Advanced

SI vid LTH: Rapport om SI-verksamheten vid LTH 2011/12-2013/14

Malm, Joakim LU ; Bryngfors, Leif LU and Mörner, Lise-Lotte LU (2014) In Rapport SI:9
Abstract (Swedish)
Supplemental Instruction (SI) är som framgår av namnet ett komplement till den ordinarie undervisningen i en kurs. Tanken med SI är att inlärningen av ett ämne förstärks genom utbyte av tankar och idéer mellan studenterna. Vid LTH är SI-verksamheten knuten till en initiell ”svår” kurs för nybörjarstudenter. SI sker i möten om ca 5-15 studenter där diskussionen leds av en äldre student. Den äldre studenten skall inte agera lärare utan hjälpa till att klargöra svåra frågeställningar inom ämnet genom att ställa frågor, vara bollplank, initiera arbeten i smågrupper och koordinera presentationer av slutsatser. SI-verksamheten vid LTH omfattar alla ingenjörsprogram undantaget Riskhanteringsprogrammet samt 2-åriga internationella mastersprogram... (More)
Supplemental Instruction (SI) är som framgår av namnet ett komplement till den ordinarie undervisningen i en kurs. Tanken med SI är att inlärningen av ett ämne förstärks genom utbyte av tankar och idéer mellan studenterna. Vid LTH är SI-verksamheten knuten till en initiell ”svår” kurs för nybörjarstudenter. SI sker i möten om ca 5-15 studenter där diskussionen leds av en äldre student. Den äldre studenten skall inte agera lärare utan hjälpa till att klargöra svåra frågeställningar inom ämnet genom att ställa frågor, vara bollplank, initiera arbeten i smågrupper och koordinera presentationer av slutsatser. SI-verksamheten vid LTH omfattar alla ingenjörsprogram undantaget Riskhanteringsprogrammet samt 2-åriga internationella mastersprogram och är inriktad på de nya studenterna. I denna uppföljning utlämnas dock SI-verksamheten vid programmen vid campus Helsingborg som dokumenteras av andra.

Under de tre läsår som rapporten omfattar har närvaron vid SI-möten varit god – runt ca 55 % i genomsnitt. Antalet nya studenter som valt att utnyttja SI-verksamheten är närmare 90 %. I ett internationellt perspektiv är dessa siffror höga eller mycket höga, vilket givetvis är glädjande. Det framkommer också från enkäter att studenterna som deltar på SI-möten tycker att dessa bidrar med värden som inte är så vanliga i den ordinarie undervisningen i kursen (som diskussioner/samarbete, fokus på förståelse samt trivsam och stressfri arbetsmiljö). Det mest framträdande skälet till att delta på SI-möten är glädjande nog att dessa bidrar till en bättre förståelse av ämnet. Deltagarna känner också att de får valuta av investerad tid i form av förbättrade resultat och motivation men också att de utvecklar allmänna färdigheter såsom lagsamverkan, kommunikation och kritiskt tänkande.

Vid kvantitativa analyser är det tydligt att ett högt SI-deltagande påtagligt och signifikant ökar chanserna till bättre examinationsresultat, oavsett kurs och ämne. Exempelvis ökar man chanserna att klara kurserna vid ordinarie examination från ca 30 % till mer än 100 % om man deltar flitigt på SI-möten jämfört med att inte delta alls. Det är också tydligt att alla studenter, oavsett förkunskaper, tjänar på att delta i SI-verksamheten. SI-verksamheten fyller även en annan mer generell funktion – att ge studenterna en bra studiestart. En student som har hög närvaro på SI producerar ca 12 hp mer under första läsåret än studenter som inte deltagit på SI. Detta kan inte bara förklaras av att det gått bättre på kursen med SI utan också att de positiva effekterna från SI (som exempelvis bättre studiesätt, ansvarstagande och självförtroende) ”spiller över” på andra kurser.

Eftersom SI är valfritt kan det finnas skäl att tro att de studenter som går på SI skiljer sig åt från de som inte närvarar, vilket åtminstone delvis kan förklara varför det går bättre för SI-deltagare. I undersökningen har vi beaktat några parametrar som skulle kunna ge upphov till att SI-deltagarna presterar bättre såsom skillnader i förkunskaper, studiestrategier (yt- eller djupinlärning), ålder, motivation, koncentration, tidsplanering och självstudietid. Ingen av dessa parametrar skiljer sig dock markant mellan grupperna med olika SI-deltagande. Därmed påverkar dessa sannolikt endast obetydligt de observerade resultatskillnaderna mellan de som deltar på SI och de som inte gör det. Detta antyder att det verkligen är studieaktiviteterna på SI-mötena som ger upphov till de observerade skillnaderna i studieresultat.

