<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<?xml-stylesheet type='text/xsl' href='/oai2.xsl' ?>
<OAI-PMH xmlns="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/"
         xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance"
         xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/OAI-PMH.xsd">
<responseDate>2026-04-19T06:28:45Z</responseDate>
<request metadataPrefix="oai_dc" set="FineArt" verb="ListRecords">https://lup.lub.lu.se/student-papers/oai</request>

<ListRecords>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1837846</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Hotet från ovan. Konstfilmsinstitutionens inverkan på den svenska science fiction-filmen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1837846</dc:identifier> <dc:creator>Wikner, Martin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Den svenska produktionen av Science fiction-film är för många okänd. Uppsatsen undersöker vilka svenska filmer som kan klassas som science fiction och hur den svenska konstfilmsinstitutionen inverkat på produktionen. Med utgångspunkt i svenska science fiction-entusiasters sammanställningar, analyseras innehållet kvantitaivt i de långfilmer som gjorts och graderas i en tregradig skala efter hur starka science fiction-influenserna är. Resultatet visar på att det gjorts 29 filmer, att det är ovanligt med starka science fiction-influenser och att dessa generellt sett har fått ett negativt mottagande av pressen ju mer de använt sig av genrens element. Samtidigt visar resultaten på att det finns en stor mångfald i såväl upphovsmännens status, filmernas innehåll och vilka andra genrer filmerna innehåller, med ett tydligt undantag för action-genren. Uppsatsen lägger med sitt resultat grunden för vidare forskning och påvisar att konstfilmsinstitutionen haft en inverkan, men kan inte dra några generella slutsatser kring omfattningen av denna.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The production of Swedish science fiction is unknown for most people. The thesis studies which Swedish movies that can be classified as science fiction and how the Swedish art cinema institution has affected the production. The movies are analyzed and graded by how strong the science fiction influences are. The result eventuates in 29 Swedish science fiction movies, that strong influences are uncommon, and in that these often have received a negative reception from the press. At the same time there is a distinct diversity in creators, content and in which genres are represented, with an exception for the action genre. The thesis lays the ground for further research, proves that there has been an influence from the Swedish art cinema institution, but does not draw any wide conclusions about its impact.</dc:description> <dc:subject>filmvetenskap</dc:subject> <dc:subject>sociologi</dc:subject> <dc:subject>swe-fi</dc:subject> <dc:subject>science fiction</dc:subject> <dc:subject>svensk film</dc:subject> <dc:subject>konstfilmsinstitution</dc:subject> <dc:subject>genrefilm</dc:subject> <dc:subject>filmproduktion</dc:subject> <dc:subject>bourdieu</dc:subject> <dc:subject>Attentatet</dc:subject> <dc:subject>Ballongen</dc:subject> <dc:subject>Deadline</dc:subject> <dc:subject>Det okända</dc:subject> <dc:subject>Dårskapens hus</dc:subject> <dc:subject>Flygnivå 450</dc:subject> <dc:subject>Fram för lilla Märta eller På livets ödesvägar</dc:subject> <dc:subject>Gladiatorerna</dc:subject> <dc:subject>Gröna gubbar från YR</dc:subject> <dc:subject>Kenny Begins</dc:subject> <dc:subject>Kraftverk 3714</dc:subject> <dc:subject>Metropia</dc:subject> <dc:subject>Miraklet i Valby</dc:subject> <dc:subject>Monismanien 1995</dc:subject> <dc:subject>Offret</dc:subject> <dc:subject>Olsson per sekund eller Det finns ingen anledning till oro</dc:subject> <dc:subject>Res aldrig på enkel biljett</dc:subject> <dc:subject>Rymdinvasion i Lappland</dc:subject> <dc:subject>Savannen</dc:subject> <dc:subject>Sektor 236 Tors vrede</dc:subject> <dc:subject>Skammen</dc:subject> <dc:subject>Sköna juveler</dc:subject> <dc:subject>Sommarens tolv månader</dc:subject> <dc:subject>Stinger</dc:subject> <dc:subject>Storm</dc:subject> <dc:subject>Straydogs</dc:subject> <dc:subject>Venus 90</dc:subject> <dc:subject>Victor Frankenstein</dc:subject> <dc:subject>Åsa-Nisse i raketform</dc:subject> <dc:subject>Bergman</dc:subject> <dc:subject>Tarkovskij</dc:subject> <dc:subject>art cinema institution</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header status="deleted">
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2300669</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

</record>
<record>
<header status="deleted">
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1524304</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

</record>
<record>
<header status="deleted">
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1766232</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

</record>
<record>
<header status="deleted">
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1790556</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

</record>
<record>
<header status="deleted">
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2255591</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

</record>
<record>
<header status="deleted">
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9008446</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5114949</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Flöjten – en förlängning av din kropp. En kvalitativ studie om kroppskännedom i tvärflöjtsundervisning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5114949</dc:identifier> <dc:creator>Liss, Camilla</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate how and why flute teachers use body awareness in their teaching. I have built my study on literature on body awareness covering different techniques and methods. I describe the positions of Alexander technique, Feldenkrais, Dalcroze method and literature on French flute schools concerning body awareness in flute teaching. Using qualitative research I have carried out interviews with active flute teachers. In the interviews, I have focused on how they work with body awareness in their teaching and what they think of body awareness in different flute schools and in their own teacher education. In the results section their responses on how they work with body awareness are presented. In the discussion chapter I link the informants&apos; responses with earlier research. The results show that body awareness has a big impact on the flute playing craft and musically, which I think is an important reason for raising the body awareness in music education.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka hur och varför flöjtlärare använder sig av kroppskännedom i sin undervisning. Jag har byggt min studie på litteratur om kroppskännedom utifrån olika tekniker och metoder. Jag beskriver Alexanderteknik, Feldenkrais, rytmikpedagogik och litteratur om franska flöjtskolor kopplat till kroppskännedom i flöjtundervisning. Genom kvalitativ forskningsmetod har jag gjort intervjuer med verksamma flöjtpedagoger. I intervjuerna har jag fokuserat på hur de jobbar med kroppskännedom i sin undervisning samt vad de anser om kroppskännedomens plats i olika flöjtskolor och i deras egna pedagogutbildningar. I resultatdelen redovisas deras svar om hur de arbetar med kroppskännedom. I diskussionskapitlet kopplar jag samman mina egna tankar med litteratur och informanternas svar. Resultatet visar att kroppskännedom har en stor påverkan på flöjtspelet hantverkstekniskt och musikaliskt, vilket jag menar är en viktig anledning till att höja kroppskännedomens prioritet i all musikutbildning.</dc:description> <dc:subject>Kroppskännedom</dc:subject> <dc:subject>tvärflöjt</dc:subject> <dc:subject>flöjtundervisning</dc:subject> <dc:subject>Alexanderteknik</dc:subject> <dc:subject>rytmikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik Body awareness</dc:subject> <dc:subject>flute</dc:subject> <dc:subject>flute teaching</dc:subject> <dc:subject>Alexander technique</dc:subject> <dc:subject>Eurhythmics</dc:subject> <dc:subject>educational sciences</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5141979</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”Lysande!” Instrumentallärares tankar kring att ge beröm</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5141979</dc:identifier> <dc:creator>Brandqvist, Martin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med detta examensarbete är att undersöka attityder hos 4 instrumentallärare kring att ge beröm till sina elever. Lärarna har intervjuats om vad de har för tankar kring att ge beröm. Som utgångspunkt för varje intervju ligger dokumentation och observation av ett lektionstillfälle med fokus på beröm. Resultatet visar att instrumentallärarna tycker det är viktigt att berömma sina elever. De är skeptiska till en tyst och kritisk lärare och menar att beröm skapar god stämning och hjälper eleverna till ett bättre självförtroende. Lärarna beskriver också att det är viktigt när och hur de berömmer sina elever. Ansträngning, utveckling och process ska synliggöras med beröm. Det är också viktigt att eleverna vet vad de får beröm för</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this paper is to investigate the attitudes of 4 instrumental teachers towards giving praise and speaking highly of their pupils. In order to account for the attitudes towards giving praise, four instrumental teachers have been interviewed. The interviews are based on one classroom observation of each teacher, focusing on giving praise. According to the results, the teachers find it crucial to give praise to their pupils. They assume a sceptical attitude towards silent and critical teachers, and claim that praise creates a positive atmosphere as well as improves the pupils’ self-confidence. In addition, the teachers stress the importance of where, when, and how praise is used in the learning process: effort, development, and process should be illustrated by means of praise. Furthermore, the informants stress the importance of the pupils being aware of the reason for them being praised.</dc:description> <dc:subject>autonomi</dc:subject> <dc:subject>ansträngning</dc:subject> <dc:subject>beröm</dc:subject> <dc:subject>flow</dc:subject> <dc:subject>förmåga</dc:subject> <dc:subject>inre motivation</dc:subject> <dc:subject>instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>ability</dc:subject> <dc:subject>autonomy</dc:subject> <dc:subject>educational sciences</dc:subject> <dc:subject>intrinsic motivation</dc:subject> <dc:subject>instrumental teaching</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>praise</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4936130</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>I mötet mellan musikpedagogen och elever med särskilda behov – En intervjustudie om förhållningssätt till musikundervisning för barn och ungdomar med funktionsnedsättning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4936130</dc:identifier> <dc:creator>Meijer, Magnus</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This thesis aims to formulate a small segment, a picture, of how we teachers can conduct ourselves to – and meet – children and adolescents with specific needs in (music) tuition. One of the reasons for the study is that I have met music teachers which believ that they are feeling a bit concerned about the fact of facing children and adolescents with intellectual impairment. I have interviewed four people from four different work positions describing their thoughts on how they look at their approach to (music) tuition for intellectually impaired pupils. The study shows, among other things, the fact that the music is important for these children and young people, that many of them can have a great joy of it. The study also shows that medical knowledge with the teacher can facilitate his/her teaching and approach to children and adolescents with special needs and/or impairment. In the end, the study shows that we teachers must never be afraid to meet these children, we have the task to meet everybody.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Detta examensarbete syftar till att formulera ett litet utsnitt, en bild, av hur vi lärare kan förhålla oss till – och möta – barn och unga med särskilda behov i (musik-) undervisningen. Ett av motiven till studien är att jag träffat musikpedagoger som menar att de känner en viss oro inför att möta och undervisa barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Jag har intervjuat fyra personer från fyra skilda yrkespositioner som beskriver sina tankar kring hur de ser på sitt förhållningssätt till musik(undervisning) för intellektuellt funktionsnedsatta elever. Studien visar bland annat på att musiken är viktig för dessa barn och ungdomar, att många kan ha en stor glädje av den. Studien visar också på att medicinsk kunskap hos läraren kan underlätta dennes undervisning och förhållningssätt till barn och ungdomar med särskilda behov och/eller funktionsnedsättning. Till sist visar studien att vi lärare aldrig får vara rädda för att möta dessa barn, då vi har som uppgift att möta alla.</dc:description> <dc:subject>funktionsnedsättning</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>Förhållningssätt</dc:subject> <dc:subject>barn</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>särskilda behov Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>Attitude</dc:subject> <dc:subject>children</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>impairments</dc:subject> <dc:subject>specific needs</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4936347</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Välj ett, undervisa i två - en kvalitativ studie om instrumentlärares tankar om undervisning i flera instrument</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4936347</dc:identifier> <dc:creator>Appelgren, Oskar</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this thesis is to study instrumental teacher’s views on teaching other instruments in addition to his or her main instrument. The thesis will study the impacts on their employments as well as how the instrumental teachers feel that their teaching is affected by it. The thesis is in the form of a qualitative study in which data has been collected through qualitative interviews with four different teachers who all teach both saxophone and clarinet. The results show that for a teacher in woodwind instruments such as clarinet and saxophone, it is often a prerequisite to be able to teach both instruments if you want to have a more extensive employment. Furthermore, the study shows that different types of teachers who have the same frameworks can have different views on the preconditions that teaching several instruments give, and therefore form their teaching method in different ways. Finally, the study shows that the main part of the knowledge that the teacher needs to perform the work is obtained on their own through experience and thus that a smaller portion of the knowledge is acquired from the respective educations.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka vad instrumentallärare tänker om att undervisa i flera instrument utöver sitt huvudinstrument. Studien kommer att utreda deras arbetssituation på grund av detta samt hur dessa instrumentlärare tycker att deras undervisning påverkas av att undervisa i flera instrument. Studien är kvalitativ och datainsamlingen har gjorts baserat på kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger som alla undervisar i både saxofon och klarinett. Resultatet tyder på att som träblåslärare, främst i klarinett eller saxofon, är det ofta en förutsättning att undervisa i båda instrumenten för att kunna erbjudas en mer omfattande lärartjänst. Av studien framgår även att olika lärare med liknande tjänstemässiga ramar har olika syn på de förutsättningar som undervisning i flera instrument ger och att de därför utformar sin undervisning på olika sätt. Det framgår slutligen av studien att den största delen av kunskapen som läraren behöver för att utföra arbetet erhålls på egen hand genom erfarenhet och att en mindre del av kunskapen således erhålls från respektive utbildningar.</dc:description> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>träblåsundervisning Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>Biinstrument</dc:subject> <dc:subject>instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4936516</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Samurajer, revolvrar och affärsmän - Akira Kurosawa i relation till det japanska samhället och filmhistorien 1949- 1963</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4936516</dc:identifier> <dc:creator>Nyman, Johannes</dc:creator> <dc:subject>Filmvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Japansk film</dc:subject> <dc:subject>Akira Kurosawa</dc:subject> <dc:subject>Sju samurajer</dc:subject> <dc:subject>Himmel och helvete</dc:subject> <dc:subject>Revolvern</dc:subject> <dc:subject>Rashomon</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4936607</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Man är som man är. En undersökning om behovet av fortbildning i jämställdhet, genus och normkritik bland musiklärare på en gymnasieskola.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4936607</dc:identifier> <dc:creator>Lundberg, Jonas</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studiens syfte är att primärt att ta reda på vilka behov musiklärare på en gymnasieskola har av fortbildning kring jämställdhet, genus och normkritik i ensembleundervisning. I ett vidare perspektiv syftar också studien till att utgöra grunden för ett normkritiskt fortbildningsmaterial riktat till lärare i ensemble. Bakgrunden till studien bygger på att det svenska samhället år 2014 fortfarande brister i jämställdhet på många plan. Musikundervisningen i våra skolor är inget undantag (Bergman, 2009; Björck, 2011; Borgström Källén, 2014a). Detta faktum gås igenom och kopplas till feministiska teorier som genuspedagogik och normkritisk pedagogik. Tidigare forskning om genus och normkritik i relation till musik och musikpedagogik redovisas också i teorikapitlet. Litteraturstudier tillsammans med en fokusgruppintervju med tre manliga musiklärare har utformat resultatet. Det pekar på att informanterna har viss kunskap i frågor som rör jämställdhet och genus, men musiklärarna har svårt att uppfylla alla krav utifrån Skolverkets läroplaner. För att komma åt dessa brister föreslår författaren fortbildning i normkritisk pedagogik och genuspedagogik överlag, men också en rad konkreta övningar. De är riktade både till skolpersonal i allmänhet och specifikt till musiklärare i ensemble.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The study&apos;s purpose is primarily to find out what needs teachers at an upper secondary school have in terms of continuing education on gender equality, gender and norm criticism in ensemble learning. More broadly, the study aims to provide the basis for a norm-critical training material for teachers in ensemble playing. The background to the study is based on the fact that Swedish society in 2014 still has gaps in gender equality on many levels. The music education in our schools is no exception (Bergman, 2009; Björck, 2011; Borgström Källén, 2014a). This fact is reviewed and linked to feminist theories of gender pedagogy and norm critical pedagogy. Previous research on gender and norm criticism in relation to music and music education are also presented in the theory chapter. The study includes literature studies and a focus group interview with three male music teachers. The results indicates that the informants have some knowledge on issues relating to gender equality and gender. But music teachers find it difficult to meet all the requirements based on the National Agency for Education curricula. To access these shortcomings the author proposes training in norm critical pedagogy and gender education in general, but also a series of practical exercises. They are directed to both the school staff in general and specifically to the ensemble teachers.</dc:description> <dc:subject>educational sciences</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>gender equality</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>norms</dc:subject> <dc:subject>norm critical pedagogy</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>normer</dc:subject> <dc:subject>normkritisk pedagogik</dc:subject> <dc:subject>jämställdhet</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5045577</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Woman with guitar - fish with bicycle&quot; En studie i hur samhällsnormer och utbildningsinstitutioner kan påverka unga tjejer som spelar gitarr</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5045577</dc:identifier> <dc:creator>Hedberg, Nora</dc:creator> <dc:creator>Morueta Holme, Mikel</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur samhällsnormer och utbildningsinstitutioner kan påverka unga tjejer som spelar gitarr och att förstå varför så få av dem väljer att satsa på att bli gitarrister på högre nivå. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med gitarrlärare, musiker och ungdomar där vi har lyft fram ämnen som förebilder, normer, stereotyper, skola och andra pedagogiska organisationer. Informanterna i denna studie har delat med sig av både personliga erfarenheter såväl som iakttagelser i deras respektive yrkesområden. Alla deltagare har utövat musik i ett antal år. Studiens resultat visar att elgitarren associeras med maskulina attribut medan den akustiska gitarren förknippas med femininitet. Både de vuxna och yngre informanterna hävdar att män och kvinnor förväntas uttrycka och bete sig på olika sätt. Dessa förväntningar skapas utifrån de rådande samhällsnormer, vilka förebilder som syns i media och upprätthålls genom objektifiering och härskartekniker. Skolan visar sig spela stor roll när det kommer till att bryta ner eller förstärka strukturer. Vi belyser betydelsen av könssegregerad verksamhet samt tar fram dess för- och nackdelar. Våra informanter hävdar att tjejer är något överrepresenterade bland deras gitarrelever, särskilt på akustiskt gitarr, medan killar är starkt överrepresenterade på elgitarr. Statistik visar att få tjejer fortsätter att spela på högre nivå och vi är övertygade om att faktorer som nämns i studien bidrar till detta utfall.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate how social norms and educational institutions can influence young girls playing the guitar and understand why so few of them choose to aim to become guitarists at a higher level. We conducted qualitative interviews with guitar teachers, musicians and adolescents where we have raised different topics as role models, norms, stereotypes, school and other educational organizations. The informants in this study have shared both personal experiences as well as observations in their respective professional fields. All participants have practiced music for a few or several years. Our results show that the electric guitar is associated with masculine attributes, while the acoustic guitar is associated with femininity. Both the adult and younger informants stated that men and women are expected to behave and express themselves in different ways. These expectations are created based on the prevailing social norms, role models that appear in the media, maintained through objectification and domination techniques. Educational institutions appears to play a major role when it comes to breaking down or reinforce structures. We highlight the importance of gender-segregated activities and their advantages and disadvantages. Our informants claim that girls are slightly over-represented among their guitar students, especially on acoustic guitar whilst boys being highly over-represented on the electric guitar. But statistics show that very few girls continue at a higher level and we believe that different factors mentioned in this study contributes to these outcomes.</dc:description> <dc:subject>educational sciences</dc:subject> <dc:subject>könsuppdelning</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>jämställdhet</dc:subject> <dc:subject>stereotyper</dc:subject> <dc:subject>normer</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>norms</dc:subject> <dc:subject>stereotypes</dc:subject> <dc:subject>genrer equality</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>gender segregation</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5045688</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Bakom kulisserna - En kvalitativ studie av att arbeta ensam med musikföreställningar för barn</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5045688</dc:identifier> <dc:creator>Rosenqvist, Anna</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This thesis has an interdisciplinary approach in-between pedagogy and stage production. The qualitative study examines artists working alone preparing and performing solo musical theatre for children of preschool age. The thesis questions were formulated while I was attending the course “Musik i framtidens förskola” where I started to work alone creating a music theatre for children. The theoretical chapter deals with eurhythmics, movement and play as well as stage-management, story interpretation and audience participation. In-depth interviews are used as qualitative method for data collection. Study results show that to assure high quality content and performance of a play, external help, continuously or at least at some point during the creative process is necessary. Suitable counterparts would be a director, a reference group or a sample audience. Two other major results are that audience participation does not necessarily require physical activity, and that the behavior of the adults in the audience affects participation of the children in the audience. The final chapter addresses the key objective of the thesis to create a live musical performance by tying together the above findings with my own experience and discusses how to proceed. Keywords: aesthetics for preschool aged children, play, movement, stage-management, eurhythmics, audience participation</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Detta examensarbete befinner sig i gränslandet mellan pedagogik och scenproduktion. Studiens frågeställningar undersöker hur förberedelsearbetet och arbetet på scen kan se ut när man ensam skapar och framför musikföreställningar för barn i förskoleåldern. Frågeställningarna i arbetet uppkom i samband med att jag deltog i kursen ”Musik i framtidens förskola” där jag påbörjade arbetet med att ensam skapa en musikföresällning för barn. I teorikapitlet finns en kort presentation av innehållet i kursen ”Musik i framtidens förskola”. Teorikapitlet behandlar även rytmik, rörelse och lek samt regi, sagogestaltning och publikdelaktighet. Studiens datainsamling bygger på en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. Resultaten som redovisas i arbetet är bland andra att man för att kvalitetssäkra innehållet och framförandet av en föreställning kontinuerligt eller åtminstone vid något tillfälle under arbetets gång behöver ta hjälp utifrån, antingen i form av en regissör, referensgrupp eller provpublik; att publikdelaktighet inte behöver innebära fysisk aktivitet och att de vuxnas agerande i publiken påverkar hur delaktiga barnen i publiken är under föreställningen. I diskussionskapitlet behandlas ovannämnda resultat tillsammans med egna erfarenheter och hur man kan gå vidare då en målsättning med arbetet är att i slutänden skapa en verklig musikföreställning. Sökord: estetik för barn i förskoleåldern, lek, rörelse, regi, rytmik, publikdelaktighet</dc:description> <dc:subject>regi</dc:subject> <dc:subject>rörelse</dc:subject> <dc:subject>lek</dc:subject> <dc:subject>estetik för barn i förskoleåldern</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>rytmik</dc:subject> <dc:subject>publikdelaktighet music education</dc:subject> <dc:subject>educational sciences</dc:subject> <dc:subject>eurythmics</dc:subject> <dc:subject>aesthetics for preschool aged children</dc:subject> <dc:subject>stage-management</dc:subject> <dc:subject>audience participation</dc:subject> <dc:subject>movement</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5046232</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Hjälp till självhjälp - Om metoder för att lära ut idiomatisk improvisation inom den afroamerikanska musiktraditionen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5046232</dc:identifier> <dc:creator>Lundvall, Hugo</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studiens syfte är att söka en djupare förståelse för musikaliskt lärande inom hur idiomatisk improvisation och genretypiskt spel, och av metodik i olika genrer för att lära ut dessa moment. Studien består av intervjuer med två lärare som arbetar på gymnasienivå och två lärare som arbetar på folkhögskolenivå, vilka alla är verksamma inom den afro-amerikanska musiktraditionen. Studien visar att arbetet med idiomatisk improvisation och genretypiskt spel påverkas bland annat av skolformen och studenternas musikaliska nivå, och att den terminologi lärare använder för att beskriva sitt arbete inom dessa områden ser olika ut. De metoder som de intervjuade lärarna använder sig av sammanfattas i slutet av studien i tre steg som syftar till att ge en tydligare bild av hur det pedagogiska arbetet inom detta område kan struktureras.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The study&apos;s purpose is to provide a more in-depth understanding of idiomatic improvisation and genre-typical playing, and of methodologies in different genres for teaching these aspects of musicianship. The study consists of interviews with two teachers working on a high-school and two teachers working on a folk high school, all of whom are active in the African-american music tradition. The study shows that the methods for working with idiomatic improvisation and genre-typical playing is affected by the type of school and the students&apos; musical level, and that the terminology used to describe their work in these fields differs between teachers. The methods used by the interviewed teachers are sorted in the end of the study in three phases that aim to give a clearer picture of how the pedagogic work with idiomatic improvisation and genre- typical playing can be structured.</dc:description> <dc:subject>Ensemblemetodik</dc:subject> <dc:subject>Improvisationsmetodik</dc:subject> <dc:subject>Afroamerikansk musik</dc:subject> <dc:subject>Idiomatisk improvisation</dc:subject> <dc:subject>Musikaliskt bibliotek</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Idiomatic improvisation</dc:subject> <dc:subject>musical library</dc:subject> <dc:subject>african-american music</dc:subject> <dc:subject>improvisation methodology</dc:subject> <dc:subject>ensemble methodology</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5046861</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>En semiotisk analys av implicita innebörder i HBO:s tv-serie True Detective</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5046861</dc:identifier> <dc:creator>Carlsson, Rasmus</dc:creator> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5049131</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Hur säljer man in ett ämne till elever?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5049131</dc:identifier> <dc:creator>Holmgren, Johan</dc:creator> <dc:creator>Hermansson, Anton</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Att ta reda på hur man kan få elever motiverade och intresserade av ett ämne redan vid första lektionstillfället är det som ligger till grund för denna studie. Första mötet med eleverna kan ha stor betydelse när det kommer till att inspirera och få eleverna att skapa sig ett intresse för kursen. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är därför att undersöka hur fyra lärare på estetiska programmet jobbar och tänker kring insäljandet av deras respektive ämne. För att få en mer omfattande datainsamling undersöks sedan om det finns något gemensamt mellan lärarnas svar och hur tre personer med andra yrken, som i viss mån påminner om läraryrket, tänker kring samma fråga. Det som framkommit ur resultatet som viktiga ingredienser för att öka chanserna för att lyckas vid insäljandet av ett ämne är bland annat: att ha intresse för ämnet, skapa förtroende, varierad kommunikation vid presentationen samt att visa entusiasm och engagemang för ämnet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this study is to figure out how to get students motivated and interested in a school subject from the very first lesson. The purpose of this qualitative interview study is therefore to investigate how four teachers, at the upper secondary school’s aesthetics program, work with and reflect about how they pitch their school subjects to their students. In order to get a more extensive collection of data three persons with different professions, that are similar in some ways to the teaching profession, were interviewed to find out if they have anything in common with what the teachers say about the same issue. The results indicate that in order to increase the chances to succeed with pitching the school subject, some important ingredients are: to be interested and at the same time show interest in the school subject, building trust,varied communication while presenting the subject, as well as showing enthusiasm and commitment to the school subject in question.</dc:description> <dc:subject>undervisning</dc:subject> <dc:subject>intresse</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>estetiska programmet</dc:subject> <dc:subject>skola</dc:subject> <dc:subject>gymnasiet Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>education</dc:subject> <dc:subject>interest</dc:subject> <dc:subject>aesthetics program</dc:subject> <dc:subject>school</dc:subject> <dc:subject>the upper secondary school</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5049147</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Skarven, finns den eller finns den inte?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5049147</dc:identifier> <dc:creator>Hedberg, Kristin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka hur några av dagens sångpedagoger undervisar unga kvinnor, med olika röster, att sjunga från lågt till högt register. Undersökningen vill visa hur pedagogerna i val av metod, ord och begrepp undervisar elever som har problem, eller jobbar med ofrivilliga registerbrott. Studiens frågeställningar är: Hur undervisar pedagogerna elever som har ofrivilliga registerbrott? Vad använder pedagogerna för ord, begrepp och termer i sin undervisning kring problem som ofrivilliga registerbrott? Hur jobbar pedagogerna med ofrivilliga registerbrott hos de elever som har olika röster? För att ta reda på detta utfördes kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med tre kvinnliga sångpedagoger från två gymnasieskolor i Malmö stad. Slutsatsen för denna studie visar att pedagogerna använder olika metoder och fokuserar på olika saker i sin undervisning, som i sin tur präglar deras sätt att jobba med att få deras sångelever att sjunga obehindrat från lågt till högt register.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to examine todays voice teachers and how they educate young women to sing. This study aims to know how they teach young women to think when they sing from a low to a high vocal register, without the first transition area out of the low register feeling like an obstacle. The questions at issue for this study are: which method/methods do the voice teachers use in their teaching, what words, terms and concepts do they use and how do they work with the transitions with their students? Qualitative interviews and participant observations were performed with three female voice teachers, from two different high schools in the city of Malmö. The conclusion of this study show that the voice teachers use different methods and focus on different things in their teaching, which in return reflects on their way of working with getting their students to sing freely from a low to a high vocal register.</dc:description> <dc:subject>registerbrott Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>sångundervisning</dc:subject> <dc:subject>sångteknik</dc:subject> <dc:subject>sångregister</dc:subject> <dc:subject>skarv</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>singing</dc:subject> <dc:subject>vocal breaks</dc:subject> <dc:subject>vocal register</dc:subject> <dc:subject>vocal teaching</dc:subject> <dc:subject>voice techniques</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5049150</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>The Time Is Now! - En intervjustudie kring begreppet time utifrån en afroamerikansk musikkontext</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5049150</dc:identifier> <dc:creator>Larsson, Niklas</dc:creator> <dc:creator>Garting, Jimmy</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Begreppet time används ofta av musiker och pedagoger verksamma inom den afroamerikanska musiktraditionen. Trots att begreppet är används frekvent finns det ingen vedertagen uppfattning kring vad time egentligen innefattar. Därför har vi undersökt innebörden av begreppet, samt hur det används i en pedagogisk kontext. Undersökningen har skett genom en kombinerad intervjustudie och enkätundersökning. Resultatet visar att time för många är själva förhållandet mellan det som spelas och en puls. Bra time kan alltså på intet sätt likställas med metronomisk exakthet, utan är snarare ett kontrollerat förhållningssätt till en puls i ett organiskt skeende. Många framhåller också bristen på undervisningsmaterial inom time, samtidigt som begreppet förväntas få ökad uppmärksamhet inom den musikpedagogiska världen i framtiden.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Musicians and educators active in the tradition of afroamerican music often use the term time. Despite that the term is frequently used, there is no convention of what the term really comprises. Therefore, the meaning of this study is to investigate the meaning of the term time, and how it is used in an educational context. The study is built upon a combination of interviews and a survey. The result show that according to a majority of our participants, time is the relationship between what is played and a given pulse. Therefore, great time should not be equal to the accuracy of a metronome, but rather a controlled approach to a pulse in an organic flow. The participants also emphasises the lack of educational material about time, at the same time they predict time to get increased attention in the future.</dc:description> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>puls Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>time</dc:subject> <dc:subject>uttrycksfull timing</dc:subject> <dc:subject>afroamerikansk musik</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>pulse</dc:subject> <dc:subject>timing</dc:subject> <dc:subject>afroamerican music</dc:subject> <dc:subject>expressive timing</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5050722</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Ja men bara hitta på något&quot;</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5050722</dc:identifier> <dc:creator>Pedersen, Ellen</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur sångpedagoger i olika genrer beskriver sin undervisning med elever som är hämmade inför att improvisera. Den metod som används består av intervjuer i två led: först har en fokusgrupp med sångstudenter intervjuats som själva anser att de känner sig hämmade inför att improvisera. Utifrån en analys av fokusgruppens uttalanden har därefter fyra olika sångpedagoger som arbetar med improvisation intervjuats enskilt. Resultatet visar att sångpedagogerna, för att hjälpa studenterna att lösa upp sina hämningar, använder sig av metoder som lek, ramar och struktur samt att de själva musicerar tillsammans med eleverna.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to explore how singing teachers of different musical genres describe their teaching of students who consider themselves inhibited in the field of improvisation. The method used is based on interviews in two consecutive rounds: firstly, a focus group with singing students who considered themselves inhibited when confronted with the task to improvise, were interviewed. Based on an analysis of the answers of the focus group, four different singing teachers, who all work with improvisation, were interviewed individually. The results show that singing teachers, to help the students overcome their inhibitions, use methods such as play, frames and structure, and practical music making together with their students.</dc:description> <dc:subject>singing tuition</dc:subject> <dc:subject>playing</dc:subject> <dc:subject>self-expression</dc:subject> <dc:subject>inhibition</dc:subject> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>singing</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>hämning</dc:subject> <dc:subject>personligt uttryck</dc:subject> <dc:subject>lek</dc:subject> <dc:subject>sångundervisning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4941278</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Unga celisters utveckling - en kvalitativ intervjustudie av påverkande faktorer</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4941278</dc:identifier> <dc:creator>Schwere, Felix</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to examine some cello teachers views about development, talent and giftedness in the light of recent research in the field. The first chapter is concerned with my own background as a cellist and where my big interest for the subject of this study came from. The study is based on qualitative interviews with three cellists but the theory of researchers into the relation between high achievement and practice is core to the discussion. In the final discussion the cellist’s thoughts are compared with the thoughts and claims of the researchers. This studys conclusion states that it is not easy to point out a single factor as the most important for development, but there are many different factors that have to interact for the best possible development.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">I denna studie undersöks olika frågeställningar som gäller utveckling, talang och begåvning och hur olika cellister och cellolärare ställer sig till dessa frågor. I kapitlet som behandlar min bakgrund redogör jag för min musikaliska utveckling samt hur det kom sig att mitt stora intresse för dessa frågor väcktes. Studien baseras till stor del på kvalitativa intervjuer men det är centralt för undersökningen att dessa resultat ställs i relation till aktuell forskning på förhållandet mellan högpresenterande individer och övning. I resultatdelen redovisas informanternas tankar och funderingar omkring för utvecklingen påverkande faktorer samt frågor som gäller talang och begåvning. Sista kapitlet, resultatdiskussionen, är indelad på ett liknande sätt som resultatkapitlet men här blandas och jämförs informanternas tankar med forskarnas vilket leder fram till uppsatsens slutsats att det är svårt att slå fast en enskild faktor som den viktigaste för utvecklingen utan att de påverkande faktorerna måste samverka.</dc:description> <dc:subject>Musical development</dc:subject> <dc:subject>Talent</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>Talang Educational sceinces</dc:subject> <dc:subject>Övning</dc:subject> <dc:subject>Begåvning</dc:subject> <dc:subject>Drivkraft</dc:subject> <dc:subject>Musikalisk utveckling</dc:subject> <dc:subject>Motivation</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Giftedness</dc:subject> <dc:subject>Drive</dc:subject> <dc:subject>Practise</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4941297</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Val av läromedel - Från tabulatur till videolektioner.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4941297</dc:identifier> <dc:creator>Vatansever, Okhan</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studiens syfte är att ge en bild av hur lärare i elgitarr väljer undervisningsmaterial och hur de använder dem. Studien fokuserar på vad som påverkar läraren i valet av läromedel, samt om det finns en skillnad mellan lärarens och elevens uppfattning om läromedel och hur de fungerar i undervisningen. Studien består av sex intervjuer, varav tre med lärare och tre med elever. Lärarna och eleverna som intervjuats är verksamma på gymnasiet. Studien visar att de gitarrlärare som deltog i studien påverkas av tidigare lärare när det kommer till val av läromedel. Studien visar vidare att val av läromedel påverkas av individanpassning, vilket leder till flitigt användande av egenproducerat läromedel och IT i undervisningen där videoinspelning av lektionerna visar sig ge bäst resultat. Man kan se hur nya media framstår som en allt viktigare faktor i undervisningen och studien antyder att fortsatt forskning på pedagogik baserat på ”det omvända klassrummet” kan vara angeläget.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to provide an in depth understanding of how electric guitar teachers select their teaching materials and how they use it. The study focuses on the factors that influence teachers in the choice of teaching materials, and if there is a difference between the teachers’ and the students’ perception of teaching materials and how they work in education. The study consists of six interviews, with three teachers and three of their students. The teachers and the students who were interviewed are active in high school. The study shows that the guitar teachers who participated in the study were influenced by previous education when it comes to the selection of teaching materials. The study also shows that the choice of teaching materials is influenced by personalization, which leads to frequent use of self-produced learning materials and ICT in education where video recording of the lessons appears to yield the best results. New media emerge as an important player throughout the study and implies that further research into flipped classroom methodology might be relevant.</dc:description> <dc:subject>Educational science</dc:subject> <dc:subject>det omvända klassrummet</dc:subject> <dc:subject>läromedel</dc:subject> <dc:subject>IT</dc:subject> <dc:subject>instrumentallärare</dc:subject> <dc:subject>gitarrlärare</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap. Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>instrumental teacher</dc:subject> <dc:subject>guitar teacher</dc:subject> <dc:subject>ICT</dc:subject> <dc:subject>teaching materials</dc:subject> <dc:subject>flipped classroom</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4986216</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Eurhythmics and Body-based Music Education- Methods for Increasing Mutual Integration</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4986216</dc:identifier> <dc:creator>Lundberg, Katarina</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med undersökningen är att rapportera hur rytmikpedagogik och rörelsebaserad musikundervisning kan bidra till ömsesidig integration bland elever i en multikulturell svensk skola. Jag har genomfört en studie där jag kombinerar en internetbaserad enkät med en fokusgruppsintervju. Femtio musikpedagoger över hela Sverige svarade på enkäten, de flesta vilka arbetar med El Sistema. El Sistema erbjuder frivillig musikundervisning till barn som bor och vistas i utmanande socioekonomiska bostadskvarter och skolor. Fokusgruppsintervjun gjordes med fem rytmikpedagoger vid Halmstad kulturskola. Elever i förskoleklass och årskurs ett i hela kommunen får rytmikundervisning varje vecka, elever som kommer från en stor mängd olika länder. Resultatet visar att 92 % av lärarna som svarade på enkäten anser att deras arbeta med musik ökar integrationen bland deras elever. Lärarna vid El Sistema beskriver att integration äger rum mellan olika skolor, olika stadsdelar och också mellan föräldrar från olika kulturer. Bara 56 % av lärarna har studerat rytmikpedagogik, men 94 % av dem använder det i sitt arbete. I fokusgruppsintervjun berättar lärarna att imitation, ordlös kommunikation och improvisation är väl använda i rytmikundervisningen. Fokus ligger på samspel i gruppen och lekfullhet, inte på prestation eller betyg.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate how eurhythmics and body-based music education could contribute to mutual integration of students in a multicultural Swedish school. I have conducted a study, combining an Internet-based survey with a focus group interview. Fifty music teachers throughout Sweden answered the survey, most of who work at El Sistema. El Sistema offers optional music education to children who reside in challenging socio-economical neighborhoods and schools. The focus group interview took place between five eurhythmics teachers at Halmstad kulturskola (Music school of Arts). They teach eurhythmics to kindergarten students and first graders in the municipality who come from a wide variety of countries. The results show that 92 % of the teachers answering the survey believe that their work with music increases integration among their students. The teachers in El Sistema describe integration as taking place between different schools, different parts of the city, and also between parents of different cultures. Only 56 % of the teachers have studied eurhythmics, but 94 % use it in their work. In the focus group interview, it is shared that imitation, wordless communication and improvisation are frequently used in the eurhythmics classes. Focus is on group interaction and playfulness and not on achievements or grades.</dc:description> <dc:subject>Educational Sciences</dc:subject> <dc:subject>Mutual Integration</dc:subject> <dc:subject>Cultural Diversity</dc:subject> <dc:subject>Body-based Music Education</dc:subject> <dc:subject>Eurhythmics</dc:subject> <dc:subject>El Sistema</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>ömsesidig integration</dc:subject> <dc:subject>kulturell mångfald</dc:subject> <dc:subject>rörelsebaserad musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>rytmikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4986350</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”Respect? We haven&apos;t had that since we were born!” Hayao Miyazaki och feministisk filmteori</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4986350</dc:identifier> <dc:creator>Eliasson, Nike</dc:creator> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4986372</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Läromedel i praktiken - En enkätundersökning av gymnasielärares val av läromedel i ljudproduktion och musikproduktion.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4986372</dc:identifier> <dc:creator>Jensen, Joakim</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studiens syfte är att visa på en breddad syn på begreppet läromedel samt att ge en bild av vilka typer av läromedel lärare på gymnasieskolor i Skåne arbetar med i kurserna ljudproduktion 1 och 2 och musikproduktion 1 och 2. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkät innehållande både öppna och slutna frågor vilket har resulterat i data med både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enkätsvaren visar på att lärarna har en varierad uppfattning om vad läromedel är och att läromedel i form av praktiska uppgifter, experiment och övningar används i en stor utsträckning. Nästintill alla lärarna producerar egna skriftliga läromedel och läromedel i form av videoklipp, ofta webbaserade på hemsidan Youtube, används ofta i undervisning. Studien ger även en viss bild av att gällande styrdokument sällan ligger till grund för val av läromedel samt på ett begränsat kollegialt samarbete vid läromedelsval.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The main objective of this study is to find out what kinds of teaching material educators in upper secondary school in southern Sweden use when teaching the subjects “Ljudproduktion 1 och 2” and “Musikproduktion 1 och 2”, both in the field of music production. Along with investigating educator’s ways of selecting material, the work also aims to provide knowledge about general attitude and opinion about teaching material in the field of music production. The study is inspired by both quantitative and qualitative methodology where data was collected through an online questionnaire with open questions. The study shows that the educators have various perceptions of teaching material where some of them considered various forms of practical tasks as part of the term. The main teaching materials consisted of various self-made teaching materials, practical tasks and videos. The result shows that the educators believe that videos and student involving tasks increase creativity among the students. They also combine different types of teaching materials, in several cases books is combined with practical tasks.</dc:description> <dc:subject>selecting teaching materials</dc:subject> <dc:subject>teaching materials</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap educational sciences</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>egenproducerade läromedel</dc:subject> <dc:subject>gymnasielärare</dc:subject> <dc:subject>läromedelsval</dc:subject> <dc:subject>läromedel</dc:subject> <dc:subject>musikproduktion</dc:subject> <dc:subject>ljudproduktion</dc:subject> <dc:subject>music production</dc:subject> <dc:subject>audio production</dc:subject> <dc:subject>upper secondary school</dc:subject> <dc:subject>self-made teaching materials</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4986404</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Sitter det i väggarna? Studenters och lärares berättelser om status och hierarkier på Musikhögskolan i Malmö</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4986404</dc:identifier> <dc:creator>Carlsson, Ellinor</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Detta examensarbete syftar till att få en klarare bild på vad som är med och skapar hierarkier på Musikhögskolan i Malmö och vad som är med och påverkar eventuella hierarkier mellan de olika utbildningarna. Studien är grundad på de intervjuer jag gjort med fem olika informanter och jag har gjort intervjufrågor med fokus på status och hierarkier. Hur resonerar lärare och före detta studenter gällande skapandet av hierarkier på Musikhögskolan i Malmö? Vad tror informanterna gällande påverkan av status och hierarkier från lärares håll? Varför ser hierarkierna ut så här enligt informanterna? Studien visar på informanternas svar att hierarkierna skapas mycket utifrån musikaliska färdigheter, normer och jämförelser. Studien visar också att informanterna tror att lärare kan ha en stor roll gällande status bland studenter och hierarkier. Varför hierarkierna ser ut som dom gör tror informanterna beror bland annat på lokaliseringen av Musikhögskolan, alltså vart skolan ligger rent geografiskt. Det handlar om vad folk anser är det attraktivaste, spetskompetens eller breddkompetens när det gäller att kunna musicera och hur uppdelat det är mellan de olika utbildningarna inom musikhögskolan. I den tidigare forskningen redogör jag allmänt kring hur det ser ut i skolvärlden gällande status och hierarkier, makt, lärares påverkan och skolkultur och sedan gör jag kopplingar till situationen på Musikhögskolan. Studien berör också skolkultur mycket, att vissa normer och värderingar kan ha funnits sedan länge på en skola och kan vara svåra att ändra på. Sitter det då i väggarna? Denna fråga har fått lite olika svar men enligt de före detta studenterna så tror dom att det sitter lite i väggarna, alltså själva tänket kring hierarkier och status. De lärare jag ställde denna fråga till sa att det även på deras tid på Musikhögskolan var så att det fanns vissa statusskillnader, men då främst mellan musiker- och lärarutbildningarna, så det kan nog sitta lite i väggarna.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This thesis intends to shed light on the creation of student’s social status in school focusing on what forms and effects social hierarchies between different programs in Malmö Academy of music. The study is based on the interviews I have conducted with five different participants while the interview questions are based on social status and hierarchies. How does the teachers and former students reason regarding how hierarchies are created within Malmö Academy of music? What does the informants believe regarding how the teachers role affect status and hierarchies? Why are such hierarchies shaped the way they are according to the informants? The thesis shows that the informants believe that the hierarchies within Malmö Academy of music are conceived by perception of musical skill, norms and comparisons among the students. The analysis also shows that the informants believe that the teacher plays an important role regarding status and hierarchies among the students. The reason why hierarchies within the school are shaped the way they are has to do with the location of the school, with what students regard as the most attractive; broad or specialized musical knowledge, but also how segregated the different programs are from each other, according to the informants. In the literature review I will give a background to how the school system functions regarding status, hierarchies, power structures, teacher influence and what common school culture might look like. Then I will draw on the situation in Malmö Academy of music and link it to the theory. Is the power and hierarchical structures of the school then embedded within the walls of the institution? This question has gotten a number of answers, but according to former students they regard the hierarchical structures to be embedded within the school. The participating teachers in the study claimed that already in their time as students, there were status differences and hierarchies, especially between the musician programs and the music teacher program, so it implies that part of these constructions of hierarchies have deep roots and are embedded within Malmö Academy of music.</dc:description> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Social status</dc:subject> <dc:subject>hierarkier</dc:subject> <dc:subject>skolkultur</dc:subject> <dc:subject>makt</dc:subject> <dc:subject>lärare</dc:subject> <dc:subject>påverkan Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>hierarchies</dc:subject> <dc:subject>school</dc:subject> <dc:subject>culture</dc:subject> <dc:subject>power</dc:subject> <dc:subject>teachers</dc:subject> <dc:subject>influence</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5038605</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>At få flow og fremdrift i indstuderingen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5038605</dc:identifier> <dc:creator>Kolind, Egil</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Creating flow and drive in the rehearsal – a study on choral conducting The aim of this thesis is to investigate the complex rehearsal strategies of the choral conductor and how (s)he can create “the great choral rehearsal” by observing and interviewing two choral conductors’ actions during a rehearsal and discuss the purpose of these actions. To collect data the stimulated recall method has been used which involves the use of both video recordings and a subsequent research interview. Both participating conductors are active in the amateur choral life in Denmark and Sweden. The study shows a number of actions performed by the conductors, including supporting the choir with piano playing, starting and stopping the choir and giving instructions/feedback while the choir members are singing. One of the purposes of their actions is to create a drive in the rehearsal. A second purpose is for the singers to go through a musical and social development through the acting of the conductor. Furthermore, their actions are associated with the flow theory as attributed to the psychologist M. Csikszentmihalyi.</dc:description> <dc:description xml:lang="dan">Formålet med dette studie er at undersøge korlederens komplekse indstuderingsarbejde og hvordan han/hun kan skabe ”den gode korprøve”, ved at interviewe og observere to kordirigenters handlinger i en prøvesituation og diskutere formålet med disse handlinger. Til at indsamle data er stimulated-recall-metoden blevet anvendt, hvilket indebærer videooptagelse af to korprøver efterfulgt af to forskningsinterviews. De to informanter i undersøgelsen er begge aktive dirigenter i hhv. Danmark og Sverige. Studiet viser en række handlinger, som dirigenterne udfører i indstuderingen, bl.a. at støtte koret ved klaverspil, at starte og stoppe koret og at give instruktioner og feedback mens koret synger. Et af formålene med deres handlinger er at skabe fremdrift i indstuderingen. Disse handlinger sammenholdes med flow-teorien, som tilskrives M. Csikszentmihalyi. Et andet formål er, at sangerne igennem dirigentens ageren skal udvikles som mennesker både på et socialt og musikalsk plan.</dc:description> <dc:subject>kör</dc:subject> <dc:subject>körledning</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>indstudering</dc:subject> <dc:subject>flow</dc:subject> <dc:subject>stimulated recall Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>choral conducting</dc:subject> <dc:subject>choir</dc:subject> <dc:subject>rehearsal</dc:subject> <dc:subject>stimulated recall</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>dan</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4936821</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Ledarskap som spelar (en) roll - en kvalitativ studie om ledarskap i mindre grupper med musikalisk anknytning, där ledaren känner sina medarbetare</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4936821</dc:identifier> <dc:creator>Rosenberg, Emma</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studiens syfte är att undersöka hur ett ledarskap ser ut i grupper med musikaliskt ändamål, där ledaren känner sina medarbetare, samt ta reda på hur ledarna själva ser på sitt ledarskap. Genom intervju har jag sökt svar på mina forskningsfrågor som konstruerats utifrån mina tankar och erfarenheter inom området. Tidigare forskning om ledarskap behandlas och ställs i relation till resultatet som utgör ett underlag för diskussionskapitlet. Studien visar att ledarskap i grupper där man känner personerna grundar sig i ett situationsanpassat ledarskap, där ledaren går in och ur sin roll beroende på situationen. Ledaren har också en dubbelroll vilket innebär att hen är i men samtidigt utanför gruppen. Detta leder till att ledaren måste ha både ett professionellt och vänskapligt förhållningssätt som grundar sig i social- och relationskompetens. Ledarskap i grupper där man känner medarbetarna är hela tiden en balansgång som för ledarna är komplex, som kräver erfarenhet, trygghet och en bred beteenderepertoar.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is twofold - to investigate what leadership looks like in groups with a musical purpose, where the leader knows it’s collaborators, and discover how the leaders themselves view their leadership. Interviewing has been used as a method to seek answers to the problem statement and research issues, which in turn are derived from my own thoughts and experiences in the area. Previous research in the field is used in the study as a base for discussion of the results. These show that the leadership used in these types of groups falls under the category of situational leadership, where the leader will enter and exit different roles depending on the situation. The results also indicate that the leader has a dual role, in that they are a part of the group while at the same time standing outside of it, and therefore must be able to maintain both professional and friendly relationships to the members of the same. This is a complex tightrope of leadership which demands an experienced leader with a secure and wide behavioral repertoire.</dc:description> <dc:subject>relationskompetens</dc:subject> <dc:subject>relationships</dc:subject> <dc:subject>relationer</dc:subject> <dc:subject>balans</dc:subject> <dc:subject>balance</dc:subject> <dc:subject>dual role</dc:subject> <dc:subject>dubbelroll</dc:subject> <dc:subject>enter and exit different roles</dc:subject> <dc:subject>gå in i en roll</dc:subject> <dc:subject>friendly leadership</dc:subject> <dc:subject>experience</dc:subject> <dc:subject>gå in och ur en roll</dc:subject> <dc:subject>kompisledare</dc:subject> <dc:subject>leadership</dc:subject> <dc:subject>ledarskap</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>educational sciences</dc:subject> <dc:subject>situational leadership</dc:subject> <dc:subject>social kompetens</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4937785</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Vad är det som påverkar ungdomars musiklyssnande?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4937785</dc:identifier> <dc:creator>Norrby, Sebastian</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Intresset för min studie grundas i dagens teknik och digitalisering av musik, vilket innebär att delar av musikutbudet är väldigt lättillgänglig. Syftet med undersökningen är att få ta del av högstadieelevers musikvanor, analysera och sedan diskutera kring ämnet om dagens teknik kan styra deras lyssnande på musik. En enkätundersökning där informanterna fått besvara frågor under tre dagars tid har varit den metod som använts för att få fram resultatet. Resultatet visar att ungdomarna lyssnar och använder väldigt mycket musik. Inte bara för ren lyssning utan också som ett verktyg för att åstadkomma vissa andra saker, som till exempel koncentrationshjälp eller bara för att fylla ut ett tomrum. Resultatet visar också att mobiltelefoner och Spotify är de två stora gemensamma nämnarna i dagens användning av musik. Musik finns överallt och används av alla människor och idag kanske mer än någonsin, med tanke på all den teknik som finns tillgänglig. Därför är det viktigt med olika typer av forskning, där man undersöker hur musik och teknik kan påverka människan.