Advanced

Stortorget i Malmö Pre-urbana aktiviteter, Kvartersbebyggelse, klosterområde, gatunivåer och Torget

Thomasson, Joakim LU and Nilsson, Håkan (2009) In Rapport 2009:028 2009:028.
Abstract (Swedish)
Rapporten är en sammanställning av tretton arkeologiska schaktningsövervakningar genomförda under åren 1937 till 2005.



Undersökningarna genomfördes företrädelsevis på Stortorget i Malmö, registrerad som fornlämning 20. Totalt innefattas 86 schakt med en sammanlagd yta av 2 733 m2, vilket motsvarar omkring 13 % av det 19 530 m2 stora torget. Rapporten syftar till skapa en samlad bild av fornlämningens bevarandegrad och utbredning i torgområdet, samt en uppdatering av det kulturhistoriska kunskapsläget.



Stortorget anlades, med det nya rådhuset längs med stora delar av dess östra sida, under åren 1538 till 1545. Dessförinnan var området ett kvarter. Vid tiden för torgets anläggande fanns ett... (More)
Rapporten är en sammanställning av tretton arkeologiska schaktningsövervakningar genomförda under åren 1937 till 2005.



Undersökningarna genomfördes företrädelsevis på Stortorget i Malmö, registrerad som fornlämning 20. Totalt innefattas 86 schakt med en sammanlagd yta av 2 733 m2, vilket motsvarar omkring 13 % av det 19 530 m2 stora torget. Rapporten syftar till skapa en samlad bild av fornlämningens bevarandegrad och utbredning i torgområdet, samt en uppdatering av det kulturhistoriska kunskapsläget.



Stortorget anlades, med det nya rådhuset längs med stora delar av dess östra sida, under åren 1538 till 1545. Dessförinnan var området ett kvarter. Vid tiden för torgets anläggande fanns ett Helgeandskloster i de nordvästra delarna,Rostockerköpmännens gård fanns i nordost. I de resterande delarna fanns nio profana tomter, avdelade av stadens vandløb.



Bevaringsförhållandena: Mest gynnsamma bevaringsförhållanden finns i Stortorgskvarterets sydvästra, centrala östra och dess inre delar. Schaktningar har främst företagits i de delar av kvarterets som anslutit till de kringliggande gatorna. I flera fall har det dock inte schaktats ned till bottensanden, dessutom har mer iögonfallande lämningar bevarats. Kulturlagerdjupet uppgår som mest till 2,5 m. I de centrala östra och sydöstra delarna av torget finns gynnsamma bevaringsförhållanden för organiskt material. Lämningstyperna

består av grundmurar, dagermurar, syllstenar, gatu- och gårdsbeläggningar, gravar, lerbottnar samt olika typer av kulturlager, som daterats till perioden 1200-tal till modern tid.



Pre-urbana aktivteter: I de nordöstra delarna framkom lerklädda fiskberedningsgropar (lerbottnar). Till detta anslöt omtrampade marklager och rester efter en partiellt nedgrävd hydda. I de västra delarna framkom stolphål och omtrampade marklager som varit i bruk före det att varaktig tätbebyggelse anlades på platsen.



Kvartersbebyggelse: Varaktig tätbebyggelse etableras under 1300-talet. Byggnaderna var konstruerade med jordgrävda stolpar, som efterföljdes av väggar på syllsten. Någon gång under senmedeltid förändras huskonstruktionerna. På de delar av tomterna som ansluter till gatumark grundläggs många av husen på kallmur,och i flera fall hade dessa byggnader halvkällare. I de nordvästra och sydöstra delarna har kvarteret har haft en annorlunda utbredning än vad som tidigare har antagits.



Helgeandsklostret: När klostret anläggs under slutet av 1400-talet etableras även kyrkogården. I samband med detta raseras halvkällarförsedda tegelbyggnader i de norra delarna av området. Mycket tyder på att stora delar av detta område tidigare använts för profanbebyggelse. I de centrala västra delarna av tomten framkom rester efter vad som bör ha varit själva klosterkyrkan, och delar av en av klosterlängorna som legat längs med den i väster anslutande gatan.



Rostockergården: I det nordöstra hörnet av tomten fanns ett gavelvänt halvkällarförsett tegelhus. Före detta hade det funnits ett flertal likaledes halvkällarförsedda byggnader längs med den i norr anslutande gatan. Längre söderut, längs med Södergatan, framkom lämningar efter ytterligare byggnader. Gårdsplanen har varit belagd med kuller- och knaddersten. Lämningarna har inte kunnat dateras.



