Advanced

Arkeologiska undersökningar i Stora Uppåkra

Thomasson, Joakim LU and Maria, Lindell (1999) In Uppåkra 1999:3 Uppåkra 1999:3.
Abstract (Swedish)
Målsättningarna för undersökningen var huvudsakligen att göra stratigrafiska observationer och lokalisera lämningar från etableringsskedet av Stora Uppåkra.



Stratigrafiska sekvenser kunde iakttas i schakt 22 och 23. Häri framkom tydliga bebyggelsenivåer avskilda med utjämningslager/fundationslager. Vid undersökningarna i kyrkan och på kyrkogården framkom liknande lämningar. Området kring kyrkan har således under perioden romersk järnålder fram t.o.m. medeltid hävdats för bebyggelse, därmed utgör det den del av fornlämning 5 som har längst kontinuitet.



De tydliga bebyggelsenivåerna i schakt 22 och 23 skiljer sig gentemot stratigrafin på ägan Uppåkra 8:3. Erfarenheterna från de senaste årens... (More)
Målsättningarna för undersökningen var huvudsakligen att göra stratigrafiska observationer och lokalisera lämningar från etableringsskedet av Stora Uppåkra.



Stratigrafiska sekvenser kunde iakttas i schakt 22 och 23. Häri framkom tydliga bebyggelsenivåer avskilda med utjämningslager/fundationslager. Vid undersökningarna i kyrkan och på kyrkogården framkom liknande lämningar. Området kring kyrkan har således under perioden romersk järnålder fram t.o.m. medeltid hävdats för bebyggelse, därmed utgör det den del av fornlämning 5 som har längst kontinuitet.



De tydliga bebyggelsenivåerna i schakt 22 och 23 skiljer sig gentemot stratigrafin på ägan Uppåkra 8:3. Erfarenheterna från de senaste årens undersökningar visar att kulturlagren till stora delar består av tjocka grå skikt utan observerbara skiljen/kontaktytor. Detta indikerar att platsen kring kyrkan har stor potential för att belysa problemställningar kring Uppåkras bebyggelseutveckling respektive boplatsen expansions- och regressionsfaser samt dess huvudsakliga

bebyggelsefaser.



Vad gäller etablerandet av byn Stora Uppåkra kan resultaten från föreliggande undersökning inte belägga närvaro av bebyggelse från perioden vikingatid – tidig medeltid. Snarare är frånvaron av fynd som östersjökeramik anmärkningsvärd. Trots relativt många schakt inom bytomten tillvaratogs inget fyndmaterial från perioden.



Däremot påträffades 13 skärvor av hög – och senmedeltida keramik. Skärvorna, vilka samtliga var redeponerade, påträffades i schakt 9, 10, 19A och 23. Detta indikerar åtminstone närvaro av medeltida lämningar i schaktens omedelbara närhet.



Spåren av bebyggelse i schakt 9 och 10 låg utanför området för den oskiftade byn. De huvudsakliga delarna av lämningarna kunde dateras till perioden 1550-1600-tal, vilket möjligen antyder en hittills okänd bebyggelseexpansion. Förekomst av stolphål som inte kunde dateras närmare, samt redeponerat medeltida fyndmaterial, talar för att den påträffade bebyggelsen kan ha etablerats i ett tidigare skede.



Det framkomna materialet i schakt 19A bör ge upphov till en ny tolkning av 1990-års undersökningsresultat. Av allt att döma innehåller den närmaste omgivningen såväl raseringslager som stolphål grävda under medeltid.



Fornlämningens bevaringsgrad är dålig i närheten av den nuvrande bygatan. Stora ingrepp har under årens gång gjorts i form av dräneringsrör, el- och telekablar samt påförande av vägbeläggningsmassor. Samma situation kunde konstateras i närheten av pastorsexpeditionen och invid Storehög. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
in
Uppåkra 1999:3
volume
Uppåkra 1999:3
pages
50 pages
publisher
Department of Archaeology and Ancient History, Lund University
language
Swedish
LU publication?
yes
id
a9985926-4b7d-4031-b71d-9814661584ef (old id 2340495)
date added to LUP
2012-02-13 08:24:26
date last changed
2016-04-16 09:53:10
@misc{a9985926-4b7d-4031-b71d-9814661584ef,
  abstract     = {Målsättningarna för undersökningen var huvudsakligen att göra stratigrafiska observationer och lokalisera lämningar från etableringsskedet av Stora Uppåkra.<br/><br>
<br/><br>
Stratigrafiska sekvenser kunde iakttas i schakt 22 och 23. Häri framkom tydliga bebyggelsenivåer avskilda med utjämningslager/fundationslager. Vid undersökningarna i kyrkan och på kyrkogården framkom liknande lämningar. Området kring kyrkan har således under perioden romersk järnålder fram t.o.m. medeltid hävdats för bebyggelse, därmed utgör det den del av fornlämning 5 som har längst kontinuitet.<br/><br>
<br/><br>
De tydliga bebyggelsenivåerna i schakt 22 och 23 skiljer sig gentemot stratigrafin på ägan Uppåkra 8:3. Erfarenheterna från de senaste årens undersökningar visar att kulturlagren till stora delar består av tjocka grå skikt utan observerbara skiljen/kontaktytor. Detta indikerar att platsen kring kyrkan har stor potential för att belysa problemställningar kring Uppåkras bebyggelseutveckling respektive boplatsen expansions- och regressionsfaser samt dess huvudsakliga<br/><br>
bebyggelsefaser.<br/><br>
<br/><br>
Vad gäller etablerandet av byn Stora Uppåkra kan resultaten från föreliggande undersökning inte belägga närvaro av bebyggelse från perioden vikingatid – tidig medeltid. Snarare är frånvaron av fynd som östersjökeramik anmärkningsvärd. Trots relativt många schakt inom bytomten tillvaratogs inget fyndmaterial från perioden.<br/><br>
<br/><br>
Däremot påträffades 13 skärvor av hög – och senmedeltida keramik. Skärvorna, vilka samtliga var redeponerade, påträffades i schakt 9, 10, 19A och 23. Detta indikerar åtminstone närvaro av medeltida lämningar i schaktens omedelbara närhet.<br/><br>
<br/><br>
Spåren av bebyggelse i schakt 9 och 10 låg utanför området för den oskiftade byn. De huvudsakliga delarna av lämningarna kunde dateras till perioden 1550-1600-tal, vilket möjligen antyder en hittills okänd bebyggelseexpansion. Förekomst av stolphål som inte kunde dateras närmare, samt redeponerat medeltida fyndmaterial, talar för att den påträffade bebyggelsen kan ha etablerats i ett tidigare skede.<br/><br>
<br/><br>
Det framkomna materialet i schakt 19A bör ge upphov till en ny tolkning av 1990-års undersökningsresultat. Av allt att döma innehåller den närmaste omgivningen såväl raseringslager som stolphål grävda under medeltid.<br/><br>
<br/><br>
Fornlämningens bevaringsgrad är dålig i närheten av den nuvrande bygatan. Stora ingrepp har under årens gång gjorts i form av dräneringsrör, el- och telekablar samt påförande av vägbeläggningsmassor. Samma situation kunde konstateras i närheten av pastorsexpeditionen och invid Storehög.},
  author       = {Thomasson, Joakim and Maria, Lindell},
  language     = {swe},
  pages        = {50},
  publisher    = {ARRAY(0x9fa62d0)},
  series       = {Uppåkra 1999:3},
  title        = {Arkeologiska undersökningar i Stora Uppåkra},
  volume       = {Uppåkra 1999:3},
  year         = {1999},
}