Advanced

The Complexity of Geriatric Rehabilitation. A One-Year Follow-Up of Client, Caregiver, and Administration Perceptions

Nygren, Carita LU (2003)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingens övergripande syfte var att under ett ettårigt nationellt projekt för utveckling av geriatrisk rehabilitering, Rehab Äldre 300, redogöra för förändringar av kvaliteten inom geriatrisk rehabilitering samt att beskriva denna utifrån administrativ-, personal- och vårdtagar-nivå. Vidare var syftet att under utvärderingsperioden beskriva förändringar av vårdtagarnas upplevda symptom, ADL-beroende, subjektivt välbefinnande samt att generera kunskap för vidare kvalitetsutveckling av geriatrisk rehabilitering. Använda undersökningsinstrument var specifikt utvecklade frågeformulär, ADL-trappan och Göteborgs livskvalitets instrument. Resultatet visade att förändringar skett avseende utveckling... (More)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingens övergripande syfte var att under ett ettårigt nationellt projekt för utveckling av geriatrisk rehabilitering, Rehab Äldre 300, redogöra för förändringar av kvaliteten inom geriatrisk rehabilitering samt att beskriva denna utifrån administrativ-, personal- och vårdtagar-nivå. Vidare var syftet att under utvärderingsperioden beskriva förändringar av vårdtagarnas upplevda symptom, ADL-beroende, subjektivt välbefinnande samt att generera kunskap för vidare kvalitetsutveckling av geriatrisk rehabilitering. Använda undersökningsinstrument var specifikt utvecklade frågeformulär, ADL-trappan och Göteborgs livskvalitets instrument. Resultatet visade att förändringar skett avseende utveckling av organisation och samarbete på administrativ nivå. Vid uppföljningen hade andelen högre tjänstemän som uppgav att samarbetet fungerade väl mellan olika myndigheter ökat. Jämfört med baslinjen minskade vid uppföljningen andelen vårdtagarnära personal som ansåg att samarbetet mellan landsting och kommuner hade förändrats till det bättre under det sista året. Avseende kompetensutveckling bland vårdtagarnära personal så ökade andelen personal som ansåg att de kunde använda och utveckla sin kunskap och kompetens i rehabilitering mellan mättillfällena, speciellt bland ej högskoleutbildad personal. I denna grupp ökade också andelen som ansåg sig kunna använda sina rehabiliteringskunskaper på ett adekvat sätt i arbetet. Vid båda undersökningstillfällena ansåg den administrativa personalen att kvaliteten på rehabiliteringen var god. Majoriteten av vårdtagarna var nöjda med kvaliteten, men vid uppföljningen var vårdtagare i särskilt boende mindre nöjda än vårdtagare i ordinärt boende. Oavsett boendeform var vårdtagarna mindre nöjda med innehållet i sin träning vid uppföljningen. Vid båda undersöknings-tillfällena hade vårdtagare i särskilt boende mer sällan hobby eller hushållsaktiviteter inkluderade i sin träning jämfört med vårdtagare i ordinärt boende. Vårdtagargruppen är skör, med en hög prevalens av upplevda symptom och stort beroende i ADL. Subjektivt välbefinnande skattades av vårdtagarna som gott och förändrades inte under uppföljningsperioden. I början av rehabiliteringsprocessen fanns det samband mellan beroende i dagliga aktiviteter och enskilda delar av välbefinnandet. Det fanns samband mellan dagliga aktiviteter och energin, mellan dagliga aktiviteter och fritiden och mellan dagliga aktiviteter och känslan av betydelsefullhet och uppskattning utanför hemmet. Resultatet pekar på nödvändigheten av forsatt utveckling av geriatrisk rehabilitering. Resultatet influerades antagligen också av avsaknaden av officiella mål för rehabiliterings-verksamheten samt av olika utvärderingsnivåers uppfattningar av rehabiliteringens innehåll. Geriatrisk rehabilitering är en komplex verksamhet vilket påvisas av de skilda aspekterna som är av vikt för kvalitetsutvecklingen samt de därmed de inneboende svårigheterna i utvärderings-design och tolkning av de belysta resultaten. Denna avhandling genererade, trots sina begränsningar, användbar kunskap för framtida utvärdering och kvalitetsutveckling inom geriatrisk rehabilitering. (Less)
Abstract
The overarching aim of this thesis was to report changes in the quality of geriatric rehabilitation as perceived by administration, caregivers, and clients during a one-year period of a Swedish governmental venture of development in geriatric rehabilitation. Further aims were to describe changes in clients’ prevalence of symptoms, ADL dependence, subjective well-being in a one-year follow-up and to generate knowledge for further develop-ment of quality of geriatric rehabilitation. Study-specific questionnaires, the ADL-Staircase, and the Göteborg Quality of Life instrument were used. The results indicate that the national venture positively influenced the development of geriatric rehabilitation, at different levels of care. Increased... (More)
