Arkeologiska undersökningar i Stora Uppåkra
(1999) In Uppåkra 1999:3- Abstract (Swedish)
- Målsättningarna för undersökningen var huvudsakligen att göra stratigrafiska observationer och lokalisera lämningar från etableringsskedet av Stora Uppåkra.
Stratigrafiska sekvenser kunde iakttas i schakt 22 och 23. Häri framkom tydliga bebyggelsenivåer avskilda med utjämningslager/fundationslager. Vid undersökningarna i kyrkan och på kyrkogården framkom liknande lämningar. Området kring kyrkan har således under perioden romersk järnålder fram t.o.m. medeltid hävdats för bebyggelse, därmed utgör det den del av fornlämning 5 som har längst kontinuitet.
De tydliga bebyggelsenivåerna i schakt 22 och 23 skiljer sig gentemot stratigrafin på ägan Uppåkra 8:3. Erfarenheterna från de senaste årens... (More) - Målsättningarna för undersökningen var huvudsakligen att göra stratigrafiska observationer och lokalisera lämningar från etableringsskedet av Stora Uppåkra.
Stratigrafiska sekvenser kunde iakttas i schakt 22 och 23. Häri framkom tydliga bebyggelsenivåer avskilda med utjämningslager/fundationslager. Vid undersökningarna i kyrkan och på kyrkogården framkom liknande lämningar. Området kring kyrkan har således under perioden romersk järnålder fram t.o.m. medeltid hävdats för bebyggelse, därmed utgör det den del av fornlämning 5 som har längst kontinuitet.
De tydliga bebyggelsenivåerna i schakt 22 och 23 skiljer sig gentemot stratigrafin på ägan Uppåkra 8:3. Erfarenheterna från de senaste årens undersökningar visar att kulturlagren till stora delar består av tjocka grå skikt utan observerbara skiljen/kontaktytor. Detta indikerar att platsen kring kyrkan har stor potential för att belysa problemställningar kring Uppåkras bebyggelseutveckling respektive boplatsen expansions- och regressionsfaser samt dess huvudsakliga
bebyggelsefaser.
Vad gäller etablerandet av byn Stora Uppåkra kan resultaten från föreliggande undersökning inte belägga närvaro av bebyggelse från perioden vikingatid – tidig medeltid. Snarare är frånvaron av fynd som östersjökeramik anmärkningsvärd. Trots relativt många schakt inom bytomten tillvaratogs inget fyndmaterial från perioden.
Däremot påträffades 13 skärvor av hög – och senmedeltida keramik. Skärvorna, vilka samtliga var redeponerade, påträffades i schakt 9, 10, 19A och 23. Detta indikerar åtminstone närvaro av medeltida lämningar i schaktens omedelbara närhet.
Spåren av bebyggelse i schakt 9 och 10 låg utanför området för den oskiftade byn. De huvudsakliga delarna av lämningarna kunde dateras till perioden 1550-1600-tal, vilket möjligen antyder en hittills okänd bebyggelseexpansion. Förekomst av stolphål som inte kunde dateras närmare, samt redeponerat medeltida fyndmaterial, talar för att den påträffade bebyggelsen kan ha etablerats i ett tidigare skede.
Det framkomna materialet i schakt 19A bör ge upphov till en ny tolkning av 1990-års undersökningsresultat. Av allt att döma innehåller den närmaste omgivningen såväl raseringslager som stolphål grävda under medeltid.
Fornlämningens bevaringsgrad är dålig i närheten av den nuvrande bygatan. Stora ingrepp har under årens gång gjorts i form av dräneringsrör, el- och telekablar samt påförande av vägbeläggningsmassor. Samma situation kunde konstateras i närheten av pastorsexpeditionen och invid Storehög. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/2340495
- author
- Thomasson, Joakim LU and Maria, Lindell
- organization
- publishing date
- 1999
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- in
- Uppåkra 1999:3
- pages
- 50 pages
- publisher
- Department of Archaeology and Ancient History, Lund University
- report number
- Uppåkra 1999:3
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- a9985926-4b7d-4031-b71d-9814661584ef (old id 2340495)
- date added to LUP
- 2016-04-04 11:55:19
- date last changed
- 2018-11-21 21:07:59
@techreport{a9985926-4b7d-4031-b71d-9814661584ef,
abstract = {{Målsättningarna för undersökningen var huvudsakligen att göra stratigrafiska observationer och lokalisera lämningar från etableringsskedet av Stora Uppåkra.<br/><br>
<br/><br>
Stratigrafiska sekvenser kunde iakttas i schakt 22 och 23. Häri framkom tydliga bebyggelsenivåer avskilda med utjämningslager/fundationslager. Vid undersökningarna i kyrkan och på kyrkogården framkom liknande lämningar. Området kring kyrkan har således under perioden romersk järnålder fram t.o.m. medeltid hävdats för bebyggelse, därmed utgör det den del av fornlämning 5 som har längst kontinuitet.<br/><br>
<br/><br>
De tydliga bebyggelsenivåerna i schakt 22 och 23 skiljer sig gentemot stratigrafin på ägan Uppåkra 8:3. Erfarenheterna från de senaste årens undersökningar visar att kulturlagren till stora delar består av tjocka grå skikt utan observerbara skiljen/kontaktytor. Detta indikerar att platsen kring kyrkan har stor potential för att belysa problemställningar kring Uppåkras bebyggelseutveckling respektive boplatsen expansions- och regressionsfaser samt dess huvudsakliga<br/><br>
bebyggelsefaser.<br/><br>
<br/><br>
Vad gäller etablerandet av byn Stora Uppåkra kan resultaten från föreliggande undersökning inte belägga närvaro av bebyggelse från perioden vikingatid – tidig medeltid. Snarare är frånvaron av fynd som östersjökeramik anmärkningsvärd. Trots relativt många schakt inom bytomten tillvaratogs inget fyndmaterial från perioden.<br/><br>
<br/><br>
Däremot påträffades 13 skärvor av hög – och senmedeltida keramik. Skärvorna, vilka samtliga var redeponerade, påträffades i schakt 9, 10, 19A och 23. Detta indikerar åtminstone närvaro av medeltida lämningar i schaktens omedelbara närhet.<br/><br>
<br/><br>
Spåren av bebyggelse i schakt 9 och 10 låg utanför området för den oskiftade byn. De huvudsakliga delarna av lämningarna kunde dateras till perioden 1550-1600-tal, vilket möjligen antyder en hittills okänd bebyggelseexpansion. Förekomst av stolphål som inte kunde dateras närmare, samt redeponerat medeltida fyndmaterial, talar för att den påträffade bebyggelsen kan ha etablerats i ett tidigare skede.<br/><br>
<br/><br>
Det framkomna materialet i schakt 19A bör ge upphov till en ny tolkning av 1990-års undersökningsresultat. Av allt att döma innehåller den närmaste omgivningen såväl raseringslager som stolphål grävda under medeltid.<br/><br>
<br/><br>
Fornlämningens bevaringsgrad är dålig i närheten av den nuvrande bygatan. Stora ingrepp har under årens gång gjorts i form av dräneringsrör, el- och telekablar samt påförande av vägbeläggningsmassor. Samma situation kunde konstateras i närheten av pastorsexpeditionen och invid Storehög.}},
author = {{Thomasson, Joakim and Maria, Lindell}},
institution = {{Department of Archaeology and Ancient History, Lund University}},
language = {{swe}},
number = {{Uppåkra 1999:3}},
series = {{Uppåkra 1999:3}},
title = {{Arkeologiska undersökningar i Stora Uppåkra}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/5886065/2340497.pdf}},
year = {{1999}},
}