De studenter som vinner allra mest på att delta i SI-verksamheten verkar dock vara SI-ledarna. De utvecklas på flera områden som är av vikt i kommande arbetsliv såsom ledarskap, hantering av grupper, ansvarstagande, och att göra presentationer vid sidan av att de ofta får en mycket djupare förståelse i ämnet de är SI-ledare i. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
Supplemental Instruction Samverkansinlärning LTH
categories
Higher Education
in
Rapport SI:9
pages
238 pages
publisher
Lund University (Media-Tryck)
ISBN
978-91-637-7240-5
language
Swedish
LU publication?
yes
id
f6b940e8-38bc-4602-afc9-27e255ab8ab2 (old id 5471738)
date added to LUP
2015-06-11 12:51:04
date last changed
2016-04-16 08:58:39
@misc{f6b940e8-38bc-4602-afc9-27e255ab8ab2,
  abstract     = {Supplemental Instruction (SI) är som framgår av namnet ett komplement till den ordinarie undervisningen i en kurs. Tanken med SI är att inlärningen av ett ämne förstärks genom utbyte av tankar och idéer mellan studenterna. Vid LTH är SI-verksamheten knuten till en initiell ”svår” kurs för nybörjarstudenter. SI sker i möten om ca 5-15 studenter där diskussionen leds av en äldre student. Den äldre studenten skall inte agera lärare utan hjälpa till att klargöra svåra frågeställningar inom ämnet genom att ställa frågor, vara bollplank, initiera arbeten i smågrupper och koordinera presentationer av slutsatser. SI-verksamheten vid LTH omfattar alla ingenjörsprogram undantaget Riskhanteringsprogrammet samt 2-åriga internationella mastersprogram och är inriktad på de nya studenterna. I denna uppföljning utlämnas dock SI-verksamheten vid programmen vid campus Helsingborg som dokumenteras av andra. <br/><br>
Under de tre läsår som rapporten omfattar har närvaron vid SI-möten varit god – runt ca 55 % i genomsnitt. Antalet nya studenter som valt att utnyttja SI-verksamheten är närmare 90 %. I ett internationellt perspektiv är dessa siffror höga eller mycket höga, vilket givetvis är glädjande. Det framkommer också från enkäter att studenterna som deltar på SI-möten tycker att dessa bidrar med värden som inte är så vanliga i den ordinarie undervisningen i kursen (som diskussioner/samarbete, fokus på förståelse samt trivsam och stressfri arbetsmiljö). Det mest framträdande skälet till att delta på SI-möten är glädjande nog att dessa bidrar till en bättre förståelse av ämnet. Deltagarna känner också att de får valuta av investerad tid i form av förbättrade resultat och motivation men också att de utvecklar allmänna färdigheter såsom lagsamverkan, kommunikation och kritiskt tänkande. <br/><br>
Vid kvantitativa analyser är det tydligt att ett högt SI-deltagande påtagligt och signifikant ökar chanserna till bättre examinationsresultat, oavsett kurs och ämne. Exempelvis ökar man chanserna att klara kurserna vid ordinarie examination från ca 30 % till mer än 100 % om man deltar flitigt på SI-möten jämfört med att inte delta alls. Det är också tydligt att alla studenter, oavsett förkunskaper, tjänar på att delta i SI-verksamheten. SI-verksamheten fyller även en annan mer generell funktion – att ge studenterna en bra studiestart. En student som har hög närvaro på SI producerar ca 12 hp mer under första läsåret än studenter som inte deltagit på SI. Detta kan inte bara förklaras av att det gått bättre på kursen med SI utan också att de positiva effekterna från SI (som exempelvis bättre studiesätt, ansvarstagande och självförtroende) ”spiller över” på andra kurser. <br/><br>
Eftersom SI är valfritt kan det finnas skäl att tro att de studenter som går på SI skiljer sig åt från de som inte närvarar, vilket åtminstone delvis kan förklara varför det går bättre för SI-deltagare. I undersökningen har vi beaktat några parametrar som skulle kunna ge upphov till att SI-deltagarna presterar bättre såsom skillnader i förkunskaper, studiestrategier (yt- eller djupinlärning), ålder, motivation, koncentration, tidsplanering och självstudietid. Ingen av dessa parametrar skiljer sig dock markant mellan grupperna med olika SI-deltagande. Därmed påverkar dessa sannolikt endast obetydligt de observerade resultatskillnaderna mellan de som deltar på SI och de som inte gör det. Detta antyder att det verkligen är studieaktiviteterna på SI-mötena som ger upphov till de observerade skillnaderna i studieresultat.<br/><br>
	De studenter som vinner allra mest på att delta i SI-verksamheten verkar dock vara SI-ledarna. De utvecklas på flera områden som är av vikt i kommande arbetsliv såsom ledarskap, hantering av grupper, ansvarstagande, och att göra presentationer vid sidan av att de ofta får en mycket djupare förståelse i ämnet de är SI-ledare i.},
  author       = {Malm, Joakim and Bryngfors, Leif and Mörner, Lise-Lotte},
  isbn         = {978-91-637-7240-5},
  keyword      = {Supplemental Instruction Samverkansinlärning LTH},
  language     = {swe},
  pages        = {238},
  publisher    = {ARRAY(0x9854048)},
  series       = {Rapport SI:9},
  title        = {SI vid LTH: Rapport om SI-verksamheten vid LTH 2011/12-2013/14},
  year         = {2014},
}