner; Husserl; Gadamer; Habermas; activity-pedagogics; (aktivitetspedagogik); Communicative Action; culture democracy; education; epistemology; hermeneutic; pedagogic; phenomenology; reflection-in-action; reform-pedagogics; school; (reformpedagogik); Pedagogik; didaktik}},
  language     = {{swe}},
  publisher    = {{Lund University}},
  title        = {{Reformpedagogik i möte med den statskommunala skolan i Barnets århundrade}},
  url          = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/21681111/2017_avh._04.03.2002_LIBRIS_PDF_.pdf}},
  year         = {{2002}},
}