Advanced

Smoking cessation and health promotion around pregnancy

Lendahls, Lena LU (2003)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

I början av 1980-talet rökte ungefär var tredje gravid kvinna i Sverige. Detta innebar att rökning under graviditet var lika vanligt förekommande som rökning bland den vuxna befolkningen i övrigt. Sedan dess har rökningen bland gravida minskat markant och idag är det ungefär 10-12% som röker vid inskrivningen på mödravårdscentralen.



Rökning under graviditet är en av de få faktorer det finns reell möjlighet att förebygga och som är förknippad med en rad skadliga effekter för såväl den blivande mamman som det ofödda barnet, liksom för barn i alla åldrar. Risken för missfall, avlossning av moderkakan, tillväxthämning, för tidig födelse och dödlighet i samband med förlossning ökar... (More)
Popular Abstract in Swedish

I början av 1980-talet rökte ungefär var tredje gravid kvinna i Sverige. Detta innebar att rökning under graviditet var lika vanligt förekommande som rökning bland den vuxna befolkningen i övrigt. Sedan dess har rökningen bland gravida minskat markant och idag är det ungefär 10-12% som röker vid inskrivningen på mödravårdscentralen.



Rökning under graviditet är en av de få faktorer det finns reell möjlighet att förebygga och som är förknippad med en rad skadliga effekter för såväl den blivande mamman som det ofödda barnet, liksom för barn i alla åldrar. Risken för missfall, avlossning av moderkakan, tillväxthämning, för tidig födelse och dödlighet i samband med förlossning ökar liksom risken för plötslig spädbarnsdöd. Astma hos barn skulle minska med upp till 15% om alla gravida kvinnor lät bli att röka. Även övre luftvägsinfektioner och andra luftvägsproblem hos barn skulle minska om barnet inte utsattes för cigarettrök under graviditet och småbarnstid.



Mycket talar för att graviditet och småbarnstid är tillfällen då de flesta föräldrar funderar över sina levnadsvanor och också har en högre motivation att förändra sitt beteende än annars. Personal som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar har därför stora möjligheter att ta upp och diskutera rökvanor samt att hjälpa kvinnan och även mannen till rökfrihet.



I flera litteraturöversikter angående rökning visas att interventioner med inriktning på information på mödra- och barnavårdscentral och program som går ut på att ge faktainformation har synnerligen begränsade effekter. Däremot visar interventioner inriktade på beteendestrategier eller där syftet är att minska påfrestningar på positiva effekter. Påvisbara effekter visar också studier med utgångspunkt från hur kvinnan tänker om sina rökvanor och som är inriktade på hennes föreställningar samt studier som handlar om att stärka föräldrarnas tilltro till sin egen förmåga.



I Blekinge började man tidigt intressera sig för rökning och graviditet och redan 1984 tillsattes en arbetsgrupp som fick till uppgift att driva fortbildning för personal samt utforma ett program för rökavvänjning för gravida. Genom åren har sedan antirökarbetet under graviditet intensifierats både i Blekinge och i riket. Mellan 1984 och 2000 följdes rökvanor bland gravida kvinnor i Blekinge genom årliga enkäter. De fortbildningsinsatser som under samma period erbjöds personalen, för att förbättra deras möjlighet att hjälpa gravida rökare att sluta röka dokumenterades.



All personal som kom i kontakt med blivande och nyblivna föräldrar har kontinuerligt erbjudits fortbildning. Denna bestod bl.a. av fakta om rökningens negativa effekter under graviditet, betydelsen av passiv rökning och partners rökvanor, rökavvänjningsmetodik och samtalsmetodik med fokus på motiverande samtal. Ett rök-strategi dokument för hela vårdkedjan, mödra- förlossnings-och BB-vård samt barnhälsovård har framtagits med övergripande mål att möjliggöra för alla barn att växa upp i en rökfri miljö.