Gatorna: Lämningar efter gator framkom i de västra, södra och östra delarna av torget. Knadderstensbeläggningar, förmodligen anlagda under slutet av 1200-talet början av 1300-talet, påträffades i samtliga av dessa vägsträckningar. Denna har på flera platser ersatts av kullersten. Oftast antyddes denna typ av beläggning av sättsand. Intill byggnader fanns det på ett par platser rester efter broläggning. Gatorna i norr och söder har under perioder av medeltiden haft andra sträckningar än vad som kunnat utläsas från det skriftliga materialet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
in
Rapport 2009:028
volume
2009:028
pages
116 pages
publisher
Malmö Museer
language
Swedish
LU publication?
no
id
3c766763-3d57-447d-ad40-f0b685ac8402 (old id 2338534)
date added to LUP
2012-02-13 08:32:52
date last changed
2016-06-29 09:05:07
@misc{3c766763-3d57-447d-ad40-f0b685ac8402,
  abstract     = {Rapporten är en sammanställning av tretton arkeologiska schaktningsövervakningar genomförda under åren 1937 till 2005. <br/><br>
<br/><br>
Undersökningarna genomfördes företrädelsevis på Stortorget i Malmö, registrerad som fornlämning 20. Totalt innefattas 86 schakt med en sammanlagd yta av 2 733 m2, vilket motsvarar omkring 13 % av det 19 530 m2 stora torget. Rapporten syftar till skapa en samlad bild av fornlämningens bevarandegrad och utbredning i torgområdet, samt en uppdatering av det kulturhistoriska kunskapsläget.<br/><br>
<br/><br>
Stortorget anlades, med det nya rådhuset längs med stora delar av dess östra sida, under åren 1538 till 1545. Dessförinnan var området ett kvarter. Vid tiden för torgets anläggande fanns ett Helgeandskloster i de nordvästra delarna,Rostockerköpmännens gård fanns i nordost. I de resterande delarna fanns nio profana tomter, avdelade av stadens vandløb.<br/><br>
<br/><br>
Bevaringsförhållandena: Mest gynnsamma bevaringsförhållanden finns i Stortorgskvarterets sydvästra, centrala östra och dess inre delar. Schaktningar har främst företagits i de delar av kvarterets som anslutit till de kringliggande gatorna. I flera fall har det dock inte schaktats ned till bottensanden, dessutom har mer iögonfallande lämningar bevarats. Kulturlagerdjupet uppgår som mest till 2,5 m. I de centrala östra och sydöstra delarna av torget finns gynnsamma bevaringsförhållanden för organiskt material. Lämningstyperna<br/><br>
består av grundmurar, dagermurar, syllstenar, gatu- och gårdsbeläggningar, gravar, lerbottnar samt olika typer av kulturlager, som daterats till perioden 1200-tal till modern tid.<br/><br>
<br/><br>
Pre-urbana aktivteter: I de nordöstra delarna framkom lerklädda fiskberedningsgropar (lerbottnar). Till detta anslöt omtrampade marklager och rester efter en partiellt nedgrävd hydda. I de västra delarna framkom stolphål och omtrampade marklager som varit i bruk före det att varaktig tätbebyggelse anlades på platsen.<br/><br>
<br/><br>
Kvartersbebyggelse: Varaktig tätbebyggelse etableras under 1300-talet. Byggnaderna var konstruerade med jordgrävda stolpar, som efterföljdes av väggar på syllsten. Någon gång under senmedeltid förändras huskonstruktionerna. På de delar av tomterna som ansluter till gatumark grundläggs många av husen på kallmur,och i flera fall hade dessa byggnader halvkällare. I de nordvästra och sydöstra delarna har kvarteret har haft en annorlunda utbredning än vad som tidigare har antagits.<br/><br>
<br/><br>
Helgeandsklostret: När klostret anläggs under slutet av 1400-talet etableras även kyrkogården. I samband med detta raseras halvkällarförsedda tegelbyggnader i de norra delarna av området. Mycket tyder på att stora delar av detta område tidigare använts för profanbebyggelse. I de centrala västra delarna av tomten framkom rester efter vad som bör ha varit själva klosterkyrkan, och delar av en av klosterlängorna som legat längs med den i väster anslutande gatan.<br/><br>
<br/><br>
Rostockergården: I det nordöstra hörnet av tomten fanns ett gavelvänt halvkällarförsett tegelhus. Före detta hade det funnits ett flertal likaledes halvkällarförsedda byggnader längs med den i norr anslutande gatan. Längre söderut, längs med Södergatan, framkom lämningar efter ytterligare byggnader. Gårdsplanen har varit belagd med kuller- och knaddersten. Lämningarna har inte kunnat dateras.<br/><br>
<br/><br>
Gatorna: Lämningar efter gator framkom i de västra, södra och östra delarna av torget. Knadderstensbeläggningar, förmodligen anlagda under slutet av 1200-talet början av 1300-talet, påträffades i samtliga av dessa vägsträckningar. Denna har på flera platser ersatts av kullersten. Oftast antyddes denna typ av beläggning av sättsand. Intill byggnader fanns det på ett par platser rester efter broläggning. Gatorna i norr och söder har under perioder av medeltiden haft andra sträckningar än vad som kunnat utläsas från det skriftliga materialet.},
  author       = {Thomasson, Joakim and Nilsson, Håkan},
  language     = {swe},
  pages        = {116},
  publisher    = {ARRAY(0xb8499c0)},
  series       = {Rapport 2009:028},
  title        = {Stortorget i Malmö Pre-urbana aktiviteter, Kvartersbebyggelse, klosterområde, gatunivåer och Torget},
  volume       = {2009:028},
  year         = {2009},
}