Advanced

Att dela en helhetsbild: rapport från tre projekt i Skåne där folkbiblioteket som kulturhus utvecklas

Rivano Eckerdal, Johanna LU (2013)
Abstract (Swedish)
Föreliggande rapport syftar till att beskriva och analysera projekt vid Arlövs, Skurups och Ängelholms folkbibliotek inom det regionala projektet Folkbiblioteken som kulturhus med fokus på hur man inom de tre projekten arbetat med att konkretisera kulturhustanken på det lokala biblioteket med särskilt uppmärksamhet på hur man skapat förutsättningar för delaktighet.



Följande forskningsfrågor har formulerats för undersökningen:

1. Hur och av vem har kulturhustanken formulerats och realiserats i de tre projekten och hur ansluter projektidén till den ordinarie verksamheten?

2. Hur och med vilken innebörd arbetar man med delaktighet inom projekten?

3. Vilka förståelser av bibliotek, bibliotekarie... (More)
Föreliggande rapport syftar till att beskriva och analysera projekt vid Arlövs, Skurups och Ängelholms folkbibliotek inom det regionala projektet Folkbiblioteken som kulturhus med fokus på hur man inom de tre projekten arbetat med att konkretisera kulturhustanken på det lokala biblioteket med särskilt uppmärksamhet på hur man skapat förutsättningar för delaktighet.



Följande forskningsfrågor har formulerats för undersökningen:

1. Hur och av vem har kulturhustanken formulerats och realiserats i de tre projekten och hur ansluter projektidén till den ordinarie verksamheten?

2. Hur och med vilken innebörd arbetar man med delaktighet inom projekten?

3. Vilka förståelser av bibliotek, bibliotekarie och kulturhus framträder i arbetet med och talet om projekten?



Undersökningen är genomförd med kvalitativa metoder; semistrukturerade intervjuer med medverkande, samtal med medverkande, deltagande observationer, enkät och fältanteckningar. Som empiriskt underlag används även material framtaget av biblioteken och Kultur Skåne i samband med projekten, till exempel beslut, rapporter och dokumentation.



Undersökningen är utförd som följeforskning, vilket innebär att de tre projekten följts över tid och att forskaren under tiden varit aktiv som samtalspartner för att främja reflektion och lärande under projektens gång.



I rapporten beskrivs hur kulturhustanken har formulerats och utförts i projekten med stort utrymme för de medverkandes perspektiv. För varje projekt betonas en del av genomförandet: arbetet med referensgruppen i Arlöv, klassprojektet i Skurup och arbetet att förankra förändringen mot Kulturstråket i Ängelholm.



I redogörelsen framkommer att alla projekt ligger i linje med den riktning som ledningen gett för den ordinarie biblioteksverksamheten på respektive bibliotek. Däremot tycks inte uppfattningen om inriktning delas av alla i personalen. Bibliotekscheferna har i samtliga fall varit med i den grupp som formulerat idén. De inriktningar som projekten fått har också formats av hur Kultur Skåne formulerade sitt beslut om tilldelning av projektmedel.



I de tre projekten har ett antal personer förutom de anställda på biblioteken aktivt deltagit i projekten och därmed blivit delaktiga i bibliotekets verksamhet. Webben används av de tre biblioteken för extern kommunikation men i vilken grad den används för dialog varierar.







Referensgruppen vid Arlövs bibliotek har på flera sätt varit välfungerande och uppskattats av både bibliotekarier och medlemmar i gruppen. I arbetet med den har programverksamheten och hur den marknadsförs utvecklats i delvis nya banor. Medlemmar i referensgruppen har varit mycket engagerade i arbetet, i en enkät framkommer att flertalet funnit att de i hög grad haft inflytande på bibliotekets arbete.



I Skurup framkommer att arbetet med manusskrivarkollot, skrivarcirkeln och klassprojektet från projektledningens sida fungerat bra men att ett sent byte av den filmpedagog som engagerats för projekten påverkat utfallet. Klassprojektet har utifrån lärarens beskrivning, dokumentation från film- och skrivpedagog och observationer också innehållit erfarenheten att planeringen varit bristfällig men eleverna tycks ha erfarit ett intensivt lärande kring bland annat film-skapande, samarbete, engelska och möten med andra kulturer.



