Advanced

Perspektiv bakåt och framåt på medeltida stadsforskning

Andersson, Hans LU (2001) In Bebyggelsehistorisk tidskrift p.7-16
Abstract
I uppsatsens första del diskuteras den svenska forskningen kring den medeltida staden och de linjer som kan skönjas. En viktig utgångspunkt är därvidlag Adolf Schücks doktorsavhandling från 1926, där han definierar stad på följande sätt: ”en tätare bebyggelse, vars innevånare på grund av sina handelsintressen bilda en samhällsenhet i ekonomiskt eller rättsligt avseende eller i bägge dessa hänseenden”. Det var för sin tid en öppen och vid definition, som bl a gjorde det möjligt att brygga över från de vikingatida tätorterna till medeltidens städer. Betoningen kom att ligga på det de ekonomiska incitamenten för stadsutvecklingen. Detta karakteriserade också den historiska forskningen långt fram i tiden. En betoning på det hanseaternas... (More)
I uppsatsens första del diskuteras den svenska forskningen kring den medeltida staden och de linjer som kan skönjas. En viktig utgångspunkt är därvidlag Adolf Schücks doktorsavhandling från 1926, där han definierar stad på följande sätt: ”en tätare bebyggelse, vars innevånare på grund av sina handelsintressen bilda en samhällsenhet i ekonomiskt eller rättsligt avseende eller i bägge dessa hänseenden”. Det var för sin tid en öppen och vid definition, som bl a gjorde det möjligt att brygga över från de vikingatida tätorterna till medeltidens städer. Betoningen kom att ligga på det de ekonomiska incitamenten för stadsutvecklingen. Detta karakteriserade också den historiska forskningen långt fram i tiden. En betoning på det hanseaternas innovativa roll förbyttes efter andra världskriget till att en betoning av 1100-talets interna ekonomiska utveckling som en grund för stadsutvecklingen. De begynnande arkeologiska resultaten spelade därvid en roll. Från 1970-talet ändrades fokus och centralmaktens aktiva roll i stadsutvecklingen betonades mera än de rent ekonomiska faktorerna. Denna syn togs också över av arkeologerna, som mera aktivt blandade sig in i diskussionen om den medeltida urbaniseringen. Under senare år har genom arkeologin intresset särskilt varit koncentrerat på förhistoriska centralplatser och den äldre medeltidens städer. Sammanfattningsvis kan man ändå säga att både historiker och arkeologer arbetat utifrån forskningslinjer som drogs upp för ganska länge sedan.



I uppsatsens andra del ifrågasätts om inte det är dags att ändra fokus. Den medeltida stadsforskningen har varit mycket specialiserad. Det är framför allt städerna i sig som varit studieobjekten. Andra linjer vore tänkbara som mera såg till urbaniseringsprocessen som sådan och staden som del av ett landskap. Det är inte alltid så lätt att avgränsa olika ortstyper. Urbana och rurala funktioner finns både i staden, byn och på borgen. Bebyggelseutformningen kan ibland vara mycket lika. Hur hanterar man detta? En annan fråga som tas upp är makten i landskapet, som tar sig flera uttryck. Staden är ett, borgen, huvudgården ett annat, kyrkan kanske ytterligare ett. För att diskutera dessa frågor krävs enligt artikelförfattaren att arkeologer och historiker mera blandar sig i en mera generell urbaniseringsdiskussion, där också internationellt material förs in. I detta ligger både en utveckling utifrån de forskningstraditioner som hittills rått och ett prövande av nya perspektiv (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to journal
publication status
published
subject
keywords
medeltida urbanisering, stadsarkeologi, urbanisering
in
Bebyggelsehistorisk tidskrift
issue
42
pages
7 - 16
language
English
LU publication?
yes
id
a715617a-e212-4f26-917f-ae1e31a82719 (old id 607393)
date added to LUP
2007-11-19 11:03:03
date last changed
2016-04-16 10:45:29
@misc{a715617a-e212-4f26-917f-ae1e31a82719,
  abstract     = {I uppsatsens första del diskuteras den svenska forskningen kring den medeltida staden och de linjer som kan skönjas. En viktig utgångspunkt är därvidlag Adolf Schücks doktorsavhandling från 1926, där han definierar stad på följande sätt: ”en tätare bebyggelse, vars innevånare på grund av sina handelsintressen bilda en samhällsenhet i ekonomiskt eller rättsligt avseende eller i bägge dessa hänseenden”. Det var för sin tid en öppen och vid definition, som bl a gjorde det möjligt att brygga över från de vikingatida tätorterna till medeltidens städer. Betoningen kom att ligga på det de ekonomiska incitamenten för stadsutvecklingen. Detta karakteriserade också den historiska forskningen långt fram i tiden. En betoning på det hanseaternas innovativa roll förbyttes efter andra världskriget till att en betoning av 1100-talets interna ekonomiska utveckling som en grund för stadsutvecklingen. De begynnande arkeologiska resultaten spelade därvid en roll. Från 1970-talet ändrades fokus och centralmaktens aktiva roll i stadsutvecklingen betonades mera än de rent ekonomiska faktorerna. Denna syn togs också över av arkeologerna, som mera aktivt blandade sig in i diskussionen om den medeltida urbaniseringen. Under senare år har genom arkeologin intresset särskilt varit koncentrerat på förhistoriska centralplatser och den äldre medeltidens städer. Sammanfattningsvis kan man ändå säga att både historiker och arkeologer arbetat utifrån forskningslinjer som drogs upp för ganska länge sedan.<br/><br>
<br/><br>
I uppsatsens andra del ifrågasätts om inte det är dags att ändra fokus. Den medeltida stadsforskningen har varit mycket specialiserad. Det är framför allt städerna i sig som varit studieobjekten. Andra linjer vore tänkbara som mera såg till urbaniseringsprocessen som sådan och staden som del av ett landskap. Det är inte alltid så lätt att avgränsa olika ortstyper. Urbana och rurala funktioner finns både i staden, byn och på borgen. Bebyggelseutformningen kan ibland vara mycket lika. Hur hanterar man detta? En annan fråga som tas upp är makten i landskapet, som tar sig flera uttryck. Staden är ett, borgen, huvudgården ett annat, kyrkan kanske ytterligare ett. För att diskutera dessa frågor krävs enligt artikelförfattaren att arkeologer och historiker mera blandar sig i en mera generell urbaniseringsdiskussion, där också internationellt material förs in. I detta ligger både en utveckling utifrån de forskningstraditioner som hittills rått och ett prövande av nya perspektiv},
  author       = {Andersson, Hans},
  keyword      = {medeltida urbanisering,stadsarkeologi,urbanisering},
  language     = {eng},
  number       = {42},
  pages        = {7--16},
  series       = {Bebyggelsehistorisk tidskrift},
  title        = {Perspektiv bakåt och framåt på medeltida stadsforskning},
  year         = {2001},
}