Advanced

Developing knee joint osteoarthritis: Clinical, radiographical and biochemical features.

Petersson, Ingemar LU (1997)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Knäledssmärtor och knäledsartros: kliniska, röntgenologiska och biokemiska undersökningar under tidig artrosutveckling







Långdragna knäsmärtor (dagligen i mer än 3 månader) förekommer hos 15 % av personer i åldern 35-54 år. Det visar vår undersökning av befolkningen i Laholms kommun i sydvästra Sverige. En orsak till långdragna knäsmärtor kan vara artros (s.k. broskförslitning eller broskförtunning) men tidigare undersökningar har hävdat att detta i nämnvärd omfattning endast drabbar personer över 55 år. Artros är en av de vanligaste orsakerna till smärtor och handikapp i den äldre delen av befolkningen. I samarbete med svenska och internationella forskare... (More)
Popular Abstract in Swedish

Knäledssmärtor och knäledsartros: kliniska, röntgenologiska och biokemiska undersökningar under tidig artrosutveckling







Långdragna knäsmärtor (dagligen i mer än 3 månader) förekommer hos 15 % av personer i åldern 35-54 år. Det visar vår undersökning av befolkningen i Laholms kommun i sydvästra Sverige. En orsak till långdragna knäsmärtor kan vara artros (s.k. broskförslitning eller broskförtunning) men tidigare undersökningar har hävdat att detta i nämnvärd omfattning endast drabbar personer över 55 år. Artros är en av de vanligaste orsakerna till smärtor och handikapp i den äldre delen av befolkningen. I samarbete med svenska och internationella forskare inom området har vi i detta avhandlingsarbete undersökt förekomst av och sjukdomsmekanismer vid tidig, symptomgivande knäledsartros hos personer under 55 år.



Artrosförekomst



För att undersöka artrosförekomsten i åldrarna 35-54 år, skickades en enkät 1990-91 till 2000 slumpvis utvalda personer (ett genomsnitt av befolkningen) i Laholms kommun, som var vårt undersökningsområde. 1853 personer (92,6 %) besvarade enkäten varvid det konstaterades att 279 (15 %) av dem hade kroniska knäsmärtor. Alla erbjöds undersökning och de 204 som accepterade besvarade frågor om sina knäbesvär samt genomgick klinisk läkarundersökning och röntgenundersökning av knälederna. Efter tillstånd av etisk kommitté samt från varje enskild individ genomfördes för provtagning (under lokalbedövning) sköljning med koksaltlösning av den knäled som gav mest besvär. Dessa prover, tillsammans med blodprover, sparades nedfrysta för senare analyser. Röntgenundersökningen visade att c:a 1 % av befolkningen i åldrarna 35-54 år har knäledsartros, medan det i åldrarna 35-44 år är c:a 0,5 %. I jämförelse med tidigare befolkningsundersökningar i Sverige och inter-nationellt har vi således kunnat visa att artros med kroniska knäsmärtor drabbar c:a 1 % av befolkningen i åldersgrupper där man tidigare ansett att knäledsartros är ovanlig.



Knäledsartros påverkar funktion och välbefinnande



Graden av funktionsinskränkning i livets dagliga aktiviteter liksom graden av knäsmärtor och knästelhet kan studeras genom ett standardiserat frågeformulär, WOMAC, som utvecklats av en kanadensisk forskargrupp. Påverkan på allmänt hälsostatus/välbefinnande kan studeras med ett annat internationellt använt frågeformulär, SF-36, där man också kan göra jämförelser med tillståndet hos den allmänna befolkningen i olika åldersgrupper samt individer med helt andra typer av sjukdomar, t ex hjärt- kärlsjukdomar. Vi har funnit att personer med kronisk knäledssmärta har sämre hälsostatus än genomsnittsbefolkningen i Sverige i samma åldersgrupper. Personer med knäledsartros har också sämre hälsostatus och sämre funktion avseende knästelhet jämfört både med dem som inte har artros och jämfört med befolkningen i övrigt. Således är knäledsartros en sjukdom som inte bara kan ge smärtor utan också betydande lidande och funktionsinskränkningar i arbete och på fritid för den som drabbas.



