Advanced

Pension eller arbetsliv? Medarbetare 55 år och äldre inom hälso- och sjukvården

Nilsson, Kerstin LU (2005) In Arbetslivsinstitutet
Abstract (Swedish)
Det övergripande syftet med denna studie är att finna strategier för att skapa ett friskare arbetsliv långt upp i åren och för att se äldre medarbetare som en viktig resurs vilket organisationen bör värna om och förvalta.

I denna rapport studeras enkätsvaren från cirka 2 000 medarbetare 55

år eller äldre inom hälso- och sjukvården. De svarande kom från yrkesgrupperna

läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog,

kurator, undersköterska, skötare och läkarsekreterare.

Sammanfattningsvis framkommer att det är betydelsefullt att komma

tillrätta med de psykiska och fysiska arbetsmiljöproblemen inom hälsooch

sjukvården om riskerar att medföra ett tidigt... (More)
Det övergripande syftet med denna studie är att finna strategier för att skapa ett friskare arbetsliv långt upp i åren och för att se äldre medarbetare som en viktig resurs vilket organisationen bör värna om och förvalta.

I denna rapport studeras enkätsvaren från cirka 2 000 medarbetare 55

år eller äldre inom hälso- och sjukvården. De svarande kom från yrkesgrupperna

läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog,

kurator, undersköterska, skötare och läkarsekreterare.

Sammanfattningsvis framkommer att det är betydelsefullt att komma

tillrätta med de psykiska och fysiska arbetsmiljöproblemen inom hälsooch

sjukvården om riskerar att medföra ett tidigt ålderspensionsutträde.

Det är därför viktigt med fortsatt offensivt arbetsmiljö- och personalarbete

inom denna sektor. I undersökningen framkommer även att attityderna

till pensionsutträdet tenderar att följa ett organisatoriskt- och

könshierarkiskt mönster. Detta genom att bland männen samt bland de

yrkesgrupperna med en längre utbildning och en högre strukturell position

var attityden mer positiv till att arbeta till 65 år eller längre. Samtidigt

framkom det av resultatet i undersökningen att det är minst lika

viktigt att ge de äldre medarbetarna samma möjlighet till stimulans, utbildning

och utveckling som deras yngre kolleger om de ska känna sig

motiverade till ett förlängt arbetsliv. Att öka möjligheten till överföring

och utbyte av kunskap och erfarenheter till andra medarbetare och studenter är också något som flera äldre medarbetare framhöll som angeläget.

Detta kommer även organisationen till gagn genom en gynnsam

korsbefruktning över generationsgränserna. Slutligen i rapporten ges

förslag på åtgärder och fortsatt forskning inom området äldre i arbetslivet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
categories
Popular Science
in
Arbetslivsinstitutet
pages
279 pages
publisher
Hellmans förlag/Sociologiska institutionen, Lunds universitet
ISBN
91-975085-6-X
language
Swedish
LU publication?
yes
id
befe8540-317c-4aa7-a89e-8482335d57fa (old id 3131166)
date added to LUP
2013-03-11 11:40:43
date last changed
2016-04-16 08:00:48
@misc{befe8540-317c-4aa7-a89e-8482335d57fa,
  abstract     = {Det övergripande syftet med denna studie är att finna strategier för att skapa ett friskare arbetsliv långt upp i åren och för att se äldre medarbetare som en viktig resurs vilket organisationen bör värna om och förvalta.<br/><br>
I denna rapport studeras enkätsvaren från cirka 2 000 medarbetare 55<br/><br>
år eller äldre inom hälso- och sjukvården. De svarande kom från yrkesgrupperna<br/><br>
läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog,<br/><br>
kurator, undersköterska, skötare och läkarsekreterare.<br/><br>
Sammanfattningsvis framkommer att det är betydelsefullt att komma<br/><br>
tillrätta med de psykiska och fysiska arbetsmiljöproblemen inom hälsooch<br/><br>
sjukvården om riskerar att medföra ett tidigt ålderspensionsutträde.<br/><br>
Det är därför viktigt med fortsatt offensivt arbetsmiljö- och personalarbete<br/><br>
inom denna sektor. I undersökningen framkommer även att attityderna<br/><br>
till pensionsutträdet tenderar att följa ett organisatoriskt- och<br/><br>
könshierarkiskt mönster. Detta genom att bland männen samt bland de<br/><br>
yrkesgrupperna med en längre utbildning och en högre strukturell position<br/><br>
var attityden mer positiv till att arbeta till 65 år eller längre. Samtidigt<br/><br>
framkom det av resultatet i undersökningen att det är minst lika<br/><br>
viktigt att ge de äldre medarbetarna samma möjlighet till stimulans, utbildning<br/><br>
och utveckling som deras yngre kolleger om de ska känna sig<br/><br>
motiverade till ett förlängt arbetsliv. Att öka möjligheten till överföring<br/><br>
och utbyte av kunskap och erfarenheter till andra medarbetare och studenter är också något som flera äldre medarbetare framhöll som angeläget.<br/><br>
Detta kommer även organisationen till gagn genom en gynnsam<br/><br>
korsbefruktning över generationsgränserna. Slutligen i rapporten ges<br/><br>
förslag på åtgärder och fortsatt forskning inom området äldre i arbetslivet.},
  author       = {Nilsson, Kerstin},
  isbn         = {91-975085-6-X},
  language     = {swe},
  pages        = {279},
  publisher    = {ARRAY(0x997a260)},
  series       = {Arbetslivsinstitutet},
  title        = {Pension eller arbetsliv? Medarbetare 55 år och äldre inom hälso- och sjukvården},
  year         = {2005},
}