The overarching aim of this thesis was to report changes in the quality of geriatric rehabilitation as perceived by administration, caregivers, and clients during a one-year period of a Swedish governmental venture of development in geriatric rehabilitation. Further aims were to describe changes in clients’ prevalence of symptoms, ADL dependence, subjective well-being in a one-year follow-up and to generate knowledge for further develop-ment of quality of geriatric rehabilitation. Study-specific questionnaires, the ADL-Staircase, and the Göteborg Quality of Life instrument were used. The results indicate that the national venture positively influenced the development of geriatric rehabilitation, at different levels of care. Increased collabora-tion in administration was shown and among caregivers the proportion who used rehabilitation knowledge in daily work changed positively. The clients’ high preva-lence of symptoms and high dependence in ADL demonstrated the frailty of the group, but in spite of this, decreased dependence was shown, and the clients perceived their subjective well-being as good. Client contentment with rehabilitation and training decreased during the evaluation period. The absence of official goals for rehabilitation and the different opinions on rehabilitation content demonstrated possibly influenced the result. Hence, further efforts are needed to develop the content of geriatric rehabilitation. The different aspects of geriatric rehabilitation quality development and the difficulties inherent in designing evaluation and interpreting the results elucidated demonstrate the complexity of geriatric rehabilitation. Study limitations are highlighted, but still this thesis contributes with knowledge useful for future evaluation efforts and geriatric rehabilitation quality improvement. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Ass. Prof Avlund, Kirsten, Copenhagen University, Denmark
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Physical medicine, kinesitherapy, revalidation, rehabilitation, Rehabilitering (medicinsk och social), Gerontologi, Gerontology, quality of life and subjective well-being, occupational therapy, quality development, quality of geriatric care, prevalence of symptoms, ADL dependence, everyday actvities, evaluation
pages
103 pages
publisher
Division of Occupational Therapy, Box 157, 221 00 Lund,
defense location
Hörsal 1, Vårdvetenskapens hus, Baravägen 3, Lund
defense date
2003-05-23 13:15
ISBN
91-974281-3-2
language
English
LU publication?
yes
id
b4007d38-c51f-4e56-bdb5-d08e75362eba (old id 465680)
date added to LUP
2007-09-27 14:15:49
date last changed
2016-09-19 08:45:11
@misc{b4007d38-c51f-4e56-bdb5-d08e75362eba,
  abstract     = {The overarching aim of this thesis was to report changes in the quality of geriatric rehabilitation as perceived by administration, caregivers, and clients during a one-year period of a Swedish governmental venture of development in geriatric rehabilitation. Further aims were to describe changes in clients’ prevalence of symptoms, ADL dependence, subjective well-being in a one-year follow-up and to generate knowledge for further develop-ment of quality of geriatric rehabilitation. Study-specific questionnaires, the ADL-Staircase, and the Göteborg Quality of Life instrument were used. The results indicate that the national venture positively influenced the development of geriatric rehabilitation, at different levels of care. Increased collabora-tion in administration was shown and among caregivers the proportion who used rehabilitation knowledge in daily work changed positively. The clients’ high preva-lence of symptoms and high dependence in ADL demonstrated the frailty of the group, but in spite of this, decreased dependence was shown, and the clients perceived their subjective well-being as good. Client contentment with rehabilitation and training decreased during the evaluation period. The absence of official goals for rehabilitation and the different opinions on rehabilitation content demonstrated possibly influenced the result. Hence, further efforts are needed to develop the content of geriatric rehabilitation. The different aspects of geriatric rehabilitation quality development and the difficulties inherent in designing evaluation and interpreting the results elucidated demonstrate the complexity of geriatric rehabilitation. Study limitations are highlighted, but still this thesis contributes with knowledge useful for future evaluation efforts and geriatric rehabilitation quality improvement.},
  author       = {Nygren, Carita},
  isbn         = {91-974281-3-2},
  keyword      = {Physical medicine,kinesitherapy,revalidation,rehabilitation,Rehabilitering (medicinsk och social),Gerontologi,Gerontology,quality of life and subjective well-being,occupational therapy,quality development,quality of geriatric care,prevalence of symptoms,ADL dependence,everyday actvities,evaluation},
  language     = {eng},
  pages        = {103},
  publisher    = {ARRAY(0xb994a60)},
  title        = {The Complexity of Geriatric Rehabilitation. A One-Year Follow-Up of Client, Caregiver, and Administration Perceptions},
  year         = {2003},
}