</dc:description> <dc:subject>teknik.</dc:subject> <dc:subject>musikens betydelse</dc:subject> <dc:subject>musiktjänster</dc:subject> <dc:subject>musikverktyg</dc:subject> <dc:subject>högstadieelever</dc:subject> <dc:subject>ungdomar</dc:subject> <dc:subject>musikkonsumtion</dc:subject> <dc:subject>musikvanor</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>technology Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>the importance of music</dc:subject> <dc:subject>music services</dc:subject> <dc:subject>music tools</dc:subject> <dc:subject>high school students</dc:subject> <dc:subject>young people</dc:subject> <dc:subject>music consumption</dc:subject> <dc:subject>music habits</dc:subject> <dc:subject>Educational science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4939897</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Minnesbilder från ett krig - En studie om filmiska representationer av Bosnienkriget</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4939897</dc:identifier> <dc:creator>Harrison, Sebastian</dc:creator> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4939906</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Respekt, trygghet och gemenskap – en intervjustudie om socialt och emotionellt lärande i ett musikprojekt för unga tjejer</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4939906</dc:identifier> <dc:creator>Henriksson Spolaor, Sanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studiens syfte är att ge en bild av hur ett antal deltagare i ett musikprojekt för unga tonåringar har upplevt att de påverkats avseende socialt och emotionellt lärande i och med sin medverkan i projektet. I studien utforskas även vilka faktorer som enligt de medverkande har bidragit till den utveckling de upplevt. Studien består av kvalitativa intervjuer med tre unga deltagare, två numera vuxna före detta deltagare samt en ledare för projektet Popkollos sommarkollo. Studien visar att deltagarna upplevt ett stort socialt och emotionellt lärande under projektets gång, som på många sätt skiljt sig från det de upplevt i annan musikundervisning. Ett normkritiskt arbetssätt, en trygg, könsseparatistisk miljö samt ett konsekvent arbete med kamratåterkoppling och självutvärdering nämns som utmärkande faktorer som under projektets gång upplevs ha ökat bland annat deltagarnas självinsikt och sociala medvetenhet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: Respect, safety and sense of community – a study on social and emotional learning in a music project for adolescent girls The study aims to provide a picture of how participants in a music education project for adolescents have experienced social and emotional learning as an effect of participating in the project. The study is based on qualitative interviews with three adolescents who recently participated in the project, two older participants who participated five or more years ago, and one of the project leaders. The study shows that the participants experienced social and emotional learning on many levels and that the learning in many ways was different from what they had experienced from other music education forms. A norm-critical approach, a socially safe and gender separatist environment and tools for working with peer feedback and self-evaluation are mentioned as distinctive factors for adding to the self-management and social awareness skills of the participants.</dc:description> <dc:subject>Popkollo</dc:subject> <dc:subject>personlig utveckling</dc:subject> <dc:subject>tonåringar</dc:subject> <dc:subject>musikprojekt</dc:subject> <dc:subject>Musik</dc:subject> <dc:subject>socialt och emotionellt lärande</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>självförtroende</dc:subject> <dc:subject>social medvetenhet Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>social and emotional learning</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>music project</dc:subject> <dc:subject>adolescents</dc:subject> <dc:subject>personal development</dc:subject> <dc:subject>self confindence</dc:subject> <dc:subject>social awareness</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4940348</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Betyg, bedömning och musik - En studie kring betygsättning och bedömning inom ämnet musik på grundskolan</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4940348</dc:identifier> <dc:creator>Åberg, Björn</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur musiklärare praktiskt går tillväga för att sätta betyg och bedöma elever i ämnet musik på grundskolan. Detta eftersom jag upplever att detta inte har lärt mig detta i min utbildning och som musiklärare, eller lärare i allmänhet, är betygsättande en central del i arbetet. Jag har därför haft som mål att ta reda på vad som dokumenteras för de betyg som sätts i musik, vad som bedöms på lektionerna och hur kursplan och kunskapskrav relaterade till ämnet musik uppfattas. Som metod för examensarbetet användes kvalitativa intervjuer samt metoden Critical Incident Technique som innefattat båda filmning av klasser och intervjuer med klassernas musiklärare. Uppsatsen kom fram till flera saker. Dokumentationsmässigt så arbetade lärarna oftast utifrån anteckningar efter varje eller minst varannan lektion även om vissa kompletterande dokumentationssätt kunde förekomma. Klassernas storlek nämndes av alla lä-rare fram som en problematik i sammanhanget. När det gällde vad lärarna bedömde så rörde det sig till största delen av strikta musikaliska aspekter som till exempel förmågan att känna en gemensam puls eller förmågan att ta ackord korrekt. En del kritik fram-kommer också gentemot kursplanen som uppfattas som lite för omfattande och emot kunskapskraven som uppfattas som något svårtolkade.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate how you practically do grading and assessment in the subject music at the elementary school level. This is because I think that I haven’t really learned this during my education and as a music teacher, or teacher in general, is grading an important part of the work. My goal has been to look at how mu-sic teacher’s document for the grades they give their students, what they look at during their lessons and also how they feel about the syllabus and the different grade levels for the subject of music. The research methods used in the study was qualitative interviews and also the method Critical Incident Technique which has meant that I have filmed different classes at the elementary school level and interviewed those classes’ music teachers. The study concluded a couple of things. When it came to assessment of the students did the teachers usually document by taking notes every or at least every other lesson even though some other ways of documentation also were discussed. The size of the classes was mentioned by all the teachers as something problematic in this context. The things the teachers assessed where mainly musical aspects such as the ability to feel a mutual pulse or the ability to play chords on your instrument correctly. Some critique also appeared against the syllabus since it included too much things and also against the different grade levels since they sometimes were hard to understand.</dc:description> <dc:subject>Musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Musik</dc:subject> <dc:subject>Kunskapskrav</dc:subject> <dc:subject>Dokumentation</dc:subject> <dc:subject>Critical Incident Technique</dc:subject> <dc:subject>Bedömning</dc:subject> <dc:subject>Betyg</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>Grading Policy</dc:subject> <dc:subject>Grades</dc:subject> <dc:subject>Documentation</dc:subject> <dc:subject>Assessment</dc:subject> <dc:subject>Educational Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4940610</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Kroppen hänger ihop med rösten&quot;- Fem sångpedagoger beskriver sin användning av Rytmikmetoden i individuell sångundervisning.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4940610</dc:identifier> <dc:creator>Boström, Josefin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur sångpedagoger med Rytmikutbildning beskriver a) sina skäl till användning av Rytmik i enskild sångundervisning, b) på vilka sätt de använder sig av Rytmik och c) vilka effekter användningen tros ge. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie. Fem informanter med examen från Rytmikutbildningen vid Musikhögskolan i Malmö och som nu undervisar i sång har intervjuats. Några av slutsatserna av denna studie är att informanterna tycks lägga in ganska olika betydelser i begreppet Rytmik, trots att de i stort sett har samma utbildning. Lärarna beskriver också hur de använder Rytmik på sinsemellan helt olika sätt i den individuella sångundervisningen. Enligt informanternas utsagor är de effekter som uppstår hos eleverna när de använder Rytmik i sångundervisningen mycket positiva när det gäller självkänsla, sång, kroppslig och rytmisk medvetenhet och det sociala samspelet med läraren.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to get more knowledge about how singing-teachers with a background in Eurhythmics describes a) their motives for using Eurhytmics in their individual vocal teaching, b) how they use Eurhythmics in the vocal lessons, and c) which effects it may have. The study has been implemented through qualitative interviews. The conclusions drawn from this study is that the meaning assigned to the word &quot;Eurhythmics&quot; varies among the informants even though they have the same education. Likewise, their ways of applying Eurhythmics to an individual song-teaching context varies considerably. The teachers claim that the use of Euthythmics in individual song lessons does have very positive effects when it comes to their pupils’ self-confidence, singing, rhythmical and physical awareness and the social interaction with the teacher.</dc:description> <dc:subject>Sångundervisning</dc:subject> <dc:subject>Sång</dc:subject> <dc:subject>Rytmik</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Självkänsla</dc:subject> <dc:subject>Självförtroende</dc:subject> <dc:subject>Sångmetodik Educational sciencis</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Eurythmics</dc:subject> <dc:subject>Singing</dc:subject> <dc:subject>Vocal teaching</dc:subject> <dc:subject>Self esteem</dc:subject> <dc:subject>Self-confidence</dc:subject> <dc:subject>Singing methodology</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4940888</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Finns det bara en väg till ett personligt uttryck?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4940888</dc:identifier> <dc:creator>Richard, Carolina</dc:creator> <dc:creator>Nygren, Marcus</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med vår studie är att undersöka hur fyra sångpedagoger beskriver hur de förhåller sig till och arbetar med personligt uttryck, härmning och förebildning samt genrekunskap och hur deras syn påverkar samverkan mellan begreppen och metoderna. Studien är av kvalitativ art och vi har använt oss av semistrukturerade frågor för att fånga pedagogernas tankar och åsikter. Sångpedagogerna säger sig ofta koncentrera sig på arbetet med ett personligt uttryck, ofta utifrån tolkning av texten. Däremot uppger pedagogerna ofta att de hyser stor försiktighet när det kommer till förebildning eftersom de ofta upplever en risk att påverka eleven. I sina beskrivningar betonar pedagogerna inte heller arbetet med genrekunskap i större utsträckning. Vår tolkning av resultaten är att fokuseringen på arbetet med elevers personliga uttryck, ofta utifrån texttolkning, prioriteras högre än fördjupade genrekunskaper och härmning av stilistiska förlagor. Utifrån resultaten gör vi slutsatsen att sångpedagoger möjligen skulle vinna på att i större utsträckning prioritera genrekunskap, exempelvis genom härmning av deras förebildning, för att på så sätt möjliggöra för eleven att utveckla ett personligt uttryck även från dessa utgångspunkter.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of our study is to investigate how vocal teachers describe how they relate to and work with personal expression, imitation, demonstration, knowledge about genre and how their views affect the interaction between these concepts and methods. The study is qualitative in nature and we have used semi-structured questions to capture the teachers’ thoughts and opinions. The vocal teachers say they often concentrate on the work with and towards a personal expression, often based on the interpretation of the text. In contrast the vocal teachers often state that they have great caution when it comes to demonstration, as they often experience a risk to influence the student. In their descriptions the teachers do not emphasize the work with knowledge about genre to a greater extent. Our reading of the results is that the focus on the work of students’ personal expression, often based on textual interpretation, has higher priority than deeper knowledge about genre and imitation of stylistic models. Based on the results we conclude that vocal teachers could possibly gain from making the knowledge about genre a greater priority, for example through imitation of role models, to thus enable the student to develop a personal expression also from these starting points.</dc:description> <dc:subject>personal expression</dc:subject> <dc:subject>imitation</dc:subject> <dc:subject>demonstration</dc:subject> <dc:subject>knowledge about genre</dc:subject> <dc:subject>singing lessons</dc:subject> <dc:subject>popular music</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>educational sciences</dc:subject> <dc:subject>personligt uttryck</dc:subject> <dc:subject>populärmusik</dc:subject> <dc:subject>förebildning</dc:subject> <dc:subject>härmning</dc:subject> <dc:subject>sångundervisning</dc:subject> <dc:subject>genrekunskap</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4940962</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Två världar - En kvalitativ studie om El Sistema i Malmö</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4940962</dc:identifier> <dc:creator>Fransson, Jenny</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Den här studien syftar till att ge en tydlig bild av El Sistema i Malmö genom att belysa de uppfattningar och erfarenheter som finns bland lärarna som arbetar där. El Sistema kan sägas sträva efter en dubbel målsättning – dels en social, dels en konstnärlig. I den här studien undersöks lärarnas upplevelser av att arbeta efter dessa. För mig som musiklärarstudent är det relevant att få en bild av vad lärarprofessionen kan innefatta. Det finns också ett behov av att undersöka arbetet med El Sistema i Sverige då det fortfarande är en relativt nyetablerad verksamhet här. Som insamlingsmetod av data har kvalitativa intervjuer använts, i vilka lärare på El Sistema i Malmö har varit informanter. Resultatet visar att det finns ett behov av dialog mellan lärare och ledare kring hur verksamheten ska utformas samt vilka mål arbetet ska sträva efter. Detta för att lärare inte ska uppleva press och oro kring otydliga uppdrag eller förväntningar. Resultatet visar också att El Sistema på vissa sätt skiljer sig från andra musikverksamheter - dels i organisation och målformuleringar, men också i undervisningssituationen. Detta för med sig att lärarprofessionen för en El Sistema-lärare i viss bemärkelse ser annorlunda ut jämfört med en lärare vid till exempel kulturskolan.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to bring a clear picture of El Sistema in Malmö by illuminating the views and experiences of the teachers who are working there. El Sistema is in a way striving for double aims – on the one hand the social but on the other hand the musical aim. In this study the teachers’ experiences of working towards these aims are examined. To me as a student of music teaching it is relevant to get at picture of what a teaching profession could include. There is also need for examining the work with El Sistema in Sweden since it is still a relatively newly accomplished work here. The data is acquired through qualitative interviews, with teachers from El Sistema in Malmö as informants. The results show that there is a need for dialogue between teachers and leaders about how the work should be designed and which aims the work is striving for. This is because teachers should not have to work through pressure and worry because of unclear missions or expectations. The results also show that El Sistema in some ways differs from other music schools or projects - both by organization and definitions of aims, but also in the education. This leads to an in some ways different teaching profession for a teacher of El Sistema as compared to a teacher at for example the Municipal School of Arts in Sweden.</dc:description> <dc:subject>El Sistema</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>musiklärare</dc:subject> <dc:subject>lärarprofession</dc:subject> <dc:subject>handlingsutrymme</dc:subject> <dc:subject>kulturskola</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>music teacher</dc:subject> <dc:subject>discretionary power</dc:subject> <dc:subject>discretion</dc:subject> <dc:subject>Municipal School of Arts</dc:subject> <dc:subject>educational sciences</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4941012</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musik och Natur</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4941012</dc:identifier> <dc:creator>Fransson, Niklas</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studien undersöker hur studenter inom det naturvetenskapliga programmet på Lars Erik Larsson-gymnasiet (LEL) förhåller sig till musikämnet. LEL är en gymnasieskola i Lund som erbjuder naturvetenskapligt program med musikfördjupning. Syftet med studien är att undersöka elevernas syn på musikämnets funktion och hur deras synsätt kan kopplas till social bakgrund och fostran. Det teoretiska ramverket för att undersöka fostran, attityder och social bakgrund vilar på Pierre Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och fält. I studien undersöks också hur eleverna värderar olika musikgenrer. Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med två före detta och fyra nuvarande studenter på skolan. I resultatet beskrivs hur eleverna ofta har höga studieambitioner, att de kommer från hem med hög utbildningsnivå och hur de värderar den klassiska musiken högt. De flesta av informanterna planerar inte vidare studier i musik. De beskriver musikutövandets funktion som komplementär och hur dess främsta roll är att skapa välbefinnande och variation i studietillvaron. I diskussionen förs ett resonemang om hur färdigheter i t.ex. klassisk musik kan betraktas som ett kulturellt kapital men också hur detta kapital kan värderas olika beroende på sammanhang.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The study examines how students in The Natural Science Programme at Lars-Erik Larsson-school (LEL) relate to the subject of music. LEL is an upper secondary school in Lund which provides The Natural Science Programme with a music profile. The purpose of the study is to investigate students&apos; views of the function of music studies and how their approach can be linked to their social background and upbringing. The theoretical framework rests on Pierre Bourdieu&apos;s theories and his definitions of cultural capital, habitus and field. Furthermore the study examines how students evaluate various musical genres. The survey was conducted in the form of qualitative interviews with two former and four current students of the school. The results describe how most students have high ambitions in their studies, how they come from well-educated families and how classical music is highly valued. Most of the informants do not plan to go on to higher education in music. They describe the main function of music studies as complementary and how their primary role is to create well-being and variation in their studies. The discussion also describes how skills such as classical music can be considered cultural capital, but also how such capital can be valued differently depending on the context.</dc:description> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>naturvetenskapligt program</dc:subject> <dc:subject>kulturellt kapital</dc:subject> <dc:subject>utbildningssociologi</dc:subject> <dc:subject>eductional sciences</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>cultural capital</dc:subject> <dc:subject>sociology of education</dc:subject> <dc:subject>The Natural Science Programme</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2338415</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att sjunga utan begränsningar - Tre sångpedagoger berättar om sitt arbete med mentala och fysiska blockeringar</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2338415</dc:identifier> <dc:creator>Zweiacker, Sabina</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: To sing without limitations, interviews with three singing teachers talking about their experiences about what it means to work with mental and physical blockages. The purpose of this study is to obtain new knowledge about how vocal coaches work with students’ mental and physical blockages. The study examines how vocal coaches perceive their responsibility towards their students and how they seperate their professional field of art and education from medical care and therapy. The study is based on qualitative interviews with three singing-teachers and their experience from working with mental blocks. All informants have training within classical vocal technique and they are also professional singers. The results of the interviews show that all informants have daily encounters with students who suffer from mental and physical obstructions. The singing-teachers emphasize that a safe and relaxed working environment is of great importance to singing-teaching. All informants stress the importance of knowing the limit of their expertise, and when to let professionals with proper training give treatment to the student if this is required. The results also indicates that students need a certain degree of emotional maturity to make the teachers’ work with blockings and their causes successful.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med den här studien är att nå nya kunskaper om hur sångpedagoger arbetar med mentala och fysiska blockeringar hos sina elever. Studien syftar även till att klargöra hur sångpedagoger upplever sitt ansvar för eleverna och var de drar gränsen för sin yrkesroll som lärare i förhållande till vård- och terapiområdet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre sångpedagoger och deras erfarenheter av arbete med mentala blockeringar. Gemensamt för informanterna är att alla har sin skolning inom den klassiska sångtekniken och är även verksamma musiker utöver att vara sångpedagoger. Intervjustudiens resultat visar att samtliga informanter möter elever med mentala och fysiska blockeringar dagligen. De menar att en trygg och avspänd arbetsmiljö är av stor vikt för undervisningen. Gemensamt för informanterna är att de betonar vikten av att veta var gränsen går mellan att vara lärare och terapeut och att lämna över ansvaret till någon med rätt utbildning om samtalsämnena under lektionerna går utanför kunskapsområdet för deras yrkesroll. Resultaten tyder på att det krävs emotionell mognad hos eleverna för att ett djupgående arbete med blockeringarna och deras orsaker ska vara framgångsrikt.</dc:description> <dc:subject>mentala blockeringar</dc:subject> <dc:subject>spänningar</dc:subject> <dc:subject>pedagogiska verktyg</dc:subject> <dc:subject>prestationskrav</dc:subject> <dc:subject>alexanderteknik</dc:subject> <dc:subject>mental blocks</dc:subject> <dc:subject>tensions</dc:subject> <dc:subject>educational tools</dc:subject> <dc:subject>performance requirements</dc:subject> <dc:subject>Alexander technique</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2338420</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Den hesa röstens uppkomst - Hur man som sångpedagog kan bemöta heshet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2338420</dc:identifier> <dc:creator>Schotte, Hilde</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Hoarseness in a vocal pedagogical perspective. The study examines hoarseness from a vocal perspective. The study aims to sensitize why the voice is becoming hoarse and how to treat this as a vocal coach. The study questions are: what are the causes of hoarseness, how can you as a vocal coach investigate the causes of hoarseness, what are the tools to treat the causes as a vocal coach and how the different causes and treatment of hoarseness depends due to gender? The study is based on qualitative methodology based on interviews. The conclusions of the study are that there are differences in how the hoarseness arise due to gender, in both incidence and prevalence. The causes of hoarseness is a large area, but many factors due to illness or the work environment. To investigate hoarseness requires a doctor&apos;s appointment and a global view in terms of lifestyle, vocal habits and physical conditions. As for the treatment of the voice from a vocal coach perspective, the work is basically like working with fundamental singing technique, ie. breathing exercises, relaxation, airflow, etc. As the treatment provides you work with gentle exercises, strengthening pupils&apos; confidence through prestigeless exercises and avoiding working with the pupil’s problematic voice range.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Studien undersöker begreppet heshet ur ett sångarperspektiv. Syftet med studien är att medvetandegöra varför rösten bli hes, vad som händer i rösten och hur man som sångpedagogbemöter detta. Studiens frågeställningar är: vad finns det för orsaker till heshet, hur kan man som sångpedagog utreda orsaker till heshet, vad finns det för verktyg att behandla orsaker till heshet som sångpedagog och hur skiljer sig orsaker och behandling av heshet beroende på elevens kön? Studien bygger på kvalitativ intervjumetod, med kvalitativ intervjumetod som underlag. Orsaker till att heshet uppstår är ett stort område där många faktorer bottnar i sjukdomar eller förhållanden i arbetsmiljön. För att utreda heshet som blivit bestående krävs läkarbesök och att ser till den hesa personens livsstil, röstvanor och fysiska förutsättningar och kön. Vad gäller behandling av rösten ur ett sångpedagogsperspektiv så visar resultaten på att arbete med grundläggande sångteknik, dvs. andningsövningar, avspänning, luftflöde etc. är det huvudsakliga innehållet i behandlingen. Resultaten visar också på att informanterna arbetar med att göra mjuka övningar, stärka elevens självförtroende genom prestigelösa övningar och samtal, samt undvika att belasta det område som är problematiskt för eleven.</dc:description> <dc:subject>hoarseness</dc:subject> <dc:subject>leakage</dc:subject> <dc:subject>voice</dc:subject> <dc:subject>voice disorder</dc:subject> <dc:subject>voice breaking</dc:subject> <dc:subject>vocal coach</dc:subject> <dc:subject>speech therapist</dc:subject> <dc:subject>vocal noodles</dc:subject> <dc:subject>heshet</dc:subject> <dc:subject>läckage</dc:subject> <dc:subject>sångröst</dc:subject> <dc:subject>röstrubbning</dc:subject> <dc:subject>målbrott</dc:subject> <dc:subject>målbrottsstörning</dc:subject> <dc:subject>sångpedagog</dc:subject> <dc:subject>logoped</dc:subject> <dc:subject>stämbandsknottror</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2338423</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Spela, sjung och träffa folk - En studie om amatörmusikers syn på gemenskapens betydelse för det egna musicerandet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2338423</dc:identifier> <dc:creator>Edlund, Emma</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Title: Play, sing and meet people – a study about how amateur musicians look at the sense of community and its importance for playing music. The purpose of this study is to find out of what importance a sense of community is to amateur musicians and why they play music and sing. The empirical background material consists of interviews with four amateur musicians from different musical areas. The theoretic background is research and other publications about groups and playing music in groups. The study shows that the sense of community is very important for the amateur musicians, however in different ways for the four interviewed amateur musicians. The differences may be related to what kind of group they play or sing in, the sense of community is not the same in a band with four members as in an orchestra with 40 musicians. The sense of community is also experienced in different ways during for example coffee breaks, trips, parties or during playing or singing.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Studien syftar till att undersöka vad gemenskapen har för betydelse för amatörmusikers musicerande. Det empiriska underlaget utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med amatörmusiker ur olika musikaliska sammanhang. Det teoretiska underlaget utgörs av forskning och andra publikationer om grupper och musicerande i grupp. Studien visar att gemenskapen har väldigt stor betydelse för informanternas musicerande även om det ser olika ut och har olika innebörd för de olika informanterna. Skillnaderna i betydelsen kan ha samband med vilken form av grupp de musicerar i, gemenskapen i ett band på fyra personer är annorlunda än i en orkester bestående av 40 personer. Gemenskapen kan också upplevas på olika sätt i form av till exempel fikapauser, resor, fester eller genom själva musicerandet.</dc:description> <dc:subject>amateur musician</dc:subject> <dc:subject>band</dc:subject> <dc:subject>folk music</dc:subject> <dc:subject>guitar course</dc:subject> <dc:subject>orchestra</dc:subject> <dc:subject>sense of community</dc:subject> <dc:subject>amatörmusiker</dc:subject> <dc:subject>folkmusik</dc:subject> <dc:subject>gemenskap</dc:subject> <dc:subject>gitarrkurs</dc:subject> <dc:subject>orkester</dc:subject> <dc:subject>sommarkurs</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2338427</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att utmana elevers kreativitet - En aktionsforskningsstudie av lärarens roll i dansimprovisationsundervisning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2338427</dc:identifier> <dc:creator>Kugelberg, Clara</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Uppsatsen handlar om hur lärare kan utmana elevers kreativitet i dansimprovisationsundervisning. Den baseras på en aktionsforskningsstudie med en grupp vuxna personer där olika slags ramar för improvisationer, olika metoder för att ge instruktioner och lärarens eget deltagande i dansen undersöks. Frågeställningen har varit hur lärarens ageranden påverkar elevernas dans. Som lärare är det betydelsefullt att ha kunskap om hur ramar, instruktioner och eget deltagande påverkar elevers dans för att kunna pendla mellan olika arbetssätt i sin undervisning och förhålla sig till olika pedagogiska metoder. I teorikapitlet redogörs för dansimprovisation som undervisningsämne, vad ramar till improvisation innebär, instruktioners inverkan på elevers dans och vad det innebär att som lärare själv delta i dansen. Studiens material består av videofilmer, enkätsvar från deltagarna och dagboksanteckningar. Resultatet innefattar tre olika delar; ramar, instruktioner och lärarens deltagande i dansen. Vad beträffar ramar pekar resultatet på att de bör knyta an till elevernas tidigare erfarenheter och att antalet valmöjligheter inom ramen kan hämma eleverna om de blir för många. Instruktioner under tiden eleverna dansar kan vara en hjälp till utforskning i dansen men kan även störa eleverna negativt, medan instruktioner innan en improvisation kan ge ett lugn till improvisationen men samtidigt vara svårare för eleverna att ta sig an. Slutligen visar resultatet att läraren har svårare att iaktta hela gruppen och föra den framåt om hon själv är med och dansar, men kan samtidigt lättare känna av var eleverna befinner sig och bättre förstå deras upplevelser.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: To challenge the creativity of students – an action research study on teaching dance improvisation. The essay examines how teachers can challenge the creativity of students in the teaching of dance improvisation. It is based on action research with a group of adults where different frames for improvisation, different methods for giving instructions and the teacher´s participation are explored. The aim has been to study how the teacher affects the dance of the students. The knowledge about how frames, instructions and the teacher´s participation affects the dance of the students is important for a teacher when choosing between different methods during classes and relating to different approaches. In the theory chapter dance improvisation as a subject is explained, what frames in the context of improvisation mean, how instructions influence students´ movements and what it means when the teacher participate in the dance. The material from the action research consists of video films, responses from the participants and diaries. The result embraces three different areas: frames, instructions and the teacher’s participation. It shows that frames for improvisation should relate to the students´ previous experiences and that too many choices within the frames will inhibit the students. Instructions during an improvisation can help the students in their exploration, but might also affect them in a negative way, while instructions before an improvisation can provide a platform of composure they also can be harder to understand. Finally the result shows that it is harder for the teacher to observe the whole group while participating in the dance, but at the same time it is easier to understand what the students are experiencing.</dc:description> <dc:subject>dansimprovisation</dc:subject> <dc:subject>ramar</dc:subject> <dc:subject>begränsningar</dc:subject> <dc:subject>kreativitet</dc:subject> <dc:subject>att utmana elever</dc:subject> <dc:subject>potentiell kunskap</dc:subject> <dc:subject>instruktioner</dc:subject> <dc:subject>deltagande lärare</dc:subject> <dc:subject>iakttagande lärare</dc:subject> <dc:subject>elevers tidigare erfarenheter</dc:subject> <dc:subject>dance improvisation</dc:subject> <dc:subject>frames</dc:subject> <dc:subject>restrictions</dc:subject> <dc:subject>creativity</dc:subject> <dc:subject>to challenge students</dc:subject> <dc:subject>poten-tial knowledge</dc:subject> <dc:subject>instructions</dc:subject> <dc:subject>participating teacher</dc:subject> <dc:subject>observant teacher</dc:subject> <dc:subject>student´s previous experiences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2338432</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Fado - En studie om sång och musik i fadokulturen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2338432</dc:identifier> <dc:creator>Rönn Rosengren, Marie</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Fado - an essay about song and music in the fado-culture. The word fado comes from the latin word fatum (fate in English). It does denote a specific kind of music. However – fado is a complete culture and concerns the way of living, history and the image of Portugal. This essay is focused on the musical aspects and especially the singing. Fado is seldom performed in Sweden and it´s difficult to find information in Swedish about fado singing. Therefore, a larger portion of the text is a description of this culture and how the music is transmitted in its natural context. This part of the essay is based on interviews and litterature studies. Thereafter I discuss the question how fado could be taught in Swedish schools. Drawing on research on world music pedagogy I suggest a series of startegies for how to teach this music to Swedish students from the point of departure of music asculture.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Ordet fado kommer från latinets “fatum” vilket på svenska översätts till “öde”. Fado är emellertid en hel kultur. Fado rör sättet att leva, historien och bilden av Portugal. Detta examensarbete är dock inriktat på den musikaliska delen och framför allt på sången. Fado utövas sällan i Sverige och det är svårt att finna information på svenska om fadosång. Därför utgör en stor del av arbetet beskrivningar av denna portugisiska kultur och den traderas i sin naturliga kontext. Denna del av examensarbetet bygger på intervjuer och litteratur. Därefter diskuterar jag frågan om hur undervisning i fado skulle kunna utformas för klassundervisning i svenska skolor. Med utgångspunkt i forskning på musikpedagogik med ett mångkulturellt perspektiv föreslår jag ett antal strategier för att presentera fado för svenska elever med en syn på musiksom en del av en kulturell kontext.</dc:description> <dc:subject>fado</dc:subject> <dc:subject>fado singing</dc:subject> <dc:subject>fado music</dc:subject> <dc:subject>Portugal</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>world music pedagogy</dc:subject> <dc:subject>Saudade</dc:subject> <dc:subject>fadosång</dc:subject> <dc:subject>fadomusik</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>lära fado</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2338435</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musiklärarstudenters upplevelser av den psykosociala studiemiljön vid Musikhögskolan i Malmö</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2338435</dc:identifier> <dc:creator>Nilsson, Marie</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studiens syfte är att undersöka hur musiklärarstudenter upplever olika aspekter av den psykosociala studiemiljön vid Musikhögskolan i Malmö. Med hjälp av kvalitativ intervjumetod har fyra intervjuer genomförts med studenter från G- respektive IEutbildningens senare årskurser. Studien bygger på Karaseks och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell. Den har genomförts med utgångspunkt från parametrarna krav, kontroll och stöd som modellen bygger på. Resultaten redovisas med krav- och kontrollmodellen som analysverktyg och visar på att informanterna generellt upplever relativt höga krav men relativt låg kontroll. Deras upplevelse av socialt stöd är positiv, särskilt mellan studenter. I diskussionen tar jag upp vad detta kan innebära för studenten ifrån olika infallsvinklar.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: Students’ experiences of the psychosocial environment at the music teacher education at Malmö Academy of Music. The purpose of this study is to investigate how students experience different aspects of the psychosocial working environment at the music teacher education at the Malmö Academy of Music. Through qualitative method, four interviews with students from the later grades have been performed and analyzed. The study is built on Karasek’s and Theorell’s (1990) model for psychological demands and decision latitude. It has been performed on the basis of the parameters demand, control and support, upon which the model is based. The results are accounted for by use of the demand- and control model as analytical tool. They show that the students generally experience relatively high demands but relatively low control. Their experiences of social support are positive, particularly among students. In the discussion, I raise the question of what this may mean for the student from different angles.</dc:description> <dc:subject>psykosocial</dc:subject> <dc:subject>studiemiljö</dc:subject> <dc:subject>krav</dc:subject> <dc:subject>kontroll</dc:subject> <dc:subject>stöd</dc:subject> <dc:subject>psychosocial</dc:subject> <dc:subject>study environment</dc:subject> <dc:subject>psychological demands</dc:subject> <dc:subject>decision latitude</dc:subject> <dc:subject>social support</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2338439</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Spelmusikens betydelse? - En kvalitativ intervjuundersökning om musiken i World of Warcrafts påverkan på ungdomars musiksmak</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2338439</dc:identifier> <dc:creator>Hallberg, Johan</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Min undersökning går ut på att undersöka vilken påverkan symfonisk spelmusik kan ha på ungdomars musiksmak. Under en sonderande undersökning upptäckte jag att onlinespelet World of Warcraft var vanligt förekommande bland unga spelare och eftersom detta spel har symfonisk musik baserar jag min undersökning på World of Warcraft. Sex kvalitativa forskningsintervjuer utförs med ungdomar som är aktiva spelare, går sitt första år på gymnasiet och som inte har sysslat med aktivt musicerande mer än tre års tid. Alla intervjupersoner spelar aktivt World of Warcraft vars soundtrack består av symfonisk musik. Studiens resultat visar att ungdomarnas musiksmak inte i någon större utsträckning har påverkats av spelmusiken. Anledningarna till detta är två. Dels använder ungdomarna sitt spelande som en social kontakt med andra spelare och använder sig då av it-telefoni (t.ex. Skype) och dels väljer de att med musikprogram på datorn (t.ex. Spotify) lyssna på musik under sin vardag. Ett par av ungdomarna lyssnar på viss spelmusik även när de inte spelar. Detta förekommer dock inte ofta och när det väl görs är det för att återuppväcka gamla spelminnen, det vill säga av nostalgiska skäl.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The meaning of game music? - A qualitative interview study of World of Warcrafts soundtrack and its effect on adolescent&apos;s musical taste The purpose of this study is to investigate which effect symphonic music in games has on the musical taste of adolescents. During the preparatory research I noticed that the online-game World of Warcraft was common amongst many young players and since this game has a symphonic soundtrack I have decided to base my research on World of Warcraft. Six qualitative research interviews are made with adolescents that are active gamers, are 16 years old and who have not been playing any form of musical instrument for more than three years. All the interviewed individuals are active in the game World of Warcraft which has a soundtrack consisting of symphonic music. The result of the study shows that the musical taste of adolescents is in fact not affected by the music in games by any greater means. There are two reason as to why. They either use their games as a source of social contact with other gamers and talks to them with the use of Skype or they choose to listen to the music they prefer during their weekdays with the help of programs such as Spotify. A couple of the adolescents do listen to game music even when they are not gaming. This however does not occur very often and when it happens it&apos;s done to relive old memories of their gaming, meaning with the purpose of nostalgia.</dc:description> <dc:subject>spelvanor</dc:subject> <dc:subject>spelmusik</dc:subject> <dc:subject>musiksmak</dc:subject> <dc:subject>symfonisk</dc:subject> <dc:subject>gaming habits</dc:subject> <dc:subject>game music</dc:subject> <dc:subject>music taste</dc:subject> <dc:subject>symphonic</dc:subject> <dc:subject>World of Warcraft</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2338590</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Det där med noter! - Klassiska pianolärare som studerat i Malmö eller Birmingham, om sin syn på notläsning i pianoundervisningen nybörjarstadier</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2338590</dc:identifier> <dc:creator>Hartelius, Anders</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: The thing with music reading This thesis relates to my educational background, why the studied area connects to experiences from when I studied classical piano performance at Birmingham Conservatoire. Since my time in England, I believe that when music students are situated in a foreign country, they will gain a new perspective on their origin and therefore, start to question, compare and reflect upon circumstances that have shaped their musical and pedagogical identity. For me, this meant that I constantly considered what could be seen as typically Swedish or English piano teaching. A reoccurring topic among Swedish students at Birmingham Conservatoire, was the anxiety over sight-reading exams. The majority of us agreed that the British students were better prepared due to previous encouragements to perform at sight. A thought that has aroused from this is that Swedish classical piano teachers, underrate the importance of reading music. In this study, I have therefore interviewed two classical Swedish, and two classical English, piano teachers on their view on music reading in the beginner’s level of piano tuition, with the primary purpose of gaining new understanding about the view on music reading in the beginner’s level of piano tuition. The Swedish teachers have studied teacher training at Malmö Academy of Music, and the English teachers have studied classical piano performance at Birmingham Conservatoire. The result shows that the Swedish teachers, express approval with reservation towards music reading, whereas the English teachers, express approval with enthusiasm. During the interviews, the Swedish teachers also expressed thoughts, indicating that music reading is declining. As an addition to the interviews, I have also compared the tutor books, discussed in piano methodology classes at the mentioned schools.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Detta examensarbete knyter an till min utbildningsbakgrund, eftersom området som undersökts relaterar till erfarenheter från åren jag studerade klassiskt piano vid Birmingham Conservatoires (B.C.) musikerutbildning. Sedan studietiden i England, upplever jag att när musikstuderande befinner sig i ett främmande land, får de nya perspektiv på varifrån de kommer och börjar ifrågasätta, jämföra och reflektera kring omständigheter som format den egna musikaliska och pedagogiska identiteten. För mig innebar detta att jag ständigt satte etiketter på vad jag ansåg vara typiskt för svensk respektive engelsk pianoundervisning. Ett återkommande samtalsämne bland svenska studenter vid B.C. var proven i a prima vista. Flera svenska studenter var överens om att de brittiska studenterna var bättre förberedda, eftersom de brittiska studenterna sedan tidigare, uppmuntrats framföra musik efter noter utan förberedelse. En tanke som i efterhand vuxit ur händelsen att de svenska studenterna lyckades sämre än de brittiska i nämnda examination, är att svenska klassiska pianolärare underskattar notläsningens betydelse. Därför har jag i föreliggande studie intervjuat två svenska klassiska, samt två engelska klassiska pianolärare, om deras syn på notläsning i pianoundervisningens nybörjarstadier, med huvudsyftet att få ny förståelse om just synen på notläsning i pianoundervisningsnybörjarstadier. De svenska lärarna har studerat vid Musikhögskolan i Malmös IE lärarutbildning, och de engelska lärarna vid B.C.s musikerutbildning. Resultatet visar att de svenska pianolärarna, ger uttryck för gillande med reservation, medan de engelska pianolärarna, ger uttryck för gillande med entusiasm. Det framkommer också ur intervjuerna att de svenska pianolärarna upplever en neråtgående utveckling för notläsning. Som komplement till intervjuerna, har jag jämfört pianoskolorna som diskuteras i pianometodikundervisningen vid nämnda musikhögskolor.</dc:description> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>music reading</dc:subject> <dc:subject>sight-reading</dc:subject> <dc:subject>classical piano teachers</dc:subject> <dc:subject>piano tuition for beginners</dc:subject> <dc:subject>piano tutor books</dc:subject> <dc:subject>Sweden</dc:subject> <dc:subject>England</dc:subject> <dc:subject>hermeneutics</dc:subject> <dc:subject>Hans-Georg Gadamer</dc:subject> <dc:subject>understanding</dc:subject> <dc:subject>horizons of understanding</dc:subject> <dc:subject>interview study</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>notläsning</dc:subject> <dc:subject>a prima vista</dc:subject> <dc:subject>klassiska pianolärare</dc:subject> <dc:subject>pianoundervisning för nybörjare</dc:subject> <dc:subject>pianoskolor</dc:subject> <dc:subject>Sverige</dc:subject> <dc:subject>hermeneutik</dc:subject> <dc:subject>förståelsehorisont</dc:subject> <dc:subject>intervjustudie</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2338596</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Ensemblespel på gymnasiets estetiska program - En kvalitativ studie av gymnasieelevers uppfattningar om ensemblespel och musikaliskt lärande</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2338596</dc:identifier> <dc:creator>Malesjö, Fredrik</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studien har som huvudsyfte att undersöka vilka uppfattningar gymnasieungdomar har kring ensembleundervisningen på det estetiska programmet. Studien ska också undersöka ungdomarnas synsätt på musikaliskt lärande i ensemblesammanhang och hur de tänker kring ensembleundervisningen. En kort introduktion till ämnet görs genom en presentation av tidigare forskning inom området. Två centrala forskningsfrågor har formulerats, dels undersöks elevernas syn på sin egna musikaliska utveckling och dels undersöks vilken skillnad eleverna upplever mellan olika undervisningssituationer. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fyra gymnasieungdomar och resultaten berättar om deras tankar kring musikaliskt lärande och ämnet ensemblespel. Resultaten visar att eleverna tänker relativt snarlikt när det gäller förutsättningar för ensembleämnet och attityder till musikundervisningen i gymnasieskolan. Samtliga elever som deltog i studien upplevde att de utvecklas musikaliskt av att spela i en ensemble. Resultaten visar också att eleverna föredrar undervisningssituationer som präglas av gott samarbete i gruppen och en god inställning till varandra.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Ensemble playing in the aesthetic education - A qualitative study of upper secondary school students’ opinion of ensemble playing and musical learning. The main purpose of this study, is to investigate the opinions that upper secondary school students have about ensemble teaching in the aesthetic program. The study will also investigatethe students’ approach to learning through music in an ensemble context and how they think about the ensemble teaching. A brief introduction to the subject is done by a presentation of previous research in the area. Two key research questions were formulated, to examinestudents’ views on their own musical development, and also to examine the difference between the students’ experiences of different teaching situations. Qualitative interviews were conducted with four upper secondary school students and the results tell us about theirthoughts on musical learning and ensemble as a school subject. The results show that students think relatively similar to each other in terms of conditions for ensemble playing and attitudes towards music education in the upper secondary school. The four students that participated in this study, believe that ensemble playing has contributed to their musical development. The results also show that the students prefer learning situations that are characterized by good cooperation in the group and a good attitude to each other.</dc:description> <dc:subject>ensemblespel</dc:subject> <dc:subject>estetiska programmet</dc:subject> <dc:subject>gymnasieelever</dc:subject> <dc:subject>kvalitativ studie</dc:subject> <dc:subject>musikaliskt lärande</dc:subject> <dc:subject>ensemble playing</dc:subject> <dc:subject>aesthetic education</dc:subject> <dc:subject>upper secondary school students</dc:subject> <dc:subject>qualitative study</dc:subject> <dc:subject>musical learning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2338600</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Rytmikstart - En kvalitativ studie av instrumentalförberedande rytmikundervisning vid en kommunal musikskola samt en kommunal kulturskola</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2338600</dc:identifier> <dc:creator>Levin, Johanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Detta examensarbete syftar till att kartlägga rytmik som introduktion till instrumentalunder-visningen vid en svensk kommunal musikskola samt en svensk kommunal kulturskola. Studiens frågeställningar söker svar på rytmikintroduktionens innehåll, intentioner, likheter och olikheter med annan rytmikundervisning samt om det verkar finnas några skillnader mellan de elever som erfarit den förberedande undervisningen och de som inleder sitt instrumentalspel med mer traditionell undervisning. Till grund för arbetets frågeställningar ligger en nyfikenhet i hur en del av mitt kommande arbetsfält som rytmikpedagog kan se ut samt hur rytmikämnets eventuella inverkan på dess utövare kan te sig. I teorikapitlet presenteras rytmikens historia och innebörd. Där finnas också information om musik- och kulturskolan, lek,instrumentalundervisning samt hermeneutik och maieutik. In-samlingen av studiens data har utförts via kvalitativa intervjuer samt observationer av lektionstillfällen med rytmik som introduktion till instrumentalundervisning. Att den förberedande undervisningen kan uppfattas mycket olika och att dess innehåll innehar många likheter med annan rytmikundervisning, att uppfattningen av rytmikmetoden skiljer sig mellan informanterna samt att planering och samarbete kan vara avgörande komponenter i undervisningssammanhang, är några av de resultat som presenteras i arbetet. Tillsammans med fler iaktta- gelser behandlas dessa resultat i examensarbetets diskussionskapitel där också resonemang om rekrytering till musik- och kulturskolan samt framtida forskningsämnen förs.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: Eurhythmics Start - A study of instrumental preparatory eurhythmics teaching in a Swedish municipal music school and a Swedish municipal cultural school. This paper aims to identify the eurhythmics as an introduction to instrumental teaching at a Swedish municipal music school and a Swedish municipal cultural school. This study seeks to enlighten both the content and the aim of the eurhythmics introduction compared to other forms of eurhythmic teaching and to see if it might be any differences between the students who experienced the pre-teaching and those who begin their instrumental playing by more traditional teaching. The reason to this paper issue is to be found in my curiosity for my future field of work as a teacher in eurhythmics and my interest in how it may influence practitioners in eurhythmics. The theory chapter presents the history of eurhythmics and the meaning of the method. Additional information about the Swedish municipal music and culture school, play, instrumental tuition and hermeneutics and maieutics is to be found. The collection of baseline data has been conducted through qualitative interviews and observations of lessons with eurhythmics as an introduction to instrumental tuition. That the preparatory teaching can be per-ceived very differently, and that its content holds many similarities to other eurhythmics teaching, that the perception of the eurhythmics method differs between the informants and that planning and cooperation may be decisive components within the teaching context, are some of the results presented in this study. These results are treated in the thesis discussion chapter, in relation to complementary observations. The effects on recruitment to the municipal music- and culture school as well as future research topics, are discussed.</dc:description> <dc:subject>eurhythmics</dc:subject> <dc:subject>instrumental teaching learning method</dc:subject> <dc:subject>pedagogy Swedish municipal music school</dc:subject> <dc:subject>teachers</dc:subject> <dc:subject>instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>kulturskola</dc:subject> <dc:subject>lärande</dc:subject> <dc:subject>lärare</dc:subject> <dc:subject>musikskola</dc:subject> <dc:subject>rytmik</dc:subject> <dc:subject>rytmikmetoden</dc:subject> <dc:subject>rytmikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2338604</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Några elevers uppfattning om den egna musikaliska utvecklingen av att spela brasiliansk musik - en studie under 6 veckor</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2338604</dc:identifier> <dc:creator>Berlin Englund, Per</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">A selected group of students&apos; perception of their own musical development in playing Brazilian music. - A study for 6 weeks. How does swedish secondary school students develope their musical and rythmical skills when playing brazilian music during a period of six weeks? I will in this thesis explore the students&apos; own thoughts about their musical development. I will also talk about the ability of using Brazilian music as a method of learning more complex rythmic structures, andcompare the use of learning music by ear versus learning music by notation. In the results, the reader can learn about the students’ progress and how they further develope their musical and rhytmical abilities. As a conclusion the reader can see that in this specific case, the students’ answers confirm the expectations I had going in to this project. The students’ own personal experience is that they after the six weeks felt an improvement in their musical and rhythmical ability, although lacking the proper tools to further analyze their experience. In the future I believe further research can give us more general results showing that Brazilian music can work as an educational tool when it comes to teaching music and rhytm.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med detta arbete är att besvara frågan: Hur tycker musikelever på gymnasiet att de utvecklats musikaliskt/rytmiskt av att spela brasiliansk musik under en begränsad period av sex veckor? I detta arbete vill jag således ta reda på hur eleverna tänker och reflekterar över deras musikaliska utveckling och lärande, jag vill också se om man kan använda brasiliansk musik som metod för att lära eleverna mer komplexa rytmiska strukturer så som synkoper. I sammanhanget bli det också intressant att jämföra gehörsbaserat lärande med lärande baserat på notation. Jag använder mig utav kvalitativ forskning där enkäter ligger som underlag för datainsamling. I resultat och diskussion analyserar jag resultatet av studien, som i detta specifika fall visar att eleverna tycker sig ha utvecklats både rytmiskt och musikaliskt. Vidare ser jag i framtiden möjligheter för ytterligare forskning för att då undersöka om det går att finna en mer generell slutsats kring elevers musikaliska utveckling av att spela brasiliansk musik.</dc:description> <dc:subject>Brazil</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>samba</dc:subject> <dc:subject>musical development</dc:subject> <dc:subject>learning</dc:subject> <dc:subject>learning by ear</dc:subject> <dc:subject>notation</dc:subject> <dc:subject>Brasilien</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>musikalisk utveckling</dc:subject> <dc:subject>lärande</dc:subject> <dc:subject>gehör</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1628172</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Motivation i slagverksundervisning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1628172</dc:identifier> <dc:creator>Hahne, David</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna undersökning är att få verktyg för att hjälpa slagverkselever att hitta motivation till övning på instrumentet. Jag har använt mig av metoden kvalitativ forskningsintervju för att få fram mina resultat. Slutsatser jag dragit är att det är viktigt med en lagom svårig-hetsgrad på undervisningen, att ha tydliga och greppbara mål och att koppla övningar man gör på lektionen till ett musikaliskt sammanhang. Det är även viktigt att hjälpa eleven att hitta sin inre motivation.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of my study is to obtain tools to help percussion students find motivation to practice on their instruments. I have used qualitative interviews in the study. From the results I have drawn important conclusions concerning teaching: It is important that the level of difficulty is adapted to the student and that clear, manageable goals are set. It is also important to connect the practice during lessons to a musical context and to help students to find an inner motivation.</dc:description> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>slagverk</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>lärande</dc:subject> <dc:subject>percussion</dc:subject> <dc:subject>teaching</dc:subject> <dc:subject>learning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1628178</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Den reflekterande övaren - pianoelevers syn på sin övning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1628178</dc:identifier> <dc:creator>Gustafsson, Annika</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Practising and reflecting - piano students&apos; view Practicing gives a unique opportunity to be reflective and to have the learning process in our own hands. To develop as a musician is a multifaceted challenge and a life-long process. The first part of this study is devoted to a review of literature and previous studies in the field. The aim of the following qualitative action research project is to investigate how the practice process is perceived by ten of my piano students, age 7 to 16. Do they use self-regulated practice strategies and do they reflect on playing and self-development? How do they describe this process? A practice journal adapted for children was used and interviews were conducted. Themes related to different topics concerning practice were found. The result indicates that the students actually do use conscious strategies and that they are able to describe their practise, reflection, motivation and learning-goals.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Övning ger en unik möjlighet att vara reflekterande och att ha sitt lärande i sina egna händer. Det är en mångfacetterad utmaning och en livslång process att utvecklas som musiker. En litteratur och forskningsöversikt relaterad till övning inleder denna uppsats. Denna kvalitativa aktionsforskande studie har som huvudsyfte att undersöka hur tio av mina pianoelevers övningsprocess vid instrumentet ser ut och upplevs. Eleverna är från 7 till 16 år. Använder de genomtänkta övningsstrategier och reflekterar de över sin egen utveckling? Hur beskriver de detta? En enkel övningsjournal användes och intervjuer gjordes. Resultatet visar att eleverna använder genomtänkta övningsstrategier i hög utsträckning och att de har förmåga att beskriva och reflektera över sin övningsprocess, och sina motiverande mål.</dc:description> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>piano performance</dc:subject> <dc:subject>practise strategies</dc:subject> <dc:subject>reflection</dc:subject> <dc:subject>self-regulated learning</dc:subject> <dc:subject>piano</dc:subject> <dc:subject>konsertframförande</dc:subject> <dc:subject>reflektion</dc:subject> <dc:subject>självstyrande lärande</dc:subject> <dc:subject>övningsstrategier</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2300458</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Representation i animerad film. En analys av Rio, Happy Feet och Madagascar</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2300458</dc:identifier> <dc:creator>Carlsson, Hannes</dc:creator> <dc:subject>representation</dc:subject> <dc:subject>animerad film</dc:subject> <dc:subject>etnicitet</dc:subject> <dc:subject>stereotyp</dc:subject> <dc:subject>essens</dc:subject> <dc:subject>konstruktivism</dc:subject> <dc:subject>biologism</dc:subject> <dc:subject>vithet</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2300489</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>People need to see this - En stilanalys av Cloverfield</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2300489</dc:identifier> <dc:creator>Åsell, Jakob</dc:creator> <dc:subject>Cloverfield</dc:subject> <dc:subject>Found Footage</dc:subject> <dc:subject>Filmfoto</dc:subject> <dc:subject>Stilanalys</dc:subject> <dc:subject>Monsterfilm</dc:subject> <dc:subject>POV</dc:subject> <dc:subject>Skakig kamera</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2300592</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Lucy in the Sky with Disney: Surrealistiska samt psykedeliska inslag i Disneys tecknade filmer</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2300592</dc:identifier> <dc:creator>Gyllenör, Jonatan</dc:creator> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2300653</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Bland oceaner och flöden</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2300653</dc:identifier> <dc:creator>Lindkvist, Jonas</dc:creator> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2300872</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Vad är inspiration? - En studie i hur inspiration tar sig uttryck i eget övande och framträdande</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2300872</dc:identifier> <dc:creator>Andersson, Anna</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">What is inspiration? – A study in how inspiration can be reflected in one’s own musical practice and performance. The object of this study is to focus on how inspiration can be manifested in one’s musical practice and performance. Based primarily on interviews, this study aims to reflect three persons’ -all of whom have different musical backgrounds - thoughts, insights and experiences of this topic. In addition, I have sought to provide the reader with an extensive background and theory chapter that specifies the subject of interest. The study originates from a qualitative research perspective, a necessary form of information processing for my interviews and observations. The result chapter shows the relationship between the informants’ way of relating to the topic and, to a certain extent, the relationship between the interviews and the observations made during the interviews. My final discussion depicts my own horizon of understanding; what inspiration is from my point of view. The conclusion indicates that it varies among the informants when it comes to what inspires them the most and how they maintain inspiration in terms of practice and performance. However, all the informants stated that time for preparation and reflection as well as new input was an evolving, important key to inspiration.