Andelen gravida kvinnor som slutade röka under graviditet ökade från 20% 1984 till 74% 2000. Majoriteten (84%) av samtliga gravida kvinnor rapporterade att de hade fått information om rökning och 93% tyckte att kvaliteten på informationen var bra. Studien visade också att det är möjligt att bedriva ett långsiktigt antirökarbete inom hela vårdkedjan, med ordinarie personal, och att göra detta inom befintliga ekonomiska ramar.



För att få djupare kunskap om kvinnors erfarenheter av att röka under graviditet och att försöka identifiera vilka faktorer som är av betydelse för att kvinnor slutar respektive fortsätter röka i samband med graviditet, intervjuades 24 kvinnor två till tre år efter det att de fött barn. Studien visade att de kvinnor som fortfarande rökte när de skrevs in på mödravårdscentralen ofta hade rökt i många år och rökte mer än 10 cigaretter per dag. De flesta levde med en rökande partner och fann det svårt att sluta röka när han fortfarande rökte. Det var vanligt med rökande släktingar och vänner vilket beskrevs som en försvårande faktor. Att få graviditeten bekräftad med en graviditetstest, samtala med en barnmorska, lyssna på barnets hjärtljud, känna fosterrörelser och få se barnet på ultraljud menade kvinnorna ökade deras motivation att sluta röka. Samtliga intervjuade kvinnor menade att kontinuerligt stöd från barnmorskan spelade en vikig roll för deras motivation att sluta röka eller röka mindre under graviditeten. Många av kvinnorna uppgav att de saknade stöd från läkare, personal på förlossning och BB-avdelningar samt från distriktssköterskor.



I Kronobergs län hade vi möjlighet att följa rökvanorna hos 403 kvinnor som rökte när de blev gravida. Vid första besöket på mödravårdscentralen hade andelen rökare minskat från 100% till 76% och vid besöket för kontroll efter förlossningen var andelen som rökte 56%. De som hade svårast att sluta röka var storrökarna, kvinnor med rökande partner liksom kvinnor med ett okvalificerat arbete samt kvinnor som fött barn tidigare.



För att undersöka hur vanligt förekommande det var att undanhålla aktiv rökning under graviditet samt att underrapportera antal rökta cigaretter per dag analyserades kotinin i serum (nedbrytningsprodukt av nikotin) hos 496 kvinnor. Analyserna visade att av dem som enligt journalen uppgett att de var icke-rökare hade 6% kotininnivåer som motsvarade aktiva rökares och dessutom var det 32% av rökarna som sade sig röka mindre än 10 cigaretter per dag som hade kotininnivåer motsvarande storrökares. Vi fann också att 3% av kvinnorna verkade vara utsatta för passiv rökning.



Tre fokusgruppintervjuer genomfördes för att studera personalens erfarenheter av det långsiktiga anti-rökarbetet i Blekinge. Totalt deltog 14 personer som representerade olika personal-kategorier och som kommer i kontakt med blivande och nyblivna föräldrar.



De intervjuade framhöll att deras möjlighet att påverka blivande och nyblivna föräldrars rökvanor och att hjälpa dem till rökfrihet berodde på flera olika faktorer. Dessa stod att finna hos dem själva, hos rökaren och i omgivningen. Att personalen har ”rätt attityd”, kunskap och erfarenhet var betydelsefullt liksom att rökaren var beredd på och hade möjlighet att genomföra en förändring. Faktorer i omgivningen som underlättade för ett rökstopp var av betydelse och exempel på sådana var, samverkan mellan olika personalgrupper, dokumentation och utvärdering, rökfria lokaler samt förändringar i samhället.



Långsiktigheten framhölls också som en viktig faktor i anti-rökarbetet eftersom den gav möjlighet till utveckling genom kontinuerlig fortbildning och utvärdering. Precis som det kan vara en lång process för kvinnan/paret att sluta röka tar det tid för personalen att tillägna sig ett nytt sätt att arbeta.