I Ängelholm har ett påbörjat förändringsarbete av folkbiblioteket mot kulturhus av politiska beslut förändrats till att nu vara inriktat mot att skapa ett Kulturstråk. Ett idéburet projekt som får koppling till en fysisk omgestaltning av biblioteket, två angränsande byggnader och torg. Bibliotekschef och projektledare arbetar med att balansera de steg som görs i denna förändring med de som görs att förankra förändringen så att fler blir delaktiga. Projektmedlen från Kultur Skåne har haft en strategisk betydelse för denna kommunikation, vidare har arkitekter kunnat knytas till projektet vilket innebär att professionella aktörer blivit delaktiga i arbetet att förverkliga Kulturstråket.



Mellan de medverkande skiljer sig uppfattningen åt vad gäller innebörden i bibliotek, kulturhus och bibliotekarierollen. Uppfattningen att biblioteket fyller en väsentlig roll i lokalsamhället och är en plats för möten delas av många i undersökningen men hur rollen uppfattas varierar. Analyser har gjorts utifrån modeller som används i samtida forskning.



Beskrivningen och analysen visar att de tre projekten är formulerade och utförda på sätt som stämmer väl med den riktning som man regionalt har ställt upp där man önskar se folkbiblioteken som kulturhus med tydlig koppling till lokalsamhället. De personer som har arbetat med projekten formulerar sinsemellan något varierande uppfattningar om bibliotekets roll men i projekten blir utförandet ett gemensamt konkret handlande i projektets riktning. Detta pekar på projektformens betydelse för verksamhetsutveckling.



Det framkommer i materialet att det generellt finns två förhållningssätt till projekt. Antingen är projekt av verksamhetsutvecklande karaktär, utformat i linje med den planerade vägen framåt som kan fungera vägvisande, eller så är projekt av potentiellt verksamhetsutvecklande karaktär.



I materialet har det framkommit att det kan finnas svårigheter i relationen mellan projekten och den ordinarie verksamheten, vilket kan ha sin grund i olika inställning till förändring. När målet med verksamheten är fastställd kan vägvisande projekt användas för att göra riktningen känd, både för de direkt och de indirekt involverade i projektet.



I projektform kan man i praktiskt arbete ta sig an och utföra arbetsuppgifter och verksamheter som utgör en bit på den utstakade vägen. På så vis ges med-arbetarna möjlighet att i konkret handling tillägna sig innehållet i de strategiska formuleringarna så att man delar helhetsbilden i betydelsen att man tillägnar sig den gemensamt



Avslutningsvis presenteras ett antal konkreta förslag: 1) fortbildning, 2) exempel-samling och 3) förslag på vidare forskning.



1. Det är ett stort ansvar och en mängd uppgifter som åligger biblioteks-chefen. Här har lyfts fram att formulera och kommunicera en helhetsbild. Ett förslag är att för bibliotekschefer utforma en fortbildning i form av ett horisontalt utbyte av idéer och erfarenheter relaterat till verksamhets-utveckling. En sådan fortbildning skulle kunna innehålla tillfälle att auskultera vid varandras arbetsplatser för att få ta del av konkret verksamhet. Att avsätta tid för sådana reflekterande samtal för vilka loggböcker skulle kunna användas som en utgångspunkt vore värdefullt.



2. Då projektansökningar är dokument vars kvalité får avgörande konsekvenser för bibliotekens möjligheter att satsa på olika utvecklings-idéer vore det värdefullt om det togs fram en exempelsamling på projekt-ansökningar inom biblioteksfältet samt de utlysningar som de skrivits mot. Om det till exemplen fanns kommentarer från de som skrivit dem samt de som behandlat dem vore det en extra hjälp vid arbetet med att skriva ansökningar.