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att fokusera på hur inspiration kan ta sig uttryck i eget, musikaliskt övandeoch framträdande. Denna studie bygger huvudsakligen på intervjuer och syftar till att återspegla tre personers – som alla har olika musikaliska bakgrunder - tankar,insikter och erfarenheter av detta ämne. Tilläggsvis har jag strävat efter att ge läsaren ett omfattande bakgrunds- och teori kapitel som närmare beskriver huvudämnet. Studien utgår från ett kvalitativt forskningsperspektiv, en nödvändig form av informationsbearbetning för mina intervjuer och observationer. Resultatkapitlet påvisar relationen mellan informanternas sätt att förhålla sig till ämnet och, i viss mån, förhållandet mellan intervjuerna och observationerna som gjordes under intervjuerna. Slutdiskussionen skildrar min egen förståelsehorisont; vad inspiration är ur min synvinkel. Slutsatsen visar att det varierar mellan informanterna när det gäller vad som inspirerar dem mest och hur de upprätthåller inspiration när det gäller övning och framträdande. Samtliga informanter uppgav däremot att tid för förberedelse och reflektion samt nya ingångar till övande var en utvecklande och viktig nyckel till inspiration.</dc:description> <dc:subject>inspiration</dc:subject> <dc:subject>musical practice</dc:subject> <dc:subject>performance</dc:subject> <dc:subject>preparation</dc:subject> <dc:subject>reflection</dc:subject> <dc:subject>new input</dc:subject> <dc:subject>hermeneutic circle</dc:subject> <dc:subject>horizon of understanding</dc:subject> <dc:subject>enlarged concept of language</dc:subject> <dc:subject>musikaliskt övande</dc:subject> <dc:subject>framträdande</dc:subject> <dc:subject>förberedelse</dc:subject> <dc:subject>reflektion</dc:subject> <dc:subject>hermeneutisk cirkel</dc:subject> <dc:subject>förståelsehorisont</dc:subject> <dc:subject>utvidgat språkbegrepp</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2300879</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>En början till fortsatt flöjtspel - En studie av fyra flöjtpedagogers beskrivningar av sin undervisning med fokus på utveckling av det flöjtistiska hantverket hos nybörjare.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2300879</dc:identifier> <dc:creator>Lindström, Christel</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this study is to examine how flute teachers, working in the municipal Swedish music schools, describe the music education, focusing on the development of the beginner&apos;s technical skills of flute playing from a hermeneutic point of view. The research questions are: What are the flute teachers´ aims of their teaching? What basic skills of flute playing do they consider as important in the students&apos; initial development? How do flute teachers practically work to help the student to require basic skills? How do flute teachers discuss development in a short and long-term perspective? The theoretical background contains a description of qualitative research and hermeneutics, a short exposition of the French tradition, instrumental technique and the basics of flute playing. Flute method books commonly used in municipal music schools are also described. The empirical material consists of qualitative interview studies with flute teachers. They express their aims of their teaching, which basic skills of flute playing they find important and examples how the actual work with the basics can be realized. The technical skills of flute playing are considered to be part of the education whose core is to make music. Two important flute basics in the initial phase are embouchure (required for further tone development) and the position of the hands. These are connected to other basic skills. The repertoire is important in the process of developing the skills of flute playing.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Studiens syfte är att undersöka hur flöjtpedagoger yrkesverksamma på kulturskolor i Sverige beskriver sin undervisning med fokus på utveckling av det flöjtistiska hantverket hos nybörjare. Forskningsfrågorna som besvaras är: Vilket/vilka mål har flöjtpedagogerna med sin undervisning? Vilka flöjtistiska byggstenar anser flöjtpedagogerna vara nödvändiga att grundlägga hos nybörjarna? Hur arbetar flöjtpedagogerna praktiskt med flöjtistiska byggstenar? Hur resonerar flöjtpedagogerna kring utveckling på lång respektive kort sikt? I teoriavsnittet och tidigare forskning ges en beskrivning av kvalitativ forskning, hermeneutik, en bakgrund till det flöjtistiska lärandet inom ramen för den franska traditionen, instrumentalteknik och flöjtistiska byggstenar. Några av de flöjtskolor som riktar sig till elever på kulturskolor presenteras. Empirin utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med flöjtpedagoger. De berättar om sina mål med undervisningen, vilka flöjtistiska byggstenar de tycker är viktiga att grundlägga, tankar om progression och ger i olika utsträckning exempel på hur arbetet med byggstenarna kan göras. Det flöjtistiska hantverket ses som en del i undervisningen, vars kärna är att musicera. Två byggstenar som flöjtpedagogerna anser vara speciellt viktiga från början är embouchure (som utgör en grund för en bra tonbildning) och handställning. Dessa byggstenar hänger samman med andra flöjtistiska byggstenar. Undervisningsmaterialet är viktigt i arbetet med det flöjtistiska hantverket.</dc:description> <dc:subject>Flute</dc:subject> <dc:subject>education for beginners</dc:subject> <dc:subject>basics of flute playing</dc:subject> <dc:subject>progression</dc:subject> <dc:subject>flute method books</dc:subject> <dc:subject>qualitative research</dc:subject> <dc:subject>hermeneutics</dc:subject> <dc:subject>flöjt</dc:subject> <dc:subject>nybörjarundervisning</dc:subject> <dc:subject>flöjtistiska byggstenar</dc:subject> <dc:subject>flöjtskolor</dc:subject> <dc:subject>kvalitativ forskning</dc:subject> <dc:subject>hermeneutik.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2300894</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Vikten av att undervisas tillsammans - En studie av pedagogers syn på gruppundervisning i piano, sett i förhållande till individuell undervisning och målsättningar inom den kommunala musikskolan.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2300894</dc:identifier> <dc:creator>Nederman, Helena</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: The importance of being taught together – A study of teachers&apos; views on piano education in groups, seen in relation to individual tuition and the objectives of teaching within the Swedish Municipal School of Music. The purpose of this study is to investigate the views that piano teachers have of piano education in groups. The basis of the study is the Swedish Municipal School of Music and its goals regarding its activity and education, together with the goals the teachers themselves have set for their tuition. Theoretical background consists of: Prior research regarding instrumental education in groups; theories of the different forms of education; and the history, objectives and conditions of the Swedish Municipal School of Music. The study is based upon qualitative research derived from the hermeneutic theory and method. Interviews were used as method of data collection, and four piano teachers from different municipalities participated in the study. The results indicate that piano teachers in general have a positive view of piano education in groups and associate several benefits with the teaching method. At the same time they deem that there are certain problems associated with group teaching and voice that the individual tuition is needed, for instance in order to achieve certain goals. These results are discussed on the basis of this essay&apos;s theoretical background and from music educational aspects.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Hur upplever pianopedagoger gruppundervisning? Syftet med denna studie är att undersöka pianopedagogers syn på pianoundervisning i grupp. Undersökningen har sin utgångspunkt i den kommunala musikskolan i Sverige och dess mål för verksamhet och undervisning samt de mål som pedagogerna själva utformat för sin undervisning. Som teoretisk bakgrund finns tidigare forskning, relaterad till instrumentalundervisning i grupp, teorier om undervisningens former och den kommunala musikskolans bakgrund, målsättningar och förutsättningar. Studien bygger på kvalitativ forskning med utgångspunkt i den hermeneutiska teorin och metoden. Intervju har använts som datainsamlingsmetod och fyra pianopedagoger, verksamma inom olika kommuner och med erfarenhet av gruppundervisning, deltog i studien. Resultatet visar att pianopedagoger i grunden har en positiv syn på gruppundervisning och upplever flera fördelar med detta arbetssätt. Samtidigt anser de att det finns vissa problem förknippat med pianoundervisning i grupp och uttrycker att den individuella undervisningen behövs, bland annat för att vissa mål ska kunna uppnås. Dessa resultat diskuteras utifrån uppsatsens teoretiska bakgrund och utifrån musikpedagogiska aspekter.</dc:description> <dc:subject>Group teaching</dc:subject> <dc:subject>the Swedish Municipal School of Music</dc:subject> <dc:subject>piano didactics</dc:subject> <dc:subject>objectives of teaching</dc:subject> <dc:subject>teaching methods</dc:subject> <dc:subject>hermeneutics</dc:subject> <dc:subject>gruppundervisning</dc:subject> <dc:subject>kommunala musikskolan</dc:subject> <dc:subject>pianopedagogik</dc:subject> <dc:subject>målsättningar</dc:subject> <dc:subject>undervisningsformer</dc:subject> <dc:subject>hermeneutik.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2300906</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Beethoven eller Lady Gaga - En intervjustudie om genrebredd i ämnet ensemble på estetiska programmet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2300906</dc:identifier> <dc:creator>Janfalk, Maria</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title Beethoven or Lady Gaga. An interview studie of working with different musical genres within arts programs The purpose of this study is to investigate teachers&apos; thoughts and practices when it comes to working with different musical genres for ensemble classes within arts programs at the high school level. This was done through qualitative interviews with four different pedagogues from four different schools located in different geographical regions of Sweden. The results showed that all four informants believe including different musical genres to be an important aspect of teaching, but that rock and pop are genres that dominate the subject. The study has also shown that these educators wish to include the students&apos; preferences for musical styles and song material in the teaching curriculum. This is, according to the informants, the result of the influence of society and the media that the students encounter daily.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka lärares tankar och arbetsmetoder när det gäller genrebredd i ämnet ensemble på estetiska programmet på gymnasiet. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger vid fyra geografiskt olika belägna skolor. Resultaten visar att alla fyra informanterna anser genrebredd vara en viktig aspekt i undervisningen, men att rock och pop trots detta är de genrer som dominerar ämnet. Studien visar även att det finns en vilja från pedagogernas sida att följa elevernas önskemål om musikstilar och låtmaterial till undervisningsinnehållet. Detta har enligt informanterna blivit ett resultat av samhällsutvecklingen och den media som ungdomarna dagligen tar del av och påverkas av.</dc:description> <dc:subject>genre</dc:subject> <dc:subject>ensemble</dc:subject> <dc:subject>teaching</dc:subject> <dc:subject>high school</dc:subject> <dc:subject>genrebredd</dc:subject> <dc:subject>ensembleundervisning</dc:subject> <dc:subject>estetiska programmet</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2300916</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Instudering av musikal - En intervjustudie med fyra professionella musikalartister</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2300916</dc:identifier> <dc:creator>Webb, Maria</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I föreliggande studie har fyra professionella musikalartister intervjuats, som alla har medverkat i en svensk uppsättning av musikalen Spring awakening. Studien berör hur de arbetar med den personliga instuderingsprocessen fram till att de sceniska repetitionerna börjar. Det är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att öka medvetenheten kring den förberedande instuderingsprocessen inom genren musikal ur ett lärandeperspektiv. Resultaten av min studie utgörs av kunskap om hur musikalartister går tillväga för att förbereda och nå fram till en rolltolkning som är mogen att vidareutvecklas på scenen tillsammans med en ensemble. Denna kunskap är sammansatt och kan hänföras till både musikaliska, litterära och sceniska fält.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: The Study of Musical Theatre – An interview study with four professional musical theatre performers The present study involves interviews with four professional musical theatre performers, which all have participated and performed in a Swedish production of the musical Spring awakening. The study concerns their work process involving the personal rehearsal process up until the scene rehearsals begin. This is a qualitative research study of which its purpose is to raise awareness for the preparation rehearsal processes in the musical theatre genre, from a teaching perspective. The results involve knowledge of how musical theatre performers approach and prepare to reach a role of interpretation that is ready to be developed further on stage with an ensemble. This knowledge is a compound and can be attributed to both musical, literary and scenic fields.</dc:description> <dc:subject>Musik</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>instudering</dc:subject> <dc:subject>musikal</dc:subject> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>singing</dc:subject> <dc:subject>rehearsal</dc:subject> <dc:subject>interpretation</dc:subject> <dc:subject>musical theatre</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2300927</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Hur kan rytmikpedagogiken berika verksamheterna inom Svenska Kyrkan? - En kvalitativ studie av fyra pedagogers erfarenheter, reflektioner och visioner av rytmik i Svenska Kyrkan.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2300927</dc:identifier> <dc:creator>Wallinder, Maria</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie har till syfte att undersöka hur rytmiken kan berika den kyrkliga verksamheten samt att kartlägga hur rytmikverksamheterna ser ut i fyra olika församlingar i Sverige. I teorikapitlet presenteras tidigare forskning och litteratur om Svenska Kyrkan som institution, musikens och dansens roll i kyrkan, rytmik, handlingsutrymme, samt Vygotskijs teorier om delaktighetens betydelse för barns utveckling. Detta för att ge läsaren en större inblick i de faktorer som spelar roll för möjligheterna att arbeta med rytmik i kyrkan, men också för att styrka de resultat som framgår i studien. Studien har genomförts i ett kvalitativt forskningsperspektiv då utgångspunkterna för att nå studiens slutsatser förutsatte detta arbetssätt. Fyra intervjuer har genomförts med personer anställda inom Svenska Kyrkan och som arbetar med rytmikmetoden i sina respektive församlingar. Informanternas erfarenheter, reflektioner och visioner kring rytmikens roll och betydelse i kyrkan utgör en central del av studien. Studien visar på att det finns ett stort intresse för rytmik i kyrkan. När rytmikverksamheter har bedrivits hos informanterna, så har kyrkobesökarna blivit fler och engagemanget större. rytmikverksamheterna har öppnat upp för möjligheter att utvecklas musikaliskt, socialt, kommunikativt och för små barn och äldre människor även motoriskt. I diskussionsdelen presenteras de slutsatser som, med stöd från teoridelen, pekar på utvecklingsmöjligheterna som rytmiken kan bidra med för olika parter inom Svenska Kyrkan. Här reflekteras även kring de utmaningar som kyrkan ställs inför i arbetet att möta människor. Av dessa utmaningar menas användandet av olika uttrycksspråk begripliga för dagens människor och hur man med hjälp av rytmikpedagoger kan utveckla dessa ”språk” och skapa mötesplatser.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: How can eurhythmics enrich the activities of Church of Sweden? A qualitative study of four pedagogues experiences, reflections and visions of Eurhythmics in the Church of Sweden. The purpose of this essay is to investigate how eurhythmics can enrich the activities in the work of the Church of Sweden and to study the eurhythmics activities in four different church communities. In the theory chapter, previous research and literature are presented. Further the structure of the Church of Sweden, the role of music and dance in church, eurhythmics, discretionary power, and Vygotskijs’ thesis of the crucial role of participation in children’s development are reviewed. All these parts affect the possibility to work with eurhythmics in the Church’s activities and are used to validate the results of the essay. A qualitative research perspective has been used while the starting points of the study assumed this approach. Four interviews with persons active with Eurhythmics in, and employed by, the Church of Sweden, were made. The central part of the study consists of the informants’ experiences, reflections and visions of the significance and importance of eurhythmics in church work. The study shows a keen interest among eurhythmics activities in church. When eurhythmics has been included in the church work, the result has been more churchgoers and greater commitment. Through eurhythmics activities, the participants have been given possibilities to develop themselves musically, socially, communicative and motorical (small children and elder people mainly). In the discussion, the conclusions of the study are presented with support from the theoretical part, and show the eurhythmics potential to develop various parties in the Church of Sweden. It is also reflected on the churches’ challenges to use different languages available for contemporary people. When collaborating with Eurhythmic pedagogues these “languages” can be evolved to create venues.</dc:description> <dc:subject>dancing in church</dc:subject> <dc:subject>development of employment</dc:subject> <dc:subject>Eurhythmics</dc:subject> <dc:subject>the Eurhythmics method</dc:subject> <dc:subject>opportunities</dc:subject> <dc:subject>participation</dc:subject> <dc:subject>discretionary power</dc:subject> <dc:subject>Church of Sweden</dc:subject> <dc:subject>dans i kyrkan</dc:subject> <dc:subject>delaktighet</dc:subject> <dc:subject>handlingsutrymme</dc:subject> <dc:subject>rytmik</dc:subject> <dc:subject>rytmikmetoden</dc:subject> <dc:subject>Svenska kyrkan</dc:subject> <dc:subject>verksamhetsutveckling.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2300943</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Rytmik vid högre dansutbildningar - En studie baserad på fyra personers erfarenheter av rytmik- och musikundervisning vid högre dansutbildningar</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2300943</dc:identifier> <dc:creator>Hansen Fimiani, Mena</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Eurhythmics at professionaldance educations. A study based on four persons&apos; experiences of eurhythmics and music education at professional dance educations. This qualitative study examines dance students&apos; needs for music education at professional dance educations. The study&apos;s empirical work is based primarily on interviews with four informants with longterm professional experience of dance in various fields. In this study the informants’ experiences in dance and music and their answers to if eurhythmics as a music education is needed or not at professional dance educations, is the fundament for the results. The study presents eurhythmics as music teaching method in short, from a historical as well as practical perspective. Another subject that is processed is how music education is executed today, which is investigated by documents from various courses from professional dance educations in Sweden. The conclusion is in short that dance students at professional education do not need eurhythmics to become good dancers. There are elements that are processed in eurhythmics that may be well suited in the dance students&apos; music education, but it takes more than a master in eurhythmics education to satisfy the needs dance students have, according to this study. The results of this study clearly show that music education is very important for dance students. The music education should be adapted to dance as an art form and executed with an awareness of its artistic development, and based on the close relationship between dance and music.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Genom denna kvalitativa studie undersöks dansstuderandes behov av musikundervisning vid högre dansutbildningar. Studiens empiri är främst baserad på intervjuer med fyra informanter med lång tids yrkeserfarenheter av dans inom olika områden. Genom informanternas uttalan-den om dans och musik bearbetas frågeställningen om rytmik som musikpedagogisk metod kan varaen hjälp för danselever att närma sig musik eller ej.Via denna frågeställning ställs även frågan om det är viktigt för danselever att ha musikundervisning och varför.I studien presenteras rytmik som musikpedagogisk metod i korta drag, både från ett historiskt och prak-tiskt perspektiv.Ett annat ämne som bearbetas är hur musikundervisningen ser ut idag, vilket undersökts genom kursplaner från diverse högre dansutbildningar i Sverige. Slutsatsen är i korta drag att danselever på högre utbildningar inte behöver just rytmikunder-visning för att bli goda dansare. Det finns moment som bearbetas inom rytmik som kan vara gynnande i danselevers musikundervisning, men det krävs mer än en utbildning till rytmikpe-dagog för att täcka de behov som danselever enligt denna studie bör få tillfredsställda. Resul-tatet i denna studie visar tydligt att musikundervisning är mycket viktig för dansele-ver.Undervisningen bör anpassas efter dans som konstform och utförasmed medvetenhet om-dess konstnärliga utveckling samtutgå från dansens nära förhållande till musik.</dc:description> <dc:subject>Eurhythmics</dc:subject> <dc:subject>Émile Jaques-Dalcroze</dc:subject> <dc:subject>dance education</dc:subject> <dc:subject>music education for dancers</dc:subject> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>rytmik</dc:subject> <dc:subject>dansutbildning</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning för dansare</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2300949</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>En studie i hur man kan arbeta med musik ur ett rytmikpedagogiskt perspektiv för att uppleva matematik - ”Matte är ju att ha en förståelse för att vara en del av hela jordklotet”</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2300949</dc:identifier> <dc:creator>Westerberg, Karin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan arbeta med musik ur ett rytmikpedagogiskt perspektiv för att uppleva matematik, samt att se vad man genom det rytmikpedagogiska arbetssättet kan nå och träna mer utöver musik och matematik vad det gäller ett helhetsperspektiv på människan och lärande. Studien baseras huvudsakligen på observationer av lektioner i musik och matematik, samt på intervjuer. Den belyses ur ett kvalitativt perspektiv med hermeneutiken som grundläggande teori och metod. Resultatdelen visar att det i kombinationen rytmikpedagogik och matematik finns flera naturliga beröringspunkter och dessa läggs fram ur olika perspektiv. Slutdiskussionen beskriver min egen förståelsehorisont för rytmikpedagogik och matematik tillsammans.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study – A study in how to work with music from a eurhythmics pedagogical perspective to experience mathematics – is to investigate how to combine music, from a eurhythmics pedagogical perspective and mathematics. Furthermore, the purpose is to investigate what you through this way of working can achieve and train more in addition to music and mathematics concerning a holistic perspective on man and learning. This study is mainly based on observations of classes in eurhythmics and mathematics and on interviews. The study rests on a qualitative perspective with hermeneutics as the basic theory and method. The result shows that there are several natural point of contact in the combination of eurhythmics and mathematics and these are pointed at from deferent perspectives. In the final discussion I lay forth my own understanding/comprehension of the combination of eurhythmics and mathematics.</dc:description> <dc:subject>Förståelsehorisont</dc:subject> <dc:subject>helhetsperspektiv</dc:subject> <dc:subject>hermeneutik</dc:subject> <dc:subject>kreativ process</dc:subject> <dc:subject>kroppsrörelse</dc:subject> <dc:subject>matematik</dc:subject> <dc:subject>rytmikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>utvidgat språkbegrepp</dc:subject> <dc:subject>comprehension</dc:subject> <dc:subject>understanding</dc:subject> <dc:subject>creative process</dc:subject> <dc:subject>eurhythmics education</dc:subject> <dc:subject>expended conception of language</dc:subject> <dc:subject>hermeneutics</dc:subject> <dc:subject>holistic view</dc:subject> <dc:subject>mathematics</dc:subject> <dc:subject>movement of body</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1857828</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Möjligheter och hinder med ämnesintegrering - En kvalitativ studie kring ämnesintegrerande arbetssätt med fokus på ämnena svenska och musik.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1857828</dc:identifier> <dc:creator>Boström, Ellen</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This study discusses the integration of the subjects Swedish and music from a teacher´s perspective. Three teachers working with the subjects Swedish and Music have been interviewed. In this study I have chosen to investigate the methods that are being used in integrating teaching in the subjects Swedish and music. I have studied the possibilities and difficulties that you can find in this kind of teaching. To get a more profound perspective in the study I have made literature studies and read earlier essays on this subject. It turns out that the teachers being interviewed are positive to the integration of subjects but at the same time they notice problems due to lack of time.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie behandlar ämnesintegrering utifrån olika svensk- och musiklärares perspektiv. Tre lärare med ämneskombinationen har intervjuats. I denna studie har jag valt att undersöka vilka metoder som används i ämnesintegrerad undervisning för musik och svenska. Jag har även valt att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns med ett sådant arbetssätt. För att undersöka ämnesintegrering även ur ett bredare perspektiv har jag gjort litteraturstudier och studerat tidigare examensarbeten. Det visar sig att de intervjuade lärarna är positiva till ämnesintegrering men ser problem med att få tiden att räcka till.</dc:description> <dc:subject>subject integration</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>Swedish</dc:subject> <dc:subject>teaching</dc:subject> <dc:subject>school</dc:subject> <dc:subject>ämnesintegrering</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>svenska</dc:subject> <dc:subject>undervisning</dc:subject> <dc:subject>skola</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1858009</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikens tyngdpunkter - om interaktionen mellan meter och rytm och dess roll i den interpretativa processen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1858009</dc:identifier> <dc:creator>Fridell, Ingemar</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title_ Metric points of gravity in music - interaction between meter and rhythm and its role in the process of musical interpretation. The aim of the present study is to shed more light on the following questions: What is the role of interaction between meter and rhythm in the process of musical interpretation? What motives lie behind the choices that music students make when interpreting a piece of classical music? Often there seems to be differences between the perspectives of a musician and that of a music analyst. In the theoretical part metric analyses are discussed as well as a mental model where the conception of a continuous flow of energy in music is compared with physical laws influencing a body in movement, different kinds of emphases, musical points of gravity serving as energy impulses, upbeats charging the music with power, the musical &quot;transmission gear&quot;, rhythmical assymetrical patterns, etc. The empirical part is a study of six piano students at the Malmoe Academy of Music playing two pages of a Mozart sonata. After having been asked to mark in the score notes and divisions of significance for their performances, they were asked to play the same part again.The experiences of the participants as expressed in the interviews were compared with the recordings, their notations, and my personal impressions. The participants seemed to possess a great deal of self-criticism combined with a clear view of what they wanted to express musically, although their aesthetic ideals differed. They also considered the emotional and the analytical aspects of music to be equally important. But the result also indicates some difficulties among the participants in mastering falling rhythmical structures. It might be an advantage if questions dealing with musical structure and interpretative choices could be explained more clearly. Maybe there is a need for a new subject: a sort of interpretation, which could serve as a bridge bringing together all the different musical subjects into some commonly accepted aeshetic principles for musical performing. The connection to the spoken language can be used as a point of reference, since everybody knows a language.</dc:description> <dc:subject>points of gravity</dc:subject> <dc:subject>energy flow</dc:subject> <dc:subject>meter</dc:subject> <dc:subject>rhythm</dc:subject> <dc:subject>interpretation language</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>1999</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1858862</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musik, språk och interpretation - musiken i det talade språket och dess roll i den interpretativa processen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1858862</dc:identifier> <dc:creator>Fridell, Ingemar</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Fridell, Ingemar: ”Music, Language and Interpretation — Music in spoken language and its role in the process of interpretation”. Malmö Academy of Music, Sweden, 1997. The aim of this study is to shed more light on the following question: Are there important areas of study which are significant when working with questions of interpretation in classical music, areas which are usually not given enough priority in today’s music teaching? Interpretation includes different aesthetic choices, which means that certain ways of interpreting are preferred compared to others. For this reason there is a discussion of the term musical quality and its different meanings. Subsequently, the question of whether or not more theoretical knowledge is necessary in order to achieve greater skill in musical interpretation is discussed. Another area for the discourse is to see if spoken language in any way can be used as a point of reference and help in the process of interpretation, and to find out what is written about the connection between spoken language and music from this point of view. The empirical part of the paper investigates the methods used by a number of teachers at the Malmoe Academy of Music when working with musical interpretation. The result indicates that there does not seem to be any common agreement or any single specific system for the interpretation of classical music.</dc:description> <dc:subject>language</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>interpretation</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>1997</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1858884</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Ett rum för skapande - en studie av högstadieelevers musikskapande i skolan</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1858884</dc:identifier> <dc:creator>Gustafsson, Therese</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: The creative room - highschool students creating music at school. I have studied a class in ninth grade that had as a task in school to compose their own music. Beside observing the entire class I have followed four students during their music creation process. In order to respond to my research question about how young people do when they create music in school, I have used a qualitative method and worked with observations and interviews. In the theory section, I focus on reasearch on creativity and how creativity is influenced by the social environment. In the result, we follow the class and those four students I interviewed on their musical journey and in the discussion I have compared the students&apos; thoughts with earlier theories. There is no unanimous reply to what students do when they create music since they have their own personal ways to solve the task, but all students go through a creative process and in this essay we have the possibility to look closer on their individual processes and to compare resemblances and differences.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Jag har studerat en klass i nian som haft som skoluppgift att skriva var sin egen låt. Förutom att observera hela klassen har jag dessutom följt fyra elever under deras musikskapande process. För att besvara min forskningsfråga om hur ungdomar gör när de skapar musik som skoluppgift, har jag använt mig av kvalitativ metod och jobbat med observationer och intervjuer. I teorin har jag valt att titta på kreativitet och hur kreativitet påverkas av den sociala miljön. I resultatet får vi följa klassen och de fyra elever jag intervjuat på deras musikaliska resa och i diskussionen jämförs elevernas tankar med tidigare teorier. Det finns inget enhälligt svar för hur elever gör när de skapar musik eftersom alla har sitt personliga sätt att lösa uppgiften, men alla elever går igenom en kreativ process och i denna uppsats har vi möjlighet att titta närmre på deras individuella processer och jämföra likheter och skillnader.</dc:description> <dc:subject>Kvalitativ metod</dc:subject> <dc:subject>kreativitet</dc:subject> <dc:subject>kreativ process</dc:subject> <dc:subject>musikskapande</dc:subject> <dc:subject>social miljö</dc:subject> <dc:subject>Creativity</dc:subject> <dc:subject>creative process</dc:subject> <dc:subject>music creation</dc:subject> <dc:subject>qualitative method</dc:subject> <dc:subject>social environment</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2374587</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Hur bred är musikundervisingen? En studie i musikundervisningens genrebredd i högre årskurser.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2374587</dc:identifier> <dc:creator>Wallerstein, Charlotta</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: How wide is the music education? A study of genre diversity in music education in elementary school. The study investigates the diversity of musical genre in music education for 7th to 9th grade pupils in Swedish schools. There have been interviews with secondary school teachers and 17 pupils in 8th grade from four different schools in a Swedish town. The starting point is that education in different genres, foster the music knowledge of the pupils. The teachers in the study say that only a few genre works with the pupils and these are usually pop and rock. The teachers also say it is difficult to teach in other genres than pop and rock. There is not enough time to educate in more unfamiliar genres. The result of the study claims that the pupils want to take part and learn from different musical styles. The amount of lessons for musical educa-tion in the curriculum is a limiting factor, the teachers haven’t time to fulfil the goals stated in the curriculum and the pupils will rarely get any deeper knowledge in any other genre besides pop and rock.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Studien behandlar musikundervisningens genrebredd i årskurs 7-9. Intervjuer har utförts med fyra högstadielärare och 17 elever i årskurs 8 på fyra olika skolor i en svensk stad. Utgångs-punkten för studien är att undervisning i flera olika genrer främjar elevernas musikkunskap. Lärarna i studien låter förstå att enbart vissa genrer går hem hos eleverna och dessa genrer är oftast pop och rock. Lärarna menar också att det är svårt att undervisa i andra genrer än pop och rock. Tiden räcker inte till för att gå in på mer ovana musikgenrer som ofta innebär en avancerad nivå. Studiens resultat visar att eleverna vill ta del av fler genrer än pop och rock. Antalet lektionstimmar som musikundervisningen får i timplanen är en begränsande faktor, lärarna hinner inte uppfylla målen i kursplanen och eleverna kan sällan få fördjupade kunska-per i någon genre förutom pop och rock.</dc:description> <dc:subject>genre diversity</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>personalization</dc:subject> <dc:subject>pop and rock music</dc:subject> <dc:subject>qualitative interview</dc:subject> <dc:subject>genrebredd</dc:subject> <dc:subject>individanpassning</dc:subject> <dc:subject>kvalitativa intervjuer</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>pop- och rockmusik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2438183</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Harmoniska förlopp i melodiska sololinjer i jazzimprovisation - - Analys av sju solon på jazzgitarr</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2438183</dc:identifier> <dc:creator>Rippe, Magnus</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Harmonic development in melodic solo lines in jazz improvisation - Analyses of seven solos on jazz guitar This paper seeks answers to the question: How can you get a clear sense of harmony and a clear harmonic course in melodic solo lines? The study is based on quantitative and qualita-tive analysis of transcriptions of seven jazz solos played by the guitarists John Scofield, Pat Metheny, Kurt Rosenwinkel and Jesse Van Ruller. In the theoretical background, I make a summary of jazz-harmony, jazz-theory and different approaches and concepts of jazz improvisation. The theoretical background defines the terminology that I use in my analysis of the solos and in my discussion of the results and what con-clusions I draw from them. The results show how the guitarists in this study use different concepts to highlight key chord- or color-tones, either in the underlying harmony played by the comp-section, or in a superimposed harmony that the soloist are &quot;thinking&quot; over the chord progression played by the comp-section. Finale I describe what conclusions I draw from the results of my analysis and discuss how these results relate to the theory and previous research I reported on in the theory chapter. I also present some pedagogical implications of the results.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Denna uppsats söker svar på frågan: Hur kan man få fram en tydlig harmonik och ett tydligt harmoniskt förlopp i melodiska sololinjer? Studien grundar sig på kvantitativa och kvalitativa analyser på transkriptioner av sju jazzsolon spelade av gitarristerna John Scofield, Pat Metheny, Kurt Rosenwinkel och Jesse Van Ruller. Uppsatsen omfattar en sammanfattning av jazzharmonilära, jazzteori och olika synsätt och koncept för jazzimprovisation. Denna teoretiska bakgrund definierar den terminologi som jag använder mig av i mina analyser av solona och mina resonemang i resultatdiskussionen. Resultaten visar hur gitarristerna i denna studie använder sig av olika koncept för att lyfta fram viktiga ackords- eller färgtoner, antingen i den underliggande harmoniken som kompet spelar, eller i en överlagrad harmonik som solisten ”tänker” över den ackordföljd som kompgruppen spelar. I resultatdiskussionen redogör jag för vilka slutsatser jag drar av resultaten av mina analyser och diskuterar hur dessa resultat förhåller sig till den teori och tidigare forskning jag redogjort för i teorikapitlet. I resultatdiskussionen resonerar jag också kring hur man kan förmedla den-na kunskap som pedagog.</dc:description> <dc:subject>instrumental teaching</dc:subject> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>jazz</dc:subject> <dc:subject>harmony</dc:subject> <dc:subject>melody</dc:subject> <dc:subject>Metheny</dc:subject> <dc:subject>Scofield</dc:subject> <dc:subject>Rosenwinkel</dc:subject> <dc:subject>Van Ruller</dc:subject> <dc:subject>harmonik</dc:subject> <dc:subject>melodik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3512836</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Förutsättningar för kreativitet: hur ser lärarstudenter vid musikhögskolan på förutsättningar för kreativitet?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3512836</dc:identifier> <dc:creator>Tellin, Christian</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Preconditions for creativity – How do students on the music teacher program relate to preconditions for creativity? This is a study focusing on how students on music teachers program think about the preconditions for creativity. How these students relate to creativity and how do they think they will relate to creativity as future teachers? The study focuses on the students&apos; own experiences of creativity. Data has been collected through an interview in a focus group. It emerges in the study that the students find it difficult to define creativity. Even current creativity research shows that there are different opinions about how creativity should be defined. The final chapter discusses if a definition of the concept is important to develop the conditions for creativity. The study also presents how creativity can be different in different areas and how different situations have different requirements of what creativity can be. Finally a discussion is made about if a deeper understanding of what creativity means can lead to easier understanding of creativity and how it is possible to reach creative situations and processes.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att fokusera på hur lärarstudenter i musik ser på förutsättningar för kreativitet. Hur förhåller sig dessa studenter till kreativitet och hur tror de att kommer förhålla sig till kreativitet som blivande lärare? Studien fokuserar på lärarstudenternas egen syn och erfarenheter av kreativitet och därför har studiens datainsamling skett via intervjuer i en fokusgrupp. Det framkommer i studien att informanterna tycker det är svårt att definiera begreppet kreativitet. Även framstående forskare inom dagens kreativitetsforskning menar att det finns olika uppfattningar om hur kreativitet bör definieras. I diskussionskapitlet diskuteras om en definition av begreppet är viktig för att kunna titta på förutsättningarna för kreativitet. Studien presenterar också hur kreativitet kan se olika ut inom olika områden och hur olika situationer ställer olika krav på vad kreativitet innebär. Slutligen diskuteras det om en djupare kunskap i vad kreativitet innebär kan leda till att lättare förstå hur det är möjligt att nå kreativa situationer och processer.</dc:description> <dc:subject>Creativity</dc:subject> <dc:subject>creating</dc:subject> <dc:subject>flow</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>music students</dc:subject> <dc:subject>kreativitet</dc:subject> <dc:subject>skapande</dc:subject> <dc:subject>lärarstudenter i musik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3512852</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Takt och rytm: Vilken roll spelar begreppen takt och rytm i en idrottslärares undervisning?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3512852</dc:identifier> <dc:creator>Helander, Emmy</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Measure and rhythm: What part do concepts of measure and rhythm play in a physical education teachers way of teaching? The purpose of this study is to determine what part the measure and rhythm plays in a physical education teacher&apos;s way of teaching. To clarify the purpose of this study and describe physical education teachers&apos; perception, the following research questions are processed: How do the physical education teachers view measure and rhythm in their teaching? What perceive physical education teachers that they must teach according to the curriculum subject to measure and rhythm? How do the physical education teachers evaluate how students adapt to the measure, rhythm and context? How do physical education teachers experience that their own education prepared them to work with measure and rhythm? These issues process what part measures and rhythm play in physical education teachers&apos; teaching from multiple angles such as measure and rhythm in physical education teachers&apos; education, curriculum, the concepts of measure and rhythm, assessment and the content of teaching from these perspectives. The method used is qualitative interviews with five physical education teachers in junior high school. The results show that the respondents are reluctant to tell what is meant by the concepts of measure and rhythm. Thus, they are not fully aware of what the grade assessment situation should look like. In the National Agency for Education assessments support these words are not defined or explained.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka vilken roll takt och rytm spelar i en idrottslärares undervisning. För att förtydliga uppsatsens syfte och beskriva idrottslärarnas uppfattning behandlas följande forskningsfrågor: Hur ser idrottslärare på takt och rytm i sin undervisning? Vad uppfattar idrottslärare att det är de ska undervisa i när det gäller takt och rytm enligt kursplanen? Hur ser idrottslärare på bedömning av hur eleverna anpassar sig till takt, rytm och sammanhang? Hur upplever idrottslärare att deras utbildning förberett dem för att arbeta med takt och rytm? Frågeställningarna bearbetar vilken roll takt och rytm spelar i en idrottslärares undervisning utifrån flera synvinklar såsom takt och rytm i idrottslärarutbildningarna, kursplan, begreppen takt och rytm, bedömning samt undervisningens innehåll. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer med fem undervisande idrottslärare inom grundskolans senare år. Resultatet visar att informanterna är tveksamma till vad som menas med begreppen takt och rytm. Därigenom är de heller inte helt medvetna om hur kunskapskravets bedömningssituation bör se ut. I Skolverkets bedömningsstöd definieras eller förklaras dessa ord på ett otillräckligt sätt.</dc:description> <dc:subject>Assessment</dc:subject> <dc:subject>Lgr11</dc:subject> <dc:subject>physical education</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>measure and rhythm</dc:subject> <dc:subject>dance</dc:subject> <dc:subject>integration of subjects</dc:subject> <dc:subject>bedömning</dc:subject> <dc:subject>idrott och hälsa</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>takt och rytm</dc:subject> <dc:subject>dans</dc:subject> <dc:subject>ämnesintegrering.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3512857</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Improvisation i undervisning på musik- och kulturskola</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3512857</dc:identifier> <dc:creator>Nyvall, Rasmus</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this work is to investigate how teachers in the public music school community view improvisation and what goals the teachers expect their students to achieve through improvising. The methology of my essay partly consists of a questionnaire that I sent out to the various schools around Sweden and partly of two interviews that I have had with teachers in various instruments. These teachers teach/have taught in improvisation. The work deals with aspects such as different views on improvisation and how to use improvisation in different kinds of materials. My work concludes that the word improvisation (or the concept improvisation) has a certain significance and meaning all by itself. This gives teachers a certain view on improvising. It also shows how teachers view improvisation more as a tool then a concept. Using improvisation, teachers believe their students musical abilities to grow in various ways. They believe one will get more self-confidence through improvisation as well as increased capacities in musical fields such as composing or connecting with one’s instrument. There are also teachers who believe that their students have achieved a better musical ear after working with improvisation. In the last chapter of this work I discuss how the use of improvisation as a tool and how it may make learning easier as improvisation often appear in a playful manner. Improvisation can be a way to view music itself but it can also be an easier way to reach the goal that the teacher has set for her/his student.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare inom musik- och kulturskolevärlden har för syn på improvisation samt vilka mål lärarna förväntar sig att deras elever uppnår genom att improvisera. Min metod till detta har bestått dels av en enkät som jag har skickat ut till musik- och kulturskolor runt om i Sverige dels två intervjuer som jag har haft med lärare inom olika instrument. Dessa lärare undervisar/har undervisat inom improvisation. Arbetet tar upp aspekter som olika syner på improvisation samt hur man kopplar improvisation till olika sorters material som man vill använda sig av. Mitt arbete visar att ordet improvisation (eller begreppet improvisation) har en viss betydelse och mening i sig själv. Detta ger läraren en viss syn på hur man improviserar. Mitt arbete visar också på att lärare ser på improvisation mer som ett verktyg än som ett koncept i sig självt. Genom att använda sig av improvisation så tror många lärare på att elevernas musikaliska färdigheter utvecklas på olika vis. De tror bland annat att eleverna får ett ökat självförtroende av att improvisera likaväl som de utvecklar färdigheter inom komposition såväl som instrumentkännedom. Det finns även lärare som tror att deras elever förbättrar sitt gehör genom att improvisera. I sista kapitlet så diskuterar jag om användningen av improvisation som ett verktyg och hur det kan få lärandet att blir lättare eftersom det oftast tillför ett roligt och avslappnat plan i undervisningen. Improvisation kan vara ett sätt att se på musik men det kan även vara ett lättare sätt för en elev att nå de mål som läraren har satt för sin elev.</dc:description> <dc:subject>Improvisation</dc:subject> <dc:subject>free improvisation</dc:subject> <dc:subject>improvising methods</dc:subject> <dc:subject>music school</dc:subject> <dc:subject>culture school</dc:subject> <dc:subject>fri improvisation</dc:subject> <dc:subject>improvisationsmetod</dc:subject> <dc:subject>musikskola</dc:subject> <dc:subject>kulturskola</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3512868</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Rytmik i det offentliga rummet: en studie i hur deltagande och upplevelse ser ut vid barn- och ungdomsverksamheter vid Skånes större musikinstitutioner</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3512868</dc:identifier> <dc:creator>Erlingsson, Josefine</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Eurhythmics in the public space? - a study of participation and experience in youth activities at some of Skåne&apos;s major music institutions. The purpose of this study is to examine youth activities at a number of music institutions in Skåne, specifically how children and adolescents participate in concerts and musical events. Furthermore, the purpose is to examine how the institutions themselves describe their work vis-a-vis children&apos;s experience and participation; and in what way eurhythmics could contribute to increased possibilities for children and adolescents to participate in musical events. The study is based on three research questions: In what ways do children and adolescents participate in youth concerts and musical events arranged by the music institutions? How do said institutions work with children&apos;s experience and participation in relation to concerts and events? In what ways do representatives from the music institutions feel that incorporation of eurhythmics could further their work in regards to children&apos;s experience and participation? The literature survey and the chapter regarding previous research serve as an introduction to eurhythmics. These chapters also present definitions of the terms participation and experience and accentuate the value of positive experiences, so called &quot;golden moments&quot;. Additionally, they present earlier research and theories which specifically address the importance of activity for the learning process. For this study, the youth activities of three major music institutions are examined through qualitative interviews with one employee from the each institution, as well as observationsfrom one concert or musical event at each of said institutions. The informants have shared their views on how to achieve a successful concert, and on participation, experience and eurythmics. At the concerts, children&apos;s active participation has been observed by studying the encouragement to such participation from the stage. The results show that children&apos;s active participation at concerts and musical events do not always correspond to the respective institutions&apos; own ideals of children&apos;s participation. The results also show that there is a need to develop the value and variation of children&apos;s participation, and thus of their concert experience. Finally, the study discusses whether eurhythmics, through its approach to bodily experience, can increase the possibilities for participation in concerts/musical events.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka barnmusikverksamheten hos olika institutioner i Skåne för att se hur barn och unga deltar under konserter och föreställningar. Vidare är syftet att undersöka hur dessa institutioner beskriver arbetet med barn och ungas deltagande och upplevelser och på vilket sätt rytmik skulle kunna bidra till att öka möjligheterna till barn och ungas aktiva deltagande vid dessa verksamheter. Studien har utgått ifrån tre forskningsfrågor: Hur ser barn och ungas deltagande ut i konserter och föreställningar vid olika musikinstitutioners barn- och ungdomsverksamhet? Hur arbetar verksamheterna med barn och ungas deltagande och upplevelser i samband med konserter/föreställningar? På vilket sätt upplever representanter vid musikinstitutionerna att rytmik skulle kunna främja verksamheten när de arbetar med deltagande och upplevelse? I litteraturöversikten och den tidigare forskningen presenteras rytmik och en definition av deltagande och upplevelse och värdet av positiva upplevelser så kallade gyllene ögonblick. Vidare presenteras tidigare forskning och teorier för att belysa aktivitetens funktion för lärande. I studien har tre olika större musikinstitutioners barn och ungdomsverksamhet studerats genom kvalitativ intervju av en anställd vid varje verksamhet samt en observation av en konsert eller föreställning vid varje verksamhet. Informanterna har gett sin syn på hur en lyckad konsert uppnås, hur de ser på deltagande, rytmik och upplevelse. I observationerna har barnens aktiva deltagande bedömts genom att studera aktiv uppmuntran till deltagande ifrån scen. Resultatet visar att barnens aktiva deltagande vid konserter och föreställningar inte alltid motsvarar verksamheternas egna beskrivningar av hur barnen aktivt ska delta i sin verksamhet. Studiens resultat visar att det finns ett behov av att utveckla deltagandets variation och värde i förhållande till hur det påverkar barnens konsertupplevelse. Vidare diskuteras om rytmik kan, genom sitt förhållningssätt till den kroppsliga upplevelsen, öka möjligheterna till deltagande i konserter/föreställningar.</dc:description> <dc:subject>Participation</dc:subject> <dc:subject>eurhythmics</dc:subject> <dc:subject>education</dc:subject> <dc:subject>youth and children&apos;s concerts</dc:subject> <dc:subject>experience</dc:subject> <dc:subject>deltagande</dc:subject> <dc:subject>rytmik</dc:subject> <dc:subject>rytmikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>barn- och ungdomskonsertverksamhet</dc:subject> <dc:subject>upplevelse.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3512878</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>RGRM utifrån rytmik: En studie om det förkroppsligande lärandet genom puls och rörelse i grundskolan</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3512878</dc:identifier> <dc:creator>Grimberg, Rebecka</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">RGRM by Eurythmics – A study of the embodied learning by pulse and movement in elementary school The purpose of this study is to investigate how RGRM (Ronnie Gardiner Rhythm and Music) is used in school teaching, from a Eurhythmics pedagogical perspective. RGRM is originally a method of treatment that is aimed at people with neurological damage, but is used to some extent in schools, among other things, to increase students&apos; concentration and motor skills while learning. The study is a qualitative study based on classroom observations at an elementary school in Kungshamn that uses RGRM in teaching, as well as interviews with four people who work with RGRM and two people who work with eurhythmics. The results show that RGRM from an Eurhythmics pedagogical perspective to some extent is similar to one of the Eurhythmics part topic subjects – the metrics. Both methods include bodily movement, pulse, music and symbols, but in different ways. For example, there are differences between the methods in which way bodily movements are used. RGRM are using 18 bodily movements, in eurhythmics there is no limitation. Differences are also shown when it comes to the methodological approach, goals and objectives.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur RGRM (Ronnie Gardiner Rytm och Musik) används i skolundervisningen, sett ur ett rytmikpedagogiskt perspektiv. RGRM är ursprungligen en behandlingsmetod som riktar sig till personer med neurologiska skador, men används till viss del inom skola bland annat för att öka elevernas koncentration och motorik vid inlärning. Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på klassrumsobservationer vid en grundskola i Kungshamn som använder sig av RGRM i undervisningen, samt intervjuer med fyra personer som arbetar med RGRM och två personer som arbetar med rytmik. Resultatet visar på att RGRM sett ur ett rytmikpedagogiskt perspektiv till viss del har likheter med ett av rytmikens delämne – metrik. Kopplingen där emellan är att båda metoderna innehåller rörelse, puls, musik och symboler men på olika sätt. Till exempel skiljer sig metoderna kring hur man använder sig av rörelser, i RGRM använder man sig av 18 rörelser i rytmiken finns det ingen begränsning. Olikheterna skiljer sig även kring vad metoderna eftersträvar gällande mål och syften, samt metodernas tillvägagångssätt.</dc:description> <dc:subject>eurhythmics education perspective</dc:subject> <dc:subject>Ronnie Gardiner Rythm and Music</dc:subject> <dc:subject>bodily movement</dc:subject> <dc:subject>learning</dc:subject> <dc:subject>metrics</dc:subject> <dc:subject>pulse</dc:subject> <dc:subject>RGRM</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3512911</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Motivation inom trumundervisningen: en studie om trumelevers inre och yttre motivation</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3512911</dc:identifier> <dc:creator>Blomdahl, Stefan</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Motivation in drum education – A study in drum students intrinsic and extrinsic motivation What motivates drum students to practise their instrument? The purpose of this study is to get an insight of what factors motivates to play and prioritize the instrument. Motivation is of both intrinsic and extrinsic nature. The intrinsic motivation drives us to act without getting any external reward while the extrinsic motivation drives us to act to get a reward that doesn’t have to do with the context. A qualitative survey was implemented where students from school of music, school of art and students from arts program answered questions regarding their interests in drumming. The survey has been processed and interpreted based on hermeneutic theory. The results show that most students who begin to practise an instrument do it because of outer influences. Those who decide to continue their playing have increased the intrinsic motivation and have a goal with their playing. Positive feedback from family and friends is significant and playing in ensemble is considered fun and stimulating.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Vad motiverar trumelever att spela sitt instrument? Syftet med denna studie är att få en inblick i vilka faktorer som motiverar att spela och prioritera sitt instrument. Motivation är av både inre och yttre natur. Den inre motivationen driver oss att handla utan att få yttre belöning, medan den yttre motivationen driver oss att handla för att få en belöning som inte hör ihop med handlingen i sig. En kvalitativ enkätundersökning har genomförts, där elever från musikskola, kulturskola och estetiska programmet har svarat på kvalitativa frågor angående deras intresse för trummor. Enkäten har bearbetats och tolkats med grund i hermeneutiken. Resultatet visar att de flesta som börjar spela ett instrument gör det av en yttre påverkan. De som väljer att spela under en längre tid har hittat den inre motivationen och har ett mål med sitt spelande. Positiva reaktioner från omgivningen är betydande och att spela tillsammans med andra anses vara både roligt och viktigt för utvecklingen.</dc:description> <dc:subject>Inre motivation</dc:subject> <dc:subject>yttre motivation</dc:subject> <dc:subject>trumspelande</dc:subject> <dc:subject>instrumentundervisning</dc:subject> <dc:subject>trummor</dc:subject> <dc:subject>intrinsic motivation</dc:subject> <dc:subject>extrinsic motivation</dc:subject> <dc:subject>drumming</dc:subject> <dc:subject>instrument teaching</dc:subject> <dc:subject>slagverk</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3558785</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Jämställdhet en självklarhet? En studie om musiklärarstudenters syn på genus, identitetsskapande och musik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3558785</dc:identifier> <dc:creator>Eckerström, Josefine</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Gender equality taken for granted? A study of how music teacher students view gender, identity and music. The purpose of this paper is to illustrate how students at the music teacher program view gender, identity and music, the influence of teachers&apos; standards and values, and if the training gives them the methods they need in their future roles as teachers to counteract traditional gender patterns and, additionally, let the students have the same opportunities regardless of gender, as specified in the policy documents. Seventy-nine teacher students have responded to an online survey about their perceptions and experiences. The result of the study shows that the students have great knowledge of what is considered feminine and masculine, not least when it comes to what instrument the children choose. However, few are familiar with reasearch within the field. The students also feel that there are lower expectations on women, in some courses in the program, and that the program favors men more than women. Students see gender equality as a matter of course, where simply the desire to treat equally is believed to lead to equality. Students feel that gender sensitive pedagogy and gender perspectives are treated by some teachers and courses only, or occasionally, and that this leads to them not being provided with sufficient methods to teach in a gender aware manner as future music teachers.