Advanced

Pelvic floor dysfunction. A vaginal surface EMG study in healthy and incontinent women

Gunnarsson, Marianne LU (2002)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Urininkontinens är en utbredd folksjukdom och ett stort folkhälsoproblem. Omkring 500 000 människor i Sverige, mest kvinnor (2/3) är drabbade. Förekomsten av inkontinens ökar med stigande ålder. Ofrivilligt urinläckage orsakar många gånger både medicinska och sociala handikapp med minskad livskvalitet som följd. Undersökningar har visat att endast 25% av de inkontinenta söker hjälp. Temat för denna avhandling har varit att spegla den neuromuskulära sjukdomen i bäckenbottens muskulatur hos kvinnor med olika typer av urininkontinens i jämförelse med friska kvinnor samt att bedöma effekten av bäckenbottenträning. Ett flertal metoder har kommit till användning. Vaginal yt-EMG mätning är jämte vaginal... (More)
Popular Abstract in Swedish

Urininkontinens är en utbredd folksjukdom och ett stort folkhälsoproblem. Omkring 500 000 människor i Sverige, mest kvinnor (2/3) är drabbade. Förekomsten av inkontinens ökar med stigande ålder. Ofrivilligt urinläckage orsakar många gånger både medicinska och sociala handikapp med minskad livskvalitet som följd. Undersökningar har visat att endast 25% av de inkontinenta söker hjälp. Temat för denna avhandling har varit att spegla den neuromuskulära sjukdomen i bäckenbottens muskulatur hos kvinnor med olika typer av urininkontinens i jämförelse med friska kvinnor samt att bedöma effekten av bäckenbottenträning. Ett flertal metoder har kommit till användning. Vaginal yt-EMG mätning är jämte vaginal palpation de gemensamma undersökningsmetoderna. För första gången har man kunnat visa på en med åldern tilltagande förlust av neuromuskulär aktivitet i bäckenbottenmuskulaturen hos urininkontinenta kvinnor. Detta speglar sannolikt ett kroniskt progressivt sjukdomstillstånd. Bilden är densamma hos kvinnor med olika symptombilder såsom ansträngnings-, trängnings- och blandinkontinens och detta talar starkt för en gemensam underliggande sjukdomsprocess, som tidigare varit formulerad som en teoretisk möjlighet, men inte varit belagd. Det har inte tidigare varit känt att en nedsatt muskelfunktion i bäckenbotten kan påvisas ute i samhället hos kvinnor som ännu inte sökt hjälp för inkontinens. Inte heller har man vetat att de som har bäst muskulär funktion när de börjar träna också uppvisar de bästa behandlingsresultaten. Att mekanismen för framgångsrik träning kanske delvis sitter på cerebral nivå och yttrar sig som en högre beredskap till muskelkontraktion är likaledes en ny observation. Kvinnor med i ett obstetriskt perspektiv, mindre betydande trauma (grad 2 ruptur), verkar ha en nedsatt bäckenbottenfunktion året efter förlossning. En skillnad i symptomfrekvens föreligger till nackdel för dem som haft en traumatisk förlossning och detta bör troligen tas hänsyn till i bedömningen av modern och fostret inför förlossningen. Det är möjligt, och kanske t.o.m. troligt att det är ur denna grupp som kvinnor, med senare i livet debuterande inkontinens, rekryteras. I arbete I undersöktes EMG-aktiviteten vid knip hos totalt 69 inkontinenta och friska kvinnor. En nedsättning av aktiviteten hos kvinnor med ansträngnings-, trängnings- och blandinkontinens fanns i jämförelse med friska kvinnor. Sedan undersöktes i ett material omfattande 317 kvinnor hur denna aktivitet ser ut i olika åldrar från 20 till 70 års ålder. Resultatet visade en progressiv nedgång i aktiveringsförmåga, som var särskilt uttalad i grupper över 50 års ålder. Samma mönster sågs vid de tre olika typerna av inkontinens. Friska kvinnor bibehöll sin förmåga att aktivera muskulaturen vid knip och någon motsvarande sänkning som hos de inkontinenta sågs inte (arbete II). Arbete III gjordes med frågeställningen om sådana EMG-förändringar fanns hos kvinnor redan innan de sökte hjälp för inkontinens. En grupp om 50 kvinnor jämfördes med 28 friska i samma ålder, 53-63 år. Kvinnorna rekryterades ur en stor hälsoenkät-undersökning i Lunds sjukvårdsdistrikt (Kvinnors hälsa i Lundabygden, WHILA-studien). En klar sänkning av EMG-värdet sågs hos de, som rapporterade, att de hade inkontinens. Denna grupp kvinnor tränade sedan sin bäckenbotten under fyra månader och mätningar gjordes en gång i månaden av vaginalt EMG, tryck och fynd vid palpation. En successiv förbättring till normala nivåer sågs med alla mätmetoderna, vilka också korrelerade väl till varandra. Överensstämmelsen mellan vaginala mätningar och mängd urinläckage var dålig, men något bättre med subjektiv förbättring. De som blev förbättrade till symptomfrihet skilde sig framförallt i EMG aktivitet från de som inte blev symptomfria i det att de hade högre EMG värden både före, under och efter träningen. I arbete IV jämfördes en grupp kvinnor med ansträngningsinkontinens, som blivit bra med bäckenbottenträning, med en grupp, som till synes var jämförbara före behandling, men som inte blivit bra. De utsattes för magnetstimulering av hjärnan och impulser förmedlade i nervsystemet till bäckenbotten/vaginalmuskulaturen fångades upp med en vaginal probe för registrering av yt-EMG aktivitet. De som blivit symptombefriade efter bäckenbottenträning hade en snabbare och effektivare aktivering vid denna typ av stimulering. Resultatet kunde tolkas som att man genom träning ökat beredskapen till aktivering av bäckenbotten på en högre cerebral nivå jämfört med situationen före träning. I arbete V undersöktes 78 förstagångsgravida kvinnor med vaginalt yt-EMG, tryck och palpation i tidig graviditet för att ta reda på om svår förlossning medför förändringar som ger besvär från nedre urinvägarna. Vid 4, 8 och 12 månader efter förlossningen upprepades undersökningarna. Till kontrollen vid 12 månader kom 48 kvinnor. Vi fann, att för de nedre urinvägarnas del, en utvidgad definition av svår förlossning jämfört med den gängse obstetriska borde användas och att även kvinnor med grad 2 ruptur inkluderades. Därför kom 14 istället för 6 av 48 kvinnor att bli klassificerade i denna grupp med traumatisk förlossning. De hade signifikant lägre EMG-aktivitet än de med icke traumatisk förlossning efter 4 och 8 månader. Förstföderskor över 30 år, som haft svår förlossning, hade en mer än dubbelt så stor risk att få symtom från nedre urinvägarna jämför med de som inte haft traumatisk förlossning. (Less)
Abstract
Dysfunction of the pelvic floor can lead to incontinence and different forms of lower urinary tract symptoms (LUTS). Urinary incontinence is a common problem and about 500 000 persons in Sweden, mostly (2/3) women, suffering from incontinence. The general aim of this thesis was to characterize the function and dysfunction of the pelvic floor muscles in healthy and incontinent women. Vaginal EMG, pressure measurement and palpation were the main methods used for investigation. The results revealed a decreased function of the pelvic floor muscles in stress, urge and mixed incontinent women and also increasing loss of activity with increasing age compared to healthy women. These findings indicate a chronic and progressive pelvic floor... (More)
Dysfunction of the pelvic floor can lead to incontinence and different forms of lower urinary tract symptoms (LUTS). Urinary incontinence is a common problem and about 500 000 persons in Sweden, mostly (2/3) women, suffering from incontinence. The general aim of this thesis was to characterize the function and dysfunction of the pelvic floor muscles in healthy and incontinent women. Vaginal EMG, pressure measurement and palpation were the main methods used for investigation. The results revealed a decreased function of the pelvic floor muscles in stress, urge and mixed incontinent women and also increasing loss of activity with increasing age compared to healthy women. These findings indicate a chronic and progressive pelvic floor neuromuscular disorder in women with different types of incontinence. The same pattern with decreased pelvic floor function was found in incontinent women, who had not yet asked for treatment. A successive normalization of vaginal EMG, pressure and