Advanced

Det antropogena landskapets uppgång och fall i Amazonområdet: Arawakkulturens ekologiska aspekter

Eriksen, Love LU (2012) In Vetenskapssocietetens årsbok 2012 p.26-40
Abstract (Swedish)
Mänskliga samhällen har i alla tider utövat inflytande på sin omgivande miljö genom sitt sätt att söka föda, bosätta sig, resa och handla, samt genom att utvinna de resurser hennes samhällsskick kräver. Människan är, i biologisk mening, en generalist: genom socioekonomiska, kulturella och i viss mån genetiska anpassningar har hon koloniserat samtliga naturtyper på jorden. Hon bosätter sig i de torraste öknar, i myllrande regnskogar, på kala bergsplatåer, vid flodslätter, havsstränder och på savanner, i bergsmassiv, tempererade lövskogar och i arktiska klimat. Mänskliga samhällen har en osedvanligt hög grad av anpassningsförmåga (i jämförelse med de flesta andra arter) och utöver detta har människan även tillgång till förmågan att omskapa... (More)
Mänskliga samhällen har i alla tider utövat inflytande på sin omgivande miljö genom sitt sätt att söka föda, bosätta sig, resa och handla, samt genom att utvinna de resurser hennes samhällsskick kräver. Människan är, i biologisk mening, en generalist: genom socioekonomiska, kulturella och i viss mån genetiska anpassningar har hon koloniserat samtliga naturtyper på jorden. Hon bosätter sig i de torraste öknar, i myllrande regnskogar, på kala bergsplatåer, vid flodslätter, havsstränder och på savanner, i bergsmassiv, tempererade lövskogar och i arktiska klimat. Mänskliga samhällen har en osedvanligt hög grad av anpassningsförmåga (i jämförelse med de flesta andra arter) och utöver detta har människan även tillgång till förmågan att omskapa sin omgivande natur för att bättre passa hennes syften. Detta fenomen är inte okänt bland andra arter, i princip bidrar alla livsformer i varierande grad till en omskapning av sin omkringliggande miljö, både bland individuella arter (till exempel bäver, barkborre) och i och med de koevolutionära processer som ständigt pågår mellan olika arter i våra ekosystem. Människan intar heller inte en utpräglad särställning ifråga om skalan på hennes omskapande av naturmiljön: cyanobakteriernas (Cyanobacteria) syresättning av jordens atmosfär för cirka 3 miljarder år sedan torde än så länge toppa listan i detta avseende. Ur human- och samhällsvetenskaplig synvinkel är det dock de mänskliga samhällena som står i fokus, och medan de encelliga cyanobakteriernas livscykel, spridningssätt och miljöpåverkan relativt enkelt dechiffrerats av den moderna biologiska forskningen återstår ännu ett stort arbete med att kartlägga de mekanismer mänskliga samhällen genom historien utvecklat för att anpassa naturen till sin fördel. Därav föreliggande studie. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Chapter in Book/Report/Conference proceeding
publication status
published
subject
in
Vetenskapssocietetens årsbok 2012
editor
Lundell, Patrik
pages
26 - 40
publisher
Vetenskapssocieteten i Lund
ISBN
978-91-980551-0-8
language
Swedish
LU publication?
yes
id
12a0043b-f834-4aee-8d50-b5e4fadd6783 (old id 2430589)
date added to LUP
2012-03-30 13:51:10
date last changed
2016-04-16 07:32:48
@misc{12a0043b-f834-4aee-8d50-b5e4fadd6783,
  abstract     = {Mänskliga samhällen har i alla tider utövat inflytande på sin omgivande miljö genom sitt sätt att söka föda, bosätta sig, resa och handla, samt genom att utvinna de resurser hennes samhällsskick kräver. Människan är, i biologisk mening, en generalist: genom socioekonomiska, kulturella och i viss mån genetiska anpassningar har hon koloniserat samtliga naturtyper på jorden. Hon bosätter sig i de torraste öknar, i myllrande regnskogar, på kala bergsplatåer, vid flodslätter, havsstränder och på savanner, i bergsmassiv, tempererade lövskogar och i arktiska klimat. Mänskliga samhällen har en osedvanligt hög grad av anpassningsförmåga (i jämförelse med de flesta andra arter) och utöver detta har människan även tillgång till förmågan att omskapa sin omgivande natur för att bättre passa hennes syften. Detta fenomen är inte okänt bland andra arter, i princip bidrar alla livsformer i varierande grad till en omskapning av sin omkringliggande miljö, både bland individuella arter (till exempel bäver, barkborre) och i och med de koevolutionära processer som ständigt pågår mellan olika arter i våra ekosystem. Människan intar heller inte en utpräglad särställning ifråga om skalan på hennes omskapande av naturmiljön: cyanobakteriernas (Cyanobacteria) syresättning av jordens atmosfär för cirka 3 miljarder år sedan torde än så länge toppa listan i detta avseende. Ur human- och samhällsvetenskaplig synvinkel är det dock de mänskliga samhällena som står i fokus, och medan de encelliga cyanobakteriernas livscykel, spridningssätt och miljöpåverkan relativt enkelt dechiffrerats av den moderna biologiska forskningen återstår ännu ett stort arbete med att kartlägga de mekanismer mänskliga samhällen genom historien utvecklat för att anpassa naturen till sin fördel. Därav föreliggande studie.},
  author       = {Eriksen, Love},
  editor       = {Lundell, Patrik},
  isbn         = {978-91-980551-0-8},
  language     = {swe},
  pages        = {26--40},
  publisher    = {ARRAY(0x1a8b3e8)},
  series       = {Vetenskapssocietetens årsbok 2012},
  title        = {Det antropogena landskapets uppgång och fall i Amazonområdet: Arawakkulturens ekologiska aspekter},
  year         = {2012},
}