Förklaringar till investeringsvolymens utveckling i Sveriges kommuner
(2010) Nordisk workshop XV i ekonomi- och verksamhetsstyrning, 4-5 februari 2010, Lund.- Abstract (Swedish)
- Sveriges kommuner gör omfattande investeringar. Varje år används resurser för att
förnya, förbättra och bygga ut den kommunala servicen med hjälp av
anläggningstillgångar. Investeringar sker till exempel i fastigheter, gator, vatten-
och avlopp, parker, elnät och bredband. Alla dessa tillgångar är av betydelse för
samhällets utveckling. De skapar förutsättningar för människor att leva, bo och
arbeta.
Nationell statistik visar att investeringsvolymerna i landets olika kommuner
utvecklas på olika sätt. Det föranleder frågan vad det är som avgör hur
investeringsvolymen utvecklas. I vinstsyftande organisationer begränsas
investeringsvolymen ofta av ett... (More) - Sveriges kommuner gör omfattande investeringar. Varje år används resurser för att
förnya, förbättra och bygga ut den kommunala servicen med hjälp av
anläggningstillgångar. Investeringar sker till exempel i fastigheter, gator, vatten-
och avlopp, parker, elnät och bredband. Alla dessa tillgångar är av betydelse för
samhällets utveckling. De skapar förutsättningar för människor att leva, bo och
arbeta.
Nationell statistik visar att investeringsvolymerna i landets olika kommuner
utvecklas på olika sätt. Det föranleder frågan vad det är som avgör hur
investeringsvolymen utvecklas. I vinstsyftande organisationer begränsas
investeringsvolymen ofta av ett lönsamhetskriterium (Arwidi & Yard, 1986). I
icke-vinstsyftande organisationer är dock lönsamhetskriterier underordnade.
Investeringsvolymen torde därmed begränsas av andra faktorer. Detta papper syftar
till att förklara vilka faktorer som påverkar investeringsvolymens utveckling i
svenska kommuner.
Fyra fallstudier av tekniska förvaltningar har genomförts för att generera förslag på
faktorer med potentiell betydelse för investeringsvolymens utveckling. Utifrån en
ny-politisk-ekonomisk ansats har en referensram utvecklats. Med hjälp av
referensramen har hypoteser kring faktorerna utvecklats. Statistisk analys av data
från landets kommuner har därefter genomförts med multipel linjär
regressionsanalys.
Resultaten visar en regressionsmodell som innehåller fem faktorer. Det finns ett
positivt samband mellan investeringsvolymens utveckling och
befolkningsmängdens utveckling, avgiftsnivåns utveckling samt med soliditeten i
kommunen vid periodens början. Det finns dessutom ett negativt samband med
volymen anläggningstillgångar per invånare vid periodens början samt antalet
maktskiften som sker under perioden.
Regressionsmodellen förklarar 32 % av variationen i investeringsvolymens
utveckling. Resterande 68 % av variationen kan tänkas förklaras av hur politiker
och tjänstemän i varje kommun väljer att utforma investeringsverksamheten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/1768882
- author
- Fjertorp, Jonas LU
- organization
- publishing date
- 2010
- type
- Contribution to conference
- publication status
- submitted
- subject
- keywords
- ekonomiska förutsättningar, kommunal ekonomi, ny-politisk-ekonomisk teori, investeringsvolym, befolkningsutveckling
- pages
- 27 pages
- conference name
- Nordisk workshop XV i ekonomi- och verksamhetsstyrning, 4-5 februari 2010, Lund.
- conference location
- Lund, Sweden
- conference dates
- 2010-02-04 - 2010-02-05
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 8985f7a9-443d-432e-b778-c0a5475267c3 (old id 1768882)
- date added to LUP
- 2016-04-04 13:01:32
- date last changed
- 2018-11-21 21:11:49
@misc{8985f7a9-443d-432e-b778-c0a5475267c3,
abstract = {Sveriges kommuner gör omfattande investeringar. Varje år används resurser för att <br/><br>
förnya, förbättra och bygga ut den kommunala servicen med hjälp av <br/><br>
anläggningstillgångar. Investeringar sker till exempel i fastigheter, gator, vatten- <br/><br>
och avlopp, parker, elnät och bredband. Alla dessa tillgångar är av betydelse för <br/><br>
samhällets utveckling. De skapar förutsättningar för människor att leva, bo och <br/><br>
arbeta. <br/><br>
Nationell statistik visar att investeringsvolymerna i landets olika kommuner <br/><br>
utvecklas på olika sätt. Det föranleder frågan vad det är som avgör hur <br/><br>
investeringsvolymen utvecklas. I vinstsyftande organisationer begränsas <br/><br>
investeringsvolymen ofta av ett lönsamhetskriterium (Arwidi & Yard, 1986). I <br/><br>
icke-vinstsyftande organisationer är dock lönsamhetskriterier underordnade. <br/><br>
Investeringsvolymen torde därmed begränsas av andra faktorer. Detta papper syftar <br/><br>
till att förklara vilka faktorer som påverkar investeringsvolymens utveckling i <br/><br>
svenska kommuner. <br/><br>
Fyra fallstudier av tekniska förvaltningar har genomförts för att generera förslag på <br/><br>
faktorer med potentiell betydelse för investeringsvolymens utveckling. Utifrån en <br/><br>
ny-politisk-ekonomisk ansats har en referensram utvecklats. Med hjälp av <br/><br>
referensramen har hypoteser kring faktorerna utvecklats. Statistisk analys av data <br/><br>
från landets kommuner har därefter genomförts med multipel linjär <br/><br>
regressionsanalys. <br/><br>
Resultaten visar en regressionsmodell som innehåller fem faktorer. Det finns ett <br/><br>
positivt samband mellan investeringsvolymens utveckling och <br/><br>
befolkningsmängdens utveckling, avgiftsnivåns utveckling samt med soliditeten i <br/><br>
kommunen vid periodens början. Det finns dessutom ett negativt samband med <br/><br>
volymen anläggningstillgångar per invånare vid periodens början samt antalet <br/><br>
maktskiften som sker under perioden. <br/><br>
Regressionsmodellen förklarar 32 % av variationen i investeringsvolymens <br/><br>
utveckling. Resterande 68 % av variationen kan tänkas förklaras av hur politiker <br/><br>
och tjänstemän i varje kommun väljer att utforma investeringsverksamheten.},
author = {Fjertorp, Jonas},
language = {swe},
title = {Förklaringar till investeringsvolymens utveckling i Sveriges kommuner},
year = {2010},
}