3. Utvecklingen av folkbibliotek som kulturhus är en trend som även är internationellt giltig. I ljuset av sådana skeenden är undersökningar och problematiseringar av hur denna utveckling praktiskt genomförs och hur den uppfattas av olika aktörer, väsentliga forskningsuppgifter. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
folkbibliotek, kulturhus, utvecklingsarbete, projekt
pages
63 pages
publisher
Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet
language
Swedish
LU publication?
yes
id
2d30b096-0260-4ebe-9e4d-5ef9bdffda74 (old id 4228303)
date added to LUP
2014-01-09 14:48:53
date last changed
2016-04-16 07:38:59
@misc{2d30b096-0260-4ebe-9e4d-5ef9bdffda74,
  abstract     = {Föreliggande rapport syftar till att beskriva och analysera projekt vid Arlövs, Skurups och Ängelholms folkbibliotek inom det regionala projektet Folkbiblioteken som kulturhus med fokus på hur man inom de tre projekten arbetat med att konkretisera kulturhustanken på det lokala biblioteket med särskilt uppmärksamhet på hur man skapat förutsättningar för delaktighet. <br/><br>
<br/><br>
Följande forskningsfrågor har formulerats för undersökningen: <br/><br>
1.	Hur och av vem har kulturhustanken formulerats och realiserats i de tre projekten och hur ansluter projektidén till den ordinarie verksamheten?<br/><br>
2.	Hur och med vilken innebörd arbetar man med delaktighet inom projekten?<br/><br>
3.	Vilka förståelser av bibliotek, bibliotekarie och kulturhus framträder i arbetet med och talet om projekten?<br/><br>
<br/><br>
Undersökningen är genomförd med kvalitativa metoder; semistrukturerade intervjuer med medverkande, samtal med medverkande, deltagande observationer, enkät och fältanteckningar. Som empiriskt underlag används även material framtaget av biblioteken och Kultur Skåne i samband med projekten, till exempel beslut, rapporter och dokumentation. <br/><br>
<br/><br>
Undersökningen är utförd som följeforskning, vilket innebär att de tre projekten följts över tid och att forskaren under tiden varit aktiv som samtalspartner för att främja reflektion och lärande under projektens gång. <br/><br>
<br/><br>
I rapporten beskrivs hur kulturhustanken har formulerats och utförts i projekten med stort utrymme för de medverkandes perspektiv. För varje projekt betonas en del av genomförandet: arbetet med referensgruppen i Arlöv, klassprojektet i Skurup och arbetet att förankra förändringen mot Kulturstråket i Ängelholm. <br/><br>
<br/><br>
I redogörelsen framkommer att alla projekt ligger i linje med den riktning som ledningen gett för den ordinarie biblioteksverksamheten på respektive bibliotek. Däremot tycks inte uppfattningen om inriktning delas av alla i personalen. Bibliotekscheferna har i samtliga fall varit med i den grupp som formulerat idén. De inriktningar som projekten fått har också formats av hur Kultur Skåne formulerade sitt beslut om tilldelning av projektmedel.<br/><br>
<br/><br>
I de tre projekten har ett antal personer förutom de anställda på biblioteken aktivt deltagit i projekten och därmed blivit delaktiga i bibliotekets verksamhet. Webben används av de tre biblioteken för extern kommunikation men i vilken grad den används för dialog varierar.<br/><br>
 <br/><br>
<br/><br>
<br/><br>
Referensgruppen vid Arlövs bibliotek har på flera sätt varit välfungerande och uppskattats av både bibliotekarier och medlemmar i gruppen. I arbetet med den har programverksamheten och hur den marknadsförs utvecklats i delvis nya banor. Medlemmar i referensgruppen har varit mycket engagerade i arbetet, i en enkät framkommer att flertalet funnit att de i hög grad haft inflytande på bibliotekets arbete. <br/><br>
<br/><br>
I Skurup framkommer att arbetet med manusskrivarkollot, skrivarcirkeln och klassprojektet från projektledningens sida fungerat bra men att ett sent byte av den filmpedagog som engagerats för projekten påverkat utfallet. Klassprojektet har utifrån lärarens beskrivning, dokumentation från film- och skrivpedagog och observationer också innehållit erfarenheten att planeringen varit bristfällig men eleverna tycks ha erfarit ett intensivt lärande kring bland annat film-skapande, samarbete, engelska och möten med andra kulturer. <br/><br>
<br/><br>