palpation was seen during four month of pelvic floor training. Women, who were responders to pelvic floor exercises, had a higher probability of response to cortical magnetic stimulation and a tendency of higher amplitudes than non-responders and healthy women. A higher degree of corticofugal control was thus found in women successfully alleviated by pelvic floor exercises. Traumatic delivery, with also grade 2 rupture included, was found to be a risk factor for development of dysfunction in the pelvic floor muscles. The risk for LUTS was more than two-fold increased for primiparous women with traumatic delivery over 30 years of age. These studies demonstrate the neuromuscular disorder in women with incontinence or traumatic delivery in correlation to healthy women and the results of treatment in terms of structure and function of the pelvic floor muscles. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Ulmsten, Ulf, Professor, Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, S-751 85 Uppsala, Sweden
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
nephrology, Urologi, nefrologi, Urology, vaginal surface EMG., traumatic delivery, pelvic floor muscles, neuromuscular dysfunction, Female incontinence, magnetic stimulation
pages
116 pages
publisher
Marianne Gunnarsson, Högsvägen 10, S-244 41 Kävlinge, Sweden,
defense location
Aulan At University Hospital, Lund
defense date
2002-05-06 10:15
external identifiers
  • Other:ISRN:LUMEDW/MEUS-1016-SE
ISBN
91-628-5174-8
language
English
LU publication?
yes
id
f54ec323-4559-4025-85e6-f74022c71e05 (old id 464516)
date added to LUP
2007-09-18 18:59:20
date last changed
2016-09-19 08:45:13
@misc{f54ec323-4559-4025-85e6-f74022c71e05,
  abstract     = {Dysfunction of the pelvic floor can lead to incontinence and different forms of lower urinary tract symptoms (LUTS). Urinary incontinence is a common problem and about 500 000 persons in Sweden, mostly (2/3) women, suffering from incontinence. The general aim of this thesis was to characterize the function and dysfunction of the pelvic floor muscles in healthy and incontinent women. Vaginal EMG, pressure measurement and palpation were the main methods used for investigation. The results revealed a decreased function of the pelvic floor muscles in stress, urge and mixed incontinent women and also increasing loss of activity with increasing age compared to healthy women. These findings indicate a chronic and progressive pelvic floor neuromuscular disorder in women with different types of incontinence. The same pattern with decreased pelvic floor function was found in incontinent women, who had not yet asked for treatment. A successive normalization of vaginal EMG, pressure and palpation was seen during four month of pelvic floor training. Women, who were responders to pelvic floor exercises, had a higher probability of response to cortical magnetic stimulation and a tendency of higher amplitudes than non-responders and healthy women. A higher degree of corticofugal control was thus found in women successfully alleviated by pelvic floor exercises. Traumatic delivery, with also grade 2 rupture included, was found to be a risk factor for development of dysfunction in the pelvic floor muscles. The risk for LUTS was more than two-fold increased for primiparous women with traumatic delivery over 30 years of age. These studies demonstrate the neuromuscular disorder in women with incontinence or traumatic delivery in correlation to healthy women and the results of treatment in terms of structure and function of the pelvic floor muscles.},
  author       = {Gunnarsson, Marianne},
  isbn         = {91-628-5174-8},
  keyword      = {nephrology,Urologi,nefrologi,Urology,vaginal surface EMG.,traumatic delivery,pelvic floor muscles,neuromuscular dysfunction,Female incontinence,magnetic stimulation},
  language     = {eng},
  pages        = {116},
  publisher    = {ARRAY(0x9011ab8)},
  title        = {Pelvic floor dysfunction. A vaginal surface EMG study in healthy and incontinent women},
  year         = {2002},
}