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med uppsatsen är att belysa hur musiklärarstudenter ser på genus, identitetsskapande och musik, hur de påverkas av lärares normer och värderingar samt om utbildningen ger dem metoder att som framtida lärare motverka traditionella könsmönster och låta elever oavsett kön få samma möjligheter, då detta står i styrdokumenten för grund- och gymnasieskola. Sjuttionio lärarstudenter har svarat på en webbenkät om sina uppfattningar och erfarenheter. Resultatet i studien visar att musiklärarstudenter har stor kunskap om vad som anses vara kvinnligt och manligt, samt vilka instrument som tjejer och killar väljer, men få känner till faktisk forskning inom området. Studenter upplever att det är lägre förväntningar på kvinnor i vissa ämnen på utbildningen, och att utbildningen på så vis gynnar män mer än kvinnor. Studenter ser jämställdhet som en självklarhet, där en del menar att viljan att behandla alla lika räcker för att resultatet ska bli detsamma. Studenter upplever att genusmedveten pedagogik och genusperspektiv behandlas av vissa lärare och i vissa kurser eller vid enstaka tillfällen under utbildningen och de allra flesta studenter upplever att de då inte fått tillräckligt med metoder att undervisa genusmedvetet i sin framtida lärarroll.</dc:description> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>identity</dc:subject> <dc:subject>student perspective</dc:subject> <dc:subject>teacher students</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>identitet</dc:subject> <dc:subject>studentperspektiv</dc:subject> <dc:subject>musiklärarstudenter</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3558789</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Svenska genom sång: en genväg till språkinlärning?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3558789</dc:identifier> <dc:creator>Thulin, Sanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Swedish through singing: a shortcut to language learning? This study, based on the qualitative method, is meant to give an understanding of how pedagogues perform their teaching of the subject “Svenska för invandrare” (eng. “Swedish for immigrants”) by using singing in language training. My own interest in the subject was enhanced when I was appointed contact for a girl who had immigrated to Sweden from Chile. The study is meant to give the reader not only a picture of how to work with learning Swedish by singing, but also to illustrate what effect on the language singing and music has. The goal of this study is – in a way understandable also to an outsider – to try to shed light upon the good use we have of using music and singing in Swedish teaching. The Swedish local authorities have the responsibilities to offer immigrant Swedish teaching. The local authorities are also expected to motivate those immigrants who need to learn Swedish to educate themselves through SFI. Many pupils take part of the teaching performed by SFI, and it is therefore of interest that this teaching is of good quality and that good methods for teaching are developed. In this study are among other things told about how “Svenska med sång” (eng. “Swedish by singing”) is performed in the class room. I also bring up for discussion about my thoughts about pedagogy as well as my own future roll as a teacher. The results indicate that it would be of interest of continued research about how singing and music can contribute to the learning of Swedish for immigrants.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie, som bygger på den kvalitativa metoden, avser att skapa förståelse för hur pedagoger arbetar med undervisning i ämnet svenskundervisning för invandrare genom användandet av sång och musik i språkinlärning. Mitt intresse för ämnet förstärktes när jag blev kontaktperson till en tjej som hade invandrat till Sverige från Chile. Studien är menad att ge läsaren inte bara en bild av hur man kan arbeta med inlärning av svenska språket genom sång utan även belysa vilken påverkan på språket sången och musiken har. Vidare vill studien ge en bild av bakgrunden till och tankarna bakom arbetssätten. Målet med studien är att – på ett sätt som är förståeligt även för den oinvigde – belysa vilken nytta vi kan ha av att använda musik och sång i svenskundervisning. Sveriges kommuner har ansvar för att erbjuda invandrare svenskundervisning. Kommunerna förväntas även motivera de invandrare som behöver lära sig svenska att utbilda sig via SFI. Många elever berörs av den undervisning som SFI bedriver och det är därför angeläget att den är av god kvalité och att bra undervisningsmetoder utvecklas. I denna studie berättas bland annat om hur svenska med sång ser ut i klassrummet. Jag för även en diskussion om mina tankar kring pedagogik och min egen framtida lärarroll. Resultaten tyder på att det är önskvärt med fortsatt forskning om hur sång och musik kan bidra till inlärningen av svenska språket för invandrare.</dc:description> <dc:subject>SFI</dc:subject> <dc:subject>Swedish for immigrants</dc:subject> <dc:subject>learning Swedish through singing and music</dc:subject> <dc:subject>language learning</dc:subject> <dc:subject>Svenskinlärning för invandrare</dc:subject> <dc:subject>svenskinlärning genom sång och musik</dc:subject> <dc:subject>språkinlärning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3561659</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Förebilda och utveckla teknik i gitarrundervisningen - strategier och förhållningssätt: En kvalitativ intervjustudie med fyra gitarrpedagoger från gymnasiets estetiska program</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3561659</dc:identifier> <dc:creator>wiberg, andreas</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka gitarrlärares val av strategier samt förhållningsätt till att utveckla och förebilda gitarrteknik i gitarrämnet på gymnasiet. Undersökningen har sin utgångspunkt i elgitarrundervisningen på det svenska gymnasiets estetiska program med inriktning musik. Som teoretisk bakgrund finns tidigare forskning, relaterad till olika aspekter av förebildandet som behandlas i studien. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod, där intervju har använts för datainsamling. Fyra gitarrpedagoger verksamma på olika musikestetiska program deltog i studien. Resultatet visar att dessa gitarrlärare i sitt förebildande möter en stor variation av genrer och tekniker, vilket innebär att gitarrlärarna ibland behöver välja olika strategier för att möta upp elevens önskemål. Studien visar även att gitarrlärarna använder olika strategier för att utveckla de speltekniska färdigheterna hos eleven, samt förebildar teknik med en lyhördhet inför den konstnärliga aspekten av ämnet genom att ge eleven flera alternativ på speltekniska lösningar. Studiens resultat diskuteras utifrån uppsatsens teoretiska bakgrund och tidigare forskning.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: Teaching and developing technique in guitar teaching – Strategies and approaches. A qualitative interview study with four guitarteachers at the upper secondary aesthetic music program of Sweden. The purpose of this study is to investigate guitar teachers&apos; selection of strategies and approaches to developing and teaching guitar technique in the guitar courses at upper secondary school. The investigation was based on the electric guitar teaching at the Swedish upper secondary aesthetic music program. As a theoretical background, litterature and previous research related to various aspects of teaching strategies was chosen. The study is based upon qualitative research as method, where interviews were used for data collection. Four guitar teachers from different musical aesthetic programs participated in the study. The results show that the guitar teachers encounter a wide variety of genres and techniques in their teaching, which means that they sometimes need to choose different strategies to meet the students needs. The study also shows that the guitar teachers use different strategies to develop the technique skills of the student, and in their teaching of guitar technique have a sensitivity to the artistic aspect of the subject by giving students several options of techniques. The results of the study are discussed from the theoretical background and previous research.</dc:description> <dc:subject>Guitar teaching</dc:subject> <dc:subject>electric guitar</dc:subject> <dc:subject>guitar technique</dc:subject> <dc:subject>teaching strategies</dc:subject> <dc:subject>upper secondary school</dc:subject> <dc:subject>youtube</dc:subject> <dc:subject>gitarrundervisning</dc:subject> <dc:subject>elgitarr</dc:subject> <dc:subject>gitarrteknik</dc:subject> <dc:subject>undervisningsstrategier</dc:subject> <dc:subject>estetiska programmet</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3561662</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Ensembleledning i folkmusik: Lärares syn på arbetet med blandade ensembler</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3561662</dc:identifier> <dc:creator>Nordin, Lina</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Teachers’ thoughts of ensemble leading in folk music with mixed instrument groups. The research question is: How do some experienced teachers describe what is important with their work as a teacher in a folkmusic ensemble? The 5 main themes being asked about are folkmusic and folkmusic ensemble as a method, what is important for teaching in folk music ensemble concerning aim and goals, methods in relation to harmony/melody, methods in mixed instrument groups, group dynamics. The result is that there are no borders to which kind of settings they can teach. One characteristic with folk music is that you very fast in the process can get to the point of making music together as an ensemble. Folk music is also special in that the melody leads the music, and the accompaniment has to follow. All instrumentalists have to know the melody. The answers from the informants can be concluded as an aim to extend their own and their students’ discretionary power.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">En undersökning av lärares tankar om ensembleledning i folkmusik med blandade instrumentgrupper. Undersökningen syftar till att ge en inblick i hur några ensembleledare i folkmusik tänker om undervisning i blandade instrumentgrupper utifrån 5 huvudteman: folkmusiken och folkmusikensemble som metod, mål och syfte med undervisningen, undervisningsmetoder och praktiskt genomförande, relationen mellan komp, melodi och arrangemang, ledarrollen och det sociala samspelet. Undersökningen består av 5 kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma ensemblelärare. Resultatet är att det inte finns några gränser för vilken slags ensemblesammansättning man kan undervisa, eftersom folkmusiken inte har några givna ramar i den form som här undersöks. Fördelen med folkmusik är att man snabbt kan komma till ett gemensamt musicerande. Folkmusiken utgår alltid från melodin. Det är därför viktigt att alla instrumentalister i ensemblen kan melodin, då alla komp, riff och arrangemang utgår från melodin. Intervjusvaren kan sammanfattas till att lärarnas undervisning syftar till att utöka sitt eget och sina elevers handlingsutrymme, både musikaliskt och socialt.</dc:description> <dc:subject>Ensemble</dc:subject> <dc:subject>folkmusic</dc:subject> <dc:subject>instrument</dc:subject> <dc:subject>folkmusic ensemble</dc:subject> <dc:subject>ensemble method</dc:subject> <dc:subject>discretionary power</dc:subject> <dc:subject>folkmusik</dc:subject> <dc:subject>folkmusikensemble</dc:subject> <dc:subject>ensembleledning</dc:subject> <dc:subject>folkmusikmetodik</dc:subject> <dc:subject>handlingsutrymme</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3561667</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Vibrato - ett fiolmetodiskt perspektiv: Vad ska en fiollärare tänka på för att lära sina elever vibrato?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3561667</dc:identifier> <dc:creator>Witte, Julia-Caroline</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Vibrato- a violin-methodical perspective. What is important to think of when teaching vibrato? The aim of this paper is to take part of the thoughts and experiences of violin teachers about how to teach vibrato, and to explore the consequences of different ways to proceed. Five teachers have been interviewed. Similarities and differences have been compared with earlier studies, historic writings about violin teaching and some different violin schools. The result shows the advantage you gain by preparing students in the right way for the vibrato, from their very first violin lesson, and how we as musicians and teachers could learn from the experiences of the past.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Målet med uppsatsen är att ta del av fiollärares tankar och erfarenheter av hur man kan lära ut vibrato i undervisningen, samt konsekvenserna av olika tillvägagångssätt. Fem fiollärare har intervjuats. Likheter och skillnader bland svaren jämförs med tidigare forskning och äldre skrifter om violinundervisning samt olika fiolskolor. Min slutsats är att det verkar vara angeläget att redan från första stund, på rätt sätt, förbereda eleven inför spel med vibrato, samt att vi som musiker och lärare har mycket att lära oss från äldre generationer musiker och lärare.</dc:description> <dc:subject>Method</dc:subject> <dc:subject>singing</dc:subject> <dc:subject>strings</dc:subject> <dc:subject>tremolo</dc:subject> <dc:subject>vibrato</dc:subject> <dc:subject>violin</dc:subject> <dc:subject>violin teacher</dc:subject> <dc:subject>fiollärare</dc:subject> <dc:subject>metodik</dc:subject> <dc:subject>stråkar</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3561674</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Tradition och religion i musikundervisningen: Går det att skilja?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3561674</dc:identifier> <dc:creator>Bengtsson, Malin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studien handlar om musiktraditioner och om Sveriges kristna traditioner påverkar musikundervisningen. Intervjuer har utförts med tre musiklärare som undervisar i olika årskurser, från 1-9 i olika orter i Skåne. Syftet med studien var att ta reda på vad musiklärarna anser vara svensk musiktradition och eftersom Sveriges kultur bygger på kristna högtider ville jag veta hur musiklärarna hanterar kristna sånger. Lärarna i studien har olika syn på vad som är musiktradition och vad eleverna bör känna till. De anser heller inte att det är något problem med kristna sånger, då eleverna själva får välja om de vill sjunga med eller inte.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: Tradition and religion in music teaching. The study is about the Swedish music traditions and if Sweden&apos;s Christian traditions affect the music education. Interviews were conducted with three music teachers who teach different grade levels, from 1 to 9 in various cities in Skåne. The aim of the study was to find out what music teachers consider to be Swedish music tradition. I also meant to find out how the music teachers handles the Christian songs in their teaching, considering that the Swedish culture in based on Christian holidays. The teachers in this study have different views on what constitutes music tradition and what songs students should know about. They think that there isn’t any problem with the Christian songs, since the students may choose whether they want to sing or not.</dc:description> <dc:subject>qualitative interviews</dc:subject> <dc:subject>Lgr11</dc:subject> <dc:subject>music tradition</dc:subject> <dc:subject>Christianity in music teaching</dc:subject> <dc:subject>kvalitativa intervjuer</dc:subject> <dc:subject>musiktradition</dc:subject> <dc:subject>kristendom i musikundervisningen</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3561677</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>MUSIKINTRESSEVÄCKANDE - En studie om hur intresset för musik väckts och bibehållits hos sex elever på gymnasieskolans musikestetiska program</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3561677</dc:identifier> <dc:creator>Lindström, Jens</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: How one becomes interested in music: A study of the arousal, revival and maintenance of musical interest as perceived by six students at the upper secondary school’s aesthetics education This qualitative interview study attempts to investigate how six pupils studying music at the upper secondary school’s aesthetics program became interested in music, how the lower secondary school has affected their musical interest and why they have maintained this interest. The participants of this study consist of three boys and three girls studying at three different Swedish upper secondary schools. The result indicates that social environment, access to good role models and musical instruments, ample exposure to music from an early age, dedicated and competent music teachers, individual development (the opening of &quot;new&quot; doors and conquering of new knowledge), and purely musical factors, such as the feelings the music conveys, have a positive impact on the participants&apos; interest in music.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka hur intresset för musik väckts hos sex elever som studerar musik på gymnasiets estetiska program, hur grundskolans musikundervisning påverkat deras intresse och varför de bibehållit detta intresse. Undersökningens deltagare består av tre killar och tre tjejer som studerar vid tre olika, svenska gymnasieskolor. Resultatet tyder på att social miljö, tillgången till goda förebilder och musikinstrument, riklig exponering för musik från tidig ålder, engagerade och ämneskunniga musiklärare med förmåga att göra sitt ämne relevant för, och motivera sina elever, individuell utveckling (öppnandet av &quot;nya&quot; dörrar och erövrandet av nya kunskaper), samt rent musikaliska faktorer, som exempelvis det känslor musiken förmedlar, har haft en positiv påverkan på deltagarnas musikintresse .</dc:description> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>interest</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>pedagogy</dc:subject> <dc:subject>pedagogics</dc:subject> <dc:subject>teaching</dc:subject> <dc:subject>education</dc:subject> <dc:subject>musical pedagogy</dc:subject> <dc:subject>musical pedagogics</dc:subject> <dc:subject>musical interest</dc:subject> <dc:subject>music teaching</dc:subject> <dc:subject>music teacher</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>arts programme</dc:subject> <dc:subject>school</dc:subject> <dc:subject>aesthetics programme</dc:subject> <dc:subject>lower secondary school</dc:subject> <dc:subject>upper secondary school</dc:subject> <dc:subject>environment</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>intresse</dc:subject> <dc:subject>pedagogik</dc:subject> <dc:subject>undervisning</dc:subject> <dc:subject>utbildning</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>musikintresse</dc:subject> <dc:subject>musikutbildning</dc:subject> <dc:subject>musiklärare</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>skola</dc:subject> <dc:subject>estetiska programmet</dc:subject> <dc:subject>grundskola</dc:subject> <dc:subject>gymnasieskola</dc:subject> <dc:subject>miljö.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4360146</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>“I think that I may be the voice of my generation or at least a voice. Of a generation.” En receptionsanalys av TV-serien Girls utifrån ett genusperspektiv</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4360146</dc:identifier> <dc:creator>Janczewska, Agata</dc:creator> <dc:subject>Girls</dc:subject> <dc:subject>Dunham</dc:subject> <dc:subject>Feminism</dc:subject> <dc:subject>Receptionsanalys</dc:subject> <dc:subject>Mottagande</dc:subject> <dc:subject>Recension</dc:subject> <dc:subject>Genus</dc:subject> <dc:subject>Representation</dc:subject> <dc:subject>Könsroller</dc:subject> <dc:subject>Media</dc:subject> <dc:subject>HBO</dc:subject> <dc:subject>TV</dc:subject> <dc:subject>Kvinnor på TV</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4360200</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Auteurteoretisk analys av Amour och dess plats i Michael Hanekes oeuvre</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4360200</dc:identifier> <dc:creator>Gustafsson, Karl</dc:creator> <dc:subject>Haneke</dc:subject> <dc:subject>Amour</dc:subject> <dc:subject>auteurteori</dc:subject> <dc:subject>konstfilm</dc:subject> <dc:subject>europeisk konstfilm</dc:subject> <dc:subject>fragmenterat berättande</dc:subject> <dc:subject>manipulation</dc:subject> <dc:subject>åskådarens frihet</dc:subject> <dc:subject>karaktärsmotivation</dc:subject> <dc:subject>kommunikation</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4361992</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Flow och meditation - En undersökning om faktorer som påverkar musikers flow och hur meditation bidrar till detta tillstånd</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4361992</dc:identifier> <dc:creator>Bern, Anders</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate experiences from musicians on the mental condition flow and facilitating underlying elements. The informants are all students at Malmö Academy of Music. The study also explores participants who have been practicing meditation and the effects of the practice on their states of flow. All the data has been collected through two group interviews using the qualitative method focus groups. The results show that the participants have clear memories of earlier flow experiences which can be explained and discussed with assistance of scientific research and theory of flow. After practicing meditation for a given period of time, the primary experiences by the informants were increased concentration, decreased response to distractions and a deeper presence when practicing music.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka och lyfta fram hur studenter på musikhögskolan i Malmö beskriver sinnestillståndet flow, samt att klargöra vilka bakomliggande faktorer som påverkar detta tillstånd. Studien undersöker också på vilket sätt en särskild övning i meditation har påverkat informanterna och om deras återgivningar av dess effekter kan kopplas till flow. All data har samlats in med hjälp av den kvalitativa gruppintervjumetoden fokus- grupper. Resultaten visar bland annat att informanterna har tydliga individuella defini- tioner och erfarenheter av flow som kan förklaras och diskuteras utifrån vetenskaplig teori om sinnestillståndet. De mest påtagliga effekterna av meditationsövningen var ökad koncentration, reducerad reaktion på störande objekt, samt en djupare närvaro till musiken.</dc:description> <dc:subject>Koncentration</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>lärarstudenter i musik Music Education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Concentration</dc:subject> <dc:subject>music students</dc:subject> <dc:subject>meditation</dc:subject> <dc:subject>flow</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4387557</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att vara eller inte vara : en studie om relationen mellan ethos &amp; actio</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4387557</dc:identifier> <dc:creator>Hammarström, Linnea</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">In a rhetorical situation there are two factors that determine how the receivers perceive what is communicated: the performance, actio – the speech’s how, and the person of the speaker, ethos – the speech’s who. The posture, diction and attitude of the speaker must master to meet all of the audience&apos;s eyes, while helping to clarify the message that the communication is intended to convey. Thus, there are many choices a speaker must make in terms of how he presents himself to his audience, in the role of the speaker. Is it the performance that elicits the personality, or is it the personality that elicits the performance? Through qualitative interviews and surveys of scientific theories this paper will study the relationship between actio and ethos. Which comes first? And which is the most important in rhetorical performance?</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">I en retorisk situation är det två faktorer som avgör hur mottagarna uppfattar det som kommuniceras: Dels är det framförandet, actio – talets hur, dels är det talarens person, ethos – talets vem. Den kroppshållning, språkstil och attityd talaren har ska klara av publikens alla ögon, och samtidigt hjälpa till att tydliggöra det budskap som kommunikationen syftar till att förmedla. Det finns således en mängd val en talare måste göra vad gäller hur han eller hon presenterar sig själv för sin publik, i rollen som talare. Är det framförandet som framkallar personligheten, eller är det personligheten som framkallar framförandet? Genom kvalitativa intervjuer samt undersökningar av vetenskapliga teorier studeras i den här uppsatsen relationen mellan actio och ethos. Vad kommer först? Och vad är viktigast vid retoriskt framförande?</dc:description> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>självförtroende</dc:subject> <dc:subject>utveckling</dc:subject> <dc:subject>ethos</dc:subject> <dc:subject>Actio</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Retorik</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4387654</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Rytmikundervisning för nybörjare i musik - en kvalitativ studie av instrumentalpedagogers syn på Rytmikpedagogikens möjligheter</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4387654</dc:identifier> <dc:creator>Ek, Emeli</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This paper aims to explore instrumental teachers approach to possibilities with the eurhythmics in the education for beginners in music. The reason to this paper is the authors recurring speculations in how eurhythmics is done in Swedish municipal music schools and what role it has there. The theory chapter give a description of the eurhythmics history and the meaning of the method, followed by an exposé of the literature and earlier studies that connects to this paper. The baseline data was collected through qualitative interviews with three recorder teachers and one violin teacher. The main results shows, among other things, that instrumental teachers are experiencing that the eurhythmics is influencing the education for beginners in a positive way, although this paper ended up with just a few substantial evidences. This study then discusses and consolidates the results with the literature and the eurhythmics. Finally a presentation of personal thoughts and suggestions on future studies is presented.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Detta examensarbete syftar till att undersöka instrumentalpedagogers syn på Rytmikpedagogikens möjligheter för nybörjarelever i musik. Till grund för undersökningen ligger författarens återkommande funderingar kring hur Rytmikundervisning ser ut på kulturskolor samt vilken roll den har där. I teorikapitlet redogörs Rytmikens historia och innebörd, följt av en beskrivning av litteratur och tidigare forskning som anknyter till denna uppsats. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer av tre blockflöjtspedagoger och en fiolpedagog. Genom uttryckliga svar om att elever utvecklar en bättre puls- och rytmuppfattning visar resultaten bland annat att instrumentalpedagoger upplever att Rytmikpedagogiken påverkar undervisningen för nybörjare i positiv bemärkelse. Andra svar tyder på att eleverna blir bättre på att uppleva helheten i låtar, får en känsla för musiken samt att de tillägnar sig musikens grunder genom kroppen. Resultaten diskuteras med informanternas syn på Rytmikpedagogik i resultatdiskussionen där resultaten sammanförs med litteraturen och beskrivningen av Rytmikpedagogik. Slutligen presenteras egna tankar kring detta examensarbete och förslag till framtida forskning.</dc:description> <dc:subject>kulturskola</dc:subject> <dc:subject>puls</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>instrumental teaching</dc:subject> <dc:subject>beginners</dc:subject> <dc:subject>eurhythmics</dc:subject> <dc:subject>learning</dc:subject> <dc:subject>rhythm</dc:subject> <dc:subject>Swedish municipal music school</dc:subject> <dc:subject>Pulse</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>rytm</dc:subject> <dc:subject>lärande</dc:subject> <dc:subject>nybörjare</dc:subject> <dc:subject>instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>rytmikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>rytmik</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4275862</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikers syn på alkoholpåverkan i musikeryrket</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4275862</dc:identifier> <dc:creator>Malmberg, Lina</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att utforska musikers förhållande till alkohol och vad alkoholen har för effekter på musicerandet. Fem musiker har intervjuats och intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematisk analys. Resultaten visar att det finns förutfattade meningar kring musikers förhållande till alkoholkonsumtion och att det generellt finns en större acceptans för alkoholpåverkan i musikeryrket än i andra yrken. Tillgång till alkohol, nervositet, social press och personlighet kan vara orsaker till att musiker brukar alkohol och alkoholens effekter påverkar omdöme, kommunikation, koncentration, minne, nervositet och kreativitet. I diskussionen jämförs studiens resultat med litteratur och tidigare forskning.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of the study is to investigate musicians’ attitude towards alcohol and how alcohol affects musicianship. Five musicians have been interviewed and the interviews have been transcribed and analysed through Thematic analysis. The results show that there are preconceptions about musicians’ alcohol consumption and that the influence of alcohol generally is more accepted in the music profession than in other professions. Access to alcohol, anxiety, social pressure and personality may be reasons to why musicians use alcohol and the effects of alcohol affects judgement, communication, concentration, memory, anxiety and creativity. In the discussion the results of the study are compared with literature and previous research.</dc:description> <dc:subject>playing music</dc:subject> <dc:subject>musicianship</dc:subject> <dc:subject>musicians</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>Social sciences</dc:subject> <dc:subject>musicerande</dc:subject> <dc:subject>musiker</dc:subject> <dc:subject>spela musik</dc:subject> <dc:subject>uppträdande</dc:subject> <dc:subject>ensemble</dc:subject> <dc:subject>band</dc:subject> <dc:subject>alkohol</dc:subject> <dc:subject>drogromantik</dc:subject> <dc:subject>arbetsmiljö</dc:subject> <dc:subject>alkoholpåverkan</dc:subject> <dc:subject>påverkan</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>performing</dc:subject> <dc:subject>working environment</dc:subject> <dc:subject>alcohol</dc:subject> <dc:subject>influence of alcohol</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4276528</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Innanför och utanför musiken</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4276528</dc:identifier> <dc:creator>Holmberg, Jonnie</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This survey aims to create educational tools that can be used in cases where students are critical of their own performances. To make this comparison an ensemble will be interviewed directly after a performance. A second interview was made one month later, after seeing a video of the performance, and a third interview after being read a summary of the first interview and being shown the video a second time. The study shows that the ensembles perception of the performance differ in the three cases. After the performance the ensemble was critical and focused on detail. After the first viewing of the video the ensemble was more focused on major aspects of the performance and fewer negative details were discussed. However, after being shown the video the second time they were again focused on the details discussed during the first interview. Further research may focus on how the ensembles perception of performances change depending on which students that participate but especially whether or not the participants continued practice of music is influenced by the results of the survey.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med undersökningen är att skapa pedagogiska verktyg som kan användas i de fall elever är kritiska till sina egna framträdanden. För att göra detta jämförs huruvida det finns skillnad i en ensembles upplevelse av sitt eget framträdande direkt efter de spelat och en månad senare, när ensemblen ser en videovisning av samma uppspel. Ensemblen intervjuas först direkt efter framträdandet och sedan en månad senare efter de sett videoupptagningen. Efter att en sammanfattning av den första intervjun lästs upp för deltagarna görs en tredje intervju. Denna studie visar att det finns stora skillnader i upplevelse mellan de tillfällen som undersökts. Efter framträdandet var ensemblen kritisk och detaljfokuserad. Efter den första videovisningen var de mer fokuserade på större linjer och mindre negativa aspekter behandlades men under den tredje intervjun återkom många av de tankar som behandlats under den första intervjun. Vidare forskning kan handla om hur dessa upplevelser förändras i förhållande till vilka som deltar i ensemblen, hur de fenomen deltagarna upplever står i relation till mätning av den framförda musiken men framförallt om/hur deltagarnas fortsatta musikutövning har påverkats av vetskapen om undersökningens resultat.</dc:description> <dc:subject>performance anxiety</dc:subject> <dc:subject>Performance of music</dc:subject> <dc:subject>experience of music</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>Educational science</dc:subject> <dc:subject>ensemble study</dc:subject> <dc:subject>perception of music</dc:subject> <dc:subject>time study</dc:subject> <dc:subject>music communication Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Framförandet av musik</dc:subject> <dc:subject>upplevelsen av musik</dc:subject> <dc:subject>prestationsångest</dc:subject> <dc:subject>ensemblestudie</dc:subject> <dc:subject>musikuppfattning</dc:subject> <dc:subject>tidsstudie</dc:subject> <dc:subject>musikkommunikation.</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4276532</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Inspirera i nuet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4276532</dc:identifier> <dc:creator>Persson, Johanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka hur tre olika cellopedagoger arbetar med inspiration. Undersökningen bygger på litteratur och tidigare forskning som syftar till ämnet inspiration, med eller utan koppling till musik, samt närliggande ämne som kreativitet, motivation, mentorskap och pedagogik. Utifrån denna litteratur, observationer av celloundervisning och intervjuer enligt kvalitativ forskningsmetod har studiens resultat sammanfattat olika metoder för hur ett inspirationsarbete kan utformas. Resultatet har delats upp i inspirationsarbete vid lektionstillfället och utanför lektionstillfället. Diskussionen innehåller mina egna tankar om hur mycket man ska styra sina elever mot inspiration samt hur man fördelar sin energi i jakten på inspirerade elever. I slutändan är inspiration individuellt men det finns generella kunskaper att hämta. Med hjälp av ökad medvetenhet kan man utveckla sin förmåga att bemästra denna balansgång och därmed utveckla sin förmåga att inspirera.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of the study is to examine how three different cello teachers work with inspiration. The survey is linked to literature and previous research with the topic of inspiration, with or without a connection to music, and related subjects such as creativity, motivation, mentoring and education. Based on the literature, observations from cello lessons and interviews according to the methods of qualitative research, the result shows various methods and ways on how the work with inspiration can be designed. I have seperated the results into two areas; inspiration related to the lesson and the work with inspiration that takes part outside the lesson. The discussion contains my own thoughts on how much to guide the students toward inspiration and how a teacher should distribute the energy among his or her students. In the end, inspiration is individual but there is general knowledge to be gained. If you increase your awareness you may develop you ability to inspire.</dc:description> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>undervisning</dc:subject> <dc:subject>cello</dc:subject> <dc:subject>Inspiration</dc:subject> <dc:subject>inspirationsarbete</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>instrumentundervisning</dc:subject> <dc:subject>kreativitet</dc:subject> <dc:subject>passion</dc:subject> <dc:subject>svackor i inspirationen. Educational science</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>inspiration work</dc:subject> <dc:subject>teaching</dc:subject> <dc:subject>teaching instruments</dc:subject> <dc:subject>creativity</dc:subject> <dc:subject>lack of inspiration</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4280001</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Men musik är viktigt&quot; - En fallstudie av musikundervisningens värde i en skandinavisk skolverksamhet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4280001</dc:identifier> <dc:creator>Lätt Nyboe, Anne</dc:creator> <dc:creator>Svensson, Matilda</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att nå nya kunskaper gällande värdering av ämnet musik, sett utifrån olika infallsvinklar. Studien syftar även till att belysa musikens påverkan på en skolmiljö och att understryka musikens värde i skolan. Studien utfördes vid en norsk grundskola i Spanien och bygger på kvalitativa intervjuer av fokusgrupper bestående av elever från olika årskurser, samt intervjuer med musiklärare och rektor. Resultatet av studien visar hur de olika informanterna ser på ämnet musik och hur de värderar det utifrån egna erfarenheter och åsikter. Resultatet visar att musik skapar samhörighet och har en påverkan på hela skolklimatet, samt att informanterna ser musik som ett roligt och kreativt ämne. Gemensamt för informanterna är att de betonar vikten av musik i skolan och hur musik kan bidra till utveckling, både individuellt och i grupp. Resultatet visar att samtliga informanter ser musik som ett väsentligt och värdefullt ämne i skolan.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to obtain new knowledge on the perceived and given value of the subject music from different points of views. The study also intends to investigate the effect of music on a school environment and to examine its value in school. The study was made at a Norwegian school in Spain and it is based on qualitative interviews with focus groups including students from different grades and interviews with a music teacher and the headmaster. The results of the study show what the different informants think about music and how they value the subject based on their own experiences and opinions. The results show that music creates community and that it has an effect on the entire school climate. It also shows that the informants think of music as a fun and creative subject. All informants emphasize the value of music in school and in which ways music can contribute to progress, both individually and as a group. The results show that all informants think of music as an essential and valuable subject in school.</dc:description> <dc:subject>Educational science</dc:subject> <dc:subject>skolmiljö</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>musikens status</dc:subject> <dc:subject>fallstudie</dc:subject> <dc:subject>internationell</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>advocacy for music</dc:subject> <dc:subject>case study</dc:subject> <dc:subject>international</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>school environment</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4280785</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Två flugor i en smäll - En studie i hur integration mellan musik och engelska kan utveckla undervisningen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4280785</dc:identifier> <dc:creator>Agvard, Fredrik</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">This is a qualitative study that discusses subject integration and how that can be practiced by teachers in Music and English. It also gives an insight in how teachers work with the central content in Music, specifically focusing on the part called The context and function of Music. Four teachers with Music and English as their subjects have been interviewed. I have also done literary studies to get a deeper knowledge about subject integration and The context and function of Music. The result shows that there is a small tendency that The context and function of Music is not prioritized in the Music education. Since music and language has a lot in common, there are reasons to integrate this part of Music education with the teaching in English. Subject integration takes time to develop, but it has lots of benefits and can save time in the long run.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Detta är en kvalitativ studie som avhandlar ämnesintegration och hur det kan tillämpas av lärare i musik och engelska. Den ger även en inblick i hur lärare jobbar med det centrala innehållet i musik, med specifikt fokus på den del som kallas musikens sammanhang och funktion. Fyra lärare med ämneskombinationen musik och engelska har intervjuats. Jag har även gjort litteraturstudier för att få en djupare kunskap om ämnesintegration och musikens sammanhang och funktion. Resultatet visar att det finns en liten tendens att musikens sammanhang och funktion prioriteras bort i musikundervisningen. Då musik och språk har mycket gemensamt, finns det goda skäl till att integrera denna del med undervisningen i engelska. Ämnesintegrerat arbete tar tid att utveckla, men har många fördelar och kan spara tid i längden.</dc:description> <dc:subject>Musik</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>The context and function of music</dc:subject> <dc:subject>Syllabus</dc:subject> <dc:subject>Subject integration</dc:subject> <dc:subject>English</dc:subject> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Engelska</dc:subject> <dc:subject>Ämnesintegration</dc:subject> <dc:subject>Kursplan</dc:subject> <dc:subject>Musikens sammanhang och funktion</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4281012</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Den professionella amatören - en närstudie av Jonas Mekas&apos;s Diaries, Notes and Sketches (1969)</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4281012</dc:identifier> <dc:creator>Larsson, Anton</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Uppsatsen består av en tematisk/estetisk analys av dagboksfilmen Diaries, Notes, and Sketches (Jonas Mekas, 1969). Analysen är dels förankrad i biografisk information (en traditionell auteurstudie) och i olika samhälleliga kontexter (ideologikritik).</dc:description> <dc:subject>Mekas</dc:subject> <dc:subject>avant-garde</dc:subject> <dc:subject>natur</dc:subject> <dc:subject>Emerson</dc:subject> <dc:subject>attraktionsfilm</dc:subject> <dc:subject>Lumiére</dc:subject> <dc:subject>dagboksfilm</dc:subject> <dc:subject>amatör</dc:subject> <dc:subject>auteur</dc:subject> <dc:subject>ideologikritik</dc:subject> <dc:subject>Walden</dc:subject> <dc:subject>Litauen</dc:subject> <dc:subject>Menken</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4281054</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Bland kvinter, noder och neuroner: En litteraturstudie av forskning och pedagogisk litteratur med fokus på musikaliskt gehör</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4281054</dc:identifier> <dc:creator>Löfmarck, Carl</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Gehörsundervisning är ofta obligatoriskt i musikutbildningar. Trots att många moment inom gehörsundervisning, såsom prima vista-sång, kräver en mängd kognitiva färdigheter visar tidigare forskning att den kognitiva sidan av gehör sällan behandlas inom musikpedagogiken. I studien analyseras forskningsresultat från musikpedagogik och mer kognitionsinriktad forskning för att undersöka i vad mån resultaten överensstämmer med varandra samt med den praxis som beskrivs i pedagogisk litteratur angående gehör. Studien visar att skillnaden inte ligger i forskningsresultaten utan snarare beror på olika fokus, språkbruk och forsknings-tradition. Studien lyfter fram forskningsresultat rörande den kognitiva sidan av gehör som bör vara av intresse för musikpedagogiken men indikerar att ett ökat samarbete mellan kognitionsforskare och musikpedagoger behövs för att forskningsresultaten ska komma gehörsundervisningen till godo.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Ear training (E.T.) is often mandatory in music educations. Although activities in E.T., like sight-singing, requires a number of cognitive skills previous studies report that the cognitive aspect of E.T. is rarely addressed in music pedagogy. The study analyses research related to E.T. from additional scientific disciplines, that generally focusses on cognitive skills, in order to investigate to what extent the results are coherent with each other and with the practices described in pedagogical literature.The study indicates that the difference is not in the results themselves, but rather due to different focus, language and tradition of research. Although this study states results from cognitive research that could be of interest for music education it addresses the need for further collaboration between disciplines in order to fully interpret the knowledge from cognitive science for further use in music education.</dc:description> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>neurovetenskap</dc:subject> <dc:subject>psykologi</dc:subject> <dc:subject>forskning</dc:subject> <dc:subject>Gehör</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Ear-training</dc:subject> <dc:subject>aural-training</dc:subject> <dc:subject>research</dc:subject> <dc:subject>music pedagogy</dc:subject> <dc:subject>psychology</dc:subject> <dc:subject>neuroscience</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4281342</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Vilken färg är Snövit? - En färganalys av fyra Disneyfilmer</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4281342</dc:identifier> <dc:creator>Pilesjö, Gustav</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Disney har sedan 30-talet legat i täten för tekniska och artistiska landvinningar och har med sina filmer byggt en kanon som gjort bolaget synonymt med animerad film. Denna uppsats syfte är att undersöka de estetiska beståndsdelar Disneys filmer är uppbyggda av, där fokus ligger vid färgsättningen av de tecknade filmerna. Med hjälp av semiotisk stilanalys behandlas färganvändningarnas utseenden och funktioner i fyra Disneyfilmer utspridda från 30-talet till 2009. Färgens språk analyseras genom dess associationer från symbologi och psykologi, vilka fungerar som hjälpmedel för att undersöka vilka ideologiska och artistiska motivationer färgsättningen har. Dessa metoder är centrala för att besvara frågeställningen om hur Disneys färganvändning motiveras, och appliceras på de fyra filmerna där de synliggör en stil som underbyggs av en blandning mellan fantasi och realism där både en medvetenhet i färgspråk och historiska kontexter spelat stor roll.</dc:description> <dc:subject>färgpsykologi</dc:subject> <dc:subject>färgsymbolik</dc:subject> <dc:subject>stil</dc:subject> <dc:subject>Den lilla sjöjungfrun</dc:subject> <dc:subject>Prinsessan och grodan</dc:subject> <dc:subject>Svärdet i stenen</dc:subject> <dc:subject>Disney</dc:subject> <dc:subject>Snövit och de sju dvärgarna</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Arts and Architecture</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4281382</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”De flesta vill ju sjunga Loreengenren”</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4281382</dc:identifier> <dc:creator>Molin, Ninni</dc:creator> <dc:creator>Petersson, Lisa</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur klassiskt utbildade sångpedagoger säger att de arbetar med tonåringar i genrer inom vilka pedagogerna saknar formell utbildning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där vi har intervjuat sex sångpedagoger som arbetar inom kulturskola eller estetiskt program. Resultaten visar att pedagogerna anser att fokus inte bör ligga på att genreanpassa undervisningen alltför tidigt i elevernas utveckling. Många av dem förespråkar att lära ut vad de anser vara ett sunt och hälsosamt sångsätt, och ser ingen anledning att dela in sång alltför strikt i olika genrer när de arbetar med tonårsröster. Studien tyder på att pedagogerna inte anser att deras egna klassiska utbildning är en begränsande faktor när de undervisar i andra genrer på kulturskolor eller estetiskta program.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to examine how classically educated singing teachers state that they work with teenagers in musical genres in which they lack formal education. The study has been implemented through qualitative interviews with six singing teachers who teach at music schools and at art programs at high school level. The results show that the teachers do not have the opinion that classification of genres should be prioritized in early ages. When working with teenage voices, the majority favor to teach, what they call, a “healthy” way of singing, rather than to divide singing into different genres. The study indicates that the teachers do not regard their own classical education as a limiting factor when teaching other musical genres at music schools or art programs.</dc:description> <dc:subject>kulturskola</dc:subject> <dc:subject>sångundervisning</dc:subject> <dc:subject>genre</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>klassisk sång</dc:subject> <dc:subject>Educational science</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>singing</dc:subject> <dc:subject>singing teaching</dc:subject> <dc:subject>music school</dc:subject> <dc:subject>classical singing</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4284733</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Stora pianokliv med enkla jazzmotiv - en studie i att stötta elevers pianistiska och musikaliska utveckling genom att spela enkelt arrangerade jazzlåtar.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4284733</dc:identifier> <dc:creator>Orreteg, Kajsa</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att ta reda på hur elevers pianistiska och musikaliska utveckling kan stöttas genom att spela enkelt arrangerade jazzlåtar. Bakgrunden till studien är en tanke om att kunna spela svängiga och roliga men enkla jazzlåtar med pianoelever redan från nybörjarstadiet, vilket ledde fram till att jag valde att göra egna arrangemang av ett antal jazzstandards för nybörjare i piano, enskilt eller i grupp. I studien, som har gjorts med en kvalitativ forskningsansats, har sex pianoelever videodokumenterts under tre lektioner vardera, under vilka de har fått spela fyra av dessa arrangemang på jazzlåtar. Resultaten från studien visar att eleverna har tränat och i flera fall förbättrat färdigheter eller områden inom musik och pianospel, såsom rytm och puls, frasering, samspel, gehör, improvisation, teknik och tonförråd samt viljan att spela. Med hjälp av enkla jazzarrangemang har elevernas pianistiska och musikaliska utveckling stöttats på så sätt att ovan nämnda färdigheter har tränats och utvecklats. Resultaten visar även att det under många av lektionerna har samspelats och musicerats mycket och i studiens diskussion reflekteras bland annat över vikten av att få fram musik med enkla medel.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to find out how students&apos; pianistic and musical development can be supported by playing simple arranged jazz songs. The idea behind the study is the thought of being able to play rhythmic and fun but simple jazz tunes with piano students from the beginner&apos;s stage, which led to my decision of making my own arrangements of jazz standards for piano students, individually or in groups. In the study, which has been made with a qualitative research approach, six piano students have been documented by video during three lessons each. During these lessons they have been playing four of my arrangements of jazz tunes. The results of the study show that students have practiced and in many cases improved several aspects of music and piano playing, such as rhythm and pulse, phrasing, interplaying, ear training, improvisation, technique and tonal range and the will to play. The students’ pianistic and musical development has been supported by training the aforementioned skills while playing these simple arrangements of jazz tunes. The results also show that playing these simple arrangemens of jazz tunes have given the students the opportunity of playing and making music together. In the discussion I present my thoughts of the importance of making the piano playing sound like music from the beginning with simple means.</dc:description> <dc:subject>undervisningsmaterial</dc:subject> <dc:subject>pianoundervisning</dc:subject> <dc:subject>jazz</dc:subject> <dc:subject>nybörjare</dc:subject> <dc:subject>Piano</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>samspel</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>beginners</dc:subject> <dc:subject>piano teaching</dc:subject> <dc:subject>teaching materials</dc:subject> <dc:subject>interplay</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4286388</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>De didaktiska aspekterna av Våga! - Elevers perspektiv på musik- och sex- och samlevnadskonceptet The Erotica Project - Våga!</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4286388</dc:identifier> <dc:creator>Carlsson, Carl-Erik</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Uppsatsen syftar till att undersöka vad elever säger om de didaktiska aspekterna av Våga!. Våga! är ett utbildningskoncept där musikundervisning och sex- och samlevnadsundervisning möts. Konceptet består av tre delar; en humoristisk, pedagogisk musikföreställning om sex och samlevnad, ett samtal kring föreställningen och ett efterarbetesmaterial. Uppsatsen utgår från Arfwedsson och Arfwedssons (1991) definition av didaktik. Det har fått till följd att informanternas utsagor har analyserats utifrån fyra didaktiska grundfrågor. Dessa är: vad?, hur?, varför? och för vem?. Resultatet har utvunnits genom en fokusgruppintervju med fem 15-åriga elever. Informanternas utsagor går både i linje med och motsäger det tidigare forskning visat om utbildningsinsatser i sex och samlevnad och ungdomars syn på undervisning i området. Informanterna framhöll bland annat humorn i föreställningen som en mycket positiv och annorlunda aspekt mot vad de är vana vid i sex- och samlevnadsundervisning. Konceptets namn och de budskap som informanterna sade sig uppfatta medförde dessutom att eleverna sade sig våga prata mer i klassrummet Resultatet pekar på att det finns en stor lust hos informanterna att tala om sex- och samlevnad ur ett övergripande perspektiv där formerna och förutsättningarna för undervisningen diskuteras. Genom att delta i en fokusgruppintervju om de didaktiska aspekterna av Våga! fick informanterna ge uttryck för tankar om sex och samlevnad på ett fritt men strukturerat vis, utan att det blev privat. För konceptet Våga! innebär denna uppsats starten för en ny utvecklingsperiod, där upphovspersonerna kommer att bearbeta konceptet ytterligare med hjälp av slutsatserna som dragits i uppsatsen.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This essay examines what pupils say about the didactical aspects of Våga! (The Swedish word ”didaktik” is to a large extent equivalent to ”curriculum research”. However, in the lack of an exact translation, the word ”didactics” is used in this abstract, knowing that that word has different connotations in English than in Swedish.) Våga! is an educational concept, in which music education and sexual education converge. The concept consists of three parts: a humorous music show on sexual education, a discussion about the show and a work material. The essay uses Arfwedsson and Arfwedsson&apos;s (1991) definition of didactics. Statements of the informers have been analysed using four basic didactical questions. These are: what?, how?, why? and for whom?. The results have been extracted from a focus group interview with five fifteen-year-old pupils. The results both diverge and converge with what earlier studies in the field have shown. The pupils claimed, for example, that the humorous element of the show had a positive effect and was different to what they were used to, when it comes to sexual education. This element of humour, in addition to the name of the concept (Sw. våga – En. to dare), gave, according to the pupils, effects such as them saying that they dared to express themselves more freely verbally, than they usually do. The pupils got to express their thoughts on sexual education in a free, yet structured way, through their participation in the focus group interview. The results show that the pupils display a desire to talk about sexual education from a didactical perspective. As they discussed the didactical aspects of Våga!, they got to talk about sex and sexual education without there being a focus on their private experiences. This essay will also be the starting point of a further development of the concept. The concept founders of Våga! will be able to use the conclusions made in this essay in order to improve it.</dc:description> <dc:subject>Social science</dc:subject> <dc:subject>elevers perspektiv</dc:subject> <dc:subject>humor</dc:subject> <dc:subject>didaktik</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>sex och samlevnad</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>sexual education</dc:subject> <dc:subject>didactics</dc:subject> <dc:subject>curriculum research</dc:subject> <dc:subject>humour</dc:subject> <dc:subject>student&apos;s perspective</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4293567</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikaliska rum för kvinnliga instrumentalister inom pop/rock/jazz</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4293567</dc:identifier> <dc:creator>Gunnarsson, Fanny</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med detta arbete är att undersöka fyra olika organisationer eller föreningars syfte med att rikta sig mot tjejer/kvinnor inom pop/rock/jazz. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra personer som jobbar eller har jobbat inom organisationer eller föreningar som vill stärka flickor och kvinnors möjligheter att spela och skapa musik. De har fått representera respektive verksamhet men har också fått ge sina egna svar som privatpersoner om hur de ser på att dela grupper i killar och tjejer, när det är motiverat och vilka vinster och nackdelar som kan uppstå. Alla informanter har erfarenhet av musikpedagogik och är eller har bakgrund som musiker. Mitt arbete visar att ett syfte som alla organisationer eller föreningar har är att öka jämställdheten och öka antalet kvinnor i musikvärlden. Syftet hos två av de tillfrågade organisationerna/föreningarna är att få en jämnare könsfördelning i deras egna verksamheter medan de andra två organisationerna eller föreningarna riktar sig helt mot kvinnor och har delvis andra syften. De två sistnämnda har även som syfte att skapa egna rum och frizoner för kvinnor där de kan utveckla självförtroende och skapa ett sammanhang utan det motsatta könet. Arbetet visar också att informanterna har olika syn på uppdelning av kön inom skolan. I sista kapitlet diskuterar jag de olika synsätt informanterna har på uppdelning av kön först och främst inom dessa organisationer men också delvis inom skolan. Jag visar också på de vinster som uppstår genom att göra egna rum för tjejer inom musik, som stärkt självförtroende, ett större risktagande och ökad trygghet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this study is to investigate four different organisations or associations purpose to target women within pop/rock/jazz. I have conducted qualitative interviews with four persons who work or have worked within the organisations or associations I’ve picked out for my study. They have represented their respective field and have also given their own answers as private persons about their views on putting boys and girls in separate groups, when a separation is motivated and what advantages and disadvantages it brings. All the informants have education in music pedagogic and are/have been musicians. The study proves that these four organisations or associations aim to increase the equality and raise the number of women in the music world. The purpose of two of the organisations or associations is to create a more equal gender balance in their own field while the other organisations or associations reach out only towards women and therefore partially have other purposes. Their aim is to create own spaces and zones for women in music where they can feel free, build self-confidence and create a context without the opposite sex. The study also shows that the informants have different views on separating gender in education. In the last chapter I discuss the different views the informants have on separation between gender both in and out of school and show the gains that comes out of creating own spaces for women in music, such as a stronger confidence, a higher risk-taking and increased sense of safety.</dc:description> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>Equality</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>självförtroende Social sciences</dc:subject> <dc:subject>female instrumentalists</dc:subject> <dc:subject>gender separation</dc:subject> <dc:subject>self-confidence</dc:subject> <dc:subject>könsuppdelning</dc:subject> <dc:subject>jazz</dc:subject> <dc:subject>rock</dc:subject> <dc:subject>pop</dc:subject> <dc:subject>kvinnliga instrumentalister</dc:subject> <dc:subject>Jämställdhet</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4250118</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Bedöma eller berömma? Niondeklassares kamrat- och självbedömning vid ensemblemusicerande i musikundervisningen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4250118</dc:identifier> <dc:creator>Alm, Johan</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Lärande bedömning är den kanske starkaste pedagogiska riktningen inom svensk skola just nu. Bedömning ska enligt den inte användas i första hand för att sätta betyg och sortera, utan vara en utgångspunkt för att eleven ska lära sig mer. Kamrat- och självbedömning blir viktiga ingredienser i undervisningen. Ensemblespel i grundskolans högre årskurser involverar de allra flesta kunskapskrav i den nya läroplanen och är centralt i musikämnet. Men vad uppfattar elever själva som musikalisk kvalitet om de får möjlighet att bedöma kamraters och eget ensemblespel? Denna uppsats bygger på sju semistrukturerade fokussamtal med sammanlagt 35 niondeklassare. Videoinspelningar, där eleverna framför en låt de valt och tränat på under några lektioner, används som stimulated recall. Utifrån videon har de fått bedöma vad de uppfattar som kvalitet och vad i musicerandet som skulle kunna utvecklas, både i form av kamrat-, grupp-, och självbedömningar. Forskningsfrågorna lyder: Vad bedömer niondeklassare som musikalisk kvalitet vid deras ensemblespel? Hur uttrycker de dessa bedömningar? Vilka faktorer påverkar deras bedömningar? För att svara på de två första frågorna används en fenomenografisk analys för att kategorisera de uppfattningar som kommer fram vid samtalen. I en redovisningsform kallad cirkelogram, visas storleksförhållanden och innehållsliga samband mellan olika kategorier. En jämförelse mellan elevernas kvalitetsuppfattningar och kunskapskraven i nya kursplanen för musik visar en stor samstämmighet, medan sammanställningar av kriterielistor från högre musikutbildning har större avvikelser. De påtagligaste resultaten är annars att många elever har svårt att formulera tydliga yttranden och att en del obefogat beröm till kamrater och gruppen förekommer. Den tredje frågan, som analyserar vad som påverkar deras bedömningar, besvaras med hjälp av kvantitativ metod. Variabler som undersökts är bland annat kön, genomsnittsbetyg, musikbetyg, muntlig aktivitet, instrument. Elevens musikbetyg och muntliga aktivitet i skolan är de faktorer som har stor inverkan på hur bra eller mycket en elev kan ge uttryck för sina musikaliska kvalitetsuppfattningar, medan kön eller genomsnittsbetyg påverkar obetydligt. I analysen utgår resonemangen från en variationsteoretisk definition av lärande. Att lära sig innebär att successivt kunna urskilja alltfler aspekter, både av musikalisk kvalitet och av förmågan att bedöma. Betydelsen av att bedöma vad eleverna gör, inte är, betonas. Ur ett sociokulturellt perspektiv granskas orsaker till skillnaderna mellan olika elevgrupper, samt företeelsen beröm. Möjliga vägar som pekas ut för att utveckla ett lärande bedömningssätt i musiksalen är bland annat kamrat- och självbedömning med hjälp av matriser, transparent bedömning,</dc:description> <dc:subject>Lärande bedömning</dc:subject> <dc:subject>kamratbedömning</dc:subject> <dc:subject>självbedömning</dc:subject> <dc:subject>kritiska aspekter</dc:subject> <dc:subject>ensemblespel</dc:subject> <dc:subject>cirkelogram</dc:subject> <dc:subject>musikalisk kvalitetsuppfattning</dc:subject> <dc:subject>transparent bedömning</dc:subject> <dc:subject>bedömningsmatris</dc:subject> <dc:subject>återkoppling</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4250399</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Övningsmetodik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4250399</dc:identifier> <dc:creator>Hjalmarsson, Erik</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med detta arbete är att undersöka frågan kring hur och varför instrumentalpedagoger ska undervisa i övning och övningsmetoder. Detta för att ge alla elever chans att utvecklas musikaliskt och instrumentalt så långt som möjligt. Arbetet behandlar områden som motivation, lärande och övning. Studien är genomförd på en kulturskola i Skåne med portföljmetod och kvalitativa intervjuer. Studien kommer fram till att det är viktigt hjälpa till med att skapa möjligheter för övning, att motivationen måste komma från individen själv och att varje individ har sina egna styrkor och svagheter, men att det ändå går att prata om en indelning av olika medvetna övningsnivåer.