Diagnos och nya undersökningsmetoder



Klinisk läkarundersökning ingår rutinmässigt vid ledbesvär och har ofta ett stort värde för diagnos. Vid knäledsartros har emellertid tidigare undersökningar visat att denna typ av klinisk undersökning är alltför okänslig och ospecifik för att finna sjukdomen, framförallt hos yngre personer med tidig artros. Dessa fynd har bekräftats i vår undersökning. Vidare har vi funnit att variationen i undersökningsresultat tydande på knäledsartros mellan två erfarna läkare är stor. Eftersom den kliniska undersökningen är alltför okänslig, har vi utvärderat nya metoder för att tidigare kunna konstatera förändringar som ger diagnos och därmed möjlighet att utveckla behandling. Vid artros uppstår förändringar i både ledbrosket och den underliggande benvävnaden. Man kan mäta halterna av de ämnen, s.k. biokemiska markörer, som frigörs från brosk och benvävnad vid den nybildning och nedbrytning som ingår i den kontinuerliga omsättning som normalt äger rum i en led. Vid olika ledsjukdomar och ledskador har man dessutom, både i Sverige och internationellt, kunnat visa att detta leder till ändrade nivåer och mönster av de frisatta molekylerna i såväl ledvätskan som i blodet. Dessa förändringar har vid artros framförallt studerats hos äldre patienter med avancerad och långt framskriden sjukdom/skada. För att se om denna typ av förändringar finns också vid utvecklingen av tidig knäledsartros, undersökte vi knäledssköljvätskan hos 90 av de personer som genomgick undersökning 1990-91. Vi fann då att förhållandet i nivåerna mellan en stor broskmolekyl (aggrecan) och ett broskäggviteämne (COMP) var förändrade hos dem med artrosför-ändringar på röntgen, mindre uttalat vid små förändringar och mer vid större förändringar på röntgen. Också i blodprover på en mindre, slumpvis utvald grupp av personer med knäsmärta kunde vi se skillnader i nivåerna av biokemiska markörer mellan dem med och utan knäledsartros på röntgen. Vi kunde konstatera, att under en treårsperiod steg halterna i blodet av de biokemiska markörerna för brosk (COMP) respektive ben (BSP) hos dem med artros medan de förblev oförändrade hos dem som inte utvecklade artros. Genom att i blodet spruta in radioaktivt märkta ämnen, som tillfälligt binder sig till benvävnad kan man få en bild av ändrad benomsättning vid olika sjukdomar. Metoden är riskfri eftersom den radioaktiva stråldosen är mycket låg och då de radioaktivt märkta ämnena snabbt försvinner ur kroppen. Med sådan s.k. isotopundersökning kunde vi också konstatera att de förändringar i benvävnaden direkt under ledbrosket, som kan konstateras vid artros också avspeglas i förändrade blodnivåer av de biokemiska markörerna COMP och BSP.