Det som framhölls som mest betydelsefullt var dock mötet mellan den professionelle och rökaren. Det innebär bl.a att få till stånd en dialog där kvinnan/paret känner att deras åsikter respekteras och att ha förmågan att anpassa sitt arbete till person och situation. Vidare innebär det att trots olika utgångspunkter nå fram till en gemensam syn på problemet med att röka i samband med graviditet och småbarnstid. Studierna i denna avhandling visar att en stor del kvinnor slutar röka under graviditet. Detta är främst kvinnor som inte varit storrökare, kvinnor med icke-rökande partner, förstföderskor och kvinnor med ett kvalificerat arbete.



Vad som också framkommer är att graviditeten erbjuder många möjligheter för rökavvänjningsinsatser. Graviditet är ett tillfälle då de flesta blivande föräldrar funderar över sina levnadsvanor. De vill att det väntade barnet ska få bästa möjliga start i livet och är därför mottagliga för hälsoupplysning och beredda till förändring. Att nå målet en rökfri graviditet/rökfria familjer låter sig inte göras med en enda enkel åtgärd. Att förstå att det kan vara en lång process att sluta röka kan ge idéer och ledning om vilka åtgärder som behövs för att få en förändring till stånd. Framtida studier bör utveckla effektiva sätt att möta de grupper som har svårast att sluta röka. Personal som möter blivande och nyblivna föräldrar bör i större utsträckning få lära sig hur man arbetar patient-centrerat och använder ”motiverande samtal” som ett redskap. (Less)
Abstract
A smoking cessation program targeting pregnant women and their partners was monitored during 17 years and subjected to several substudies. All women in Blekinge, who gave birth in the months of September during the period 1984 to 2000, were asked to fill out a questionnaire, anonymously, about their smoking habits before and during pregnancy. During these years a long-term educational programme concerning health factors and pregnancy was in process. All personnel the woman met during pregnancy, labour and the infant period had continuously been offered specific education in smoking cessation. The proportion of women smoking that stopped smoking during pregnancy increased from 20% in 1984 to 74% in 2000. Of the women, 84% reported having... (More)
A smoking cessation program targeting pregnant women and their partners was monitored during 17 years and subjected to several substudies. All women in Blekinge, who gave birth in the months of September during the period 1984 to 2000, were asked to fill out a questionnaire, anonymously, about their smoking habits before and during pregnancy. During these years a long-term educational programme concerning health factors and pregnancy was in process. All personnel the woman met during pregnancy, labour and the infant period had continuously been offered specific education in smoking cessation. The proportion of women smoking that stopped smoking during pregnancy increased from 20% in 1984 to 74% in 2000. Of the women, 84% reported having been informed about smoking cessation and 93% of them felt the information to be of good quality. Twenty-four women were interviewed 2-3 years after delivery with regard to their smoking habits during and after pregnancy. Women who still smoked at their first visit to the antenatal clinic often had an established smoking pattern. They had vague knowledge about the risks of smoking during pregnancy. All women stated that the midwife played an important role in their motivation to stop smoking but many women, however, lacked the support from other staff. In Kronoberg, 403 women, smoking at the time of conception, were asked about their smoking habits during their pregnancies. At the time of registration at the antenatal clinic, the proportion of smoking women had fallen from 403 (100%) to 308 (76%), and at the postpartum check-up, the proportion had fallen further to 225 (56%). Heavy smokers and women with smoking partners continued smoking to a greater extent, as did multiparae and women in unqualified jobs. Serum samples from 496 pregnant women were tested for cotinine. In stated non-smokers, 13 had cotinine levels suggesting substantial exposure to environmental smoke and 25 women who reported to be non-smokers had cotinine levels consistent with active smoking. Another 19 women reported to be light smokers but had values above the median of those of heavy smokers. Thus, 439 of the women (89%) had cotinine levels corresponding with their histories. Members from five groups of health care professionals, altogether 14 persons, involved in a long-term anti-smoking program in maternal and child health care were interviewed about their experiences. The interaction between the professional and the smoker was regarded as the most powerful and important factor to support smoking cessation. Continuous staff training, collaboration between different personnel groups, and program monitoring were other important factors. Pregnancy offers multiple windows of opportunity for smoking cessation intervention. The course of pregnancy and the reality of the postpartum period generate the moving goal for cessation efforts. The target of creating smoke free pregnancies, however, cannot be attained with a single, simple intervention. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Prof. Haglund, Bo, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