I Ängelholm har ett påbörjat förändringsarbete av folkbiblioteket mot kulturhus av politiska beslut förändrats till att nu vara inriktat mot att skapa ett Kulturstråk. Ett idéburet projekt som får koppling till en fysisk omgestaltning av biblioteket, två angränsande byggnader och torg. Bibliotekschef och projektledare arbetar med att balansera de steg som görs i denna förändring med de som görs att förankra förändringen så att fler blir delaktiga. Projektmedlen från Kultur Skåne har haft en strategisk betydelse för denna kommunikation, vidare har arkitekter kunnat knytas till projektet vilket innebär att professionella aktörer blivit delaktiga i arbetet att förverkliga Kulturstråket.<br/><br>
<br/><br>
Mellan de medverkande skiljer sig uppfattningen åt vad gäller innebörden i bibliotek, kulturhus och bibliotekarierollen. Uppfattningen att biblioteket fyller en väsentlig roll i lokalsamhället och är en plats för möten delas av många i undersökningen men hur rollen uppfattas varierar. Analyser har gjorts utifrån modeller som används i samtida forskning.<br/><br>
<br/><br>
Beskrivningen och analysen visar att de tre projekten är formulerade och utförda på sätt som stämmer väl med den riktning som man regionalt har ställt upp där man önskar se folkbiblioteken som kulturhus med tydlig koppling till lokalsamhället. De personer som har arbetat med projekten formulerar sinsemellan något varierande uppfattningar om bibliotekets roll men i projekten blir utförandet ett gemensamt konkret handlande i projektets riktning. Detta pekar på projektformens betydelse för verksamhetsutveckling. <br/><br>
<br/><br>
Det framkommer i materialet att det generellt finns två förhållningssätt till projekt. Antingen är projekt av verksamhetsutvecklande karaktär, utformat i linje med den planerade vägen framåt som kan fungera vägvisande, eller så är projekt av potentiellt verksamhetsutvecklande karaktär.<br/><br>
<br/><br>
I materialet har det framkommit att det kan finnas svårigheter i relationen mellan projekten och den ordinarie verksamheten, vilket kan ha sin grund i olika inställning till förändring. När målet med verksamheten är fastställd kan vägvisande projekt användas för att göra riktningen känd, både för de direkt och de indirekt involverade i projektet. <br/><br>
<br/><br>
I projektform kan man i praktiskt arbete ta sig an och utföra arbetsuppgifter och verksamheter som utgör en bit på den utstakade vägen. På så vis ges med-arbetarna möjlighet att i konkret handling tillägna sig innehållet i de strategiska formuleringarna så att man delar helhetsbilden i betydelsen att man tillägnar sig den gemensamt<br/><br>
<br/><br>
Avslutningsvis presenteras ett antal konkreta förslag: 1) fortbildning, 2) exempel-samling och 3) förslag på vidare forskning. <br/><br>
<br/><br>
1.	Det är ett stort ansvar och en mängd uppgifter som åligger biblioteks-chefen. Här har lyfts fram att formulera och kommunicera en helhetsbild. Ett förslag är att för bibliotekschefer utforma en fortbildning i form av ett horisontalt utbyte av idéer och erfarenheter relaterat till verksamhets-utveckling. En sådan fortbildning skulle kunna innehålla tillfälle att auskultera vid varandras arbetsplatser för att få ta del av konkret verksamhet. Att avsätta tid för sådana reflekterande samtal för vilka loggböcker skulle kunna användas som en utgångspunkt vore värdefullt.<br/><br>
<br/><br>
2.	Då projektansökningar är dokument vars kvalité får avgörande konsekvenser för bibliotekens möjligheter att satsa på olika utvecklings-idéer vore det värdefullt om det togs fram en exempelsamling på projekt-ansökningar inom biblioteksfältet samt de utlysningar som de skrivits mot. Om det till exemplen fanns kommentarer från de som skrivit dem samt de som behandlat dem vore det en extra hjälp vid arbetet med att skriva ansökningar. <br/><br>
<br/><br>
3.	Utvecklingen av folkbibliotek som kulturhus är en trend som även är internationellt giltig. I ljuset av sådana skeenden är undersökningar och problematiseringar av hur denna utveckling praktiskt genomförs och hur den uppfattas av olika aktörer, väsentliga forskningsuppgifter.},
  author       = {Rivano Eckerdal, Johanna},
  keyword      = {folkbibliotek,kulturhus,utvecklingsarbete,projekt},
  language     = {swe},
  pages        = {63},
  publisher    = {ARRAY(0x90196e8)},
  title        = {Att dela en helhetsbild: rapport från tre projekt i Skåne där folkbiblioteket som kulturhus utvecklas},
  year         = {2013},
}