Sammanfattning och framtidsperspektiv



Vi kan konstatera att knäledsartros i åldrarna 35-54 år är vanligare än man tidigare trott. Artrossjukdomen ger ofta upphov till långdragen smärta och de som drabbas får betydande begränsningar i sin funktion samt sämre hälsostatus. Eftersom traditionell läkarundersökning, liksom vanlig röntgenundersökning, upptäcker knäledsartros först i ett ganska sent stadium har vi studerat nya metoder för tidigare diagnos. Vid andra sjukdomar, t. ex. hjärtinfarkt, kan man tidigt och känsligt upptäcka hjärtmuskelskada genom att registrera förhöjda blodhalter av ett äggviteämne från hjärtvävnaden. I likhet med detta har vi funnit att brosk- och benskadorna vid knäledsartros ger upphov till mätbara förändringar i både knäledsvätskan och i blodet av vissa specifika s.k. biokemiska markörer. Dessa fynd är mycket lovande men måste utvärderas vidare innan de kan användas praktiskt för diagnostik och för att följa sjukdomsprocessen vid artros. Genom att använda denna typ av markörer bör det också bli möjligt att utvärdera den kliniska effekten av ämnen som i laboratorieexperiment visat sig ha en möjlig skyddande eller läkande effekt på ledens vävnader. (Less)
Abstract
The aim of this project was to study clinical, radiographical and biochemical features of developing, symptomatic knee osteoarthritis (OA) prospectively in individuals aged 35-54 from the general population. A questionnaire to a random sample of 2 000 individuals in the district of Laholm, Sweden, identified 279 individuals (15% of the population) with chronic (>3 months) knee pain. Of these, 204 accepted to participate in baseline examinations. The minimum prevalence of symptomatic tibiofemoral OA for the general population was 1.5 % according to the Kellgren and Lawrence radiographic system and 1.1 % according to the Ahlbäck system. The health status measured by SF-36 (Short Form 36) was impaired in individuals with symptomatic... (More)
The aim of this project was to study clinical, radiographical and biochemical features of developing, symptomatic knee osteoarthritis (OA) prospectively in individuals aged 35-54 from the general population. A questionnaire to a random sample of 2 000 individuals in the district of Laholm, Sweden, identified 279 individuals (15% of the population) with chronic (>3 months) knee pain. Of these, 204 accepted to participate in baseline examinations. The minimum prevalence of symptomatic tibiofemoral OA for the general population was 1.5 % according to the Kellgren and Lawrence radiographic system and 1.1 % according to the Ahlbäck system. The health status measured by SF-36 (Short Form 36) was impaired in individuals with symptomatic tibiofemoral OA compared both to those without radiographic changes (p at least <0.05) and to the general population in corresponding age groups (p at least <0.01). Clinical signs as measured by two independent rheumatologists showed a low interobserver agreement and a low association with radiographical signs of OA. The ratios between concentrations of aggrecan and COMP (cartilage oligomeric matrix protein) were higher in knee joint synovial lavage fluid of individuals with tibiofemoral OA than in those without OA (p<0.001). The serum levels of COMP were higher in those with bone scan abnormalities (p<0.01) and the serum concentrations of COMP increased (p<0.001) over a 3-year period in the individuals with radiographic OA after 3 years, but remained unchanged in the individuals with normal radiographs at follow up. Similar changes were found for serum BSP (bone sialoprotein) in relation to bone scan abnormalities (p<0.05) and the levels increased over the 3-year period in the group with radiographic OA at follow-up (p< 0.001). Radiographic knee OA and knee pain with impaired health status is frequently found in middle-aged individuals. Prospective monitoring of the individuals in this project including synovial fluid and serum measurements of tissue markers should add important information regarding pathogenetic features, prognostic markers and features of importance for development of therapy of knee OA. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Professor Dieppe, Paul, Rheumatology Unit, Bristol Royal Infirmary, Bristol, UK
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
bone markers, cartilage markers, WOMAC, SF-36, function, health status/quality-of-life, radiography, epidemiology, knee pain, Knee joint, osteoarthritis, bone scan, Skeleton, muscle system, rheumatology locomotion, Skelett, muskelsystem, reumatologi
pages
212 pages
publisher
Spenshult´s Hospital for Rheumatic Diseases, S-313 92 Oskarström, Sweden
defense location
Lecture hall, Dept. Rheumatology
defense date
1997-10-03 13:00
external identifiers
  • Other:ISRN: LUMEDW/(MERK-1010)1-208 (1997)
ISBN
91-628-2648-4
language
English
LU publication?
yes
id
0bf2e72a-4fb5-4404-8799-4c806f634232 (old id 29485)
date added to LUP
2007-06-13 15:52:30
date last changed
2016-09-19 08:45:07
@misc{0bf2e72a-4fb5-4404-8799-4c806f634232,
  abstract     = {The aim of this project was to study clinical, radiographical and biochemical features of developing, symptomatic knee osteoarthritis (OA) prospectively in individuals aged 35-54 from the general population. A questionnaire to a random sample of 2 000 individuals in the district of Laholm, Sweden, identified 279 individuals (15% of the population) with chronic (&gt;3 months) knee pain. Of these, 204 accepted to participate in baseline examinations. The minimum prevalence of symptomatic tibiofemoral OA for the general population was 1.5 % according to the Kellgren and Lawrence radiographic system and 1.1 % according to the Ahlbäck system. The health status measured by SF-36 (Short Form 36) was impaired in individuals with symptomatic tibiofemoral OA compared both to those without radiographic changes (p at least &lt;0.05) and to the general population in corresponding age groups (p at least &lt;0.01). Clinical signs as measured by two independent rheumatologists showed a low interobserver agreement and a low association with radiographical signs of OA. The ratios between concentrations of aggrecan and COMP (cartilage oligomeric matrix protein) were higher in knee joint synovial lavage fluid of individuals with tibiofemoral OA than in those without OA (p&lt;0.001). The serum levels of COMP were higher in those with bone scan abnormalities (p&lt;0.01) and the serum concentrations of COMP increased (p&lt;0.001) over a 3-year period in the individuals with radiographic OA after 3 years, but remained unchanged in the individuals with normal radiographs at follow up. Similar changes were found for serum BSP (bone sialoprotein) in relation to bone scan abnormalities (p&lt;0.05) and the levels increased over the 3-year period in the group with radiographic OA at follow-up (p&lt; 0.001). Radiographic knee OA and knee pain with impaired health status is frequently found in middle-aged individuals. Prospective monitoring of the individuals in this project including synovial fluid and serum measurements of tissue markers should add important information regarding pathogenetic features, prognostic markers and features of importance for development of therapy of knee OA.},
  author       = {Petersson, Ingemar},
  isbn         = {91-628-2648-4},
  keyword      = {bone markers,cartilage markers,WOMAC,SF-36,function,health status/quality-of-life,radiography,epidemiology,knee pain,Knee joint,osteoarthritis,bone scan,Skeleton,muscle system,rheumatology locomotion,Skelett,muskelsystem,reumatologi},
  language     = {eng},
  pages        = {212},
  publisher    = {ARRAY(0xcdc69c8)},
  title        = {Developing knee joint osteoarthritis: Clinical, radiographical and biochemical features.},
  year         = {1997},
}