epidemiology, Folkhälsa, epidemiologi, Public health, health providers., health counselling, intervention, smoking cessation, cotinine, risk factors, Pregnancy, smoking habits
pages
152 pages
publisher
Lena Lendahls N. Klöxhultsv. 5 343 36 Älmhult,
defense location
Aulan Malmö Högskola
defense date
2003-09-12 10:15
ISBN
91-628-5770-3
language
English
LU publication?
yes
id
67bc4458-b6af-462b-aef2-a918cc5830ae (old id 466006)
date added to LUP
2007-09-27 11:19:41
date last changed
2016-09-19 08:45:13
@misc{67bc4458-b6af-462b-aef2-a918cc5830ae,
  abstract     = {A smoking cessation program targeting pregnant women and their partners was monitored during 17 years and subjected to several substudies. All women in Blekinge, who gave birth in the months of September during the period 1984 to 2000, were asked to fill out a questionnaire, anonymously, about their smoking habits before and during pregnancy. During these years a long-term educational programme concerning health factors and pregnancy was in process. All personnel the woman met during pregnancy, labour and the infant period had continuously been offered specific education in smoking cessation. The proportion of women smoking that stopped smoking during pregnancy increased from 20% in 1984 to 74% in 2000. Of the women, 84% reported having been informed about smoking cessation and 93% of them felt the information to be of good quality. Twenty-four women were interviewed 2-3 years after delivery with regard to their smoking habits during and after pregnancy. Women who still smoked at their first visit to the antenatal clinic often had an established smoking pattern. They had vague knowledge about the risks of smoking during pregnancy. All women stated that the midwife played an important role in their motivation to stop smoking but many women, however, lacked the support from other staff. In Kronoberg, 403 women, smoking at the time of conception, were asked about their smoking habits during their pregnancies. At the time of registration at the antenatal clinic, the proportion of smoking women had fallen from 403 (100%) to 308 (76%), and at the postpartum check-up, the proportion had fallen further to 225 (56%). Heavy smokers and women with smoking partners continued smoking to a greater extent, as did multiparae and women in unqualified jobs. Serum samples from 496 pregnant women were tested for cotinine. In stated non-smokers, 13 had cotinine levels suggesting substantial exposure to environmental smoke and 25 women who reported to be non-smokers had cotinine levels consistent with active smoking. Another 19 women reported to be light smokers but had values above the median of those of heavy smokers. Thus, 439 of the women (89%) had cotinine levels corresponding with their histories. Members from five groups of health care professionals, altogether 14 persons, involved in a long-term anti-smoking program in maternal and child health care were interviewed about their experiences. The interaction between the professional and the smoker was regarded as the most powerful and important factor to support smoking cessation. Continuous staff training, collaboration between different personnel groups, and program monitoring were other important factors. Pregnancy offers multiple windows of opportunity for smoking cessation intervention. The course of pregnancy and the reality of the postpartum period generate the moving goal for cessation efforts. The target of creating smoke free pregnancies, however, cannot be attained with a single, simple intervention.},
  author       = {Lendahls, Lena},
  isbn         = {91-628-5770-3},
  keyword      = {epidemiology,Folkhälsa,epidemiologi,Public health,health providers.,health counselling,intervention,smoking cessation,cotinine,risk factors,Pregnancy,smoking habits},
  language     = {eng},
  pages        = {152},
  publisher    = {ARRAY(0x78d0460)},
  title        = {Smoking cessation and health promotion around pregnancy},
  year         = {2003},
}