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study aims to answer the question about why and how music teachers should develop their pupils’ practice methods. This is to give all pupils a chance to develop as far as possible. The study discusses areas such as motivation, teaching and how to practice. The study takes place at a culture school in the south of Sweden. The method of the study is qualitative research, with interviews and portfolio as methods. The result of the study concludes that it is important to give opportunities for practice and that motivation has to come from inside. The result also shows that every individual has his or her own strengths and weaknesses, but also that there are different levels of practice methods.</dc:description> <dc:subject>Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>Musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>Framgångsfaktorer i övning</dc:subject> <dc:subject>Kulturskola</dc:subject> <dc:subject>Motivation</dc:subject> <dc:subject>Musikövning</dc:subject> <dc:subject>Övningsmetod</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>Music practice</dc:subject> <dc:subject>Method of practice</dc:subject> <dc:subject>Culture school</dc:subject> <dc:subject>How to succeed in practice</dc:subject> <dc:subject>Instrumental tuition</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4250672</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att undervisa i biinstrument. En kvalitativ undersökning med fyra pedagoger som undervisar i fler instrument än ett.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4250672</dc:identifier> <dc:creator>Hansson, Johannes</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att få insyn i hur professionellt verksamma musikpedagoger upp-lever en arbetssituation där de undervisar i fler instrument än sitt huvudinstrument. En kvalita-tiv undersökning i intervjuform har genomförts och fyra pedagoger som representerar två oli-ka instrumentgrupper (sträng och brassinstrument) har deltagit i studien. Resultatet visar att det finns olika anledningar till att musiklärare väljer att undervisa i fler instrument än ett. Det visas exempel på att vissa valt att profilera sig på flera instrument redan under sin utbildning men även att vissa har kommit att börja arbeta på detta sätt då jobberbjudanden har krävt det. Alla pedagogerna upplever sina utbildningar vid musikhögsko-lan som en grund för deras undervisning men att de på egen hand har fått vidareutveckla sina färdigheter och kunskaper för att kunna ha en fortsatt god undervisning. Lärarna i brassin-strumenten upplever att det kan finnas svårigheter att spela och undervisa i flera instrument samtidigt men om fokus enbart ligger på undervisning så är det inget problem att kunna er-bjuda en god undervisning trots detta. Resultaten indikerar att högskoleutbildningar borde ge större tyngd till de pedagogiska utmaningar som det utgör att undervisa i sitt biinstrument och till frågor om musikers och pedagogers rollidentiteter.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to gain insight into how active music teachers experience a work-ing situation where they teach other instruments than their main instrument. A qualitative study in interview form has been implemented and four teachers representing two different instrument groups (string and brass instruments) participated in the study. The results show that there are various reasons why music teachers choose to teach in more than one instrument. There are examples that some have chosen to brand themselves on several instruments during their training but also that some have come to start work this way when job offers have demanded it. All teachers find their studies at the Academy of Music to form a basis for their teaching but also claim that they themselves have had to further develop their skills and knowledge in order to develop relevant pedagogy. The teachers of brass in-struments feel there may be difficulty to play and teach multiple instruments simultaneously, but if the focus is solely on teaching there is no problem to provide a good education in spite of this. The results indicate that music pedagogy in higher education could give stronger em-phasis to the specific pedagogical challenges in teaching a second instrument and to the func-tion of identity formation in musicians and music teachers.</dc:description> <dc:subject>role identity</dc:subject> <dc:subject>multi musician</dc:subject> <dc:subject>Second instrument</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>biinstrument</dc:subject> <dc:subject>multimusiker</dc:subject> <dc:subject>rollidentitet</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4251194</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Kunskap om att öva rätt - Fyra trumelevers syn på övning och faktorer som påverkar övningsresultatet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4251194</dc:identifier> <dc:creator>Bensefelt, Filip</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur trumelever som studerar på folkhögskolor finner motivation till att öva samt hur deras kunskaper om övning ser ut. Vilken inverkan har deras trumlärare på motivationen att vilja öva och tar lärarna upp undervisning i övning i sin undervisning? Strukturerade intervjuer har genomförts med fyra musikstuderande trummisar som går andra året på folkhögskolor i Sverige. Studien visar att informanternas syfte med att öva är att utvecklas och bli bättre på sitt instrument, de har dock olika avsikter med att utvecklas. Informanterna får god kunskap av sina lärare i hur de ska jobba med det material som läraren ger ut på lektionstid. Att läraren tydligt förklarar syftet med materialet bidrar till en ökad studiemotivation hos eleverna. Övningsstrukturen ser olika ut mellan eleverna och de får själva ta ansvar för sitt eget övande.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this research is to examine how drum students at folk high schools (folkhögs-kolor) find the motivation to practice and their knowledge about how to practice. What impact do the drum teachers have on their motivation to practice and is methods for how to practice a part of the instructions they give? Structured interviews have been conducted with four drummers studying music in their second year at folk high schools in Sweden. The survey shows that the students purpose of practice is to develop their playing but the reasons to make progress differs between them. The students obtain valuable knowledge from their teachers about how to work with the material they are given during the lesson. The fact that the teacher explains the purpose of the material contributes to a higher level of motivation for the students. The practicing structure vary between the students and they have to take re-sponsibility for their own practicing.</dc:description> <dc:subject>folkhögskola</dc:subject> <dc:subject>trumlärare</dc:subject> <dc:subject>trummor</dc:subject> <dc:subject>Övning</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>mål</dc:subject> <dc:subject>Educationa science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>practicing</dc:subject> <dc:subject>drums</dc:subject> <dc:subject>drum teacher</dc:subject> <dc:subject>folk high schools</dc:subject> <dc:subject>goal</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4251547</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;You want to be taken seriously? Stop dressing like a little girl.&quot; En studie av klädsel och kvinnoideal i Mad Men</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4251547</dc:identifier> <dc:creator>Billing, Maja</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This essay examines the representation of women in Mad Men in relation to fashion and stereotypes. What does Mad Men say about feminism and femininity, and does the show reveal more about the contemporary view on feminism and gender than it does about the 1960’s? By analyzing the three female lead characters’ clothing this essay proves that there is a link between fashion and feminism, past and present.</dc:description> <dc:subject>Mad Men</dc:subject> <dc:subject>fashion</dc:subject> <dc:subject>feminism</dc:subject> <dc:subject>femininity</dc:subject> <dc:subject>1960&apos;s</dc:subject> <dc:subject>TV-series</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4251963</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Music and the Social Science Subjects</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4251963</dc:identifier> <dc:creator>Nygren, Joakim</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to create an inspirational knowledge base to enable future collaboration between music teachers and teachers of the social science subjects in secondary school. In this paper the following research questions will be processed: What are the possibilities of combining the social science subjects (Religion, History, Geography, and Civics) with music? What are teachers’ thoughts on cross-curricular work? The method used in this study is qualitative interviews with four social science-subjects-teachers in secondary school. The results show a big variety in ideas for cross-curricular work, but the informants mostly refer to music and artists from the 20th century.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att skapa en inspirerande kunskapsbas för att möjliggöra framtida samarbete mellan musiklärare och SO-lärare på högstadiet. I denna uppsats kommer följande frågor att behandlas: Vilka möjligheter finns det att kombinera So-ämnena (religion, historia, geografi, samhällskunskap) med musik? Vad har lärarna för tankar om ämnesintegrerande arbete? Metoden som används i denna uppsats är kvalitativa intervjuer med fyra stycken SO-lärare på högstadiet. Resultaten visar på en stor variation i idéer, med huvudsakligt fokus på musik och artister från 1900-talet.</dc:description> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Social studies</dc:subject> <dc:subject>Geography</dc:subject> <dc:subject>History</dc:subject> <dc:subject>Religion</dc:subject> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>Cross-curricular</dc:subject> <dc:subject>Interdisciplinary work</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>Educational science</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Ämnesövergripande</dc:subject> <dc:subject>Tvärvetenskapligt arbete</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>historia</dc:subject> <dc:subject>geografi</dc:subject> <dc:subject>samhällskunskap.</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4394241</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>History is her story too! En kvalitativ undersökning om jämställdhetsperspektiv och urval i undervisning i 1900-talets populärmusikhistoria.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4394241</dc:identifier> <dc:creator>Edström, Anna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Title: Forgotten Role Models - A Qualitative Study on Selection and Equality in 20th Century Popular Music History Education Author: Anna Edström This paper is a qualitative study based on interviews with four music history teachers working at different levels in the Swedish educational system. The intention of the study is to describe how teachers regard their role as mediators of a cultural heritage, how they select educational material and how they work with equality in a subject which traditionally has male-dominated content. The results seem to show that teachers regard themselves as guides, that their objective is to give students a framework then to inspire them to search for more information on their own. Another set of results shows that the selection of educational material is based mainly on personal experiences and that it seems uncommon for music history teachers to use books as educational material. The tenets of the Swedish school system requires teachers to work with equality in all subjects, but this study seems to show that teachers do not have enough pedagogic methods and/or subject-matter knowledge, and in some cases lack the will, to bring equality into their instruction of music history.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Titel: Bortglömda förebilder - en kvalitativ undersökning om jämställdhet i musikhistorieundervisning Författare: Anna Edström Detta examensarbete är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med fyra musiklärare som arbetar i olika delar av utbildningssystemet, och som alla undervisar i musikhistoria på olika sätt. Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare ser på sin roll som förmedlare av ett kulturarv, hur deras urvalsprocess ser ut när de väljer innehåll till sin undervisning, och att undersöka hur de arbetar med jämställdhet i musikhistorieundervisning, ett ämne där historien traditionellt främst skildrar manliga musiker och kompositörer. Resultaten tyder på att lärare ser sig själva som guider, att deras uppgift som guider är att ge eleverna ramar och inspiration till att leta vidare på egen hand. Det visar även på att urvalet av lektionsinnehåll är till stor del ett personligt urval, baserat på egna erfarenheter och upplevelser, samt att det är ovanligt att använda sig av läroböcker i musikhistorieundervisning. Ett annat resultat är att lärare varken har metoder eller kunskap, och i vissa fall även vilja, för att arbeta med jämställdhet så som skolans värdegrund och styrdokument kräver. Kapitel ett består av en inledning där bakgrund presenteras, kapitel två består av syfte och frågeställningar. Därefter presenterar jag i kapitel tre en teoretisk bakgrund, vad som tidigare skrivits och forskats om på området, och i kapitel fyra vilken metod samt vilka tillvägagångssätt jag använt vid insamling av empiri. I kapitel fem presenteras resultaten, för att till sist diskuteras och jämföras med litteraturen i teorikapitlet i kapitel sex.</dc:description> <dc:subject>Utbildning</dc:subject> <dc:subject>Genus</dc:subject> <dc:subject>Jämställdhet</dc:subject> <dc:subject>Musik</dc:subject> <dc:subject>Musikhistoria</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>Music history</dc:subject> <dc:subject>Equality</dc:subject> <dc:subject>Gender</dc:subject> <dc:subject>Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4436498</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Tre basisters fria basspel: Analys av baslinjer över fem stycken framförda på kontrabas</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4436498</dc:identifier> <dc:creator>Carl Johan, Andersson</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to increase the knowledge of three bass players play style. The method used consists of transcriptions of five pieces which been qualitatively analyzed. The chapter of theory brings up the history behind the bass players, Marc Johnson, Eddie Gomez and Scott Lafaro. It also contains a rhythmic chapter and a technical chapter. My conclusions are that the bass players are using notes inside the chords rather than playing notes outside the chords. The bassists are playing longer lines of legato; the use of pedals bringing tension and release. They are also using ghost notes as a kind of percussion. My results also show that the bass lines are quite rhythmically varied where longer passages of rhythmic patterns exists though abit choosy. The appearance of Walking bass does exist but yet as another complimentary in the bass lines.</dc:description> <dc:subject>Upright bass</dc:subject> <dc:subject>jazz</dc:subject> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/vnd.openxmlformats-officedocument.wordprocessingml.document</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4436504</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Tillsammans: En kvalitativ studie av deltagande föräldra</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4436504</dc:identifier> <dc:creator>Christopher, Fossto</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This essay strives to find parent’s role both on group lessons for youths who play guitar, in which the parents too are active students, and in the children’s practice. Are there parents who are more or less involved in their child’s learning process outside the lessons? In what aspect and how have the parent been involved in its child’s learning process, outside the lessons? Have they been involved at all in the child’s learning process outside the lesson? Are there any differences in the childrens amount of practice-time when parents are more involved outside the lessons, than parents who are not? The study concludes that there are connections between highly involved parents that practice a lot and children who practice a lot. The essay also concludes that the parents assist their children with cognitive support and shows other strategies for assistance and completion in their practice. The results of this study originates from data collected from a qualitative enquiry studie with the parents and semi-structured interviews with their children. These data has been analysed and processed through Grounded Theory to form the conclusions of this essay.</dc:description> <dc:subject>Guitar</dc:subject> <dc:subject>Parents</dc:subject> <dc:subject>Group lesson</dc:subject> <dc:subject>Vygotskij</dc:subject> <dc:subject>Suzuki</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4438779</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Jag säger att jag kollar dem hela tiden&quot; - En kvalitativ studie om lektionsupplägg i ämnet musik, visad kunskap och kunskapskrav i två kommunala grundskolor.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4438779</dc:identifier> <dc:creator>Friberg, Madeleine</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att få en inblick i hur två musiklärare på olika skolor utformar musikundervisningen i årskurs 9 för att eleverna ska klara av kunskapskraven. Samtidigt undersöks vad fyra elever ifrån årskurs 9 har för åsikter kring visad kunskap och kunskapskrav. Studiens frågeställningar är: A) Hur utformas musikundervisningen för att lärarna ska kunna bedöma elevernas kunskaper? B) Vilken möjlighet anser eleverna att de har att visa sina kunskaper i musik? och slutligen C) Vilken kunskap har eleverna om de olika kunskapskraven i musik? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att intervjua två lärare och fyra elever från två kommunala grundskolor. Resultatet visar att lärarna planerar och utformar musikundervisningen för att eleverna ska få prova på och kunna visa sin kunskap i de olika momenten som finns i kunskapskraven. Lärarna skapar även bedömningssituationer under terminens gång för att kunna bedöma eleverna. Eleverna anser sig bli bedömda hela tiden när lärarna går runt och lyssnar på hur de spelar på instrumenten, men vet även att det finns speciella tillfällen för redovisningar inför lärarna. Lärarna pratar om kunskapskraven men eleverna minns inte mycket av det som sägs.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this thesis is to get an insight into how two music teachers in different schools structure their music education in year 9, so that the students are offered possibilities to achieve the knowledge requirements. At the same time four students in year 9 were examined and questioned about their opinion regarding shown knowledge and the knowledge requirements for the music course. The questions of the thesis are: A) How do the teachers structure their music education to assess the students knowledge? B) What possibilities do the students have to show their knowledge to the teachers? and finally C) What do the students know about the knowledge requirements in the school subject music? Semi-structured interviews were performed with two teachers and four students at two different municipal secondary schools. The results show that the teachers plan and structure their music lessons in a way where the students are able to try all the aspects in the knowledge requirements. The teachers also create situations of assessment during the semester to be able to assess the students. The students believe that they are being assessed all the time when teachers walk around and listen to how they play the instruments, but they also know that there are special occasions with presentations in front of the teacher. The teachers talk about the knowledge requirements, but the students do not remember that much of all that is being said.</dc:description> <dc:subject>Lärare</dc:subject> <dc:subject>Musiklektion</dc:subject> <dc:subject>Musik</dc:subject> <dc:subject>Kunskapskrav</dc:subject> <dc:subject>Bedömning</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Teacher</dc:subject> <dc:subject>Music Lesson</dc:subject> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>Knowledge Requirements</dc:subject> <dc:subject>Assessment</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4300498</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Reflektion - Ett verktyg för förändring och utveckling i lärandepraxis</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4300498</dc:identifier> <dc:creator>Nilsson, Christel</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studien har sitt fokus på reflektion som verktyg för utveckling och förändring i lärandepraxis. Med utgångspunkt i aktionsforskning har jag följt mitt och mina sex lärarkollegers gemensamma reflektionsarbete på Kulturcentrum Skåne under ett läsår. Kulturcentrum Skåne är ett utåtriktat regionalt centrum för musik, teater och konst som bland annat driver en treårig eftergymnasial kulturutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. All verksamhet genomsyras av ett konstruktionistiskt förhållningssätt där dokumentation och reflektion utgör en stor del av arbetsprocessen. Lärarteamet har tre timmar gemensam reflektion per vecka. Syftet med dessa timmar är att utveckla ett verktyg som tränar upp lärarnas förmåga att verbalisera, formulera och kommunicera den egna praktiken. Syftet är också att lärarna genom insikt och förståelse ska bli mer villiga att förändra den egna praktiken. För att analysera detta har en bakgrundsstudie gjorts av olika teoretiska aspekter på begreppet reflektion som är relevanta för reflektionsarbetet. Uppsatsen består därför av en omfattande teoretisk del som belyser olika teoretiska aspekter på begreppet reflektion samt en mindre empirisk resultatdel som behandlar lärarteamets gemensamma reflektionssamtal. Ett huvudresultat för denna uppsats är att det tar och krävs tid för att få till stånd ett fungerande och utvecklande reflektionsarbete. Detta första reflektionsår har varit en inkänningsfas där lärarteamet har haft en undersökande och förutsättningslös inställning till detta arbete. Året har dock visat på förändringar i enskilda undervisningssituationer samt en utveckling i lärarteamets förhållningssätt till reflektion. Reflektionsarbetet har också lett till vissa gemensamma förhållningssätt till eleverna som går utbildningen. Däremot är det för kort tid att påvisa generella och genomgripande förändringar i lärarnas sätt att undervisa. Detta gör att jag nu väljer att följa lärarteamets reflektionsarbete under ytterliggare ett år. I den kommande magisteruppsatsen kommer fokus ligga på vad lärarteamet innehållsmässigt kommer fram till i de gemensamma diskussionerna och om det är möjligt att påvisa generella och genomgripande förändringar i undervisningen.</dc:description> <dc:subject>reflektion</dc:subject> <dc:subject>Aktionsforskning</dc:subject> <dc:subject>gruppreflektion</dc:subject> <dc:subject>dokumentation</dc:subject> <dc:subject>sokratiskt samtal</dc:subject> <dc:subject>kreativt samtal</dc:subject> <dc:subject>reflection-in-action</dc:subject> <dc:subject>reflection-on-action</dc:subject> <dc:subject>fenomenologi</dc:subject> <dc:subject>hermeneutik</dc:subject> <dc:subject>Kulturcentrum Skåne</dc:subject> <dc:subject>konstruktionistiskt förhållningssätt</dc:subject> <dc:subject>kuturutbildning</dc:subject> <dc:subject>Reggio Emilia</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2002</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4333219</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikaliskt uttryck genom digitalt skapande - En kvalitativ studie med elever i årskurs 8</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4333219</dc:identifier> <dc:creator>Chroscielewski, Emma</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Olika erfarenheter av musikskapande tillsammans med läroplanens kunskapskrav har bidragit till intresset för denna studie, som undersöker det digitala musikskapandets betydelse i musikundervisningen. Syftet med undersökningen är att se om det digitala musikskapandet kan vara ett bra alternativ och komplement till det mer traditionella och om det kan tillföra något till musikskapande i skolan. Frågeställningarna som valts för denna studie är: Vilken betydelse kan digitalt musikskapande ha i grundskolans musikundervisning? Vilken betydelse har digitalt musikskapande för elever som saknar eller har brister i sina instrumenttekniska kunskaper? Kvalitativa intervjuer som kompletterats med en observation har använts som metod för att få fram resultatet som pekar på att digitalt musikskapande är till stor hjälp för elever i musikskapande i skolan idag. Resultatet visar att programmet kan hjälpa elever med de delar i skapandet där färdigheter saknas eller är bristfälliga. Att använda digitalt skapande har också visat sig fungera bra för elever med kunskaper på olika nivåer och det erbjuder på så sätt musikskapande för alla. I en uppgift som den jag i studien fått undersöka, ryms arbete med flera av läroplanens kunskapskrav.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Different experiences together with the new curriculum for elementary school, created an interest which partly lead to this thesis, examining the importance of digital music making in the musical education. The purpose is to examine digital music creation as an alternative way of creating music and the contribution of it to music creation in elementary school. The following questions were used in the examination: What is the importance of digital music creation in the musical education in elementary school? What is the importance of digital music creation for students in lack of instrumental skills? Observations as well as interviews are both part of the qualitative method to obtain the result showing the contribution of digital music creation. The digital tools used by the students in the creative process helped them in a lot of ways. The result showed that students in different levels in instrumental skills were able to use the digital tools that offer music creation for everyone. Several parts in the new curriculum were included in the digital music task.</dc:description> <dc:subject>musikskapande</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>musiklärare</dc:subject> <dc:subject>grundskola</dc:subject> <dc:subject>Musik</dc:subject> <dc:subject>skola</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>digitalt musikskapande</dc:subject> <dc:subject>digitala verktyg</dc:subject> <dc:subject>dator</dc:subject> <dc:subject>kreativitet</dc:subject> <dc:subject>instrumentspel</dc:subject> <dc:subject>komposition. Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>School</dc:subject> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>Elementary School</dc:subject> <dc:subject>Music teacher</dc:subject> <dc:subject>Digital Music making</dc:subject> <dc:subject>Digital tools</dc:subject> <dc:subject>Creativity</dc:subject> <dc:subject>Composition</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4333262</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>En modell för dramaturgisk förståelse - scenkonstdramaturgi i praktik och teori</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4333262</dc:identifier> <dc:creator>Knapasjö, Adam</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This essay is partly a commentary to my work with the staging of the project &quot;Installagrafi scenotion&quot; which I did in autumn 2013, and partly an investigation in how the dramaturgical understanding of a staged artwork can be displayed through a graphic model.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Denna uppsats är dels en utvecklad verkkommentar till det praktiska iscensättningsarbete med titeln &quot;Installagrafi scenotion&quot; som jag genomförde under hösten 2013, och dels en undersökning i hur den dramaturgiska förståelsen av ett verk kan gestaltas i en grafisk modell.</dc:description> <dc:subject>Dramaturgi</dc:subject> <dc:subject>scenkonst</dc:subject> <dc:subject>Teaterns teori och praktik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Teatervetenskap</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4333533</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Eget material eller utgivna läromedel - Läromedel på estetiska programmets Gehörs- och Musiklära 1</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4333533</dc:identifier> <dc:creator>Rudolf, Jonas</dc:creator> <dc:creator>Lindell Gilleberg, Martin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studiens syfte är att ge en bild av hur lärare i gehörs- och musiklära 1 (GeMu 1) väljer och arbetar med läromedel till kursen. Studiens fokus ligger på hur lärares tolkning av styrdokumenten påverkar läromedelsurvalet, samt hur kollegiala samarbetsformer spelar in när lärare väljer läromedel. Studien består av fem intervjuer i vilka GeMu-lärare har berättat om deras val av läromedel samt hur styrdokument och samarbete mellan lärare påverkar vilka läromedel som väljs. Lärarna som intervjuats är verksamma på kommunala gymnasieskolor i södra Sverige och undervisar i kursen GeMu 1. Studien visar att de GeMu-lärare som deltog i studien ofta utgår ifrån sin egen GeMu-metodik vid läromedelsval och att utsträckningen av samarbetet med andra GeMu-lärare varierar. Studien visar vidare att egenproducerade läromedel är användbara, främst på grund av att de är anpassningsbara och enkla att förändra. Studien visar även att de intervjuade lärarna tolkar styrdokumenten olika. För att ge en mer likvärdig undervisning och en rättvisare bedömning samarbetar lärarna dock ofta för att komma till ett samförstånd kring undervisningens innehåll.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The study aims to provide a picture of how teachers in music theory and ear training choose and work with teaching material for the upper secondary school course “Gehörs- och musiklära 1”, which translates into “Ear training and music theory 1”. The focus of the study is on how the teachers&apos; interpretations of the national governing documents affects the selection of teaching material, and how collaboration between teachers comes into play when teachers choose teaching material. The study consists of five interviews in which teachers in ear training and music theory share their views about the choice of teaching material, and how the national governing documents for upper secondary music theory education and teachers’ collaboration affects that decision. The teachers who were interviewed are active in upper secondary schools in southern Sweden and teach the music theory course. The study shows that the teachers in the study in choose teaching material based on their own personal educational thoughts with some influence from other teachers. The teachers use self-produced learning material extensively, which the study shows can be useful if they are made accessible for other teachers. The study shows that teachers interpret the governing documents differently, and that they often collaborate to provide a more equal level of education between schools and a more fair assessment.</dc:description> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Samarbete mellan lärare</dc:subject> <dc:subject>Styrdokument</dc:subject> <dc:subject>GeMu-lärare</dc:subject> <dc:subject>GeMu</dc:subject> <dc:subject>Läromedel</dc:subject> <dc:subject>Gehörs- och musiklära</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Ear training and music theory</dc:subject> <dc:subject>Teaching materials</dc:subject> <dc:subject>Music theory teachers</dc:subject> <dc:subject>National governing documents</dc:subject> <dc:subject>Teacher collaboration</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4333680</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Sopran eller alt? En studie i röstkategorisering hos sångpedagoger</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4333680</dc:identifier> <dc:creator>Larsson, Camilla</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of the study is to examine in what way singing teachers from different genres relate to categorization of the female singing voice. Information has been collected through interviews with six singing teachers, active at different levels. The method applied is qualitative interview inspection. The results show that the six singing teachers have different views of voice categorization of their students. Three out of six consider voice categorization important while the rest do not consider this being relevant to the learning situation. The categorization procedures used by the singing teachers varies between the informants. The teachers state that they combine knowledge acquired from their own education in combination with personal skills derived from practical teaching experience. Thereby they claim to have found a method for voice categorization suitable for their individual pedagogical aims.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka hur sångpedagoger i olika genrer förhåller sig till röstkategorisering av den kvinnliga sångrösten. Data har insamlats genom intervjuer med sex sångpedagoger verksamma på olika nivåer, från kulturskola till musikhögskola. Metoden som tillämpats är kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet visar att de sex pedagogerna har olika syn på röstkategorisering. Tre av sex anser det vara viktigt medan de övriga inte anser att det är något sångpedagogen bör ta upp med sina elever. Tillvägagångssätten på vilka sångpedagogerna hävdar att de kategoriserar röster skiljer sig åt. De säger sig kombinera kunskap de förvärvat under sin utbildning med praktiskt kunnande härlett ur personlig lärarerfarenhet, och har därigenom funnit ett tillvägagångssätt för röstkategorisering som passar deras pedagogiska syften.</dc:description> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>ansatsrör</dc:subject> <dc:subject>stämbandslängd</dc:subject> <dc:subject>stämband</dc:subject> <dc:subject>omfång</dc:subject> <dc:subject>tessitura</dc:subject> <dc:subject>registerskarvar</dc:subject> <dc:subject>register</dc:subject> <dc:subject>klangfärg</dc:subject> <dc:subject>mezzosopran</dc:subject> <dc:subject>alt</dc:subject> <dc:subject>sopran</dc:subject> <dc:subject>sångröst</dc:subject> <dc:subject>rösttyp</dc:subject> <dc:subject>röstläge</dc:subject> <dc:subject>röstkategorisering</dc:subject> <dc:subject>röstfack</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>voice categorization</dc:subject> <dc:subject>fach</dc:subject> <dc:subject>voice classification</dc:subject> <dc:subject>singing voice</dc:subject> <dc:subject>soprano</dc:subject> <dc:subject>alto</dc:subject> <dc:subject>contralto</dc:subject> <dc:subject>mezzosoprano</dc:subject> <dc:subject>timbre</dc:subject> <dc:subject>register transitions</dc:subject> <dc:subject>range</dc:subject> <dc:subject>vocal range</dc:subject> <dc:subject>vocal folds</dc:subject> <dc:subject>length of vocal folds</dc:subject> <dc:subject>vocal tracts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4336396</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Djembe och Sabar i Sverige. Hur upplever förmedlare av två västafrikanska musik- och danstraditioner sina möten med det svenska musiksamhället?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4336396</dc:identifier> <dc:creator>Ringdahl, Hanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur förmedlare, i detta fall välutbildade och erfarna lärare, dansare och musiker inom de västafrikanska traditionerna Djembe och Sabar upplever sina möten med det svenska musiksamhället när de lär ut och praktiserar dessa traditioner i Sverige. Den viktigaste forskningsfrågan är därför: Vad berättar förmedlare av de västafrikanska musik- och danstraditionerna Djembe och Sabar om sina möten med publik och elever i Sverige? Detta är en kvalitativ studie som baseras på intervjuer. Resultaten visar att informanterna har upplevelser av att: a) förutsättningarna för lärande när det gäller och musik och dans i Sverige respektive i Västafrika skiljer sig markant åt, b) de västafrikanska traditionerna löper risk att förenklas och missförstås när de tolkas i det svenska musiksamhället, c) en av orsakerna till detta är att det svenska samhällets mera formella och teoretiska undervisningstraditioner skiljer sig från den muntliga kultur som präglar undervisningen i Guinea, Senegal och Gambia, d) dessa skillnader kan leda till fruktbara möten mellan västafrikanska musiker och lärare å ena sidan och deras svenska kolleger å den andra, samt att e) kunskapen och traditionen hos utövare av och lärare i Djembe- och Sabartraditionerna bidrar till ett positivt kulturellt inflöde i det svenska samhället.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of the study is to explore how skilled mediators, i.e. teachers, musicians and dancers of the African traditions Djembe and Sabar experience their encounters with the Swedish musical society when they communicate these African traditions in Sweden. The main research question posed in this study is therefore articulated already in the subtitle of the thesis: How do mediators of West African dance and music traditions experience their encounters with Swedish musical society? The study is based on interviews, using a qualitative method. The results show that the informants have experiences indicating that a) the prerequisites of learning and communicating music and dance differ a lot between Africa and Sweden. b) when native African dance and music traditions are transferred to a country with large cultural differences, such as Sweden, the interpretation of these traditions may become over-simplified and misleading, c) possible reasons for this is that teaching methods of Sweden and those of Guinea, Senegal and Gambia differ: in the African context, an oral way of communicating knowledge is used, wheras a theoretical and formal method is more frequent in the Swedish context, d) these differences may lead to interesting meetings and collaborations between musicians and dancers from Guinea, Senegal, Gambia and Swedish musicians and music teachers, and e) the Djembe and Sabar practitioners knowledge and traditions contribute to a positive cultural influx in Swedish musical society.</dc:description> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>informellt lärande</dc:subject> <dc:subject>formellt lärande</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Djembe</dc:subject> <dc:subject>Sabar</dc:subject> <dc:subject>västafrikansk dans och musik</dc:subject> <dc:subject>kulturella möten</dc:subject> <dc:subject>kulturell identitet</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>West African music and dance</dc:subject> <dc:subject>cultural identity</dc:subject> <dc:subject>cultural encounters</dc:subject> <dc:subject>informal education</dc:subject> <dc:subject>formal education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4342278</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musiklärares kommunikation med kroppen - en studie om musiklärares syn på användning av kroppsliga rörelser och uttryck i musikundervisning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4342278</dc:identifier> <dc:creator>Sjögren, Sofia</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I denna studie undersöks hur fyra musiklärare, vilka undervisar den kommunala grundskolans äldre elever, ser på sin icke-verbala kommunikation genom kroppsliga rörelser och uttryck i sin musikundervisning. För att undersöka detta valdes frågeställningarna: Hur ser musiklärare på sin användning av kroppsliga rörelser och uttryck i musikundervisning? Vilka funktioner anser lärarna i studien att deras kroppsliga rörelser och uttryck fyller i undervisningen? Med inspiration av metoden stimulated recall filmades fyra musiklärare vid vardera ett undervisningstillfälle, vilket senare användes som stimulus för minnet och för att synliggöra lärarnas kroppsliga rörelser i kvalitativa intervjuer med musiklärarna. Resultatet visar att musiklärarna använder sig av såväl medvetna som omedvetna kroppsliga rörelser och uttryck när de undervisar för att få uppmärksamhet, för att förtydliga budskapet, men också för att skapa relationer till sina elever.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study investigates how four music teachers, teaching in municipal lower secondary schools, perceive their use of non-verbal communication through body movements and expressions in their teaching. In order to investigate this, the following questions were selected: How do music teachers perceive their use of body movements and expressions in music teaching? What functions do the teachers in the study consider their body movements and expressions to have in teaching? The method used in the study was based on stimulated recall. The four teachers were each filmed during a lesson, and the film was then used in qualitative interviews with the teachers, to stimulate their memories and visualize their body movements. The findings show that the music teachers, consciously as well as sub-consciously, use body movements and expressions to attract attention, clarify their message and build relationships with their pupils.</dc:description> <dc:subject>kroppsspråk</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>communication</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>undervisning</dc:subject> <dc:subject>musiklärare</dc:subject> <dc:subject>lärare</dc:subject> <dc:subject>icke-verbal kommunikation</dc:subject> <dc:subject>kommunikation</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>non-verbal communication</dc:subject> <dc:subject>teacher</dc:subject> <dc:subject>music teacher</dc:subject> <dc:subject>teaching</dc:subject> <dc:subject>body language</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4353220</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Är musik- och kulturskolan till för alla</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4353220</dc:identifier> <dc:creator>Lindelöf, Johan</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I detta arbete är en undersökning av huruvida musik- och kulturskolan når ut till alla barn och ungdomar i samhället. Syftet är att undersöka om kulturskolor runt om i landet har en konkret arbetsplan för att deras verksamhet når ut till alla barn- och ungdomar i deras verksamhetsområde. Metoden som används är en enkätundersökning som skickats till samtliga musik- och kulturskolor i Sverige. Denna enkät kompletteras med kvalitativa intervjuer med två verksamhetschefer från två olika musik- och kulturskolor. Resultaten visar att få skolor har en arbetsplan att nå ut till alla men också att många skolor har förutsättningar att nå ut till fler genom att till exempel bredda sitt utbud. Samtidigt tycks en bredare nationell ansats behövas för att kartlägga området och för utvecklandet av metod och strategier för att möta denna politiska utmaning.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This thesis concerns the community school of music and art and if they reach out to every child and youth in our society. The aim of the present study is to investigate the community school of music and art around Sweden to see if they have a workplan to reach all the youths in their community. The methods I used are both quantitative and qualitative. Empirical data was collected through a survey I sent to all the community school of music and art in Sweden. I also made qualitative interviews with two principals of community schools of music and art. The results shows that few schools have an action plan to reach everybody but also that many schools have the ability to reach out by for example broadening their courses. In order for the community school of music and art to fulfil the political expectations on their activities, a central initiative for mapping the field and its central topics and development of methods and strategies would be called for.</dc:description> <dc:subject>Musik- och kulturskola</dc:subject> <dc:subject>Kommunal musikskola</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>utbildningspolitik</dc:subject> <dc:subject>frivillig utbildning</dc:subject> <dc:subject>undervisning</dc:subject> <dc:subject>musik. Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>community school of music and art</dc:subject> <dc:subject>education politics</dc:subject> <dc:subject>voluntary education</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>instrument</dc:subject> <dc:subject>music teaching.</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4253212</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Stormar, krig och arga gudar: En undersökning av sex filmer om den grekiska antiken</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4253212</dc:identifier> <dc:creator>Bexell, Alva</dc:creator> <dc:subject>filmvetenskap</dc:subject> <dc:subject>religion</dc:subject> <dc:subject>filmer baserade på grekiska myter</dc:subject> <dc:subject>filmer om antiken</dc:subject> <dc:subject>Hercules</dc:subject> <dc:subject>peplos</dc:subject> <dc:subject>Iliaden</dc:subject> <dc:subject>Troy</dc:subject> <dc:subject>Clash of the Titans</dc:subject> <dc:subject>Neo-mythologism</dc:subject> <dc:subject>religion och konflikt</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4253286</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Momsteatern-teatern som ville få kritik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4253286</dc:identifier> <dc:creator>Elséus, Daniel</dc:creator> <dc:subject>Momsteatern</dc:subject> <dc:subject>teater</dc:subject> <dc:subject>profil</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Journalistik</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4253322</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Tala om tungor - dialekter i svenska film</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4253322</dc:identifier> <dc:creator>Jönsson, Adrian</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Varför talar man s.k. rikssvenska i svensk film och vilken dramaturgisk påverkan har språkbruk? Genom att behandla dialekter som stilelement undersöker uppsatsen hur dialekter används i nutida svensk spelfilm utifrån David Bordwells teorier om dramaturgisk motivation. Dialekt och rikssvenska sätts även i mediehistorisk kontext i syfte att ta reda på hur och varför rikssvenskan blev en språklig standard i svensk spelfilm.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This paper is an investigation of the dramaturgical effects of regional dialects in contemporary Swedish feature film and the motivation behind the use of the, unofficial, standard Swedish, “rikssvenska”. Through the narrative theories of David Bordwell and by treating dialects as an element of style, it investigates how dialects can be motivated within a film narrative. By placing dialects as well as standard Swedish in a historical context it also investigates how standard Swedish came to be the norm in Swedish film.</dc:description> <dc:subject>dialekt</dc:subject> <dc:subject>svensk film</dc:subject> <dc:subject>språkbruk</dc:subject> <dc:subject>dialect</dc:subject> <dc:subject>accent</dc:subject> <dc:subject>swedish film</dc:subject> <dc:subject>film style</dc:subject> <dc:subject>filmstil</dc:subject> <dc:subject>svenska</dc:subject> <dc:subject>sociolekt</dc:subject> <dc:subject>language</dc:subject> <dc:subject>rikssvenska</dc:subject> <dc:subject>riksspråk</dc:subject> <dc:subject>standard swedish</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4253506</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Med videon som väska - En auteurstrukturalistisk analys av Pipilotti Rists videokonst</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4253506</dc:identifier> <dc:creator>Kangro, Oscar</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">On the borderline between video art, avant-garde film and popular culture we find the unique artist Pipilotti Rist. Over the past 28 years Rist has made a vast amount of art which she states reassembles her handbag. Regardless if it is a full room video installation, a single channel video, a still picture or a performance based act such as crawling your way onto the price ceremony at the Venice biennale, Rist has a significant artistic touch that makes her art truly personal. This essay intends to analyze the works mainly based on film made either for single channel projections or for multichannel ones. Is it possible to call a video artist an auteur? Through an auteur structuralistic analysis, this essay will answer that question and point out the elements as well as important events that make her works of art unique.</dc:description> <dc:subject>Pipilotti Rist</dc:subject> <dc:subject>video art</dc:subject> <dc:subject>videokonst</dc:subject> <dc:subject>avant-garde</dc:subject> <dc:subject>modern auteur</dc:subject> <dc:subject>Contemporary art</dc:subject> <dc:subject>videoart as film</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Arts and Architecture</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4253593</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>It&apos;s more than singing and dancing, right? - Musikalnummer och karaktären</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4253593</dc:identifier> <dc:creator>Stilling, Maria</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">En karaktär i en musikalfilm bör framföra sina musikalnummer av en anledning. För att veta varför behöver vi se på det som finns runt karaktären när numret framförs och hur det påverkar karaktären. Genom analyser av musikalnummer i Hair (1979, Milos Forman) och Hairspray (2007, Adam Shankman) försöker den här uppsatsen svara på detta. Förutom analyserna tar den här uppsatsen upp musikalens dualfokus, hur karaktärer byggs upp och den roll mise-en-scène har i en film.</dc:description> <dc:subject>Musikal</dc:subject> <dc:subject>Karaktär</dc:subject> <dc:subject>Hair</dc:subject> <dc:subject>Hairspray</dc:subject> <dc:subject>Mise-en-scène</dc:subject> <dc:subject>Musical</dc:subject> <dc:subject>Character</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4254240</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Dresscode - En studie i filmisk kostymering i förhållande till klädkoder och färglära.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4254240</dc:identifier> <dc:creator>Ivarsson, Susanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Uppsatsen Dresscode behandlar kostym ur ett lättare genusperspektiv där vikt läggs på hur klädkoder representerar olika personer. För att förstå sambandet mellan vardagliga klädkoder och kostymens utveckling kommer bådas historier att gås igenom. Våra koder och våra kläder är under ständig utveckling och kostymörers lek med vad vi uppfattar som exempelvis gott respektive ont spelar hela tiden på denna förändring. Det är en fin balans mellan att förnya en kod och att skapa förvirring.</dc:description> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4254443</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”Purely and simply ... evil.”-John Carpenter och ondskans inkarnationer</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4254443</dc:identifier> <dc:creator>Karlsson, Karsten</dc:creator> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4254692</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Mental beredskap för musikelever</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4254692</dc:identifier> <dc:creator>Sörensen, Ellen</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Titel: Mental beredskap för musikelever - Vad säger musiklärare om hur de arbetar med mental träning i sin undervisning. Studiens syfte är att belysa vad musiklärare säger om hur de använder mental träning i sin undervisning. Studien lyfter, genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i musik och mental träning, fram dessa lärares tankar. Resultaten visar att lärarna upplever att mental träning ger positiva effekter för sina elever, dels i deras musicerande och del i deras sätt att hantera sin tillvaro som musiker. Lärarna upplever att mental träning minskar elevernas stress och att de har fått eleverna att börja reflektera över sig själva mer än tidigare. Lärarna beskriver även hur de tillsammans med eleven skapar mål som gör att det enklare för eleven att veta var de ska sträva mot. Ämnen som behandlas är bland annat stress, mål, närvaro och risker med mental träning.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: Mental preparedness for music pupils – what do music teachers say about how they work with mental training in their teaching? The purpose of this study is to see how music teachers who work with mental training and music teaching, perceive their work with mental training in their teaching. The study is based on qualitative interviews with four teachers, who teach music and mental training. The results show that teachers perceive that mental training produces positive effects for their students, partly in their music making and partly on their skills in managing their lives as musicians. The teachers claim that mental exercises reduce stress, and that they also the make them reflect about themselves more than before. Teachers also describe how they, together with their pupils, create goals that will make it easier for the pupils to know where they should strive towards. Topics covered include: Stress, goals, presence and risks of mental training.</dc:description> <dc:subject>Mental exercise</dc:subject> <dc:subject>undervisningsmetode</dc:subject> <dc:subject>Educational science</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>stressreducering</dc:subject> <dc:subject>Mental träning</dc:subject> <dc:subject>teaching methods</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>stress reduction</dc:subject> <dc:subject>music pedagogy</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4254735</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Var det där övning? - en studie om jazzmusikers syn på skillnaden mellan att spela och att öva</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4254735</dc:identifier> <dc:creator>Nordström, Sebastian</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate how six jazz musicians perceive the difference between playing and practicing, their ideas of playing and practicing and how their understanding of the two words has changed in the course of the past years, and also what they think of the distinction between playing and practicing. Six professional jazz musicians were interviewed and the results of the interviews were then analyzed, categorized and compared to previous research in related areas. The results indicate that most of the participants in the study make a personal distinction between playing and practicing. However, most of them do not believe that this distinction is of any importance for musical development. Even though several participants claim to benefit from the distinction between playing and practicing, they still state that this distinction is optional and that it is not perceived as important to everybody. According to the participants, the difference between playing and practicing appears to be connected to how a musician chooses to focus. Previous research on practice does not rule out this kind of definition.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med den här studien är att undersöka hur sex jazzmusiker upplever skillnaden mellan att spela och att öva, hur de ser på sitt spelande respektive övande och hur synen på dessa två begrepp har förändrats under årens gång, samt även vad de har för tankar kring distinktionen mellan de två begreppen. Sex professionella jazzmusiker intervjuades och resultatet från intervjuerna analyserades, kategoriserades och jämfördes med tidigare forskning inom besläktade forskningsområden. Resultaten visar att de flesta av deltagarna gör en personlig distinktion mellan att spela och att öva. De flesta av dem tror dock inte att en distinktion är nödvändig för att kunna utvecklats musikaliskt. Även om flera deltagare säger sig uppleva fördelar av att göra en distinktion mellan att spela och att öva, konstaterar de att detta är frivilligt och inte passar alla. Enligt deltagarna verkar skillnaden mellan begreppen ha att göra med vad en musiker fokuserar på. Tidigare forskning om övning utesluter inte denna definition av skillnaden mellan att spela och att öva.</dc:description> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>practicing a musical instrument</dc:subject> <dc:subject>jazz</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>Educational science</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>spela musik</dc:subject> <dc:subject>öva på ett musikinstrument</dc:subject> <dc:subject>playing music</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4255238</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Sångares sceniska handlingsutrymme. En undersökande studie om utvecklandet av normkritisk pedagogik i klassisk sångundervisning.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4255238</dc:identifier> <dc:creator>Bergstam, Linnea</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Att stå på scen och sjunga inför en publik innebär på många sätt att iklä sig en roll. Den västerländska konstmusiken och opera är traditionstyngda genrer med starka normer för hur sångare ska bete sig på scen. Normer i samhället i stort påverkar människors medvetna och omedvetna livsstilsval och värderingar, samt förmåga att förändra sin livssituation. De hänger ihop med makt och fungerar hämmande och begränsande för de som avviker ifrån normerna. Sångare undslipper inte samhälleliga normer, utan de kroppar som ses på en scen antas representera kroppen i samhället. Studiens syfte är tvådelat, där det första är att undersöka hur tre regissörer, sångare och pedagoger använder normkritik i sitt arbete. Det andra syftet är att studera huruvida normkritisk pedagogik i klassisk sångundervisning kan frigöra sångares sceniska handlingsutrymme. Metoden för genomförandet är intervjuer och deltagande observation. Tre sångare, pedagoger och regissörer som på olika sätt arbetar normkritiskt intervjuades. Litteratur och informanternas utsagor låg till grund för en workshop och masterclass med klassiska sångare på Musikhögskolan i Malmö. Resultaten visar på att sångstudenterna i många avseenden agerade könsstereotypt på scen. Lek med och ifrågasättande av stereotyper samt övningar som belyser makthierarkier användes för att medvetandegöra studenterna kring normer. Resultatet visar även på vikten av pedagogens medvetenhet kring vilka studenter som tillåts ta plats på scen och vem som i och med detta måste ge plats.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Singing on stage is in many ways equivalent to dressing up as a character. Western classical music and opera are both genres with heavy traditions of how to act on stage. Norms in society in general affect how people consciously and subconsciously lead their lives, what their values are and what ability they have to change their life. Norms are connected with power and impede and restrict deviation from the norm. Singers are in no way exempt from these, the human bodies seen on stage are assumed to represent the human body in society. The aims of this study are twofold, where the first one is to examine how three directors, singers and pedagogues use a non-normative approach in their daily work. The second aim is to explore whether non-normative pedagogy applied to classical singing could help emancipate singers&apos; discretionary power on stage. The methods used are qualitative interviews and participant observations. Three singers, pedagogues and directors who work non-normatively were interviewed. Literature and statements from the interviewed subjects were used to create a workshop and master class for classical singers at the Malmö Academy of Music. The results show that in many ways the singing students acted within gender norms on stage. Questioning these stereotypes by using exercises aimed to illustrate power hierachies were used to raise awareness of existing norms. The results also show the importance of the teacher&apos;s understanding of who is allowed to claim space on stage and who, as a result of this, must step aside.</dc:description> <dc:subject>handlingsutrymme</dc:subject> <dc:subject>opera</dc:subject> <dc:subject>sångundervisning</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>normer</dc:subject> <dc:subject>normkritik</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>norms</dc:subject> <dc:subject>Social science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>norm critique</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>singing education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4255567</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Lust på scen – en kvalitativ studie för att få en inblick i fem sångares upplevelse av sceniskt framträdande.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4255567</dc:identifier> <dc:creator>Falkenström, Sofie</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Detta examensarbete syftar till att undersöka fem sångares upplevelser av att stå på scen och genom att se hur de beskriver lustfyllda upplevelser, skapa förståelse för vilka eventuella faktorer som kan spela in för upplevelsen, samt hur övning och förberedelser påverkar upplevelsen. I Litteraturöversikten presenteras begreppen känsla, lust, olust, njutning, flow och upplevelse. I metodkapitlet förklaras val av metod och arbetets process. I resultatet redovisas de faktorer som enligt informanterna skapar förutsättningarna för lust och flow samt för hur det känns att uppleva detta. Studien visar att den avgörande faktorn är att de är professionella och har mycket fokus på förberedelse och hur de tacklar publikreaktioner.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This paper aims to explore the experiences of five singers on stage and by seeing how they describe passionate experiences, creating an understanding of the circumstances that may affect the experience, and how practice and preparation affects the experience. In the theoretical background the concepts of feeling, passion, aversion, enjoyment, flow and experience are presented. The method chapter explains the choice of methodology and the working progress. The result shows what elements are needed according to the informants to achieve a state of passion and flow as well as what it feels like to experience these concepts. The study shows that the crucial element is that they are professional and have a lot of focus on preparation and how they tackle audience reactions.</dc:description> <dc:subject>Stage</dc:subject> <dc:subject>Singing</dc:subject> <dc:subject>Professionalism</dc:subject> <dc:subject>Preparation</dc:subject> <dc:subject>Passion</dc:subject> <dc:subject>Flow</dc:subject> <dc:subject>Audience</dc:subject> <dc:subject>Experience</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>Educational science</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Förberedelse</dc:subject> <dc:subject>Lust</dc:subject> <dc:subject>Publik</dc:subject> <dc:subject>Scen</dc:subject> <dc:subject>Sång</dc:subject> <dc:subject>Upplevelse</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4466365</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>En skådespelare som alla andra: levda erfarenheter av rasifiering och desorientering i vita teaterrum</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4466365</dc:identifier> <dc:creator>Forsheden Sidoli, Elinor</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this thesis is to highlight how gender and racialisation shapes lived experiences within the Swedish theatre context. The study is based on interviews with four non-white actors working or studying in Sweden. To interpret the material from the interviews I use narrative analysis and draw on Sara Ahmed’s queer phenomenology and its concept of orientation. I use a phenomenological perpective on gender and race, along with theories of racialisation and representation when analysing the material. My study shows that the informants experience the theatre as a white space, which disorientates their non-white bodies. Racialisation and disorientation happens when the white bodies that inhabit the theatre space denies non-white experiences and make them invisible. The production of stereotypical representations of non-white bodies on the theatre stage works as a process of othering, which creates further disorientation. In order to change the theatre space non-white bodies has to arrive to and inhabit them and thus enable orientation for themselves and non-white bodies arriving after them.