Advanced

Det ordningsskapande våldet och rädslan för massan

Wennerhag, Magnus LU (2003) In Fronesis p.6-17
Abstract (Swedish)
Dagligen möter vi det brutala fysiska våldet. På tv-skärmar och löpsedlar. Våldet sysselsätter vår fantasi. Fascinerar, underhåller, skrämmer och säljs som mediavaror. Produkter vars konsumtion får oss att uppleva vår värld som en mer otrygg och skrämmande plats. De skapar rädsla, som i sin tur låter sig exploateras av politiskt konservativa krafter. Det medialiserade våldet och rädsleproduktionen blir en del i maktutövningen i samhället. Trots att de brott vi skräms upp av, i ett historiskt längre perspektiv, egentligen inte har ökat i omfattning.



Men det direkta våldet är knappast något som blott och bart spelas ut på en fri yta av simulacra, fritt från kopplingar till mänskligt lidande och smärta. Allt för ofta utövas... (More)
Dagligen möter vi det brutala fysiska våldet. På tv-skärmar och löpsedlar. Våldet sysselsätter vår fantasi. Fascinerar, underhåller, skrämmer och säljs som mediavaror. Produkter vars konsumtion får oss att uppleva vår värld som en mer otrygg och skrämmande plats. De skapar rädsla, som i sin tur låter sig exploateras av politiskt konservativa krafter. Det medialiserade våldet och rädsleproduktionen blir en del i maktutövningen i samhället. Trots att de brott vi skräms upp av, i ett historiskt längre perspektiv, egentligen inte har ökat i omfattning.



Men det direkta våldet är knappast något som blott och bart spelas ut på en fri yta av simulacra, fritt från kopplingar till mänskligt lidande och smärta. Allt för ofta utövas det på de platser dit strålkastarnas ljus inte riktas. Smutsiga krig, som antingen glöms bort för att de är långt borta från alla ekonomiska intresseområden, eller tvättas rena när de genomförs av de världsmakter som inte bara behärskar den militära utan även den kommunikativa globala makten. Marginaliserade förorter där sociala problem blossar upp till våldsamheter mellan dess invånare. Smutsiga inbördeskrig och folkmord, ofta framdrivn av maktherrar i redan hårt sargade länder. Mäns smutsiga och vardagliga våld mot kvinnor, många gånger i själva hjärtat av den institution som oftast upphöjs till trygghetens garant: familjen.



I en tid då makten hellre tar till våld för att lösa internationella konflikter än att förlita sig på andra metoder, i en tid då mäns våld mot kvinnor är en vardaglig realitet och fortfarande förnekas vara ett uttryck för ett universellt könsförtryck, och i en tid då sociala rörelser och protester från underordnade stämplas som våldsamma, terroristiska och hot mot demokratin, vill vi ställa frågan om våldet i en politisk kontext. För att få svar på frågan om våldets funktion i vårt samhälle, bör man söka sig till det politiska fältets absoluta mittpunkt, eller kanske snarare den position som framställer sig själv som den neutrala och naturliga politiska ståndpunkten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to journal
publication status
published
subject
keywords
kollektivt handlande, liberalism, feminism, sociala rörelser, terrorism, ickevåld, terrorismbekämpning, våld, krig, sociologi, sociologiska institutionen, sociology
in
Fronesis
issue
11-12
pages
6 - 17
publisher
Tidsföreningen Fronesis
ISSN
1404-2614
language
Swedish
LU publication?
yes
id
174579de-eef0-4fd7-a473-4cddb07bb581 (old id 796376)
date added to LUP
2008-01-08 10:51:55
date last changed
2016-04-16 07:06:32
@misc{174579de-eef0-4fd7-a473-4cddb07bb581,
  abstract     = {Dagligen möter vi det brutala fysiska våldet. På tv-skärmar och löpsedlar. Våldet sysselsätter vår fantasi. Fascinerar, underhåller, skrämmer och säljs som mediavaror. Produkter vars konsumtion får oss att uppleva vår värld som en mer otrygg och skrämmande plats. De skapar rädsla, som i sin tur låter sig exploateras av politiskt konservativa krafter. Det medialiserade våldet och rädsleproduktionen blir en del i maktutövningen i samhället. Trots att de brott vi skräms upp av, i ett historiskt längre perspektiv, egentligen inte har ökat i omfattning.<br/><br>
<br/><br>
Men det direkta våldet är knappast något som blott och bart spelas ut på en fri yta av simulacra, fritt från kopplingar till mänskligt lidande och smärta. Allt för ofta utövas det på de platser dit strålkastarnas ljus inte riktas. Smutsiga krig, som antingen glöms bort för att de är långt borta från alla ekonomiska intresseområden, eller tvättas rena när de genomförs av de världsmakter som inte bara behärskar den militära utan även den kommunikativa globala makten. Marginaliserade förorter där sociala problem blossar upp till våldsamheter mellan dess invånare. Smutsiga inbördeskrig och folkmord, ofta framdrivn av maktherrar i redan hårt sargade länder. Mäns smutsiga och vardagliga våld mot kvinnor, många gånger i själva hjärtat av den institution som oftast upphöjs till trygghetens garant: familjen. <br/><br>
<br/><br>
I en tid då makten hellre tar till våld för att lösa internationella konflikter än att förlita sig på andra metoder, i en tid då mäns våld mot kvinnor är en vardaglig realitet och fortfarande förnekas vara ett uttryck för ett universellt könsförtryck, och i en tid då sociala rörelser och protester från underordnade stämplas som våldsamma, terroristiska och hot mot demokratin, vill vi ställa frågan om våldet i en politisk kontext. För att få svar på frågan om våldets funktion i vårt samhälle, bör man söka sig till det politiska fältets absoluta mittpunkt, eller kanske snarare den position som framställer sig själv som den neutrala och naturliga politiska ståndpunkten.},
  author       = {Wennerhag, Magnus},
  issn         = {1404-2614},
  keyword      = {kollektivt handlande,liberalism,feminism,sociala rörelser,terrorism,ickevåld,terrorismbekämpning,våld,krig,sociologi,sociologiska institutionen,sociology},
  language     = {swe},
  number       = {11-12},
  pages        = {6--17},
  publisher    = {ARRAY(0x8c6fbc0)},
  series       = {Fronesis},
  title        = {Det ordningsskapande våldet och rädslan för massan},
  year         = {2003},
}