Mellan det gamla och nya
Lars-Eric Jönsson har tittat närmare på uppdraget att utforma det nya Helsingborg: Södra hamnen. En uppgift som inkluderar att koppla samman framtiden med Söders historia.
Kultur. Just nu arbetar fem arkitektkontor med sina bidrag till tävlingen om Södra hamnens och Gåsebäcks framtid. Dessa två områden ska ställas om och knytas an till staden, framförallt till Söders stenstadsbebyggelse.
Den här tävlingen handlar givetvis inte om enskilda hus eller kvarter utan just om hur den framtida stadsdelen ska anslutas till och berika staden. Omställningen beräknas ta åtminstone 25 år. I kommunens tävlingsprogram talas om mångfald avseende boende, kulturer, verksamheter och upplevelser men också om att bryta mentala och fysiska barriärer.
Detta är ett av de största projekten någonsin i Helsingborg, både till ytan och i betydelse. H+området, som kommunen har valt att kalla det, kommer onekligen att förändra Helsingborg. Men är det rimligt att lägga ut uppgiften som en stadsbyggnadstävling?
Utan tvekan är det stadsdelen Söder som är nyckeln till dockningen mellan det gamla och det nya. Söder framställs både som ett problem och som en tillgång. Problemet är knutet till uppfattningen om att Helsingborg är kluvet i ett norr och ett söder. Tillgången består framförallt i, som programmakarna skriver, stadspuls, mångfald och brokighet.
Stadsbyggnadsmässigt avses anslutningen ske bl.a. genom att gräva ned en längre del av järnvägen söderut från Knutpunkten. Men hur ska de mentala barriärerna rivas?
I tävlingsprogrammet uppmanas de tävlande att ta hjälp av kompetenser som kulturgeografer, ekonomer och experter i hållbart byggande. Och programmet understryker föredömligt de sociala och kulturella aspekterna. Man gör en förhållandevis ambitiös historisk beskrivning liksom en mer allmän prognos om Helsingborgs framtid. Här talas om kombinationen av vardagliga möten, goda boendemiljöer och fungerande kommunikation. Den nya stadsdelen ska vara välkomnande för alla.
Tävlingsprogrammet efterfrågar nyskapande rumslig planering. Det är rimligt men hur långt räcker det om vi också söker en uppsättning platser och bostäder som inte ska vara socioekonomiskt villkorade? Hur långt räcker det om de nya stadsdelarna tillsammans med det befintliga Söder inte bara ska stå för arkitektonisk mångfald utan också en social?
En annan avgörande fråga är hur man ska förhålla sig till den befintliga bebyggelsen och de verksamheter som redan finns. Det är långt ifrån givet att Söder kommer att dra fördel av en nyexploatering av Södra hamnen.
Risken för en homogenisering av den eftersträvade sociala mångfalden är överhängande. Och det spirande kultur- och föreningslivet i Gåsebäck står på bräcklig grund den dagen det forna industriområdet ska tas i anspråk för bostäder.
Kommunen söker metoder, idéer, strategier för hur mångfalden ska utvecklas. Ambitionen och syftet är påfallande bra. Men jag är alltså tveksam till om det är uppnåeligt via stadsbyggnad, via rumslig organisation.
Är jag en trist olyckskorp? Njae, jag tror inte det. Tävlingen om H+ är påfallande utmanande för de fem arkitektkontoren från Danmark, Sverige, Nederländerna, Norge och Storbritannien. Kanske kommer något av dem att lyckas hantera den såväl rumsliga som sociala komplexiteten. Men det skulle förvåna mig om detta skulle vara möjligt utan en uttalad bostadspolitisk målsättning och intervention. Vinnaren presenteras i maj och kommer att få arbeta vidare med uppdraget.
Kommentarer
Artikeln har inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en egen kommentar