</dc:description> <dc:subject>teater</dc:subject> <dc:subject>representation</dc:subject> <dc:subject>kön</dc:subject> <dc:subject>rasifiering</dc:subject> <dc:subject>fenomenologi</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Genusvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4469071</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Lyssna och Lira! - En narrativ studie om ensemblespelets utveckling inom Svensk Folkmusik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4469071</dc:identifier> <dc:creator>Tullberg, Markus</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">This thesis examines the emerging scene of ensemble playing in Swedish traditional music from the beginning of the 1980s until present day. It is focused around eight interviews with some of the most influential musicians on the scene. All of them are still active today both as performers and teachers. The theoretical framework is mainly based around two different standpoints; Narrative analysis and the concept of Legitimate peripheral participation as formulated by Jean Lave and Etienne Wenger. The narrative perspective gives the researcher a tool to understand the progression of the individual story while the theories of Lave &amp; Wenger lend themselves well to analyse the communities of practise that appears in the interviews. Communities of practises appear on many different levels and scales. The different bands are perhaps the most obvious community. This is a place for learning and evolving as a musician. There is also a very strong connection between the members of different bands. This makes it productive to view the members of the scene of ensemble playing as part of a shared community, a community that manifests itself through various musical collaborations The study gives an insight of how the concept of the contemporary traditional musician has evolved through the establishing of work process within the ensembles. The interviewed musicians share a collective idea about the musician as a flexible professional who is quick to grasp new musical situations and is prepared and competent to contribute in the process of creating musical arrangements. The results open the door to many different speculations about topics such as the institutions of learning traditional music, storytelling as a mean to pass on knowledge and how the communities might keep evolving in the future. These topics could be the base of new studies.</dc:description> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4496346</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Den normkritiska föreställningen – hur görs den?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4496346</dc:identifier> <dc:creator>Björs, Brita</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Hur iscensätter man en föreställning och ett samtal om sexualitet och normkritik med musik som medel? I denna aktionsforskningsstudie har jag fördjupat mig i arbetet kring en kreativ process, nämligen utvecklingsarbetet av The Erotica Project – Våga! som en produktion för högstadiet och gymnasiet som bygger på frågor om sexualitet och normkritik. Konceptet består av en föreställning med efterföljande samtal samt ett inspirationsmaterial. Det som studeras är fas 1 av utvecklingsarbetet: brainstorm-arbetet med att omarbeta föreställningen, skapa samtalsunderlag samt utveckla ett inspirationsmaterial. Syftet med studien är att på detaljnivå studera en kreativ process. Jag vill synliggöra hur en dylik utvecklingsprocess går till och hur man kan gå till väga om man vill knyta ett praktiskt konstnärligt, kreativt arbete till litteratur och forskning. Processen med The Erotica Project – Våga! studeras utifrån forskning om normkritisk pedagogik, sexualitet och sexualundervisning samt i relation till idén om musik som medel. Studiens data är samlat dokumenterat material från The Erotica Projects fyra arbetsdagar hösten 2012, som jag har gått igenom, analyserat och därefter valt ut intressanta partier. I resultatkapitlet redovisas sådant som framkommit under processens gång i fem temafält: Process och projekt, Koncept, Sexualitet och identitet, Normkritisk pedagogik samt Musik som medel. Det som slutligen framkommer i resultatdiskussion är att trots att projektledaren, det vill säga jag, till viss del brast i sitt uppdrag så rullade projektet på bra tack vare aktionsforskningens reflekterande process samt projektgruppens styrkor: humor, flow och synergieffekt. The Erotica Project – Våga! fas 1 avslutas med nya insikter både gällande de teoretiska delarna, processen och arbetssättet.</dc:description> <dc:subject>normkritisk pedagogik</dc:subject> <dc:subject>normer</dc:subject> <dc:subject>sexualitet</dc:subject> <dc:subject>identitet</dc:subject> <dc:subject>projekt</dc:subject> <dc:subject>projektledning</dc:subject> <dc:subject>process</dc:subject> <dc:subject>föreställning</dc:subject> <dc:subject>samtal</dc:subject> <dc:subject>musik som medel</dc:subject> <dc:subject>aktionsforskning.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4461479</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Kvinnliga meningsskapare - en feministisk och intersektionell analys av två nya svenska filmer</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4461479</dc:identifier> <dc:creator>Haggren, Edith</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Uppsatsen analyserar två nya svenska filmer: Återträffen (2013) och Nånting måste gå sönder (2014). Hur förhåller sig de kvinnliga huvudkaraktärerna i respektive film till de patriarkala konventioner, som Laura Mulvey beskrev för nästan 40 år sedan? Med utgångspunkt i Mulveys teorier och kompletterat av såväl amerikanska som svenska film- och genusforskare, diskuteras karaktärernas framställning, maktordning, objekt/subjektposition ur ett feministiskt och intersektionellt perspektiv.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This essay analyzes two new Swedish movies: The Reunion (Återträffen, 2013) and Something Must Break (Nånting måste gå sönder, 2014). How do the female leading characters in these movies relate to the patriarchal conventions described by Laura Mulvey nearly 40 years ago? Based on Mulveys theories, and supplemented by american as well as swedish scholars, the depiction, hierarchy and object/subject position are discussed from a feminist and intersectional perspective.</dc:description> <dc:subject>svensk film</dc:subject> <dc:subject>feminism</dc:subject> <dc:subject>Laura Mulvey</dc:subject> <dc:subject>intersektionalitet</dc:subject> <dc:subject>the male gaze</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>maktordning</dc:subject> <dc:subject>patriarkala strukturer</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4461869</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Likvärdig bedömning i grundskolans musikämne?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4461869</dc:identifier> <dc:creator>Wall, Hannes</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I egenskap av lärarstudent med ett år kvar av utbildningen har jag fortfarande vissa svårigheter med att tolka den nya läroplanen, Lgr 11. Jag har därför undersökt hur yrkesaktiva lärare tolkar och hanterar den nya läroplanen. Studien innehåller också en analys av likvärdigheten av lärarnas tolkningar eftersom nya rapporter påpekar bristande likvärdighet i den svenska skolan. Studien är kvalitativ och datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer med fem högstadielärare i Malmöområdet. Resultatet presenteras i fyra olika avsnitt, (i) lärarnas syn på förberedelsearbetet med den nya läroplanen, (ii) lärarnas tolkning och arbete med läroplanens värdeord, (iii) lärarnas tolkning och arbete med otydliga begrepp i läroplanen, (iv) lärarnas arbete med mellanbetygen (D och B). Resultatet visar att det finns tydliga skillnader i hur lärare tolkar och använder sig av läroplanen. De har även haft olika förutsättningar på skolorna vid implementeringsarbetet. Slutsatsen är att lärarnas skiljda tolkningar påverkar likvärdigheten av bedömningen genom att lärare har olika förväntningar på vad elever ska prestera för att nå ett visst kunskapskrav. Det tydliggörs även att trots att den nya läroplanen hade som mål att skapa likvärdig bedömning så har detta ännu inte uppnåtts.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">As a teacher student with only one year left until fully educated, I still have some difficulties completely understanding and interpreting the new curriculum, Lgr 11, for the higher grades of Swedish elementary school. Therefore I examined how working teachers tend to interpret and deal with this new curriculum. The thesis also contains an analysis of the teachers’ answers in the perspective of equivalent and fair assessment between different schools with the background of research saying schools differ a lot when it comes to assessing the pupils with the use of the curriculum. The thesis uses a qualitative method and the data is acquired through interviews with five teachers. The main results of the thesis are presented in four different themes, (i) the teachers’ preparations with the new curriculum, (ii) how teachers interpret and deal with the value words in the curriculum, (iii) how teachers interpret and deal with the term personal musical expression and (iv) how teachers use the grades D and B, which lack any specific grade criteria other than that the student shall reach a majority of the criteria for the higher grade (C and A). The findings show that there are obvious differences in how the teachers interpret and deal with the curriculum as well as in their perception of the prerequisite of the implementation and preparation with the new curriculum. The main conclusion is that these differences affect the equivalence and fairness of the assessment of pupils by putting up different expectations for the same grade criteria. It also show that in spite the will of the authorities to create equivalent assessment with the new curriculum, at least so far, it seems to be a quite difficult task as it has not yet been reached.</dc:description> <dc:subject>betyg</dc:subject> <dc:subject>implementering av läroplan</dc:subject> <dc:subject>kunskapskrav</dc:subject> <dc:subject>läroplan</dc:subject> <dc:subject>grundskola</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>skola</dc:subject> <dc:subject>likvärdighet</dc:subject> <dc:subject>Lgr 11</dc:subject> <dc:subject>Musiklärare</dc:subject> <dc:subject>bedömning</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>betygskriterier. Social Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>music teacher</dc:subject> <dc:subject>assessment</dc:subject> <dc:subject>equality</dc:subject> <dc:subject>equivalence</dc:subject> <dc:subject>school</dc:subject> <dc:subject>curriculum</dc:subject> <dc:subject>grades.</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1529982</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Vilken roll spelar pianot i countrymusiken? - En undersökning riktad till pianister, pianopedagoger och klasslärare i musik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1529982</dc:identifier> <dc:creator>Johansson, Elisabet</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: What part does the piano play in country music? – A study intended for pianists, piano pedagogues and class teachers in music Author: Elisabet Johansson The purpose of this essay is to find out what part the piano plays in country music. The research includes an interview with an artist from Texas and an analysis of five chosen music examples. The research question is: What part does the piano play in country music and how can that knowledge influence my teaching as a piano pedagogue and class teacher in music? Four result areas appear and they are Piano as a rhythmic instrument, Piano as a lead-instrument, The piano’s interaction with the singer and The influences of the piano from other genres. The study concludes that there are different parts for the piano in country music. There is also a specific interaction with the singer that is shown through some different techniques. Finally it presents how this can affect the role as a piano pedagogue and class teacher in music through different ways of teaching about country music, theory, interaction and improvisation. Syftet med denna uppsats är att ta reda på pianots roll inom countrymusiken. Detta görs ge-nom en intervju med en artist från Texas och en analys av fem utvalda musikexempel. Den övergripande forskningsfrågan är: Vilken roll spelar pianot i countrymusiken och vilken betydelse kan kunskapen om detta få i min undervisning som pianopedagog och klasslä-rare i musik? Fyra resultatområden framkommer och dessa är Pianot som rytminstrument, Pianot som lead-instrument, Pianots samspel med sångaren/sångerskan och Pianots influen-ser från andra genrer. Studiens slutsats är att det finns några olika roller som pianot har inom countrymusiken. Det finns också ett specifikt samspel med sångaren/sångerskan som visar sig med hjälp av några olika tekniker. Slutligen presenteras hur detta kan påverka rollen som pia-nopedagog och klasslärare i musik genom olika sätt att undervisa om countrymusik, teori, samspel och improvisation.</dc:description> <dc:subject>country music</dc:subject> <dc:subject>styles in country music</dc:subject> <dc:subject>rhythmic instruments</dc:subject> <dc:subject>lead instrument</dc:subject> <dc:subject>interaction</dc:subject> <dc:subject>countrymusik</dc:subject> <dc:subject>stilar inom countrymusiken</dc:subject> <dc:subject>rytminstrument</dc:subject> <dc:subject>samspel</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1530000</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Ensemblelärarens betydelse för en jämställd undervisning - En studie om elevers musicerande på gymnasiets estetiska program, inriktning musik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1530000</dc:identifier> <dc:creator>Corduneanu, Daiana</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: The ensemble teachers importance for an equal education – A study of students musicality in the upper secondary schools aesthetic program, direction music Author: Daiana Corduneanu The purpose of this paper is to study how music teachers look at the relation between gender and the choice of the instruments drums, bass, guitar and piano within the genres pop and rock. The goal is also to get an answer on how music teachers, with their ideas on male and female behaviour, create opportunities and obstacles while teaching. Four interviews have been carried out and the informants are music teachers working at an upper secondary school. These interviews are the foundation of this paper which represents a qualitative science method. All informants are working or have been working as ensemble teachers at a music program. The results of the study show that there is a difference on how male and female teachers relate to gender while teaching. The informants are all more or less aware of the male domination on the instruments drums, bass, guitar and piano, but the female teachers engage themselves more by trying to inspire the female students to play an instrument. There is seldom a discussion concerning gender on the informant&apos;s workplace and the reason seems to be that the un-even distribution of the instruments is not looked upon as a problem. Syftet med detta arbete är att undersöka musiklärares syn på förhållandet mellan genus och val av instrumenten trummor, bas, gitarr och piano inom pop- och rockgenren. Målet är även att få svar på hur musiklärare, med sina idéer om manligt och kvinnligt, skapar möjligheter och hinder i undervisningen. Fyra intervjuer av musiklärare på gymnasiet har genomförts, vilket innebär att forskningsmetoden är kvalitativ, och är underlaget för denna uppsats. Samt-liga informanter jobbar eller har jobbat som ensemblelärare på ett musikprogram. Resultaten av undersökningen visar att det är skillnad mellan hur manliga och kvinnliga lärare förhåller sig till genus i undervisningssammanhang. Informanterna är alla mer eller mindre medvetna om den manliga dominansen bland instrumenten trummor, bas, gitarr och piano, men de kvinnliga lärarna engagerar sig mer och försöker på egen hand inspirera sina kvinnli-ga elever till att spela ett instrument. Det diskuteras sällan frågor som rör genus på informan-ternas arbetsplatser och anledningen ligger i att instrumentens ojämna fördelning inte ses som ett problem.</dc:description> <dc:subject>gymnasieskola</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>instrumental distribution</dc:subject> <dc:subject>upper secondary school</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>instrumentfördelning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1530017</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Classical Guitar and Playing-Related Musculoskeletal Problems - A Systematic Review</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1530017</dc:identifier> <dc:creator>Johnson, David</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Traditional classical guitar playing position — using a footstool for the left foot to elevate the leg — is considered by some guitar pedagogues to be an important risk factor for developing Playing-Related Musculoskeletal Disorders (PRMD) among guitarists; alternative supports for the classical guitar have emerged in the past three decades as a putatively more healthy method of sitting with the instrument. This review study aimed to determine what research currently exists concerning classical guitar playing position and the risk of PRMD, and of classical guitar and PRMD in general. A systematic search was performed on the online database Web of Knowledge and the Performance Arts Medicine Association (PAMA) online bibliography, and a manual search was performed on the journal, Medical Problems of Performing Artists. The search yielded a total of thirteen articles concerning classical guitar and PRMD, none of which specifically address playing position as a risk factor. The quality of the relevant articles was low; none were constructed to allow for analysis of basic epidemiological measures such as prevalence, incidence or relative risk. This study found that there was no conclusive scientific evidence that alternative supports are healthier or even as healthy as the traditional footstool. Den traditionella sittställningen för klassiskt gitarrspel med en fotpall under vänster fot som höjer upp vänster ben anses av vissa gitarrpedagoger vara en viktig riskfaktor för utvecklandet av spel-relaterade muskuloskeletala besvär. Alternativa hjälpmedel har utvecklats under de sista tre decennierna som ett påstått hälsosammare sätt att sitta med gitarren. Denna litteraturgranskande forskningsuppsats ämnar fastslå vilken vetenskaplig kunskap som finns angående ämnet klassiskt gitarrspelsätt och risk för relaterade muskuloskeletala besvär samt klassiskt gitarrspel och risk för muskuloskeletala besvär. En systematisk sökning genomfördes i vetenskapsdatabasen Web of Knowledge och online databasen för Performance Arts Medicine Association (PAMA). Det gjordes även en manuell sökning i tidskriften Medical Problems of Performing artists. Sammanlagt från dessa källor fanns tretton artiklar som rörde klassisk gitarr och muskuloskeletala besvär; inga av dessa behandlade sittställning som en specifik riskfaktor. Kvaliteten på de inkluderade artiklarna var låg; inga var konstruerade så att det gick att avgöra viktiga epidemiologiska mått såsom prevalens, incidens och relativ risk. Resultatet av denna studie var att det inte finns någon vetenskaplig evidens för att alternativa hjälpmedel är hälsosammare eller ens lika hälsosamma som den traditionella fotpallen.</dc:description> <dc:subject>klassisk gitarr</dc:subject> <dc:subject>spelrelaterade besvär</dc:subject> <dc:subject>sittställning</dc:subject> <dc:subject>hälsa</dc:subject> <dc:subject>classical guitar</dc:subject> <dc:subject>performance-related musculoskeletal injury</dc:subject> <dc:subject>playing position</dc:subject> <dc:subject>health</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1530029</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Kreativitet i instrumentalundervisning - Hur kan man som instrumentalpedagog skapa förutsättningar för eleven att utveckla sin musikaliska kreativitet?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1530029</dc:identifier> <dc:creator>Olsson, Jakob</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title in English: Creativity in instrumental teaching - How can the instrumental teacher create the necessary conditions for pupils to develop their musical creativity? This paper seeks to answer the question: How can the instrumental teacher create the conditions for pupils to develop their musical creativity? The study is based on qualitative interviews with three people who are both professionally active musicians and educators. The discussion draws on the findings in the interviews as well as theoretical concepts concerning creativity in education. The theoretical background includes a brief historical overview of research on the concept of creativity. The theory chapter further addresses how social relationships and environment can affect creativity. Various concepts related to creativity are highlighted, such as “lateral thinking”, “intuition”, “improvisation” and “flow”. The relationship between knowledge and creativity, what can hinder creativity and creativity in teaching are other aspects which are discussed. The conclusions of the study concern basic approaches to the educational work, different methods to work with creativity in instrumental teaching and other aspects that affect the conditions for pupils to develop their musical creativity. Denna uppsats söker besvara frågan: Hur kan man som instrumentalpedagog skapa förutsättningar för eleven att utveckla sin musikaliska kreativitet? Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med tre personer som både är professionellt verksamma musiker och pedagoger. Det som framkommer i intervjuerna tillsammans med den teoretiska bakgrunden ligger till grund för slutsatserna. Den teoretiska bakgrunden innehåller en kort historik om kreativitetsforskning och begreppet kreativitet. Teorikapitlet tar vidare upp hur sociala relationer och miljö kan påverka kreativitet. Olika begrepp som är kopplade till kreativitet belyses som lateralt tänkande, intuition, improvisation och flow. Sambandet mellan kunskap och kreativitet, vad som kan hindra kreativitet och kreativitet i undervisning är andra aspekter som teorikapitlet belyser. Slutsatserna i studien berör det pedagogiska arbetet, metoder för att arbeta med kreativitet i instrumentalundervisning och övriga aspekter som påverkar förutsättningarna för eleven att utveckla sin musikaliska kreativitet.</dc:description> <dc:subject>creativity</dc:subject> <dc:subject>instrumental teaching</dc:subject> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>kreativitet</dc:subject> <dc:subject>instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1537818</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Röstproblem - professionella sångares berättelse</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1537818</dc:identifier> <dc:creator>Finnberg, Helén</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Vocal problems. What professional singers say about vocal problems. Language: Swedish The essay is about five professional singers and their experiences of vocal problems. The purpose is to get knowledge about vocal problems and prophylactic work. The purpose is also to contribute with further understanding of the complexity of the singing profession to help singers to relate to their voices so that their voices will last for a long career. Through quality interviews my informants have talked about their experiences of being professional singers and how they relate to their voices. The results show that they all have experienced vocal problems of some sort. These vocal problems have mainly occurred because of bad technique when they speak or sing. Most of them say that the vocal problems occurred when they were in their training and were yet not fully developed vocally. However two informants say that they have experienced vocal problems which had an impact on their profession. Since the body is your instrument, to prevent vocal problems they say it is important to take care of your health. Uppsatsen handlar om fem professionella sångares upplevelser av röstproblem. Syftet är att få mer kunskap om röstproblem och förebyggande arbete. Vidare är syftet att bidra till en djupare förståelse av sångutövandets komplexitet och därmed bidra till att sångare förhåller sig till sin röst så att den håller ett helt yrkesverksamt liv. Genom kvalitativa intervjuer har mina informanter fått berätta om sina erfarenheter av att vara professionell sångare och hur de har förhållit sig till sin röst. Resultatet visar att de alla upplevt röstproblem i någon form. Huvudsakligen har dessa röstproblem uppkommit på grund av dålig teknik i tal eller sång. De flesta säger dock att deras röstproblem uppkom under utbildningstiden då de ännu hade outvecklade röster. Det är dock två informanter som säger att röstproblemen gått ut över yrkesutövningen. Eftersom kroppen är en sångares instrument menar de att det är viktigt att ta hand om sin hälsa för att förebygga röstproblem.</dc:description> <dc:subject>professionella sångare</dc:subject> <dc:subject>röstproblem</dc:subject> <dc:subject>interviews</dc:subject> <dc:subject>quality methods</dc:subject> <dc:subject>voice care</dc:subject> <dc:subject>singing</dc:subject> <dc:subject>professional singers</dc:subject> <dc:subject>vocal problems</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>röstvård</dc:subject> <dc:subject>kvalitativ metod</dc:subject> <dc:subject>intervju.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1537822</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Den ryska pianoskolan i Sverige - En studie av rysk pianometodik i en svensk musikpedagogisk kontext</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1537822</dc:identifier> <dc:creator>Persson, Louise</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">English title: The Russian Piano Method, a study of Russian piano methods in a Swedish pedagogical context Author: Louise Persson The purpose of this study is to examine how Russian piano teachers work with their students in Sweden. The study is primarily based upon interviews with three piano teachers who are working within Swedish voluntary music education, which allowed me to learn their thoughts on their teaching and the teaching of their colleagues. Russian piano teachers working in Sweden have specific ideas about priorities and pedagogy. Their teaching is characterized by an ambitious approach to the student&apos;s development, mainly through a classical repertoire; an emphasis on music making from an early age; and a distinct method of cultivating familiarity with the keyboard, thereby laying a solid foundation for the future. The Russian method, however, seems to be completely dependent upon Russian conditions; it can therefore be assumed that, over time, it will cease to exist in a Swedish context. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pianopedagoger med ryskt ursprung arbetarmed sina elever i Sverige. Studien utgår huvudsakligen ifrån intervjuer med tre pianopedagoger som jobbar inom den svenska frivilliga undervisningen, och genom dessa intervjuer har jag fått ta del av deras tankar runt sin egen och andras undervisning. Mina resultat visar att pedagogerna har en konkret bild av vad de tycker är viktigt och hur de vill jobba med detta. Utmärkande för deras undervisning är den ambitiösa inställningen till elevens utveckling utifrån en klassisk repertoar, vikten av musicerande från tidig ålder kombinerat med att tydligt främja ett naturligt förhållningssätt till klaviaturen och därigenom lägga en bra grund inför framtiden. Den ryska metoden verkar emellertid vara direkt anknuten till ryska förhållanden, och kan därför antas att med tiden upphöra existera i en svensk kontext.</dc:description> <dc:subject>Piano education</dc:subject> <dc:subject>Russian piano method</dc:subject> <dc:subject>Pedagogy</dc:subject> <dc:subject>Didactics</dc:subject> <dc:subject>Voluntary music education</dc:subject> <dc:subject>Pianoundervisning</dc:subject> <dc:subject>Rysk pianometodik</dc:subject> <dc:subject>Pedagogik</dc:subject> <dc:subject>Didaktik</dc:subject> <dc:subject>Frivillig musikundervisning.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1537851</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikterapi vid Huntingtonssjukdom - en studie av möjligheter baserade på forskningsrön och beprövad erfarenhet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1537851</dc:identifier> <dc:creator>Salmonsson, Karolina</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Music therapy for Huntington&apos;s disease - a study on opportunities based on research findings and best practices. This study aims to investigate how music therapy can be helpful as treatment for patients with Huntington´s disease. Qualitative interviews form the basis of the investigation. Five informants participated in the study and all of them had different points of entry to the subject. The results from the interviews provide knowledge about Huntington´s disease and music therapy and how you can combine knowledge from these two fields to expand treatment possibilities. A detailed explanation of the diagnosis is given, which means a better understanding of the symptoms and of the course of the disease. Furthermore it describes how a music therapeutic work functions and what general effects it might have as treatment. Conclusions could be drawn from the results that in many ways music therapy can be a helpful treatment in the case of Huntington´s disease. Finally a proposal for further research in view of what is revealed in this study is presented. Denna studie syftar till att undersöka på vilket sätt musikterapi kan vara till hjälp vid Huntingtons sjukdom. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för den undersökning som genomförts. Fem informanter deltog i studien och samtliga av dem hade olika ingång till ämnet. Resultatet från intervjuerna ger kunskap om Huntingtons sjukdom och musikterapi samt hur man utifrån de kunskaperna kan skräddarsy ett behandlingsprogram. En ingående förklaring av diagnosen ges för att ge ökad förståelse för symptom och sjukdomsförlopp. Vidare beskrivs hur musikterapeutiskt arbete fungerar och vilken verkan det allmänt kan få som behandlingsmetod. Slutsatser som kunnat dras från studien är att musikterapi på många sätt bör kunna vara till hjälp vid Huntingtons sjukdom. Avslutningsvis presenteras ett förslag på fortsatt forskning.</dc:description> <dc:subject>Huntington´s disease</dc:subject> <dc:subject>music therapy</dc:subject> <dc:subject>psychiatry</dc:subject> <dc:subject>neurology</dc:subject> <dc:subject>psychiatric treatment</dc:subject> <dc:subject>Huntingtons sjukdom</dc:subject> <dc:subject>musikterapi</dc:subject> <dc:subject>psykiatri</dc:subject> <dc:subject>neurologi</dc:subject> <dc:subject>psykiatriska behandlingsmetoder</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1463725</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Men det går ju i alla fall framåt! Eller..? - En jämförande studie av genuspedagogisk litteraturs utveckling över tid.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1463725</dc:identifier> <dc:creator>Kring, Maria</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">We are at least moving forward! Aren´t we..? - A study of genderpedagogic litterature´s development over time. This study is aimed at comparing two different scripts from the genre of pedagogical gender to see how it has developed over time. The two books I have compared are “Godmorgon pojkar och flickor, om språk och kön i skolan”, in English: ”Good morning boys and girls, about language and sex in school” (Einarsson &amp; Hultman 1984) och ”Modiga prinsessor och ömsinta killar, genusmedveten pedagogik i praktiken”, in English: “Brave princesses and gen-tle guys, genderawareness within pedagogical practice” (Olofsson 2007). I have also investigated how Olofsson (2007) is responding to more recent gendertheories that include things like ethnic background, class and sexuality in its practice. I have been using textanalysis as a method for my studies. The results show that the differences between how gender is discussed and tackled is not very great when comparing the two books, despite the fact that there is an age difference of more than twenty years between them. I also discovered that Olofsson (2007) is not as up to date with the current gender theories as one may have expected, considering how recent it was published. Den här studien syftar till att jämföra två litterära verk ur den genuspedagogiska genren för att se hur denna utvecklats över tid. De två böcker jag jämfört är ”God morgon pojkar och flickor, om språk och kön i skolan” (Einarsson &amp; Hultman 1984) och ”Modiga prinsessor och ömsinta killar, genusmedveten pedagogik i praktiken” (Olofsson 2007). Dessutom har jag under-sökt hur Olofssons (2007) bok korresponderar med aktuella genusteorier som inkluderar fak-torer som etnicitet, klass och sexualitet i sin praktika. Jag har använt mig av material- och textanalys som metod för min jämförande undersökning. Resultatet av min studie visar att det inte är så stor skillnad i de båda böckernas sätt att angripa och diskutera genuspedagogiken, trots att det gått mer än tjugo år mellan deras tillkomst, samt att Olofsson (2007) inte behandlar genusteorin på ett så aktuellt sätt som man kanske skulle förmoda med tanke på dess aktuella publicering.</dc:description> <dc:subject>litterature</dc:subject> <dc:subject>Key words: Gender</dc:subject> <dc:subject>queer theory</dc:subject> <dc:subject>studies</dc:subject> <dc:subject>utveckling.</dc:subject> <dc:subject>skolan</dc:subject> <dc:subject>feminism</dc:subject> <dc:subject>genuspedagogik</dc:subject> <dc:subject>genuslitteratur</dc:subject> <dc:subject>queerteori</dc:subject> <dc:subject>intersektionalitet</dc:subject> <dc:subject>development</dc:subject> <dc:subject>schools</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1463737</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”Är du en kvinnlig trummis?” - en kvalitativ studie om kvinnor inom jazz- och improvisationsmusik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1463737</dc:identifier> <dc:creator>Wrede, Elin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Title: “Are You a Female Drummer –a study about women within jazz and improvisation music” The purpose of this study is to reflect over the situation for women within the jazzscene. Manyfemale instrumentalist in the past have been forgotten. Why is that? What can be done to reach a more equal distribution between men and women who plays jazz? The basis of this study is the interviews of four professional jazz-musicians, all female with several years of experience in the business. The conclusion of this study, is that children and youths are influenced by parents, teachers, idols and other people in their surroundings; in their choice of instruments and style of music. The lack of female pioneers is one of the reasons why so few girls specialize in an instrument within the genre of jazz music. Another conclusion from this study, is that quality and skills, almost always are compared with male musicans. An enhanced gender awareness within the genre, could hopefully lead to more young women starting to play jazz. Syftet med denna studie är att reflektera över hur situationen för kvinnor inom jazz- och improvisationsmusik ser ut idag. Många kvinnliga instrumentalister genom tiderna har fallit i glömska. Men vad beror detta på och vad kan göras för att nå en jämlikare fördelning mellan kvinnor och män som utövar musik inom jazz- och improvisationsmusik? Uppsatsens underlag består av intervjuer med totalt fyra professionella jazz- och improvisationsmusiker. Samtliga kvinnor med flera års yrkeserfarenhet i branschen. Resultatet av studien visar att barn och ungdomar påverkas av föräldrar, lärare, idoler och andra personer i sin omgivning i fråga av val av instrument och musikstil. Bristen på kvinnliga förebilder är en av orsakerna till varför det idag finns så få tjejer som specialiserar sig på att spela instrument inom jazz- och improvisationsmusik. En annan slutsats från den här studien, är att kvalité och kunnande, nästan alltid jämförs med manliga musiker. En ökad genusmedvetenhet inom genren kan förhoppningsvis leda vidare till att allt fler unga tjejer söker sig till att börja spela jazz.</dc:description> <dc:subject>jazz</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>equality</dc:subject> <dc:subject>standards</dc:subject> <dc:subject>pioneers</dc:subject> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>jämställdhet</dc:subject> <dc:subject>normer</dc:subject> <dc:subject>förebilder</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2008</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1464070</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Proletariatets polyfoni - – Västerländsk harmonik i kinesisk musik under 1900-talets första hälft</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1464070</dc:identifier> <dc:creator>Peterson, Klas</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Title: Proletarian polyphony - Western harmony in Chinese music from the first half of the 20th century The aim of this essay is to examine the use of harmony and polyphony in Chinese music from the first half of the 20th century. Traditional Chinese music contains no chords and no polyphony. At the turn of the 20th century China showed an increasing interest in European culture and music. Many Chinese asserted that the cause of Europe’s political and military success was to find in its culture. Therefore, as part of a highly politically directed process, Chinese melodies were arranged with chords and parts in a western manner. In this essay the music in three different collections of revolutionary songs from the first half of the 20th century is analyzed regarding harmony and polyphony. The harmony in this music is strongly affected by the Chinese pentatonic setting. The examination shows that the bass part often looses its unique position in forming the harmony. Common practice principles of chord tone doubling aren’t always followed. Put together this sometimes makes interpretation of chords unclear. The bass part is occasionally heterophonically linked to the melody. Genuinely Chinese chord progressions and cadenzas are revealed. Sometimes the music has two roots: one for the melody and another one for the harmony. The essay also contains an outline of music in 20th century China. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man använt harmonik och stämföring i Kina under första halvan av 1900-talet. I traditionell kinesisk musik finns inga ackord och ingen flerstämmighet. Vid sekelskiftet 1900 började man i Kina visa ett allt större intresse för Europas kultur och inte minst dess musik. Många i Kina hävdade att orsaken till Europas politiska och militära framgångar fanns i dess kultur och som del i en i hög grad politiskt styrd process började man efter västerländsk förebild sätta ackord och stämmor till kinesiska melodier. I denna uppsats analyseras musiken i tre olika samlingar med revolutionära sånger från 1900-talets första hälft hur den i grunden västerländska harmoniken och flerstämmigheten använts i Kina. Den harmoniska satsen i den undersökta musiken påverkas starkt av den pentatoniska kinesiska melodiken. Undersökningen visar att basstämman ofta förlorat sin särställning och formbildande funktion samt att traditionella principer för ackordtonsfördubbling inte alltid följs. Sammantaget gör det att ackordtydningen ofta blir oklar. Basstämman är också ibland heterofont kopplad till melodin. Genuint kinesiska ackordföljder och kadenseringar blottläggs. Ibland har musiken två grundtoner, en för melodin och en för harmonierna. I uppsatsen ges också en historisk översikt över musiken i 1900-talets Kina.</dc:description> <dc:subject>Chinese music</dc:subject> <dc:subject>voice leading</dc:subject> <dc:subject>cadenza</dc:subject> <dc:subject>pentatonic</dc:subject> <dc:subject>music theory</dc:subject> <dc:subject>kinesisk musik</dc:subject> <dc:subject>harmonik</dc:subject> <dc:subject>stämföring</dc:subject> <dc:subject>kadens</dc:subject> <dc:subject>pentatonik</dc:subject> <dc:subject>musikteori</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1469039</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Val och ideal – en studie av musiken i rytmikundervisningen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1469039</dc:identifier> <dc:creator>Stensson, Annika</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Det här arbetet handlar om musikaliska ideal i rytmikundervisningen på högskolenivå. Följande frågor behandlas i arbetet: Vilken roll har musiken i rytmikundervisningen? Vilka musikaliska ideal beskrivs? Utifrån vilka kriterier väljer musikhögskolornas rytmikutbildningar musikmaterial i sin undervisning och hur ser materialet ut? Arbetet bygger på tre kvalitativa intervjuer som har genomförts med två kursledare för ryt-mikutbildningarna på musikhögskolorna i Göteborg och Malmö, samt en professor i rytmik i Stockholm. Huvudresultatet av intervjuerna och den genomgångna litteraturen visar på att det har funnits ett tydligt musikaliskt ideal inom rytmiken men att idealet i och med rytmikens spridning har luckrats upp. Idag finns det förmodligen lika många musikideal som det finns rytmikpedagoger. Materialet man använder sig av i undervisningen skiljer sig åt väsentligt mellan de olika musikhögskolorna. Det finns också många tillvägagångssätt och många olika syften vid val av musik i undervisningen. En gemensam musikalisk grund för rytmikutbildningarna i Sverige är enligt de intervjuade inte aktuellt. Title: Choices and ideals – a study of music in the teaching of eurhythmics. The main purpose of this study was to examine the musical ideals and criteria for the selection of music in eurhythmics teaching in higher musical education in Sweden. The following questions will be treated: Which role does the choice of music play in the teaching of eurhythmics? What musical ideals are described? Which criteria govern the choice of music at the Musical Academies in Stockholm, Göteborg and Malmö? What does the musical material look like? The study was conducted on the basis of three qualitative interviews with two course instruc-tors, responsible for the higher musical education of eurhythmics in Göteborg and Malmö and a professor of eurhythmics in Stockholm. The result of the study shows that the musical ideals that once existed, are less obvious nowadays. Today there are probably as many musical ideals as there are pedagogues of eurhythmics. The musical material used at these three Academies of Music mentioned above, differs a lot from each other. The interviewees use different courses of action in their teaching as well as in their purpose of choosing music. According to the interviewees´ descriptions, a common ground of musical ideals or a com-mon syllabus for the Academies of Music in Sweden will not come into question.</dc:description> <dc:subject>higher musical education</dc:subject> <dc:subject>Keywords: eurhythmics</dc:subject> <dc:subject>kursplaner</dc:subject> <dc:subject>musikrepertoarer</dc:subject> <dc:subject>musikhögskolor</dc:subject> <dc:subject>rytmik</dc:subject> <dc:subject>musical repertoire</dc:subject> <dc:subject>syllabi</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1416067</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Låtskapande och genus - Hur beskriver kvinnliga respektive mannliga singer-songwriters sitt låtskrivande? Hur kan likheter respektive skillnader förklaras?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1416067</dc:identifier> <dc:creator>Gustafsson, Ida</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">English title: Song writing and gender. The purpose of this study has been to find out if there are any differences between women&apos;s and men&apos;s song writing processes, primarily in the singer/songwriter genre. I have interviewed three female songwriters and three men about their way of writing songs. The result shows mainly that there are not any gender related differences in the way songs are written, with the exception of a few deviations. Equity feminism theory has provided a way for me to understand my results. Upbringing is one of the causes behind them. Syftet med detta arbete har varit att ta reda på om det finns några skillnader i kvinnligt och manligtlåtskapande inom främst singer-songwriter genren. Jag har intervjuat tre kvinnliga låtskrivare och tre män om deras sätt att skriva låtar. Resultatet visar främst på att det inte finns några könsrelaterade skillnader i skapandet med undantag för ett par avvikelser. Utifrån likhetsfeministisk teori har jag fått möjlighet att förstå mina resultat. De kan relateras till uppfostran.</dc:description> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>song writing</dc:subject> <dc:subject>singer-songwriter</dc:subject> <dc:subject>equity feminism</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>låtskapande</dc:subject> <dc:subject>likhetsfeminism </dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1435176</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Ockuperad film – Kurosawas filmproduktion under de amerikanska ockupationsåren, 1945-52</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1435176</dc:identifier> <dc:creator>Bengtsson, Henrik</dc:creator> <dc:subject>One Wonderful Sunday (Subarashiki nichiyobi)</dc:subject> <dc:subject>No Regrets for Our Youth (Waga seishun ni kuinashi)</dc:subject> <dc:subject>The Men Who Tread on the Tiger’s Tail (Tora no o wo fumu otokotachi)</dc:subject> <dc:subject>USA:s ockupation av Japan 1945-52</dc:subject> <dc:subject>Akira Kurosawa</dc:subject> <dc:subject>Japansk filmhistoria</dc:subject> <dc:subject>Drunken Angel (Yoidore tenshi)</dc:subject> <dc:subject>Stray Dog (Nora Inu)</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Arts and Architecture</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Litteraturvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2008</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1515759</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>En uppsats om en uppsats - En historia om hur olika ting kan påverka en uppsats</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1515759</dc:identifier> <dc:creator>Mars, Annette</dc:creator> <dc:creator>Pahmp, Annette</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Jag gjorde en resa till Gambia för att med fältstudier och intervjuer samla material till en uppsats. Under resans gång påverkades det arbetet av faktorer som fick mig att ändra forskningsfrågan till att slutligen gälla hur fyra gambiska ungdomar förhåller sig till musik. Jag råkade även ut för tekniska missöden som gjorde att jag inte hade mycket material att bearbeta när jag kom hem. Denna uppsats handlar därför om hur ämnesvalet för en studie kan påverkas av ett forskningsetiskt synsätt, ekonomiska förutsättningar och tekniska missöden. Uppsatsen handlar även om insamling och sammanställning av material samt hur man möter problem under en forskningsprocess.</dc:description> <dc:subject>Hermeneutik</dc:subject> <dc:subject>fenomenologi</dc:subject> <dc:subject>etnografisk process</dc:subject> <dc:subject>skrivprocess</dc:subject> <dc:subject>intervjuer</dc:subject> <dc:subject>fältstudier</dc:subject> <dc:subject>validitet</dc:subject> <dc:subject>Gambia</dc:subject> <dc:subject>ungdomars musik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2002</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1515769</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Läroprocesser i en kulturell kontext - Ett musikprojekt i Gambia för och med svenska och gambiska högstadieungdomar</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1515769</dc:identifier> <dc:creator>mars, Annette</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Learning processes in a cultural context. – A music project with Swedish and Gambian secondary school students. This essay is about a cross-cultural music performance project between Swedish and Gambian youths. As a researcher, I am especially interested in learning processes among youth musicians. I have the focus on the young peoples learning processes. This interest perspective in this topic has come from the experience I have gained as a music teacher both in Sweden and Gambia. The research takes place in Gambia with a group of Swedish and Gambian youths whom during two weeks time teach each other a song of their own choice and at the end of the two weeks perform before an audience showing what they have learned. During these two weeks both groups of students are faced with each others commonsense on a daily basis, and as a researcher and a teacher it gives me satisfaction that young people can meet and interact over the boundaries that cultural difference sometimes can be. My method has been to do field research and taking field notes as well as video filming and analysing them. I analysed the field notes by looking at the film to see if my notes where accurate. When I analysed the films I took notes in shape of table and transferring these tables into Excel where I got diagrams and statistics. One of the results from the study is that youth’s change their learning strategies as the project continues and I have made the conclusion that they are influenced by each others cultures and that they are interacting with each others commonsense. Tables Research question: How can musical learning processes among youngsters be seen in a concert project that transcends cultural barriers? Abstrakt Läroprocesser i en kulturell kontext. - Ett musikprojekt i Gambia för och med svenska och gambiska högstadieungdomar. Det här är en uppsats om ett konsertprojekt för och mellan svenska och gambiska ungdomar. Mitt fokus som forskare ligger på läroprocessen hos ungdomarna. Det har vuxit fram som en konsekvens av mina mångåriga erfarenheter som musiklärare, både hemma i Sverige och i Gambia. Undersökningen och musikprojektet tar plats i Gambia där de involverade ungdomarna under två veckor får lära varandra en sång de själva valt. Under dessa två veckor så möter de varandras commonsense nästan dagligen vilket ger både forskaren och läraren i mig glädje över att ungdomar kan mötas och interagera över de gränser som olika kulturer kan vara. Min metod har varit fältstudier där jag fört fältanteckningar samt videofilmning och analys av dessa filmer. Bearbetningen av fältanteckningarna är att jag studerade dem medan jag återigen tittade på filmen. Bearbetningen och analysen av filmen är gjord genom att jag förde tabeller över de lärandestrategier ungdomarna valde, jag förde sedan in dessa tabeller i Excel där jag fick fram diagram och statistik. 3 Ett av resultaten i denna studie är att ungdomar ändrar sina strategier för lärande i takt med att musikprojektet fortlöper, och jag har dragit slutsatsen att de är påverkade av varandras kulturer och att de interagerar med varandras commonsense. Frågeställning: Hur ser läroprocessen ut hos ungdomar i ett konsertprojekt som överskrider de egna kulturgränserna?</dc:description> <dc:subject>musikalisk tradition i Gambia</dc:subject> <dc:subject>skriftlig tradition</dc:subject> <dc:subject>muntlig tradition</dc:subject> <dc:subject>läroprocess</dc:subject> <dc:subject>lärande</dc:subject> <dc:subject>music ethnology</dc:subject> <dc:subject>West-African tradition of knowledge</dc:subject> <dc:subject>Western tradition of knowledge</dc:subject> <dc:subject>music tradition in Sweden</dc:subject> <dc:subject>music tradition in Gambia</dc:subject> <dc:subject>descriptive tradition</dc:subject> <dc:subject>oral tradition</dc:subject> <dc:subject>learning process</dc:subject> <dc:subject>Learning</dc:subject> <dc:subject>musikalisk tradition i Sverige</dc:subject> <dc:subject>västerländsk kunskapstradition</dc:subject> <dc:subject>västafrikansk kunskapstradition</dc:subject> <dc:subject>musiketnologi</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2008</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1526088</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Jaha, ska vi börja räkna repliker nu? : om skådespelerskors lika rätt på den svenska teaterscenen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1526088</dc:identifier> <dc:creator>Axerup, Johanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">All people, regardless of gender, are entitled to participate in cultural life. 41% of the permanent actors and actresses at the Royal Dramatic Theater in Stockholm are women. Only 34% of the Malmö Theater roles in 2009 went to actresses. There is a male norm, not only in Swedish society, but also in the Swedish theater. How does this norm look like and what methods are required to change it? Even in Sweden theater colleges, there is a clear gender division. Two female drama students, from two different theater schools in Sweden, have in an official letter describing their distrust of the education. They believe that their male classmates get more teaching time because they almost exclusively gets the larger, male and more complex roles. The drama students&apos; letter is also a criticism of the project that Sweden&apos;s four theaters colleges jointly worked with during the years 2007-2009, Att gestalta kön, to play and depict sex. The project, Att gestalta kön, has worked according to that the students and teachers should work from a gender perspective, make active and conscious gender choices in education and on the stage. In my essay, I will try to highlight the male norm on the Swedish theatre stage and try to inspire to a quest for a gender unbiased interpretation on the stage and in the Swedish theatrical arts. Actors, actresses and the Swedish society have to gain from that theater is becoming more gender sensitive and equitable. However, an equal performing art cannot be achieved by a single individual or only by actresses. Actors, actresses and the Swedish society must work together to achieve the goal.</dc:description> <dc:subject>Kvinnliga skådespelare</dc:subject> <dc:subject>Genusmedveten gestaltning</dc:subject> <dc:subject>Svensk teater</dc:subject> <dc:subject>Feminism</dc:subject> <dc:subject>Skådespelerskor</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Mänskliga rättigheter</dc:publisher> <dc:publisher>Lunds universitet/Centrum för teologi och religionsvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3450611</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Vi har nog färre lesbiska relationer på scen än vad det finns i verkligheten&quot;</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3450611</dc:identifier> <dc:creator>Brante, Paula</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This essay aims to examine whether lesbian characters and relationships are marginalized in Swedish children- and youth theatre. Through qualitative interviews with representatives from Stockholm Stadsteater Skärholmen, ung scen/öst, Unga Klara and Backa Teater as well as case studies, the goal is not to present statistics but rather to make visible and analyze the discourse surrounding representation of sexual minorities. Some space is given to a discussion about identity and representation, and the idea of identity as essential and natural is rebuked through queer theory and other identity theories. Results showed that lesbians are a marginalized group in this context, and furthermore that it is of importance to a young audience to be represented and seen. The conclusion is divided; for some theatres affirmative action might be necessary to open up the stage to minority groups, for others the concepts of groups and defined sexual identities are a step backwards instead of forwards and a performative approach to gender and sexuality is of more use.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Uppsatsens syfte är att undersöka ifall lesbiska karaktärer och relationer är marginaliserade inom svensk barn- och ungdomsscenkonst. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från Stockholms Stadsteater Skärholmen, ung scen/öst, Unga Klara och Backa Teater såväl som case studies synliggörs och analyseras diskursen runt representation av sexuella minoriteter. Även en diskussion kring identitet och representation förs, och föreställningen att identitet är människans essens och något naturligt tillbakavisas med hjälp av queer teori och andra identitetsteorier. Resultaten visade att lesbiska är en marginaliserad grupp i denna kontext, och vidare att det är av vikt för en ung publik att bli representerad och uppleva sig sedd. Slutsatsen är delad; för vissa teatrar måste kvotering till för att öppna scenen för minoritetsgrupper, för andra är det ett steg bakåt att arbeta med grupper och definierad sexualitet på det sättet, och en performativ ansats till genus och sexualitet blir mer användbar.</dc:description> <dc:subject>Queer theory</dc:subject> <dc:subject>lesbian</dc:subject> <dc:subject>youth theatre</dc:subject> <dc:subject>identity</dc:subject> <dc:subject>performativity</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Teatervetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3450794</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Kvinnor är galna! En feministisk analys av Kairo 678</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3450794</dc:identifier> <dc:creator>Silverup, Marta</dc:creator> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3457890</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Fiollärarens utmaningar - En studie av fiolundervisning i ett segregerat område</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3457890</dc:identifier> <dc:creator>Bajram, Amdi</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Violin teacher challenges - A study of violin teaching in a segregated area The purpose of this study is to expand the knowledge of violin teaching in groups versus one to one teaching. The study builds on previous research on instrumental teaching and experiences that different instrumental teachers have from the two different teaching methods.In this study I have used action research as method. To collect data, I filmed violin lessons and used a portfolio for my own structured reflections. The results show that there are both advantages and disadvantages of group and individual violin teaching. The individual lessons were more effective and gave students the opportunity to develop their skills at their own pace, while group education gave more opportunity for interaction and making music with other students. The groups were often of mixed age, which caused a dilemma. Some students learned faster than others and became bored easily, whilesome students learned more slowly and needed more time and guidance by the teacher.Discipline was also a problem as they reacted in different ways, depending on if they were in a group with friends or if they had individual lessons. Some were very easily influenced by what friends did, and could not concentrate on their own learning. One option that I wanted to give my students was to combine both teaching methods, and that the student during oneweek would have both individual and group lessons. This study shows, that violin teaching needs to be designed carefully, and with respect for both the students needs and their social background.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att utöka kunskapen om fiolundervisning i grupp jämfört med enskild undervisning. Studien bygger på tidigare forskning inom instrumentalundervisning och erfarenheter som olika instrumentalpedagoger har av de två olika undervisningsmetoderna. I denna studie används aktionsforskning som metod. För att samla data har jag filmat fiollektionerna och gjort strukturerade reflektioner enligt portföljmetoden. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med gruppundervisning och enskild fiolundervisning. De enskilda lektionerna var mer effektiva och gav eleverna möjlighet att utvecklas i sin egen takt, medan gruppundervisningen gav mer möjlighet till samspel och musicerande med andra elever. Grupperna var ofta åldersblandade och då uppstod ett dilemma eftersom vissa elever lärde sig snabbare än andra och blev lätt uttråkade medan vissa elever lärde sig långsammare och behövde mer tid och handledning av läraren. Disciplinen var också ett problem eftersom eleverna reagerade olika om de var i grupp med kompisarna eller om de hade enskilda lektioner. Vissa var väldigt lättpåverkade av vad kompisarna gjorde och kunde inte koncentrera sig på sitt eget lärande. Ett alternativ som jag ville ha med mina elever var att kombinera båda undervisningssätten och att eleven en gång i veckan hade individuell undervisning och gruppundervisning en gång i veckan. På det sättet kan man komplettera det som saknas i det ena med det positiva från det andra undervisningssättet.</dc:description> <dc:subject>group instruction</dc:subject> <dc:subject>individual instruction</dc:subject> <dc:subject>group dynamics</dc:subject> <dc:subject>violin instruction</dc:subject> <dc:subject>instrumental teachers</dc:subject> <dc:subject>video documentation</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>gruppundervisning</dc:subject> <dc:subject>individuell undervisning</dc:subject> <dc:subject>gruppdynamik</dc:subject> <dc:subject>fiolundervisning</dc:subject> <dc:subject>instrumentalpedagoger</dc:subject> <dc:subject>videodokumentation</dc:subject> <dc:subject>motivation.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3458014</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikläraren med invandrarbakgrund - En studie om pedagogiskt arbete i ett mångkulturellt musikpedagogiskt landskap</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3458014</dc:identifier> <dc:creator>Hajra, Armend</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The title of the work is ”the piano teacher with a migrant background”. It is a study of educational work in a multicultural landscape. How and in what way can I as a piano teacher with a foreign background but raised in Sweden utilize my dual cultural identity in my future career in the Swedish music education? And how important is my hybrid identity for me as a music teacher and for my music education in Sweden from a broader perspective? The methods I have used are based on research interviews in a form of conversations where the goal is to create knowledge. I have also made us of autobiography based on my own life experiences and autoethnography, an autobiographical genre that connects the personal to the cultural, social, and political. The result is that my immigrant background is a bonus that gives me a wider field of knowledge to offer my students. And helps me to help them to shape their identities.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Detta är en studie om pedagogiskt arbete i ett mångkulturellt landskap. Hur och på vilket sätt kan jag som pianolärare med utländsk bakgrund, men uppvuxen i Sverige utnyttja min dubbelkulturella identitet i den svenska musikundervisningen? Och vilken betydelse har min kulturella bakgrund för mig som musikpedagog och för min musikundervisning i Sverige ur ett övergripande perspektiv? De metoder jag har använt är baserade på forskningsintervjuer, i en form av samtal där målet är att skapa kunskap. Jag har också använt mig av självbiografi utifrån mina egna livserfarenheter och autoethnography som är en självbiografisk forskningsansats som förbinder personen ifråga med det kulturella, sociala och politiska och det skrivs vanligtvis i första person. Resultatet är att min invandrarbakgrund är en bonus som ger mig en större spelplan att erbjuda mina elever och en möjlighet att hjälpa dem att forma sin identitet.</dc:description> <dc:subject>Albania</dc:subject> <dc:subject>Kosovo</dc:subject> <dc:subject>music and identity</dc:subject> <dc:subject>dubbel identity</dc:subject> <dc:subject>multicultural music education in Sweden</dc:subject> <dc:subject>multicultural music education</dc:subject> <dc:subject>musik och identitet</dc:subject> <dc:subject>dubbel identitet</dc:subject> <dc:subject>mångkulturell musikundervisning i Sverige</dc:subject> <dc:subject>mångkulturell musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3458041</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;CLEVER, BUT NOT CHOPINESQUE&quot;- Fyra nutida pianopedagogers syn på Frédéric Chopins pianometodik genom tiderna</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3458041</dc:identifier> <dc:creator>Gunnarsson, Daniel</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka fyra nutida pianopedagogers syn på hur Frédéric Chopins pianometodik har utvecklats från kompositörens tid fram till nutid. Litteraturen som används för denna studie fokuserar på Chopins tankar om undervisning, Chopin-spel under olika tider, samt traditionsöverföring. Studien baseras på personliga intervjuer och en kvalitativ metod. Data samlas in genom intervjuer med fyra framstående pianopedagoger från två olika delar av Sverige. Resultaten visar att de fyra pianopedagogerna ser Chopin som en central gestalt i sina arbetsliv som lärare, samtidigt som de inte ser sig själva som arvtagare eller förmedlare av någon speciell pianotradition. Resultatet tyder på att en pedagogisk, musikalisk metod som Chopins kan bevaras genom flera generationer, även om den ofta blir föremål för modifiering och förnyelse. Dessa resultat diskuteras utifrån olika aspekter som anknyter till Chopininterpretation.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: &quot;Clever, but not Chopinesque&quot; - A study of four contemporary piano pedagogues’views on Frédéric Chopin’s piano method through the years The purpose of this study is to investigate four contemporary piano pedagogues’ views on how Frédéric Chopin’s pedagogical piano method has developed from the time of the composer to the present day. The literature used for this study focused on Chopin’s teaching, the style of Chopin playing through the years, and the preservation of traditions. A qualitative research was used as method for the making of this study. Data was collected through interviews with four eminent piano pedagogues from two different parts of Sweden. The results show that the four piano pedagogues seem to consider Chopin as a central composer when teaching their piano students, even if they don’t necessarily see themselves as representatives of a certain piano tradition. The results also imply that a pedagogical musical method like that of Chopin can be preserved by generations through different times, although it will often be exposed to transformations. These results are discussed departing from different aspects related to the interpretation of Chopin&apos;s music.</dc:description> <dc:subject>Chopin interpretation</dc:subject> <dc:subject>Chopin’s piano method</dc:subject> <dc:subject>the piano and transmission of tradition</dc:subject> <dc:subject>Chopin’s teaching</dc:subject> <dc:subject>pedagogical musical method</dc:subject> <dc:subject>Chopin-interpretation</dc:subject> <dc:subject>Chopins pianometodik</dc:subject> <dc:subject>piano och traditionsöverföring</dc:subject> <dc:subject>Chopins undervisning</dc:subject> <dc:subject>pedagogisk musikalisk metod</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3458053</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Samspel – spela sams?&quot; - en studie av stråkorkestrar vid kulturskolor</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3458053</dc:identifier> <dc:creator>Skansberger, Siri</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Interaction and interplaying - a study of stringorchestras in municipal schools of music. The purpose of this study is to investigate how stringteachers within the municipal school of music thinks and discuss the topic interplay in the schools&apos; string orchestras. The study focuses on youths beetween the age of 13-16 years old and is written from a violin teachers point of view. In addition an image of the orchestral activities at municipal schools of music in general is presented with an aspect about how it’s affected by traditions witin teaching methods. Theoretical background consists of prior research within the topic of interaction and interplaying in music education, educational research and the background and context of the municipal school of music. The study is based upon qualitative interviews, and three interviews with three different string teachers who works in the municipal school of music. The result shows that interplay in orchestral studies can be divided into two different subcategories; the social interplay and the musical interplay. To advance the interplay the teacher must have knowledge about practical solutions to difficulties within orchestral studies. Further on a connection beetween these solutions and the two subcategories must be done for the teacher to be able to create and constuct their own exercises to fit every specific youth orchestra.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur orkesterpedagoger inom musik- och kulturskola ser på begreppet samspel och hur man på olika vis kan främja samspelet i skolans orkesterverksamhet. Detta sker med fokus på åldergruppen 13-16 år. Studien är skriven utifrån ett violinistiskt och violinpedagogiskt perspektiv. Utöver detta ges en bild av hur orkesterundervisning för stråkelever på kulturskolor ser ut och hur detta förhåller sig till traditioner inom undervisningen. Teoretisk bakgrund utgörs av tidigare forskning om samspel och interaktion i orkester- och musikundervisning, pedagogisk forskning och teorier, en beskrivning av musik- och kulturskolans bakgrund och kontext görs även. Studien faller under benämningen kvalitativ då den ämnat undersöka ovanstående ämne på ett djupgående vis. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts som datainsamling och tre intervjuer har genomförts med tre informanter som alla undervisar någon form av orkesterverksamhet vid en kulturskola i Skåne. Resultatet visar på att samspel i orkesterverksamhet kan definieras genom två underkategorier – socialt samspel och musikaliskt samspel. För att vidare kunna främja samspelet i en orkesterverksamhet krävs kunskap från pedagogens sida gällande praktiska och metodiska lösningar på vanligt förekommande samspelssvårigheter. Vidare behövs en koppling mellan de metodiska lösningarna och samspelets olika underkategorier för pedagogen skall kunna konstruera övningar som passar varje specifik orkester och pedagog.</dc:description> <dc:subject>orchestral teaching in municipal schools of music</dc:subject> <dc:subject>interplay</dc:subject> <dc:subject>musical interaction</dc:subject> <dc:subject>musical interplay</dc:subject> <dc:subject>string orchestra</dc:subject> <dc:subject>orkesterverksamhet i kulturskola</dc:subject> <dc:subject>samspel</dc:subject> <dc:subject>musikaliskt samspel</dc:subject> <dc:subject>interaktion</dc:subject> <dc:subject>musikalisk interaktion</dc:subject> <dc:subject>stråkorkester</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3458073</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Sångpedagogens uppgift - En studie om balansen mellan sångteknik, personligt uttryck och röstideal i sångundervisningen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3458073</dc:identifier> <dc:creator>Svensson, Jemima</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The vocal coache&apos;s task - A study of the balance between vocal technique, self expression and voice ideals. In my research I have been interviewing three vocal coaches to get an understanding of their way of balancing vocal techniques, self expression and voice ideals in their singing lessons. These are the research questions I sought answers to: Is there one or more voice ideals that is pursued in voice coaching? In this case which; are there voice ideals?; Does this &quot;voice ideal&quot; affect the student’s personal expression? How?; Can a student’s personal expression be affected by learning different vocal techniques? How? I have been using a qualitative method by interviewing three active vocal coaches. Before the interviews took place I read literature that touched the topic and the questions were clearly formulated for both the informants and myself. My intention was also to leave room for any possible questions if it felt relevant at the time. The informants were generally in agreement on what they thought of the different meanings of the concepts of vocal technique and personal expression. Posing the question about voice ideals, the informants were even here of the same opinion but they wanted to point out that the answer is subjective as it is a matter of personal view and judgement. Through this study my hope is to become more aware of how to work as a vocal coach and find a balance between vocal technique, self-expression and voice ideals.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Jag har intervjuat tre sångpedagoger för att förstå hur de balanserar sångteknik, personligt uttryck och röstideal i sångundervisningen. De forskningsfrågor jag sökt svar på är: Finns det ett eller flera röstideal som eftersträvas i sångundervisningen i allmänhet?; Vilket/ vilka är i så fall dessa röstideal?; Påverkar detta ”röstideal” det personliga uttrycket hos eleven och i så fall på vilket sätt?; Kan undervisning i sångteknik påverka elevens personliga uttryck och i så fall på vilket sätt? Jag har använt mig av kvalitativ metod och intervjuat tre verksamma sångpedagoger. Före intervjuns genomförande läste jag litteratur som berörde ämnet och frågorna var tydligt formulerade för både mig och informanterna. Min intention var även att lämna rum för eventuella följdfrågor ifall jag ansåg det relevant i sammanhanget. Informanterna var mestadels eniga om vad de tycker de olika begreppen som sångteknik och personligt uttryck står för. När jag ställde frågan om röstideal var informanterna även här eniga men var tydliga på att påpeka att svaret blir subjektivt då det är en bedömningsfråga. Min förhoppning är att med hjälp av denna studie bli mer medveten om hur man arbetar som sångpedagog när det gäller balansen mellan sångteknik, personligt uttryck och röstideal.</dc:description> <dc:subject>Vocal technique</dc:subject> <dc:subject>personal expression</dc:subject> <dc:subject>voice ideal</dc:subject> <dc:subject>vocal teaching</dc:subject> <dc:subject>sångteknik</dc:subject> <dc:subject>personligt uttryck</dc:subject> <dc:subject>röstideal</dc:subject> <dc:subject>sångpedagogens uppgift</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3458092</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Gitarrskolor förr och nu - En komparativ analys av gitarrskolor från 1800-talet och idag</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3458092</dc:identifier> <dc:creator>Hallén, Peter</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Guitar methods past and present – A comperative analysis of guitar methods from the 19th century and today. The purpose of this study is to investigate the influence of early 19th century guitar methods on guitar methods of today from a technical, musical and pedagogical point of view. While the main methodology has been to make a comparative literature study, this has also implied a highly interpretative approach. There is also a sociological aspect of the inquiry. In the chapter &quot;background and previous research&quot; I outline the development of the classical guitar from the 19th century untill today. I also present important pedagogical movements in the 19th century and in our days. I have analyzed four historical guitar methods and four modern schools. In the results chapter every school is presented chronologically and the focus of the analysis is on the main areas of guitar technique such as arpeggio, scales and slurring as well as on the more over-arching pedagogical approaches. My conclusions are that the most concrete influence of the historical schools lies within repertoire pieces and in arpeggio exercises while the pedagogical aproaches have changed significantly.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med detta arbete är att undersöka inflytandet från det tidiga 1800-talets gitarrskolor i dagens klassiska gitarrskolor från ett tekniskt, musikaliskt och pedagogiskt perspektiv. Metoden för arbetet har varit en komparativ litteraturstudie med sociologiska inslag. Jag redogör i kapitlet &quot;bakgrund/tidigare forskning&quot; för gitarrens utveckling från 1800-talet fram till idag. Här följer även presentationer av betydande pedagoger för 1800-talet och vår tid. Jag har analyserat fyra historiska gitarrskolor och fyra moderna skolor. I resultatkapitlet presenteras varje skola i kronologisk ordning och fokus för analysen ligger på generellt viktiga speltekniska moment som arpeggio, skalspel och legato samt på de pedagogiska förhållningssätten. Mina huvudsakliga slutsatser är att det mest konkreta inflytandet från de historiska skolorna ligger i repertoarstycken och arpeggioövningar medan de pedagogiska uppläggen har förändrats markant.</dc:description> <dc:subject>Guitar methods</dc:subject> <dc:subject>classical guitar</dc:subject> <dc:subject>guitar technique</dc:subject> <dc:subject>guitar pedagogics</dc:subject> <dc:subject>Sor</dc:subject> <dc:subject>Aguado</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3458107</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikbranschens riskkapitalister - En fallstudie av en brittisk utbildningsinstitution inom rock- och popgenren</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3458107</dc:identifier> <dc:creator>Lundahl, Erik</dc:creator> <dc:creator>Hosford, Kevin</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The music industry’s venture capitalists - A case study on a British educational institution of rock- &amp; popmusic What is the aim and purpose of popular music in higher education? The question above is one of many asked throughout the process of writing this paper. During a week we set out to try and answer it by conducting a case study research paper on The Institute of Contemporary Music Performance in London, England. Using focus group- interviews as our primary source of data collection, we presented ungrounded, provocative statements regarding the existence of popular music within the academic world to be able to harvest interesting thoughts and ideas that these discussions brought into light. The results of these discussions are presented in a fashion that mainly concludes the hardships of institutionalising popular music but also to an extent provide valid arguments for its existence within the academic world. In the concluding chapter we continue this discussion but also draw comparisons to our own context by marrying our background with the results presented.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Vad är syftet och målen med populärmusik i högre utbildning? Detta är en fråga som vi ställt oss under arbetes gång, en av många. Under en vecka i oktober reste vi till The Institute of Contemporary Music Performance i London, England, för att genomföra en fallstudie utav skolan. Med fokusgrupper som intervjumetodik kastade vi ut en rad påståenden och frågor kring rock- och popmusikens existens inom universitetsvärlden för att sedan håva in intressanta tankar och idéer med oss hem. Under resultat presenterar vi dessa, med en efterföljande diskussion i nästa kapitel där vi ger vårt svenska perspektiv på hur det fungerar på The Institute of Contemporary Music Performance. I den teoretiska bakgrunden redogör vi för de centrala begrepp som vår studie förhåller sig till: formellt och informellt lärande, lärandeinom populärmusik och legitimering av en genre.</dc:description> <dc:subject>popular music</dc:subject> <dc:subject>contemporary music</dc:subject> <dc:subject>rock</dc:subject> <dc:subject>higher education</dc:subject> <dc:subject>the institute of contemporary music</dc:subject> <dc:subject>pedagogy</dc:subject> <dc:subject>methodology</dc:subject> <dc:subject>informal learning</dc:subject> <dc:subject>musicology</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>populärmusik</dc:subject> <dc:subject>pop</dc:subject> <dc:subject>musik i högre utbildning</dc:subject> <dc:subject>the institue of contemporary music</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>informellt lärande</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3458124</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Metalmusik - En studie om metalmusikens genrer och kultur samt dess plats i skolan</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3458124</dc:identifier> <dc:creator>Strandberg Nilsson, Joakim</dc:creator> <dc:creator>Aldgård, Johan</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Metal music - A study about the genres of metal music, the culture and its place in school. The main purpose of this study is to investigate the cultural behavior and lifestyle of metal. It also gives an insight of Swedish music students&apos; habit of listening and playing metal music. The area of this study is the music education of the upper secondary school. The background chapter consists of main metal genres, the downside of Norwegian black metal, the meaning of identity amongst children and the lifestyle of metal. Both qualitative and quantitative methods were used in this study. Students from two schools answered a survey and two teachers participated in the interviews. The result shows an interest in metal music among most the of the participants in the survey. It also indicates that there is an interest for playing metal music in school. One of the informants also believes that there might be a need of teachers with musical competence from the metal genres.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka metal som kultur och livsstil. Stu-dien ger även en inblick i hur vanligt det är att lyssna på och spela metalmusik bland gymnasieelever på det estetiska programmet med musikinriktning. Studien baseras på både kvalitativa och kvantitativa studier. Elever från två gymnasieskolor svarade på en enkätundersökning och två lärare intervjuades. Resultatet visar att det finns ett intresse av metalmusik bland eleverna som deltog i enkätundersökningen. Det visar även att det finns ett intresse av spela metal i skolan. En av informanterna tror även att det kan finnas ett behov av lärare med metalkompetens.</dc:description> <dc:subject>Metal music</dc:subject> <dc:subject>genres</dc:subject> <dc:subject>upper secondary school</dc:subject> <dc:subject>culture</dc:subject> <dc:subject>identity and lifestyle</dc:subject> <dc:subject>metal</dc:subject> <dc:subject>genrer</dc:subject> <dc:subject>gymnasieskola</dc:subject> <dc:subject>kultur</dc:subject> <dc:subject>identitet och livsstil</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3458937</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>GLORIOUSLY REPEATING - FRÅN LOOP TILL LOOP: EN STUDIE AV MARTIN ARNOLDS INSTALLATIONSKONST</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3458937</dc:identifier> <dc:creator>Blomqvist, Mikael</dc:creator> <dc:subject>Martin Arnold</dc:subject> <dc:subject>found footage</dc:subject> <dc:subject>experimentfilm</dc:subject> <dc:subject>ontologi</dc:subject> <dc:subject>installationskonst</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3459184</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Den framväxande epidemin. Att improvisera fram en dramatisk text.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3459184</dc:identifier> <dc:creator>Lindmark, Therese</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Kandidatarbetet utgår från arbetet med ett eget drama och undersöker utifrån arbetsprocessen de olika faktorer som kan ha negativ och positiv effekt på skrivarbetet och tillämpar skådespelarinriktade improvisationstekniker på det dramatiska skrivandet.</dc:description> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Teatervetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3459567</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Film Practices on the Interstices between Art and Commerce: A Study of Gösta Werner’s Tåget (1948)</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3459567</dc:identifier> <dc:creator>Stjernholm Billing, Emil</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This thesis centers on the work of the Swedish critic, filmmaker, and scholar Gösta Werner (1908-2009) and analyzes his commissioned short film Tåget - en film om resor och jordbundenhet (1948). Although recent developments in film studies show an upsurge of interest in the previously neglected field of the industrial film, in-depth case studies of the relationship between filmmaker and commissioner remain rare. This analysis draws on the concept of the three A’s as it has been described in recent writings of Thomas Elsaesser. Studying the relationship between the filmmaker and the commissioner Statens Järnvägar (The Swedish State Railways), the reason behind the production, and the use of the film, it becomes apparent that Tåget moves between a wide spectrum of film cultural spheres reaching a broad and multifaceted audience. Analyzing the film text and the formal devices employed, the thesis concludes that the commissioned film domain offered Werner the opportunity to experiment while it at the same time issued constraints.</dc:description> <dc:subject>gösta werner</dc:subject> <dc:subject>statens järnvägar</dc:subject> <dc:subject>commissioned film</dc:subject> <dc:subject>industrial film</dc:subject> <dc:subject>short film</dc:subject> <dc:subject>kortfilm</dc:subject> <dc:subject>industrifilm</dc:subject> <dc:subject>beställningsfilm</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3732010</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Spela tillsammans: gruppundervisning i slagverk</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3732010</dc:identifier> <dc:creator>Bennerholm, Niklas</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Vilka fördelar har gruppundervisning i slagverk? Detta är frågan som genomsyrar hela studien. Studien syftar till att lyfta fram aktiva slagverkspedagogers syn på gruppundervisning inom musik- och kulturskola Studien bygger på kvalitativ forskning som metod och fyra aktiva slagverkspedagoger har intervjuats. För att ge studien mer trovärdighet har informanternas tankar jämförts med tidigare forskning samt litteraturstudier genomförts. Studien har visat att det finns många fördelar med gruppundervisning, Framförallt under de första åren. Samtliga informanter har varit positiva till gruppundervisning men samtidigt belyst nackdelar som finns när man undervisar i grupp.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Play together – teaching percussion in groups The purpose of this study is to investigate and to lift forward what percussion teachers who work at the Swedish municipal school of music think are the benefits and negative sides of teaching in groups. The study is based on qualitative research where four percussion teachers have been interviewed about their opinions in this matter. Their ideas and theories have then been compared and evaluated to previus researches and studies. The result shows a great advantage for percussion studies in a group, especially if the pupils are young. Although the majority of the data is positive, there are some negative aspects.</dc:description> <dc:subject>gruppundervisning</dc:subject> <dc:subject>slagverkspedagogik</dc:subject> <dc:subject>tThe Swedish municipal schools of music</dc:subject> <dc:subject>teaching in groups</dc:subject> <dc:subject>percussion teaching</dc:subject> <dc:subject>musikskolan</dc:subject> <dc:subject>kulturskolan</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3735444</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att byta styrdokument: En studie om hur Läroplan för gymnasieskola 2011 påverkar undervisningen och betygsättningen i och statusen för kursen Instrument eller sång</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3735444</dc:identifier> <dc:creator>Lundberg, Pontus</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this essay is to study how the teaching and grading of the course instrument or singing correspond with the curriculum for upper secondary school 2011 and if it has meant that the teachers have changed their pedagogical work. My aim is also to find out if the new curriculum brought any change to the status of the course and the teacher’s role. I have made qualitative interviews with three instumental teachers of the arts programme, of whom two work at two different public schools and one at a free school. The current curriculum and the governments bills, together with other researchers’ categorizations of different kinds of teachers, learning and grading, are this essay’s theoretical approach. The results of the interviews and the theoretical background have led to my conclusion which implies that if you change your pedagogical work because of the curriculum for upper secondary school 2011, you can choose to focus on which parts of the renewal that best suit your pedagogical ideology, since the new curriculum allows you to personally interpret it.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie har som syfte att undersöka hur undervisningen och betygsättningen ser ut i kursen instrument eller sång i förhållande till läroplan för gymnasieskola 2011 och om den inneburit att lärarna förändrat sitt pedagogiska arbete. Jag vill dessutom ta reda på om den nya läroplanen medfört någon statusförändring av kursen eller lärarrollen. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med tre instrumentallärare på det estetiska programmet, av vilka två arbetar på två olika kommunala skolor och en på en friskola. Studiens teoretiska utgångspunkter är ,dels de nu rådande styrdokumenten, dels de regeringspropositioner som ligger till grund för förändringarna, men även andra forskares kategoriseringar av olika typer av lärare, lärande och bedömning inom musikundervisningen. Resultatet av mina intervjusvar tillsammans med den teoretiska bakgrunden ligger till grund för mina slutsatser som innebär att om man förändrar sitt pedagogiska arbete på grund av Läroplan för gymnasieskola 2011 så kan man välja att fokusera på den del av förnyelsen som bäst stämmer överens med ens pedagogiska ideologi, eftersom den nya läroplanen ger utrymme för personliga tolkningar.</dc:description> <dc:subject>curriculum</dc:subject> <dc:subject>music grading</dc:subject> <dc:subject>music teaching</dc:subject> <dc:subject>instrument</dc:subject> <dc:subject>status</dc:subject> <dc:subject>bedömning av musik</dc:subject> <dc:subject>betygsättning av musik</dc:subject> <dc:subject>Gy 11</dc:subject> <dc:subject>kursplan</dc:subject> <dc:subject>läroplan</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>lärarstatus</dc:subject> <dc:subject>instrument eller sång.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3735460</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Nu kör vi pojkar!&quot;: En studie om körledares metoder för att väcka och behålla pojkarnas intresse för körsång</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3735460</dc:identifier> <dc:creator>Borg, Carolina</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: ”Let’s sing it boys!”: A study of the choir leaders’ methods in arousing and keeping boys’ interest in choir singing. The purpose of this thesis is to investigate how five different choir leaders work with boys in choirs and how they arouse the boys’ interest in choir singing. Furthermore, how they cope with the young male voice when reached adolescence and how the leaders view the future of boys singing in choirs. I also want to look at an eventual significance concerning if or if not the boys rather stay in the choirs with female or male choral leaders. I have performed this research through qualitative structured interviews with choir leaders that have mixed experiences of boys in choirs. The results of the thesis show that the choir leaders think that it is in favor of the boys when they get to sing with other boys. In the interest of the choir, it is good to divide sometimes the choir in boys and girls from the ages ten to sixteen. Regardless of the gender of the choir leader, it is important that he or she takes part in the knowledge about the cambiata voice to help and inspire the boys to keep on singing. There are advantages and disadvantages for both male and female choir leaders, and in the end, it all boils down to the personality and engagement of the choir leader, which makes the boys willing to sing in choir. The most important thing is to be sensitive to the boys and be responsive to their needs. You learn the most as a choir leader just by listening to the boys themselves. Don’t forget, boys like to sing.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem körledare arbetar med pojkar i kör och hur de väcker deras intresse för körsång. Hur körledarna hanterar pojkars röster när de kommer i målbrottet, hur de ser på vår framtid med pojkar i kör och om det har betydelse om det är en kvinnlig eller manlig körledare. Som metod har jag använt kvalitativa och strukturerade intervjuer med körledare som har blandad erfarenhet av pojkar i kör. Studiens resultat visar att körledarna tycker att det är gynnande för pojkar att sjunga med andra pojkar. Dels för kören och körsångens bästa är det bra att göra en uppdelning av pojkar och flickor vid vissa tillfällen, framför allt mellan årskurs 6 till 9. Oavsett körledarens kön visade det sig vara viktigt att körledaren tar del av den kunskap som finns om pojkars målbrottsröster för att kunna hjälpa och inspirera dem för fortsatt körsång. Nackdelar och fördelar finns för både en kvinnlig och en manlig körledare och undersökningen visade att i slutändan är det körledarens personlighet och engagemang som spelar den största rollen för att pojkar ska vilja sjunga i kör. Det viktigaste av allt visade sig att vara lyhörd och att uppmärksamma pojkarna, som körledare lär du dig mest genom att lyssna på pojkarna själva. Glöm inte att pojkar tycker om att sjunga.</dc:description> <dc:subject>Choir singing</dc:subject> <dc:subject>choir</dc:subject> <dc:subject>choral</dc:subject> <dc:subject>choral singing</dc:subject> <dc:subject>boys</dc:subject> <dc:subject>boys&apos; choir</dc:subject> <dc:subject>boys’ voices</dc:subject> <dc:subject>boys’ voice breaking</dc:subject> <dc:subject>voice change</dc:subject> <dc:subject>cambiata</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>körsång</dc:subject> <dc:subject>kör</dc:subject> <dc:subject>pojkar</dc:subject> <dc:subject>gossar</dc:subject> <dc:subject>gosskör</dc:subject> <dc:subject>killar</dc:subject> <dc:subject>målbrottet</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3738268</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Betraktaren och den betraktade</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3738268</dc:identifier> <dc:creator>Bredefeldt, Nora</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Föreliggande kandidatarbete undersöker om begreppen subjektsposition och objektsposition är verksamma för en skådespelare i hens gestaltningsarbete, samt bidrar till utvecklandet av en genuspedagogisk metod för dramapedagoger. Metoden tillika materialet för undersökningen är fysiska workshops, deltagande observationer, fokussamtal och intervjuer med skådespelarstudenter i årskurs 1 på Teaterhögskolan i Malmö. Den undersökningsfråga som ligger till grund för arbetet är: Hur går jag till väga för att omvandla en teori kring genus, till praktik och konstnärlighet för en skådespelarstudent? Undersökningen är kvalitativ med en hermeneutisk ansats. Bakgrundsmaterialet berör genusvetenskapliga och teatervetenskapliga teorier kring performativitet och medvetna val. Jag kommer fram till följande resultat i undersökningen; skådespelarstudenterna kan lära sig begrepp som från början tycks ”för teoretiska” genom att fysiskt prova olika uttryck och öva på förhållningssätt gentemot varandra och sig själva. Begreppen subjekt och objekt hjälper dem att ha en genusmedveten hållning till hela deras gestaltningsarbete.</dc:description> <dc:subject>genusmedveten</dc:subject> <dc:subject>gestaltning</dc:subject> <dc:subject>performativitet</dc:subject> <dc:subject>subjektsposition</dc:subject> <dc:subject>objektsposition</dc:subject> <dc:subject>dramapedagogik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Teatervetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3738294</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Verkkommentar till: the INTRUDER Ett konstnärligt experiment om publiken</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3738294</dc:identifier> <dc:creator>Hanse, John</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Detta är en verkkommentar som handlar om ett scenkonstexperiment som jag valt att kalla &quot;The Intruder&quot;. I detta arbete har jag exploaterat fenomenet chatroullette för att arrangera en avvikande upplevelse med publiken i en ovan roll. Chatroulette är en hemsida där man utan att behöva logga in kopplas upp på en videochat och slumpas ihop med någon annan som också är inne på sidan. Båda parter kan när som helst trycka next och då slumpas båda ihop med en ny person. Det som är annorlunda med mitt projekt är att jag i båda ändar av den tekniska lösningen har en publik. En tydlig aktör saknas, även om jag sätter upp förutsättningarna för mötet mellan publikerna och på detta sätt kan sägas fungera som en aktör i detta möte. Avsaknaden av en tydlig aktör gör att båda publiker även kan ses som aktörer. &quot;The Intruder&quot; är tänkt både som ett konstnärligt och ett vetenskapligt experiment. Rent konstnärligt ligger nytänkandet i att försätta publiken i en situation som lockar dem att spela en betydligt mer aktiv roll än de är vana vid som teaterpublik och dessutom en situation där det inte är lika uppenbart vilket det föreskrivna beteendet är. Min ambition har varit att skapa en situation som bryter mot de rådande normerna för teaterpubliken och sedan undersöka denna situation. Mitt projekt skulle därmed kunna bidra till att peka på alternativa vägar för den etablerade receptions- och publikforskningen som vanligtvis utgår från ”passiva” åskådare som är mycket väl medvetna om hur de förväntas bete sig i ett visst sammanhang.</dc:description> <dc:subject>audience research</dc:subject> <dc:subject>chatroulette</dc:subject> <dc:subject>artistic research</dc:subject> <dc:subject>practice-led research</dc:subject> <dc:subject>research in practice</dc:subject> <dc:subject>practice oriented research</dc:subject> <dc:subject>research by practice</dc:subject> <dc:subject>performance as research</dc:subject> <dc:subject>art based research</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Teatervetenskap</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3129357</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Inkludering av elever med funktionsnedsättning vid musik- och kulturskolor - med fokus på hur de nationella handlingsplanerna och riktlinjerna kontra musik- och kulturskolors verksamhet.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3129357</dc:identifier> <dc:creator>Jenny-Ann, Ståhl</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna undersökning är att mot bakgrund av nationella handlingsplaner och riktlinjer för funktionsnedsattas inkludering undersöka hur dessa överensstämmer med musik- och kulturskolors verksamhet. Med musik- och kulturskolan i fokus syftar också denna undersökning till att kritiskt granska inkluderingsarbetet i den reguljära verksamheten vid utvalda musik- och kulturskolor. Även musikpedagogernas kompetens belyses, i syfte att kartlägga behov och väl fungerande arbetsformer. Forskningsfrågorna som ställs är: Hur ser rektorerna i musik och kulturskolor på inkluderingsbegreppet, arbetsformer för inkludering och musiklärarnas kompetens och fortbildningsbehov i aktuellt område? Metoden för att insamling av information är baserad på kvalitativa studier genom intervjuer som gjorts med sex rektorer vid kommunal musik- eller kulturskola. Som grund till intervjuerna låg de tre forskningsfrågorna. Resultatet visar att rektorerna anser att de har en övergripande inkluderande verksamhet i och med att den är öppen för alla. Rektorerna är väl medvetna om vad som innefattas i begreppet inkludering, men med få undantag har de dock svårt att tillämpa detta i gruppundervisning. Resultatet visar också att alla i personalen måste engagera sig i frågor som rör elever med funktionsnedsättningar. Lärare som arbetar praktiskt med eleverna behöver extra mycket stöd i form av utbildning och studiebesök på andra musik- eller musikskolor med verksamhet för elever med funktionsnedsättningar. Ledningen har en stor uppgift att utveckla och eventuellt förändra organisationen så att den blir tillgänglig för elever med funktionsnedsättningar. Det ställer stora krav på rektorerna som också behöver stöd och råd av lärare med specialutbildning för den specialpedagogiska verksamheten. En slutsats som kan dras av föreliggande arbete är att man måste använda den samlade nationella erfarenheten för att lyckas väl med inkluderingsarbetet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: Inclusion of pupils with functional deficits in music and cultural schools The major aims of the study are to investigate the extent to which the activities of music and cultural schools that many children in Sweden can attend in their free time are consistent with the plans and guiding principles adopted in Sweden for primary and secondary school education, to examine critically the inclusion work carried on in such schools, and to consider questions of the competence of the music teachers involved, in terms both of the needs at hand and models that appear to function well in this area. Three more concrete questions are explored: how school principals in music and cultural schools view the concept of inclusion, what efforts are made in these schools to further the goal of inclusiveness, and what needs there are of further training and education of the music teachers in question. Interviews concerning these questions were conducted with six principals of community music or cultural schools. They considered their schools to carry on activities of a highly inclusive character, in the sense of all children being able to take part in them. They also showed a clear understanding of the goal of inclusiveness. At the same time they appeared, with few exceptions, to have difficulties in putting inclusiveness into practice in teaching at the group level. The results speak for the importance both of the school personnel becoming actively engaged in the problems of pupils with functional deficits, and of teachers who work in a practical way with such pupils receiving extra help and support in terms of special training and of study visits to other music or cultural schools likewise having pupils with functional deficits. It is argued that those in a position of leadership within such schools have a major task in developing and altering the school organization in ways enabling it to adequately serve the needs of these pupils, and also that accomplishing this places strong demands on the school principals in question, who in turn need the support and advice of teachers having special training for the educational tasks with which such schools are faced. Utilizing the experience in its entirety in such matters that has been gained in Sweden is seen as being highly important in order for the goal of inclusiveness to be adequately achieved.</dc:description> <dc:subject>Functional deficits</dc:subject> <dc:subject>pupils</dc:subject> <dc:subject>inclusion</dc:subject> <dc:subject>music and cultural schools</dc:subject> <dc:subject>leadership</dc:subject> <dc:subject>school principals</dc:subject> <dc:subject>music teachers</dc:subject> <dc:subject>work forms</dc:subject> <dc:subject>competence</dc:subject> <dc:subject>continued education</dc:subject> <dc:subject>funktionsnedsättning</dc:subject> <dc:subject>elever</dc:subject> <dc:subject>inkludering</dc:subject> <dc:subject>musik- och kulturskola</dc:subject> <dc:subject>rektor</dc:subject> <dc:subject>musiklärare</dc:subject> <dc:subject>arbetsformer</dc:subject> <dc:subject>kompetens</dc:subject> <dc:subject>fortbildning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2760208</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Det oidipala snedsteget. En studie av Lolitakaraktären i Lolita, Léon och Hard Candy</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2760208</dc:identifier> <dc:creator>Nordlander, Elisabet</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Since the beginning of movie-making there has been depictions of ambivalent relationships between young girls and adult males. In the middle of last century the stir caused by Nabokovs novel Lolita (1955), one of the last centurys most famous, and infamous, novels about an adult man obsessed with a not yet pubescent girl, shed light upon this practice. These nymphic girls and their lovers, when appearing in film, might not be depicted as involved in an explicit paedohiliac relationship. However, there is always a sexual energy, and tension, and hence an ambivalence surrounding this couple. This essay attempts to answer questions such as in which way the girl is provided with a sexuality, how the relationship between the young girl and the adult male has been depicted by film makers through different stages of contemporary history and in which way the spectator is offered identification with the movies and its characters. Films selected for this research include Lolita (1962), Léon (1994) and Hard Candy (2005). To reach an adequate understanding of these films, and the development of the Lolita character over time, theories such as psycoanalytic theory and feminist theory has been deployed.</dc:description> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2760322</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Självbiografi &amp; Amerikaförakt - En studie av Per Åhlin och Hundhotellet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2760322</dc:identifier> <dc:creator>Almgren, Max</dc:creator> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3631611</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Gitarr i tid och rytm: En kvalitativ studie av möjlighetsperspektiv inom gitarrmetodik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3631611</dc:identifier> <dc:creator>Källvik, Elias</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Guitar in time and rhythm. The purpose of this study is to identify tools for rhythm teaching in guitar education. My research question is: How is rhythm and timing defined and verbalized? The purpose of the study and the research question has resulted in a subquestion which is: What affects the practice of rhythm in guitar playing? Through my research question, I want to gain knowledge about teachers&apos; and guitarists&apos; work with rhythm on their instrument. I present literature that discusses rhythm, terms and use of language and learning. The study was conducted through quality interviews with three guitarists, all of whom are active musicians. Two of the guitarists are educated guitar pedagogues and one has a long experience of guitar teaching. With the research question in mind, combined with subjects that were revealed by the interviews, I present four areas for rhythm learning: technique, genre and tradition, terms and definition and imitation by ear and by sight. In the perspective of these four areas, I discuss the results of my study and link them to the presented literature. In the conclusion I answer the research question and the subquestion. The interviewed guitarists seem to define and verbalize rhythm in different ways depending on genre and musical context. Technique, genre and tradition, terms and definition and imitation by ear and by sight are factors that affect rhythm in guitar playing and they can be used to create tools for a didactic work with rhythm. In the last part of the study I make suggestions for future research.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att identifiera verktyg för att arbeta med rytm inom gitarrundervisning. Min frågeställning är: Hur definieras och verbaliseras rytm och timing? Studiens syfte och dess huvudfråga har utmynnat i en underfråga som är: Vad påverkar utförandet av rytm i gitarrspel? Genom min frågeställning vill jag få kännedom om hur gitarrlärare och gitarrister arbetar med rytm på sitt instrument. Jag presenterar litteratur som behandlar rytm, begrepp och språkbruk samt lärande. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre gitarrister vilka samtliga är verksamma musiker. Två av dem är utbildade gitarrpedagoger och en har lång erfarenhet av undervisning. Mot bakgrund av min frågeställning och genom att åskådliggöra teman i samtalen med informanterna, presenteras fyra områden för lärande av rytm. De fyra områdena är: teknik, genre och tradition, begrepp och definition samt imitation genom att höra och se. Utifrån dessa fyra områden diskuterar jag resultatet och knyter an till tidigare forskning. I slutsatsen svarar jag på min forskningsfråga och dess underfråga. Gitarristerna jag intervjuat definierar och verbaliserar rytm och timing på olika sätt beroende på genre och musikalisk kontext. Teknik, genre och tradition, begrepp och definition samt imitation genom att höra och se är faktorer som påverkar utförandet av rytm inom gitarrspel och de kan användas till att skapa verktyg för ett didaktiskt arbete med rytm. Slutligen ger jag förslag som kan vara föremål för framtida studier inom området.</dc:description> <dc:subject>Guitar</dc:subject> <dc:subject>rhythm</dc:subject> <dc:subject>timing</dc:subject> <dc:subject>guitar teaching methods</dc:subject> <dc:subject>gitarr</dc:subject> <dc:subject>rytm</dc:subject> <dc:subject>gitarrmetodik.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3631617</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Tvåornas kör: En undersökning av ett barnkörprojekt i Malmö; sociala, pedagogiska och musikaliska erfarenheter.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3631617</dc:identifier> <dc:creator>Klüft, Joakim</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The Second grade choir – an analysis of a children&apos;s choir project in Malmö; social, pedagogic and musical experiences. Author: Joakim Klüft The Second grade choir is a project that is running since autumn 2011, at the culture school in Malmö. It is addressed towards all pupils in second grade of primary school in Malmö. The Second grade choir is about letting pupils practice and learn a number of songs with physical movements in their respective classes and then after one term perform them together at a con-cert in the people´s park of Malmö. The goal with the project is: to let the pupils be active through singing and movements; to make the pupils apply to the courses offered by the culture school, particularly to the less popular instruments; to create a meeting place for the teachers of the culture school and the parents, who are the ones who decide the pupils activities; to give children and parents from different districts the opportunity to meet and thereby hopefully contribute to increased integration. The purpose of my work is to see how the second grade choir has functioned pedagogical, socially and musical and also to see if the interest of playing an instrument for the pupils has changed after the end of the project. I have also discussed how the project can develop and finally I have tried to identify experiences from the second grade choir project which could be useful to the next big project at the culture school El Sistema - which is about letting children in socially vulnerable districts learn how to play an instrument together. I have done a qualitative study based on interviews with students and teachers from two schools in different parts of Malmö, the two project leaders and the head of the culture school. The results show that the children are encouraged by the performance in the people´s park. More children want to apply to the school but the possibilities for children from different districts to meet (integrate) within and outside the project are limited. The desire of the pupils to move, to perform and thus develop as individuals, with the help of the power of the music, the culture school can bring on into the work with El Sistema.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Tvåornas kör är en verksamhet som Kulturskolan i Malmö driver sedan hösten 2011 och som riktar sig till alla elever i årskurs två i Malmö. Tvåornas kör handlar om att eleverna ska träna in ett antal sånger med rörelser i sina respektive klasser, för att sedan framföra dessa tillsam-mans vid en konsert i Malmö Folkets park. Målet med verksamheten är: att eleverna själva ska vara aktiva genom att få sjunga och röra på sig; att få eleverna att söka sig till Kultursko-lans kurser, inte minst på mindre populära instrument; att skapa en mötesplats för kulturskolans personal och elevernas föräldrar, som är de som bestämmer över elevernas aktiviteter; att ge elever och föräldrar från olika stadsdelar möjlighet att träffas för att därigenom förhopp-ningsvis bidra till ökad integration. Syftet med min undersökning är att se hur tvåornas kör har fungerat pedagogiskt, socialt och musikaliskt samt att se om elevernas intresse för att spela instrument har förändrats efter projektets avslut. Jag har också diskuterat hur projektet kan utvecklas. Slutligen har jag försökt identifiera vilka erfarenheter projektet kan bidra med till Kulturskolans nästa stora projekt, El Sistema, som handlar om att barn i socialt utsatta områden tillsammans ska få lära sig spela olika instrument. Jag har genomfört en kvalitativ intervjustudie med elever och klasslärare från två skolor i olika delar av Malmö, två projektledare för tvåornas kör samt chefen för kulturskolan. Resultatet visar att eleverna sporras av uppträdandet i Folkets park, att fler söker sig till kulturskolan för att spela och sjunga, men att möjligheten för barn från olika stadsdelar att träffas (integrera) inom och utanför projektet är begränsad. Elevernas lust att få röra på sig, uppträda på scen och därmed utvecklas som individer, med musikens kraft, kan kulturskolan ta med sig in i arbetet med El Sistema.</dc:description> <dc:subject>Alienation</dc:subject> <dc:subject>choir</dc:subject> <dc:subject>culture school</dc:subject> <dc:subject>El Sistema</dc:subject> <dc:subject>integration</dc:subject> <dc:subject>music school</dc:subject> <dc:subject>second grade</dc:subject> <dc:subject>second grade choir</dc:subject> <dc:subject>second grade of primary school</dc:subject> <dc:subject>social development</dc:subject> <dc:subject>kommunala musikskolan</dc:subject> <dc:subject>kulturprojekt</dc:subject> <dc:subject>kulturskolan</dc:subject> <dc:subject>körsång</dc:subject> <dc:subject>social utveckling</dc:subject> <dc:subject>tvåornas Kör</dc:subject> <dc:subject>utanförskap</dc:subject> <dc:subject>årskurs två</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3809333</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Either you are with us, or you are with the terrorists - Om tv-seriene 24 og Homeland, og Chomskys propagandamodell</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3809333</dc:identifier> <dc:creator>Svendsen Rognlien, Johanne</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">I have chosen in my Bachelor thesis to analyze how the two American TV-series, 24 (2001-2010) and Homeland (2011-), examine and explain terrorism and other aspects of the “War on Terror.” They were both created after the attacks on September 11th, 2001 and therefore affected by the political situation in the country. With the help of Noam Chomsky and his propaganda model I wish to find out what kind of mechanisms influences film and TV, especially in a vulnerable time like this. Chomsky’s propaganda model has normally been applied to the mass media. I have, with help of other scholars, tried to transform it so it applies to the film industry as well. I have chosen to examine different motives in the two series; the way torture is shown, the terrorists and the American hero are portrayed. By examining these aspects I’ve tired to see if there are any similarities and/or differences between the series. How much has the political situation in the country to say and how much is decided by Hollywood as a profit-driven industry? And finally, can any of them be discussed as a kind of propaganda? By taking two TV-series created after the terror attacks, but during two different political climates, I have been able to find some interesting conclusions. 24 are made right after the attacks on September 11th, 2001. Because of this it could be viewed as more patriotic in its description of the American hero, the terrorists as Arabs and/or Muslims and the acceptance of torture as an effective interrogation method. Homeland was made in a less patriotic time and after a lot of criticism had been directed against the US for its behavior the last ten years. It could therefore be described as more neutral in its way of discussing terrorists in a broader sense than in 24. Homeland also presents a more complex picture of who the American heroes are, and it also put to question the use of torture and its devastating long-term affects.</dc:description> <dc:subject>24</dc:subject> <dc:subject>Homeland</dc:subject> <dc:subject>TV-series</dc:subject> <dc:subject>Noam Chomsky</dc:subject> <dc:subject>propaganda model</dc:subject> <dc:subject>9/11</dc:subject> <dc:subject>Hollywood</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>nor</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3799413</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Behind the Red Nose: Identity construction through emotional work - The case of Hospital Clowns</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3799413</dc:identifier> <dc:creator>Meier, Corinna</dc:creator> <dc:creator>Andritsou, Eleni</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this thesis is to further explore the impact of emotional work on identity, looking at the case of hospital clowns. From an interpretive angle, we build up on theories of emotional labour, emotional work and multiple identity construction as a point of reference for our abductive interpretations and analysis. Our fieldwork included in-depth interviews and observations of hospital clowns, in which we sought to uncover how their emotional work influences their identity and how their private life is affected by the hospital clown&apos;s experiences at work. We found that their emotional work impacts their lives and identities in three ways: through their professional identity as hospital clowns, through their tendency to accept and embrace imperfection and through their clown persona as an extension of their self. We come to the conclusion that, despite the negative experiences that emotional labour can entail, in this case it is seen in a more positive light and serves as a lever for enrichment of identity.</dc:description> <dc:subject>emotional labour</dc:subject> <dc:subject>emotional work</dc:subject> <dc:subject>identity</dc:subject> <dc:subject>hospital clown</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Business and Economics</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3807270</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Influenser från Konstantin Stanislavskij i arbetet med Björn Runges film &quot;Om jag vänder mig om&quot;</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3807270</dc:identifier> <dc:creator>Ståhle, Adina</dc:creator> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3602324</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>They watch pictures, don’t they? - Om cinefili på Internet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3602324</dc:identifier> <dc:creator>Demiraca, Dino</dc:creator> <dc:subject>Internet</dc:subject> <dc:subject>IMDB</dc:subject> <dc:subject>Filmtipset</dc:subject> <dc:subject>Cinefili</dc:subject> <dc:subject>Rotten Tomatoes</dc:subject> <dc:subject>Susan Sontag</dc:subject> <dc:subject>Pierre Bourdieu</dc:subject> <dc:subject>Armond White</dc:subject> <dc:subject>Jonathan Rosenbaum</dc:subject> <dc:subject>MUBI</dc:subject> <dc:subject>Fans Forum</dc:subject> <dc:subject>Sociala fält</dc:subject> <dc:subject>Kulturellt kapital</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3602671</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Digitala attraktioner – en studie av specialeffektens konsekvenser</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3602671</dc:identifier> <dc:creator>Östlund, Olov</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet är att utreda om specialeffekternas utveckling har tagit filmen tillbaka till ett stadium av attraktionsfilm. Genom vetenskapliga verk och digitala källor har jag samlat relevant information för att underbygga min tes. Detta följs upp av en fallstudie som innehåller en jämförelse av användningen av specialeffekter i två olika filmer. Uppsatsens teoretiska referensram bygger på Tom Gunnings begrepp ”Cinema of Attractions” samt modernare tolkningar av det samma. Uppsatsen visar hur specialeffektens utveckling tillsammans med andra faktorer i samhället har förändrat åskådarens förhållande till det som upplevs som spektakulärt på filmduken, vilket har fört med sig konsekvenser för filmens narrativa struktur och utformning.</dc:description> <dc:subject>Digitala attraktioner</dc:subject> <dc:subject>specialeffekter</dc:subject> <dc:subject>attraktionsfilm</dc:subject> <dc:subject>Tom Gunning</dc:subject> <dc:subject>Marvel Studios</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2701964</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>An Immigrant in Sweden</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2701964</dc:identifier> <dc:creator>Roberts, Jess</dc:creator> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2733935</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Den övertygande skönlitteraturen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2733935</dc:identifier> <dc:creator>Nezwal de Maré, Linda</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med den här undersökningen var att med hjälp av Stig Dagermans novell Att döda ett barn undersöka hur en skönlitterär berättelse kan fungera retoriskt. Novellen användes 1948 i en trafikkampanj som NTF stod bakom. Undersökningen skulle göras genom att analysera hur Dagerman har använt sig av retoriska grepp, samt hur han och NTF förhållit sig till den retoriska situationen och vad detta kan ha haft för betydelse för hur det retoriska budskapet har förts fram och mottagits. Jag har utgått ifrån Sonja K. Foss narrativa analysmetod och Lloyd F. Bitzers och Richard E. Vatz teorier kring den retoriska situationen. Resultaten visar att Dagerman använder kontraster i beskrivningar och tidsliga förhållanden, en berättarröst och en språklig stil på ett sätt som hjälper det retoriska budskapet att nå fram. Analysen av den retoriska situationen visar på att berättandeformen i just det här fallet bör ha varit mest passande, då det var inom författandet som budskapets förmedlare hade stor trovärdighet hos allmänheten och inte inom trafikfrågor.</dc:description> <dc:subject>retoriskt berättande</dc:subject> <dc:subject>Stig Dagerman</dc:subject> <dc:subject>Att döda ett barn</dc:subject> <dc:subject>retorisk situation</dc:subject> <dc:subject>berättarteknik</dc:subject> <dc:subject>retorik</dc:subject> <dc:subject>agitation</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Retorik</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>L2</dc:type> <dc:format>application/vnd.openxmlformats-officedocument.wordprocessingml.document</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4057421</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Lusten att sjunga och att öva sång Sju sångelever berättar om sin motivation till att sjunga och öva sång, samt hur feedback påverkar deras motivation.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4057421</dc:identifier> <dc:creator>Alenius, Frida</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this work is to give an insight into how vocal students describe their desire to sing and practice singing, and to find out what the students get feedback from their surroundings in voice and in practice and how feedback affects them. The study would thus create an understanding of what motivates students to sing and practice singing. The study is based on qualitative interviews with seven vocal students at secondary school and folk high-school. The result of the study shows factors which - according to the students - creates desire to sing and practice singing. Students feel the urge to sing and practice when they feel they can sing, and when they are challenged and developed. The opportunity to express oneself through the music and to work with others and in secure environments also creates the urge to sing and practice singing. Having goals to work towards also creates desire for the students to sing and practice singing. The result also shows the students different approaches to singing and practicing singing. Students get a lot of feedback from their environment on their voices. Feedback on singing voice is not easy to relate to according to the informants. Feedback on practice is significantly easier to relate to, according to the informants, but not as common.</dc:description> <dc:subject>feedback</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>practice</dc:subject> <dc:subject>singing</dc:subject> <dc:subject>student perspective.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4057425</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att skapa en musikal. Deltagares upplevelser av Lovewell Institutes skapandeprocess.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4057425</dc:identifier> <dc:creator>Pettersson, Mats</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Creating a musical – Participants’ experiences of the Lovewell Institute’s creative process This study utilizes qualitative research methods in order to explore the experiences of students who participated in Lovewell Institute’s creative musical theatre workshop in Oskarshamn, Sweden 2012. The two main methods used are participative observation of the workshop and interviews with five of the students. In addition, student surveys, conducted by the Lovewell organization following the workshop, were used as supplementary research materials. The research question, which the study is built upon is: What are the students’ impressions and experiences of the creative process that took place during the Lovewell Teen Oskarshamn 2012 summer workshop and what, from their own perspective, have they learned through participating in the workshop? The results of the study found that: a) the creative process is a largely positive experience for the participants, which is accredited to the strong sense of communal action toward a common goal, b) Their presenting of the final product, the completed musical, was one of the most powerful experiences for the participants, a moment filled with emotions of profound pride and joy, and finally c) By participating in the workshop, the students express that they have acquired increased and/or improved self-confidence and selfesteem as well as various collaborative skills.</dc:description> <dc:subject>Lovewell Institute</dc:subject> <dc:subject>musical theatre</dc:subject> <dc:subject>creative process</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4057433</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Hur hanterar musiklärare målbrottet hos före detta gossopraner och altar?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4057433</dc:identifier> <dc:creator>Lundqvist, Jakob</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The study is based on semi-structured interviews with two music teachers, one at the elementary and high school Sankt Annæ Gymnasium (Copenhagen) and one at the elementary and high school Adolf Fredriks musikklasser (Stockholm). By asking more or less identical questions to both of them I could clearly see the differences between the two schools. At Sankt Annæ boys and girls have separate teaching already from the third grade. In Adolf Fredrik they sing in mixed choirs throughout the elementary school. At Sankt Annæ, the boy’s choir has a high status, with extra tuition and professional male singers. In Adolf Fredrik, the boy’s choir stands more in the shadow of the girl’s choir and consists only of sopranos and altos.The teaching of voice break boys is also very different. Sankt Annæ has a special voice break choir, and the boys must leave the boys choir at first sign of voice break. In Adolf Fredrik they may stay and sing falsetto if they want to. At Sankt Annæ they think falsetto singing is harmful for the voice. Adolf Fredrik has no voice break choir, but a mixed choir with boys and girls. Sankt Annæ seems to have a more scientific approach to singing. The school has its own voice doctor, and has produced a special voice break-brochure with information about the voice break physiology and sequence stages. Adolf Fredrik has no strict guidelines how to teach during voice break, they rather look at what seems to be best for the individual.</dc:description> <dc:subject>Voice break</dc:subject> <dc:subject>Boys choir</dc:subject> <dc:subject>Singing lesson</dc:subject> <dc:subject>Voice break choir</dc:subject> <dc:subject>Sankt Annæ Gymnasium</dc:subject> <dc:subject>Adolf Fredriks musikklasser</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4067285</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Konstnärens Överlevnad - En studie i livet som yrkesverksam konstnär</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4067285</dc:identifier> <dc:creator>Dahlström, Karolina</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of the present study has been to explore artists and their life-choices in and works of today, how to lead a life and how to make a profession count. The allembracing research question is: “What does an artist’s life look like in today’s society?”. The study looks at the reason that they have chosen their profession and the possibilities in promoting themselves and how they survive both economically and socially in the society.The study is based on interviews with three artists. The interviews have been analysed and compared with each other and with literature dealing with art/artists and the choice of a profession in art in different forms. Five conceptions are the result of the study and answer the overall research questions. Through the questions asked with three research questions in focus, these five categories have dominated among the artists during the interview: the driving force, the audience, the creativity, the stimulation/growth and the self-fulfilment. As the participants´ professions are of different genres of art the complexity of the study grew. The artists have different experiences due to the genre of artistic work. Painting can for instance be lonely in a quiet environment, while a musician can be dependent on a group of people playing different instruments. A dancer emanate from another perspective than a painter concerning for example the audience and so forth. In all three genres; painting, music and dance, there are common areas of the above mentioned conceptions. As the genres differ in ways of working, the conceptions are not projected exactly the same, naturally.</dc:description> <dc:subject>driving force</dc:subject> <dc:subject>audience</dc:subject> <dc:subject>creativity</dc:subject> <dc:subject>stimulation/growth and the selffulfilment</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4075719</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Känns det fel - ÄR det fel</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4075719</dc:identifier> <dc:creator>Olrog, Sara</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The study examines why Complete Vocal Technique (CVT) is used in singing education in upper secondary school. The basis of the study are three interviews with vocal instructors working at the aesthetics program, who have studied at the Academy of Music and had further studies at the Complete Vocal Institute (CVI). The study is executed with qualitative method. The purpose of the study is to examine how CVT-vocal coaches teach, differences in their teaching methods prior and after their further education at CVI. I have also examined the possibilities to develop self-assessment amongst students, using CVT in upper secondary school. The results show that vocal coaches using the CVT-method experiences a greater security in their own knowledge today than prior their further education at CVI. They use common terms, a language used by all CVT-teachers. I have made the conclusion that both teachers and students get a greater understanding of what they are teaching - or being taught. On the matter of self-assessment in singing education, I have found that CVT is a method that forces the student to listen, feel and detect. The CVT-over all principle ”if it feels wrong - it is wrong” grants the student power over the teaching situation. Self-assessment is a natural part of every singing lesson.</dc:description> <dc:subject>Popular music singing</dc:subject> <dc:subject>singing education</dc:subject> <dc:subject>Complete Vocal Technique</dc:subject> <dc:subject>Complete Vocal Institute</dc:subject> <dc:subject>CVT</dc:subject> <dc:subject>CVI</dc:subject> <dc:subject>normative assessment</dc:subject> <dc:subject>self-assessment</dc:subject> <dc:subject>aesthetics program</dc:subject> <dc:subject>upper secondary school</dc:subject> <dc:subject>individual singing lesson.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4195067</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Bedöma eller berömma? Niondeklassares kamrat- och självbedömning vid ensemblemusicerande i musikundervisningen.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4195067</dc:identifier> <dc:creator>Alm, Johan</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Lärande bedömning är den kanske starkaste pedagogiska riktningen inom svensk skola just nu. Bedömning ska enligt den inte användas i första hand för att sätta betyg och sortera, utan vara en utgångspunkt för att eleven ska lära sig mer. Kamrat- och självbedömning blir viktiga ingredienser i undervisningen. Ensemblespel i grundskolans högre årskurser involverar de allra flesta kunskapskrav i den nya läroplanen och är centralt i musikämnet. Men vad uppfattar elever själva som musikalisk kvalitet om de får möjlighet att bedöma kamraters och eget ensemblespel? Denna uppsats bygger på sju semistrukturerade fokussamtal med sammanlagt 35 niondeklassare. Videoinspelningar, där eleverna framför en låt de valt och tränat på under några lektioner, används som stimulated recall. Utifrån videon har de fått bedöma vad de uppfattar som kvalitet och vad i musicerandet som skulle kunna utvecklas, både i form av kamrat-, grupp-, och självbedömningar. Forskningsfrågorna lyder: Vad bedömer niondeklassare som musikalisk kvalitet vid deras ensemblespel? Hur uttrycker de dessa bedömningar? Vilka faktorer påverkar deras bedömningar? För att svara på de två första frågorna används en fenomenografisk analys för att kategorisera de uppfattningar som kommer fram vid samtalen. I en redovisningsform kallad cirkelogram, visas storleksförhållanden och innehållsliga samband mellan olika kategorier. En jämförelse mellan elevernas kvalitetsuppfattningar och kunskapskraven i nya kursplanen för musik visar en stor samstämmighet, medan sammanställningar av kriterielistor från högre musikutbildning har större avvikelser. De påtagligaste resultaten är annars att många elever har svårt att formulera tydliga yttranden och att en del obefogat beröm till kamrater och gruppen förekommer. Den tredje frågan, som analyserar vad som påverkar deras bedömningar, besvaras med hjälp av kvantitativ metod. Variabler som undersökts är bland annat kön, genomsnittsbetyg, musikbetyg, muntlig aktivitet, instrument. Elevens musikbetyg och muntliga aktivitet i skolan är de faktorer som har stor inverkan på hur bra eller mycket en elev kan ge uttryck för sina musikaliska kvalitetsuppfattningar, medan kön eller genomsnittsbetyg påverkar obetydligt. I analysen utgår resonemangen från en variationsteoretisk definition av lärande. Att lära sig innebär att successivt kunna urskilja alltfler aspekter, både av musikalisk kvalitet och av förmågan att bedöma. Betydelsen av att bedöma vad eleverna gör, inte är, betonas. Ur ett sociokulturellt perspektiv granskas orsaker till skillnaderna mellan olika elevgrupper, samt företeelsen beröm. Möjliga vägar som pekas ut för att utveckla ett lärande bedömningssätt i musiksalen är bland annat kamrat- och självbedömning med hjälp av matriser, transparent bedömning, learning studies och medveten återkoppling, där eleverna får skapa egna målbilder.</dc:description> <dc:subject>Lärande bedömning</dc:subject> <dc:subject>kamratbedömning</dc:subject> <dc:subject>självbedömning</dc:subject> <dc:subject>kritiska aspekter</dc:subject> <dc:subject>ensemblespel</dc:subject> <dc:subject>cirkelogram</dc:subject> <dc:subject>musikalisk kvalitetsuppfattning</dc:subject> <dc:subject>transparent bedömning</dc:subject> <dc:subject>bedömningsmatris</dc:subject> <dc:subject>återkoppling</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/vnd.openxmlformats-officedocument.wordprocessingml.document</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4113523</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Konst, Antikonst eller något mitt i mellan?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4113523</dc:identifier> <dc:creator>Lindén, Sofia</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Can it still be theatre? By building my own experimental theatre production containing flash mobs and invisible theater and then analyzing the results I hope to find a way how to aggrandize and help the invisible theatre to take more space. Also by comparing and analyzing the concepts of art and anti-art, acting and not-acting with my own theatre production I hope to find some clarity in the concepts and be able to answer the question: Is it the acting that makes the theatre?</dc:description> <dc:subject>antiart</dc:subject> <dc:subject>not-acting</dc:subject> <dc:subject>theatre of the oppressed</dc:subject> <dc:subject>invisible theatre</dc:subject> <dc:subject>flash mobs</dc:subject> <dc:subject>the prehistoric theatre.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Teatervetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2971564</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Hög volym och Coola beats - En studie i vad som motiverar medlemmar i Strängnäs Drumcorps</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2971564</dc:identifier> <dc:creator>Neuendorf, Markus</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">I have worked as a percussion teacher in many different contexts during my time as a student at the Malmö Academy of Music but before that as well. Because of this I have had the privilege of meeting many different students at many different schools. It is however the students from one particular school that stood out from the rest when it comes to the students&apos; motivation. This made me very curious about that particular activity that is going on at this music school. The activity that the percussion teacher leads is Strängnäs Drumcorps. This essay has been made because I wanted to try and get an understanding about what it is that make the students who are also members in Strängnäs Drumcorps, so motivated. Three informants have been interviewed and one rehearsal with the drum section in the band has been videotaped. The three informants are persons who all have different relations to the activity. Informant number one is currently a member in Strängnäs Drumcorps. Informant number two was a member for many years and has after this been a member of one of the biggest Drumcorps in USA. The third informant is the leader and the founder of Strängnäs Drumcorps. The study has been done through the method qualitative research interview and the gathering of data was made through audio recording during the interviews and video recording during the rehearsal. I have examined some parts of the activity, which I think motivates the members. My conclusion is that these parts of the activity, effectively invites every student to find their own inner motivation.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Jag har undervisat i slagverk i många olika sammanhang. Bland annat under min tid vid Musikhögskolan i Malmö men även innan. Detta har gjort att jag har träffat väldigt många olika slagverkselever vid många olika skolor. Det är dock eleverna från en skola som enligt min uppfattning står ut från de övriga när det kommer till elevernas motivation och egna drivkraft. Det här gjorde mig väldigt nyfiken på den verksamhet som bedrivs vid Strängnäs musikskola. Verksamheten som slagverksläraren bedriver där är Drumcorps. Det här arbetet har genomförts eftersom jag ville försöka bilda mig en uppfattning om vad det är som gör att slagverkseleverna i Strängnäs Drumcorps är så drivna. Tre intervjuer har gjorts. De tre informanterna som intervjuats är personer som alla har olika relation till verksamheten. Informant ett är för närvarande medlem i Strängnäs Drumcorps. Informant två var medlem i flera år och har efter det varit medlem i ett av de största Drumcorps - banden i USA. Informant tre är ledaren och initiativtagaren till Strängnäs Drumcorps. Förutom intervjuerna har en av Strängnäs Drumcorps repetitioner videofilmats. Undersökningen har genomförts med metoden kvalitativ forskningsintervju och datainsamlingen skedde genom ljudinspelning under intervjuerna samt videoupptagning vid repetitionen. Under arbetet har jag undersökt några delar av verksamheten som jag tror fungerar som motivationsfaktorer. Min slutsats är att dessa motivationsfaktorer på ett effektivt sätt bjuder in varje elev till att hitta just sin inre motivation.</dc:description> <dc:subject>percussion</dc:subject> <dc:subject>drumcorps</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>learning</dc:subject> <dc:subject>slagverk</dc:subject> <dc:subject>lärande</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3055554</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att arbeta med dans för skådespelare - infallsvinklar, strategier och verktyg</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3055554</dc:identifier> <dc:creator>Drotz Ruhn, Alexandra</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Hur arbetar man, rent konkret, på bästa sätt med dans för skådespelare? Vilka verktyg och strategier kan vara användbara för koreografer som arbetar med skådespelare, och för dansande skådespelare? Syftet med uppsatsen är i första hand att besvara denna frågeställning. Men jag vill också bidra till, och utöka, den svenska litteraturen i ämnet Dans för skådespelare samt höja dansens status på teaterscenen. Uppsatsen är indelad i två delar; jag börjar med att utgå enbart ifrån mig själv. I Del 1 beskriver jag de verktyg och strategier jag anser användbara utifrån mina egna erfarenheter. De första två avsnitten kallar jag för Utgångspunkter. De ska ses som en grund att stå på som alltid kan användas som bas i arbetet med dans för skådespelare. Kärnan i dessa avsnitt handlar om att göra dansen nödvändig som del i en teaterföreställning och att alltid ge dansen en specifik funktion som understrykande, kommenterande, berättande eller etablerande. Utan funktion blir dansen överflödig. Nästkommande avsnitt i Del 1 kallar jag för Verktygslåda. De ska ses som inspirationsmaterial eller just en verktygslåda att plocka ur. Här diskuterar jag bl.a. exempel på tillvägagångssätt samt fällor man kan riskera att ramla i, och hur man undviker dem. I Del 2 har jag valt att utgå ifrån andra. Den andra delen bygger på intervjuer för att vidga mitt eget perspektiv genom andras erfarenheter, och komma åt infallsvinklar som jag själv har missat och därmed eventuella brister eller luckor i mina egna resonemang. Därpå följer en sammanfattning där jag beskriver intervjuernas värde för uppsatsen som helhet, och försöker besvara mina inledande frågeställningar genom ett metodförslag för koreografer och ett för skådespelare. Jag avslutar med en slutledning som bl.a. beskriver förtjänsten av att ha skrivit uppsatsen.</dc:description> <dc:subject>dans</dc:subject> <dc:subject>skådespelare</dc:subject> <dc:subject>teater</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Teaterhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2799033</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
    <setSpec>LifeEarthScience</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Sustainability vs. Media Production - A Status Quo Analysis</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2799033</dc:identifier> <dc:creator>Heimann, Britta</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This thesis paper takes a closer look at the degree to which sustainability and measures thereof are already existent within the media industry, and what development there has been up to now. For this status quo analysis, both the worldwide markets, like the U.S. and several European, as well as a closer look onto the German media market have been taken into account. In addition, a description of different measures to achieve sustainable media production is included. A Best Practice list can be found in the appendix. Moreover, individual interviews with Berlin local producers and journalists in addition to information resulting from different festival discussion panels are used to take a closer look at the current situation regarding sustainability in the German media industry.</dc:description> <dc:subject>Media Industry</dc:subject> <dc:subject>Environmental change</dc:subject> <dc:subject>sustainability</dc:subject> <dc:subject>media production</dc:subject> <dc:subject>film production</dc:subject> <dc:subject>television production</dc:subject> <dc:subject>production practises</dc:subject> <dc:subject>best practices</dc:subject> <dc:subject>sustainable production</dc:subject> <dc:subject>german media market</dc:subject> <dc:subject>film and media production</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Earth and Environmental Sciences</dc:subject> <dc:subject>Business and Economics</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2799311</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikdistribution idag och imorgon - - ur musikförlagets, musikproducentens och artistens perspektiv</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2799311</dc:identifier> <dc:creator>Dalenbäck, Johannes</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Music distribution today and tomorrow - from the perspective of the music publisher, the music producer and the artist. The purpose of this study was to assess how a music publisher, a music producer and an established artist experience the music distribution of today and how, in their specific perspectives, it may look like in the future. This qualitative study is based upon in depth interviews with predefined drafts of questions and subsequent transcription and systematic analysis of the outcome. All participants in the study were supposed to be established and experienced in the music business. In both physical and digital music distribution, the product is sent to a “warehouse” that stores the product with subsequent allocation to each respective retailer. The “warehouse” has contracts with various digital retailers. The music publisher/music producer/artist thus only needs to have one contract, i.e. with the warehouse and not with each individual retailer. As a consequence of the reduction on sales that followed the establishment of illegal file sharing, legal services for online purchase of music have been created, e.g. streaming based services like Spotify or online stores like iTunes. The study participants unanimously stated that legal services for online purchase of music, in synergy with social network sites, will constitute the main force of future music distribution.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien var att undersöka hur musikdistributionen ser ut idag och hur den kan komma att se ut i framtiden ur ett musikförlags, en musikproducents och en etablerad artists perspektiv. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fördefinierade förslag till in-tervjufrågor med efterföljande transkription och systematisk analys av intervjuutfallet. Informanterna utgjordes av en representant från ett musikförlag, en musikproducent samt en artist, samtliga inom branschen väletablerade med gedigen erfarenhet kring ämnet. Den fysiska och den digitala musikdistributionen hanteras på samma sätt i den bemärkelsen att i båda fall skickas produkten till ett centrallager, varifrån den i sin tur distribueras till respektive återförsäljare. När det gäller den digitala distributionen görs ett avtal mellan musikförlaget/musikproducenten/artisten och centrallagret, som i sin tur har avtal med samtliga digitala plattformar där produkten kommer att säljas. I och med introduktionen av internet kom den illegala fildelningen, vilken medförde en minskning i försäljningen av musik. Detta kom att leda till nya legala varianter för försäljning av musik via internet. Exempel på sådana är streamingtjänster så som Spotify och internetbaserade butiker så som iTunes. Alla studiedeltagare angav att den framtida musikdistributionen kommer att baseras på de nya legala internetbaserade försäljningsmodaliteterna i synergi med sociala medier.</dc:description> <dc:subject>Music distribution</dc:subject> <dc:subject>social network sites</dc:subject> <dc:subject>streaming</dc:subject> <dc:subject>online services</dc:subject> <dc:subject>musikdistribution</dc:subject> <dc:subject>sociala medier</dc:subject> <dc:subject>online tjänster</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2799547</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”Man behöver nästan ha ett fokusområde på skolan som är bedömning…” - En kvalitativ intervjustudie om hur ensemblelärare uppfattar och beskriver bedömning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2799547</dc:identifier> <dc:creator>Larsson, Anton</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: &quot;You almost need a focus area in school that is assessment...&quot;. A qualitative interview study on how ensemble teachers perceive and describe assessment. The purpose of this study is to show and analyse how different music teachers perceive and describe assessment. The purpose is also to examine whether and if so how formative assessment is part of the music teachers´ practice. The method of data collection has been qualitative and as a basis for the essay four interviews have been conducted with ensemble teachers at upper secondary school. The results of this study show great variation in music teachers&apos; views of assessment and their assessment practice. The informants show approaches to a formative assessment procedure, but it is not systematized. The conclusion of the study is the lack of a well thought out assessment practice and sufficient competence for assessment in the schools to use assessment in a broader context, where teachers and students assesses the student&apos;s learning process together and where assessment and teaching merge into one unit.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att visa och analysera hur olika musiklärare uppfattar och beskriver bedömning. Syftet är också att undersöka om och i så fall hur formativ bedömning är en del av musiklärarnas praktik. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och som underlag för uppsatsen har fyra intervjuer med ensemblelärare på gymnasiet genomförts. Resultatet av studien visar på stor variation i musiklärares syn på bedömning och i deras bedömningspraktik. Informanterna visar på ansatser till ett formativt bedömningsförfarande, men det är inte systematiserat. Slutsatsen av studien är att det på skolorna saknas en genomtänkt bedömningspraktik och tillräcklig bedömarkompetens för att kunna använda bedömning i ett vidare perspektiv, där lärare och elev bedömer elevens lärprocess tillsammans och där bedömning och undervisning smälter samman till en enhet.</dc:description> <dc:subject>assessment</dc:subject> <dc:subject>ensemble</dc:subject> <dc:subject>formative</dc:subject> <dc:subject>assessment practice</dc:subject> <dc:subject>approach to knowledge</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>bedömning</dc:subject> <dc:subject>formativ</dc:subject> <dc:subject>bedömningspraktik</dc:subject> <dc:subject>kunskapssyn</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2837257</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att beskriva musiklärarens praxis - En kvalitativ intervjustudie av tre musiklärares väg till yrket</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2837257</dc:identifier> <dc:creator>Thörn, Simon</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studien syftar till att visa på metoder och perspektiv som på ett tillfredställande sätt beskriver musiklärarens väg till yrket och sin praxis. Två olika metoder för insamling av data används i studien, intervjuer och självbiografier. Studiens syfte är att visa hur man kan beskriva lärares väg till yrket och dess yrkespraxis genom en rad olika begrepp t.ex. kontextualisering, socialisation, folklig och borgerlig musikpedagogisk tradition. Jag gör själv ett försök att beskriva praxis genom det jag kallar ”den musikaliska språngbrädan”. Intervjun och de självbiografiska studiernas resultat visar att musiklärarens praxis, precis som mina tidiga erfarenheter beskriver i inledningen, är något som inte enkelt låter sig verbaliseras. Resultatet visar att praxis är svår att fånga med endast en ögonblicksbild av hur läraren beskriver sitt arbete utan låter sig snarare beskrivas av lärarens samlade livserfarenheter. För att få en tydlig bild av praxis, med ett stort mått av validitet måste informanten beskriva vägen fram till yrket och hur den kan sättas i relation till de metoder och arbetssätt som läraren använder sig av.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">To describe the music teacher&apos;s practice - a qualitative study of three music teachers&apos; attitudes towards the profession and descriptions of practice In the following study two methods are being used to collect data, self biography and interviews. The purpose of this study is to show how it is possible to describe a teacher&apos;s practice through different terms. I also introduce a term invented by me, “the musical springboard” through which the music teachers&apos; practice can be described. The results of the interviews and the autobiographical studies show that the music teachers´ practice is not easily verbalized. The results demonstrate that the practice is difficult to catch with only a snapshot of how the teachers describes their practice today, that you need to see to all experiences in the teacher’s life. The study shows that to get a full picture of the practice with a large measure of validity, the informant has to describe his way to the profession and not just the methods used in present time.</dc:description> <dc:subject>Musiklärare</dc:subject> <dc:subject>gymnasielärare</dc:subject> <dc:subject>praxis</dc:subject> <dc:subject>folklig musikpedagogisk tradition</dc:subject> <dc:subject>borgerlig musikpedagogisk tradition</dc:subject> <dc:subject>socialisation</dc:subject> <dc:subject>kontexualisering</dc:subject> <dc:subject>music teachers</dc:subject> <dc:subject>high school teachers</dc:subject> <dc:subject>practice</dc:subject> <dc:subject>folk music traditions in music education</dc:subject> <dc:subject>bourgeois traditions in music education</dc:subject> <dc:subject>socialization</dc:subject> <dc:subject>contextualization</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3405434</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Våldssåpan är här för att stanna</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3405434</dc:identifier> <dc:creator>Andersson, Oskar</dc:creator> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Journalistik</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3405545</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>I sitt rätta element - En kostymanalys av The Fifth Element</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3405545</dc:identifier> <dc:creator>Dock, Emma</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">What does film costumes tell us about a film? The list is endless. This essay proves that fact, illustrated by an analyse of the costumes in the film The Fifth Element (Luc Besson, 1997). The essay begins with an analyse of the costumes in relation to the character who wears them and in relation to the story of the film. To broaden the result the text also discuss the artist behind them, Jean-Paul Gaultier which leads to the inclusion of the relationship between fashion and film since Gaultier is a fashion designer to begin with. With the use of three main books of the topic film costumes and fashion in film, knowledge and implications beyond imagination was gained of the film The Fifth Element. Through the writing the great relationship between fashion and film and its importance has been acknowledged. As a result the text is an broad and rewarding analysis of the film’s costumes and has given a wider perspective and respect of the film and the artwork of film costumes.</dc:description> <dc:subject>The Fifth Element</dc:subject> <dc:subject>film costumes</dc:subject> <dc:subject>costume design</dc:subject> <dc:subject>costume analysis</dc:subject> <dc:subject>kostymdesign</dc:subject> <dc:subject>filmkostymer</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3405753</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>In-Yer-Face: A Study of Unsettling British TV Comedy, Critical Discomfort and Public Offence</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3405753</dc:identifier> <dc:creator>Lönroth, Linn</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">In this essay I explore contemporary British TV comedy that unsettles and offends its audience by pushing humour to its very outer limits. Attempts to breach decorum and provoke the reader/audience is not a new phenomenon, and by looking at the Modernist rejection of bourgeois values I try to contextualise this fascination with transgression and provocation. The British writer and director Chris Morris (The Day Today, Brass Eye, Jam, Four Lions) has continously pushed the limits of humour in his many TV-shows, and has consequently caused extreme outrage and offence in Britain. To understand where this offence comes from, and why a humorous mode of expression is unacceptable when discussing serious and sensitive subject matters, I trace back the historical dismissal of comedy in Western academia. The rediscovery of Mikhail Bakthin’s theories of Medieval carnivals will be discussed so as to re-evaluate comedy and view it in new and challenging ways.</dc:description> <dc:subject>Chris Morris</dc:subject> <dc:subject>The League of Gentlemen</dc:subject> <dc:subject>Offence</dc:subject> <dc:subject>Comedy</dc:subject> <dc:subject>Bakhtin</dc:subject> <dc:subject>Offensive comedy</dc:subject> <dc:subject>Brass Eye</dc:subject> <dc:subject>The Day Today</dc:subject> <dc:subject>Jam</dc:subject> <dc:subject>Derek</dc:subject> <dc:subject>Ricky Gervais</dc:subject> <dc:subject>shock</dc:subject> <dc:subject>taboo</dc:subject> <dc:subject>humour</dc:subject> <dc:subject>dark humour</dc:subject> <dc:subject>dark comedy</dc:subject> <dc:subject>André Breton</dc:subject> <dc:subject>British humour</dc:subject> <dc:subject>British TV</dc:subject> <dc:subject>transgression</dc:subject> <dc:subject>provocation</dc:subject> <dc:subject>laughter</dc:subject> <dc:subject>Armando Iannucci</dc:subject> <dc:subject>BBC</dc:subject> <dc:subject>Channel 4</dc:subject> <dc:subject>sick humour</dc:subject> <dc:subject>tastless comedy</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3409065</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>The Making of a Spectacle</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3409065</dc:identifier> <dc:creator>Nilsson, Christian</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">New Zealand director Peter Jackson’s film style is primarily focused on a technical level. Special effects and progressive filmmaking are some of Jackson’s main characteristics. His trial and error methods have enabled him to be independent and inventive, resulting in unconventional techniques and original technology. Much of the research made on Jackson and The Lord of the Rings treat subjects like adaptation, special effects, or the franchise. What is lacking in the spectra of study is a technical film style analysis. By examining specific elements such as the camerawork, lighting, editing, special effects, and behind-the-scenes, this essay distinguishes Jackson’s film style on a technical basis with an aesthetic emphasis, discussing and giving examples on both the superior and inferior features of his different attributes.</dc:description> <dc:subject>Peter Jackson</dc:subject> <dc:subject>technical analysis</dc:subject> <dc:subject>aesthetic analysis</dc:subject> <dc:subject>film studies</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3409074</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Framställningen av sexmissbruk i Steve McQueens Shame</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3409074</dc:identifier> <dc:creator>Nordlund, Karolina</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Sex addiction is a term that was introduced during the 1980s. Since then it has caused a long-standing debate about whether or not it should be an official diagnosis and the psychology and sexology groups are split. It is regarded similar to alcohol and drug addiction while there is also another group of researchers and therapists who argue for a disorder distinguished from the concept of addiction. The critique upon sex addiction is foremost the lack of empirical evidence and that it is based upon a negative culture-bound view of sex. The portrayal of sex addiction in Steve McQueen’s Shame is based upon the current criteria of the research regarding the problem. While sex in film is mainly divided between either romantic, passionate, erotic, perverse, or violent, the sex scenes in Shame are mechanical where sex functions as a way to overcome stress and trauma. As other American films treat sex addiction in a lightly, satirical and unproblematic way, Shame has brought up the severity of a compulsive sexual behavior that adds to the debate and exposure to the society.</dc:description> <dc:subject>Steve McQueen</dc:subject> <dc:subject>Shame</dc:subject> <dc:subject>sex addiction</dc:subject> <dc:subject>sexmissbruk</dc:subject> <dc:subject>hypersexuell störning</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3409615</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Popmusik och postmodernism-filmmusiken som berättare, med utgångspunkt i Sofia Coppolas Marie Antoinette</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3409615</dc:identifier> <dc:creator>Gustafsson, Olivia</dc:creator> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3409616</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Pojkflickan: En genusteoretisk studie av Kathryn Bigelow och hennes filmer</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3409616</dc:identifier> <dc:creator>Näslund, Karl</dc:creator> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3409735</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Look! Up in the sky! It&apos;s a bird! It&apos;s a plane! It&apos;s a Superhero! - en uppsats om superhjältefilmer efter 9/11</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3409735</dc:identifier> <dc:creator>Bjärtorp, Erik</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The superhero was created during the great depression. Their adventures captivated their young readers and it was not long until they found their way into other media. I have noticed that during the last ten years there has been an increase of the production of superhero movies. I will during my essay bring up major events that have had an impact on the movie industry and analyze what different superhero movies say about the time they were produced.</dc:description> <dc:subject>Superheroes</dc:subject> <dc:subject>Superman</dc:subject> <dc:subject>Batman</dc:subject> <dc:subject>Spider-Man</dc:subject> <dc:subject>Iron Man</dc:subject> <dc:subject>Marvel</dc:subject> <dc:subject>DC</dc:subject> <dc:subject>9/11</dc:subject> <dc:subject>Hollywood</dc:subject> <dc:subject>Obama</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3409842</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Luis Buñuel - Drömmar om frihet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3409842</dc:identifier> <dc:creator>Nilsson, Johan</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna uppsats behandlar regissören Luis Buñuels liv och verk. Fokus ligger på att analysera hans drömvärld utifrån fem av hans filmer. Uppsatsen kommer även innefatta Buñuels uppväxt, hans roll inom surrealismen och andra viktiga teman.</dc:description> <dc:subject>Luis Buñuel</dc:subject> <dc:subject>Surrealism</dc:subject> <dc:subject>Breton</dc:subject> <dc:subject>Spanien</dc:subject> <dc:subject>Franco</dc:subject> <dc:subject>Lorca</dc:subject> <dc:subject>Dalí</dc:subject> <dc:subject>Bunuel</dc:subject> <dc:subject>Film</dc:subject> <dc:subject>Filmvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Drömmar</dc:subject> <dc:subject>Freud</dc:subject> <dc:subject>Psykoanalys</dc:subject> <dc:subject>Dadaism</dc:subject> <dc:subject>Kommunism</dc:subject> <dc:subject>den andalusiska hunden</dc:subject> <dc:subject>L&apos;Age d&apos;or</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3409924</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Terrence Malick - En auteurteoretisk analys</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3409924</dc:identifier> <dc:creator>Flodin, Pontus</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">En auteurteoretisk analys av Terrence Malicks filmer. Uppsatsen fokuserar på det stilistiska såväl som det tematiska i Terrence Malicks filmer.</dc:description> <dc:subject>Terrence Malick</dc:subject> <dc:subject>Auteurteori</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3410303</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Twin Peaks - Surrealism i den amerikanska medelklassen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3410303</dc:identifier> <dc:creator>Ivan, Sophie Elise</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">How did the commonwealth and the society affect the making of the series Twin Peaks? In this essay I will discuss and analyze the American TV-show Twin Peaks that aired during the years of 1990-91. It begins with an introduction of the series and a summary of how it was criticized and received. There&apos;s also a resumé of how the social structures and politics looked like the years before and during the time that Twin Peaks aired. To limit the paper, the focus is mainly on the director David Lynch and the surrealistic sequences in the series. What seems to set Lynch apart most strikingly from other puritanical political figures is that he is perceived and celebrated in some quarters not as an integral part of his country&apos;s present ideological mainstream but as a serious artist subverting the American soul from within. This essay also discusses and analyzes how the American middle-class is showed out of Lynchs perspective.</dc:description> <dc:subject>Twin Peaks</dc:subject> <dc:subject>David Lynch</dc:subject> <dc:subject>Surrealism</dc:subject> <dc:subject>Commonwealth</dc:subject> <dc:subject>Dreams</dc:subject> <dc:subject>Sociaty</dc:subject> <dc:subject>Middle-class</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3410527</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Swinging Femininity En studie av chick flick-genren</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3410527</dc:identifier> <dc:creator>Nouri, Heidar</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Swinging feminity, A study of chick flick genre In this paper I attempt to study different characterizations of chick flicks in Europe and USA. The study consists of a theoretical part in which I study various aspects of chick flick. Characteristics, definition, presumptions and history of the genre are in focus in this part. I will then discuss the genre’s relation to feminism and post-feminism considering a transatlantic context. Eventually I will apply this theory to one film from each continent. The films are Beautiful Lies (2010) [org. title De vrais mensonges] from France and an American film, namely All About Steve (2009). A vital hypothesis for this paper is that American movies adapt a post-feministic approach where European films usually embrace feminism in their characterization. This hypothesis is based on the orientation of western feminism theory after its crisis during the 1980&apos;s.</dc:description> <dc:subject>filmvetenskap</dc:subject> <dc:subject>postfeminism</dc:subject> <dc:subject>feminism</dc:subject> <dc:subject>chick flick</dc:subject> <dc:subject>backlash</dc:subject> <dc:subject>andravågsfeminism</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3411812</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Den svenska vampyrens resa från bok till film: Låt den rätte komma in</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3411812</dc:identifier> <dc:creator>Jansson, Jenny</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This essay is going to bring up the terms of adaptation, mainly from book to film and the genre of vampire movies. With the book Låt den rätte komma in and the movie with the same name, I have made an analyzes based on founding out why Tomas Alfredson, the director of the movie cut out some important details from the book while making the movies script together with John Ajvide Lindquist, the author of the book and discuss who these decisions effects the movie. I have done this with mainly the theories of Lind Costanzo Cahirs Literature into film: theory and practical approaches (2006), Linda Hutcheons A theory of adaptation (2006) and Katarina Lindbergh Harrisons Vampyrernas historia (2011). In 2010 Matt Reeves directed the American adaptation (Let Me In) of the movie Låt den rätte komma in, therefore I will also comment on the difference between these two movies and the book later in the essay.</dc:description> <dc:subject>Låt den rätte komma in</dc:subject> <dc:subject>Let the right one in</dc:subject> <dc:subject>Let Me In</dc:subject> <dc:subject>Adaption</dc:subject> <dc:subject>Komperabel analys</dc:subject> <dc:subject>Bok</dc:subject> <dc:subject>Film</dc:subject> <dc:subject>Transnationell film</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3411919</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Mise-en-scène and the City: En stilanalys av protagonistens lägenhet i &quot;Sex and the City&quot;</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3411919</dc:identifier> <dc:creator>Lopar, Linda</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">&quot;Sex and the City&quot; var en nyskapande TV-serie som väckte stor uppståndelse när den kom. Seriens enorma popularitet har sammanlänkats med uppvisningen av det samtida modet samt att den var trendig, rolig och utmanade förutfattade meningar om kvinnors framgång, sexualitet och singelliv. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur väsentlig mise-en-scène var för serien och på vilket sätt den påverkat åskådarens uppfattning av protagonisten. Det som främst undersökts var på vilka sätt protagonisten lägenhet speglade henne som karaktär. Då TV-serier traditionellt sett inte ansetts använda sig av mise-en-scène i samma utsträckning som filmer bidrar denna analys till det faktum att det går att finna en hel del televisionens värld likaväl som i filmens.</dc:description> <dc:subject>TV-serie</dc:subject> <dc:subject>mise-en-scène</dc:subject> <dc:subject>Sex and the City</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3437513</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Performance som närvaro och begrepp - en estetisk-filsofisk analys</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3437513</dc:identifier> <dc:creator>Gall, Mimi</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this study is to get closer to the complex cultural expression of performance art through its relation to the body and the phenomenon of presence. The investigation is based upon two analysis of performance artworks such as the virtual performance installation Telematic Dreaming (1992) by Paul Sermon, and the live performance The Artist is Present (2010) by Marina Abramovic, which is a reperformance of her and Ulays earlier performance Nightsea Crossing (1981-87). The theoretical frame of the investigation is a philosophicalaesthetic approach where philosophers such as Martin Heidegger, Jean-Luc Nancy and Hans-Ulrich Gumbrecht, among others, are taking into practice. The investigation shows, among other things, that performance is understood as Being, highly existential and through the body, as action. The body&apos; action leads towards an understanding of performance as perfomative. We should understand performance through what it does and not what it is, through the relational and social situation that it produces. As a site-specific and body-specific platform the artform craves presence to exist. It is about being in the now, thus the now is a product of human presence, it disappears. The investigation further shows how the fleshly body in relation to the virtual body, in Telematic Dreaming, communicate through movement and that the encounter between these two bodies could be seen as a process of becoming. Thus presence is a process of movement which disappears while it emerges, performance art could, in its relation to the new phenonemen of reperformance, be understood in terms of presence, in that which continues to be born, in constant movement and transformation.</dc:description> <dc:subject>performance art</dc:subject> <dc:subject>reperformance</dc:subject> <dc:subject>body</dc:subject> <dc:subject>kropp</dc:subject> <dc:subject>presence</dc:subject> <dc:subject>närvaro</dc:subject> <dc:subject>virtual</dc:subject> <dc:subject>telepresence</dc:subject> <dc:subject>performative</dc:subject> <dc:subject>Telematic</dc:subject> <dc:subject>Dreaming</dc:subject> <dc:subject>Artist</dc:subject> <dc:subject>Present</dc:subject> <dc:subject>relational art</dc:subject> <dc:subject>Philosophy and Religion</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Arts and Architecture</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Avdelningen för konsthistoria och visuella studier</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3563595</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Bra jobbat! - Respons i musikundervisning gymnasiets estetiska program</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3563595</dc:identifier> <dc:creator>Nilsson, Marlene</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">What are the thoughts and opinions of teachers and students at the arts programme regarding response in music teaching? The purpose of this study is to increase awareness about response in music education in the arts programme in Swedish upper secondary school, and to gain insight into how students find motivation after receiving response from their teachers. This essay is based on a qualitative study, where data has been collected through interviews with students and teachers at the arts programme in two different schols in Skåne, Sweden. The literature used in this study reflects both negative and positive response in teaching. The results show that formtive assessment and feedback is most appropriate for students&apos; development. It is always good to give credit, as long as it is genuine. However, teachers should always be wary of negative criticism. Both students and teachers experience that education that is honest and concrete is the best way to achive students&apos; goals.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Hur resonerar elever och lärare på musikestetiska programmet kring respons i musikundervisningen? Syftet med denna studie är att öka kunskapen om respons i musikundervisningen på estetiska programmet samt få en inblick i hur elever hittar motivation efter respons från sina lärare. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning som är formad efter intervjuer med elever och lärare på estetiska programmet på två gymnasieskolor i Skåne. Litteraturen som används i denna studie speglar negativ och positiv respons i undervisningen. Resultatet visar att formativ bedömning och och återkoppling är lämpligast för elevers utveckling. Det är alltid bra att ge beröm så länge det är äkta. Däremot bör lärare vara försiktiga med negativ kritik. Eleverna och lärarna upplever och har erfarenhet av att undervisning som är ärlig och konkret fungerar bäst för att nå elevernas mål.</dc:description> <dc:subject>response</dc:subject> <dc:subject>feedback</dc:subject> <dc:subject>reinforcement</dc:subject> <dc:subject>assessment</dc:subject> <dc:subject>music teaching</dc:subject> <dc:subject>respons</dc:subject> <dc:subject>återkoppling</dc:subject> <dc:subject>förstärkning</dc:subject> <dc:subject>bedöming</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3563609</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att verka som körledare - En kvalitativ undersökning om körledares yrkessituation</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3563609</dc:identifier> <dc:creator>Hedström, My</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Being a choir leader - a qualitative study on choir leaders&apos; work field. This paper means to describe the early years in a choir leader’s work field and investigate if the choir conducting education is adequate for the intended assignment of being a choir leader. The study also means to find out if choir leaders are in need of further education of choir leading. The study is based on four qualitative interviews with choir leaders and the results show that it is easy to get an employment in a choir, although the income from it does not add up to a full time profession. After working a few years, the choir leaders develop confidence in leading choirs. The respondents criticise the methodical choir lessons held at the academy for not being individually adjusted and emphasize the importance of having an internship in a choir.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Det här examensarbetet ämnar undersöka hur de första åren ter sig för körledare som har en lärarexamen med fördjupning inom kör- och körledning på Musikhögskolan i Malmö och huruvida körledningsutbildningen har varit adekvat för arbetslivet. Vidare undersöks om de känner något behov av vidareutbildning inom körledningsområdet. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med fyra körledare framkommer det att det finns gott om körledarjobb, men att det är svårt att jobba heltid som körledare, då det är svårt att få ihop arbetstimmar när den mesta av körverksamheten är förlagd kvällstid. Resultaten tyder på att man efter några år som körledare utvecklar en säkerhet och en trygghet i att stå framför en kör. Kritik riktas bland annat mot körledningskurserna under utbildningen som inte upplevts som individanpassade och betydelsen av att ha praktik kopplad till körledningskursen påvisas. Körledarnas vidareutbildningsbehov skiljer sig åt inom området körledning. I kapitel ett ges en utförligare bakgrund till studien, följt av en presentation av studiens syfte. I kapitel två presenteras allmän historik om körsång och en beskrivning av högskoleämnet &quot;Kör- och körledning&quot;, samt teoretiska utgångspunkter. I kapitel tre redovisas vald forskningsmetod och där beskrivs även tillvägagångssättet för insamlandet av information. Resultaten redovisas i kapitel fyra. I kapitel fem möter resultaten tidigare forskning och diskuteras.</dc:description> <dc:subject>choir</dc:subject> <dc:subject>choir leader</dc:subject> <dc:subject>choir education</dc:subject> <dc:subject>internship</dc:subject> <dc:subject>career</dc:subject> <dc:subject>kör</dc:subject> <dc:subject>körledare</dc:subject> <dc:subject>körledarutbildning</dc:subject> <dc:subject>praktik</dc:subject> <dc:subject>karriär</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3563613</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>På tal om intonation - En kvalitativ intervjustudie om körledares syn på hur instruktioner om intonation bör förmedlas.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3563613</dc:identifier> <dc:creator>Rehnqvist, Johan</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Speaking of intonation, a qualitative interview study concerning choirmasters&apos; views on intonation instructions and how they should be given. This study examines choirmasters&apos; views on how intonation work should be conducted. It is a qualitative interview study with four choir directors who work in Skåne, Sweden. The choir directors predominantly work in the classical field of music. The results indicate that the choir directors in the study believe that intonation in choir is strongly connected with the pronounciation of the vowels. The study also shows that choir directors use different methods when talking about, and working with intonation. Here are a few examples of methods the choir directors use: demonstrating correct formation of the mouth by singing and gesturing, exercises in vowel blending for the choir as a whole and breathing exercises. The study shows that choir directors, when giving instructions to the choir, should take into account the technical level of the choir. Instructions to individuals in the choir should only be given if the choir director knows the individual well enough to avoid misunderstandings and hurt feelings.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie undersöker körledares syn på hur intonationsarbete bör bedrivas. Det är en kvalitativ intervjustudie med fyra körledare verksamma i Skåne. Körledarna arbetar huvudsakligen med klassisk musik. Resultaten pekar på att körledarna i studien menar att intonation i kör är starkt förknippat med behandling av vokalfärg. Studien visar också på att körledarna använder olika metoder för att prata om, och arbeta med intonation. Exempel på sådana metoder som körledarna förordar är: förebildning genom sång och med gester, vokalegaliseringsövningar för kören som helhet samt andningstekniska övningar. När det gäller att tala med kören om intonation pekar studien mot att det är viktigt att körledaren tar hänsyn till körens tekniska nivå. Om körledaren skall ge instruktioner till enskilda individer är det enligt denna undersökning viktigt att körledaren känner körsångaren som instruktionen avser väl. Detta för att undvika missförstånd och sårade känslor.</dc:description> <dc:subject>Intonation</dc:subject> <dc:subject>choir</dc:subject> <dc:subject>chorus</dc:subject> <dc:subject>choirmaster</dc:subject> <dc:subject>choir conductor</dc:subject> <dc:subject>pitch</dc:subject> <dc:subject>singing in tune</dc:subject> <dc:subject>kör</dc:subject> <dc:subject>körledare</dc:subject> <dc:subject>kördirigent</dc:subject> <dc:subject>tonhöjd</dc:subject> <dc:subject>rensjungning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3563616</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att röra vid sång - En studie om rytmikpedagogers syn på integrering av rytmik i sångundervisningen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3563616</dc:identifier> <dc:creator>Karlsson, Heidi</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Movement of singing - A study of educators&apos; in eurhythmics approach to the integration of eurhythmics in vocal lessons. The purpose of this study was to examine how the eurhythmics teachers look at the concept of eurhythmics and the integration of eurhythmics in vocal lessons. The chosen method was a qualitative interview study where five educators in eurhythmics, who also teach singing, were interviewed. The results show that eurhythmics educators look at eurhythmics from two perspectives; educational and methodical. Through these perspectives the eurhythmics teachers describe their use of eurhythmics that is in many cases limited in vocal lessons. A couple of the five eurhythmics teachers do not see movement as a method in vocal lessons Conclusions presented in this study include that the eurhythmics teachers who had the most difficulties to integrate eurhythmics in song learning were those who taught private singing for older students. The eurhythmics teachers also stated that the use of eurhythmics in song learning was best suited for younger students in groups.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie syftar till att undersöka hur rytmikpedagoger ser på begreppet rytmik och på integrering av rytmik i sångundervisningen. Metoden som tillämpades var en kvalitativ intervjuundersökning där fem rytmikpedagoger, som också undervisar i sång, intervjuades. Resultatet visar bland annat att rytmikpedagogerna ser på rytmik ur två perspektiv; ett rytmikpedagogiskt och ett rytmikmetodiskt. Genom dessa perspektiv beskriver rytmikpedagogerna deras användande av rytmik som i många fall är begränsad i sångundervisningen. Vissa av de fem rytmikpedagogerna lägger heller inte tyngden på rörelse som inlärning i sångundervisningen. Slutsatser som presenteras i denna studie är bland annat att de rytmikpedagoger som hade svårast för att integrera rytmik i sångundervisningen, var de som undervisade i enskild sång för äldre elever. Rytmikpedagogerna uppgav också att användandet av rytmik i sångundervisningen var bäst lämpat för yngre elever i grupp.</dc:description> <dc:subject>eurhythmics</dc:subject> <dc:subject>song</dc:subject> <dc:subject>vocal lessons</dc:subject> <dc:subject>integration</dc:subject> <dc:subject>movement</dc:subject> <dc:subject>body</dc:subject> <dc:subject>learning</dc:subject> <dc:subject>rytmik</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>sångundervisning</dc:subject> <dc:subject>rörelse</dc:subject> <dc:subject>kroppen</dc:subject> <dc:subject>lärande</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3563619</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Konsten att hantera en dubbel yrkesroll - Fyra musiklärares syn på att kombinera lärarrollen med en aktiv musikerroll inom jazzgenren</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3563619</dc:identifier> <dc:creator>Emmoth, Jimmie</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur rollen som aktiv musiker påverkar rollen som pedagog och tvärtom. Vilka möjligheter och begränsningar finns det i att aktivt musicera parallellt med att undervisa? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra pedagoger verksamma vid högskola och folkhögskola inom jazzgenren. Jazzundervisning vid högre musikutbildning har blivit en inriktning för studien. Gemensamt för alla informanter är att de musicerar utanför yrket som musiklärare. Resultatet visar att det är viktigt för lärare inom högre musikutbildning att ha en stor erfarenhet av att aktivt musicera för att kunna bedriva en bra undervisning. Om det måste ske parallellt med undervisningen eller inte, råder det dock skilda meningar om. Att musicera skänker undervisning inspiration och det är erfarenheten som aktiv musiker som mina informanter huvudsakligen använder som utgångspunkt i deras undervisning. Kontakt med publik och form på konsert, solo eller låt, nämns som erfarenheter som man inte kan skaffa sig på annat sätt än att vara ute och framträda. Att undervisa gör att mina informanter får inspiration till att utveckla deras egen musikerroll och konstnärskap och det gör att de lättare kan vara selektiva i det de väljer att spela då de inte är ekonomiskt beroende av att musicera. Rollval, tidsfaktor och logistik nämns som de enda begränsningarna. Mina informanter ser begreppet jazz som något stort och brett och som ett förhållningssätt snarare än stil eller genre.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: The art of managing a dual professional role. Four teachers&apos; views on combining teaching with their roles as active jazz musicians. The purpose of this study is to examine in what ways the role as an artist impacts the role as a teacher and vice versa. What are the possibilities and limitations of actively playing music alongside teaching music? Qualitative interviews have been conducted with four teachers working at Malmö Academy of Music and Swedish ”folkhögskola” in the jazz genre. Jazz education at the higher music education has become the focus for this study. Common to all informants is that they play music alongside their professions as music teachers. The result shows that it is important to have a great experience of actively playing music in order to pursue a good tuition, while teaching in higher music education. If it must be done parallel to teaching or not, is a question answered in different ways. To play music inspires teaching and it’s the experience as an active musician that my informants mainly use as the basis of their teaching. Contact with the audience and the form of the concert, solo or song, are mentioned as experiences that one cannot obtain in any other way than being out there peforming. Teaching animates my informants to develop their own roles as musicians and artists and it also makes it easier for them to be selective in what they choose to play, as they are not financially dependent on playing music. Time and logistics are mentioned as the only limitations. My informants see the concept of jazz as a big and wide concept and as an approach, rather than a style.</dc:description> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>musician</dc:subject> <dc:subject>music teacher</dc:subject> <dc:subject>jazz</dc:subject> <dc:subject>folkhögskola</dc:subject> <dc:subject>academy of music</dc:subject> <dc:subject>higher music education</dc:subject> <dc:subject>professional role</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>musiker</dc:subject> <dc:subject>musiklärare</dc:subject> <dc:subject>musikhögskola</dc:subject> <dc:subject>yrkesroll</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3563625</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Ropen skalla - musikskapande åt alla! - En studie om en musiklärare och en musikintresserad elev med funktionsnedsättning som arbetar tillsammans med musikskapande</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3563625</dc:identifier> <dc:creator>Westberg, Ida</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att finna verktyg för att kunna arbeta med musikskapande med elever som har en funktionsnedsättning. Det är en kvalitativ fallstudie där vi följer en musiklärare och en elev. Data är insamlat genom klassrumsobservationer och intervjuer. Jag börjar med att presentera den teorietiska bakgrunden och refererar till litteratur om funktionsnedsättningar och musik och musikskapande. Resultatet är indelat i tre områden; processen, verktygen och skörden. I diskussionen jämför jag resultaten med det teoretiska kapitlet. Slutsatsen är att i sitt yrke kan alla musiklärare behöva kunskap om hur man kan arbeta med dessa elever.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: Calling out - creative music making for everyone! A study about a music teacher and a pupil with a physical disability working together with creative music making. The purpose of this study is to investigate tools for working with creative music making with pupils with physical impairments. In a qualitative case study we follow one music teacher and one student in primary school. Data was collected through classroom observations and interviews. I start with presenting the theoretical background and refer literature about physical disabilities and creative music making. The result chapter is divided in three parts; the process, the tools and the harvest. In the discussion I compare the results and the theoretical chapter. The conclusion is that all music teachers may need the knowledge on how to work with these pupils in their teaching practise.</dc:description> <dc:subject>Creative music making</dc:subject> <dc:subject>music and disabilities</dc:subject> <dc:subject>creative music making with disabilities</dc:subject> <dc:subject>physically disabled children composing</dc:subject> <dc:subject>musikskapande</dc:subject> <dc:subject>musik och funktionsnedsättning</dc:subject> <dc:subject>musikskapande med funktionsnedsättning</dc:subject> <dc:subject>barn med funktionshinder och komposition.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3563631</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Stolthet och fördom - En studie om blockflöjtens status i dagens kultur- och musikskola</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3563631</dc:identifier> <dc:creator>Lönngren, Annie</dc:creator> <dc:creator>Nelson, Sofia</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna uppsats är att undersöka blockflöjtens status i dagens musik- och kulturskola, sett ur nybörjarelevers och blockflöjtpedagogers perspektiv. Studien består av två separata undersökningar; studie 1 som fokuserar på nybörjarelevers attityder till blockflöjten som instrument och studie 2 som undersöker hur blockflöjtspedagoger beskriver ramar för sitt arbete. Den övergripande och gemensamma forskningsfrågan för båda studierna är: Vilken är blockflöjtens status i musik- och kulturskolan idag, sett ur lärares och elevers perspektiv? Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod för våra undersökningar. Intervjuer gjordes med elva nybörjarelever och med fyra blockflöjtspedagoger. Utifrån framkomna resultat av studie 1 och 2 kan flera slutsatser dras. Nybörjareleven ser inte blockflöjten i första hand som ett nybörjarinstrument, utan denna status hålls levande av först och främst föräldrar. För att stärka blockflöjtens ställning är det viktigt att som lärare ge en helhetsbild av instrumentets fulla kapacitet och introducerar eleverna till en fortsättning med instrumentet. Om kultur- och musikskolan hade haft nationella kursplaner i hur instrumentet ska användas i undervisningen skulle eventuellt blockflöjtens status stärkas.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: Pride and prejudice. A thesis on the recorder and its position in the municipal music school of today. The purpose of this thesis is to examine the status of the recorder in the municipal music school today from the beginner students&apos; and the recorder teachers&apos; perspectives. The study consists of two separate parts. The first one, Study 1, focuses on beginner students&apos; attitudes to the recorder as an instrument whereas Study 2 examines the recorder teachers&apos; descriptions of recorder teaching and their working conditions. The comprehensive and common research question for both studies is as follows: What is the status of the recorder in the municipal music school of today seen from teachers&apos; and beginner students&apos; perspectives? Based on a qualitative methodology, interviews were conducted with eleven beginners and four recorder teachers. Based on the results of both studies, several conclusions can be drawn. The beginner students do not primarily see the recorder as a beginner&apos;s instrument. However, this view is still common among parents, which could possibly affect the students&apos; views as well. To strengthen the status of the recorder, it is important that the recorder teacher provides an overview of the instrument&apos;s full capacity and introduces students to a future with the instrument. If there were national curricula on how to use the recorder in the municipal music school, the status of the recorder could possibly be strengthened.</dc:description> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>nybörjarelev</dc:subject> <dc:subject>instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>parents</dc:subject> <dc:subject>border factors</dc:subject> <dc:subject>the municipal music school</dc:subject> <dc:subject>music teacher</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>beginner student</dc:subject> <dc:subject>recorder</dc:subject> <dc:subject>instrumental teaching</dc:subject> <dc:subject>musik- och kulturskola</dc:subject> <dc:subject>ramfaktorer</dc:subject> <dc:subject>musiklärare</dc:subject> <dc:subject>föräldrar</dc:subject> <dc:subject>blockflöjt</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:4519562</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Jag är den första som gör det på det sättet jag gör det på&quot;: En kvalitativ forskningsstudie om kreativitet i musikundervisningen.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4519562</dc:identifier> <dc:creator>Gunnarsson, Marcus</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I skolan är kreativitet idag ett av honnörsorden och i kursplanen i musik betonas betydelsen av att undervisningen ska ge eleverna möjligheten att utveckla sin musikaliska kreativitet. Men vad är musikalisk kreativitet? Styrdokumenten ger ingen tydlig vägledning hur begreppet ska tolkas, utan lärare och utbildare är lämnade åt sina egna tolkningar. Syftet med denna rapport är att genom intervjuer med tre verksamma musiklärare söka svar på vad som kan menas med musikalisk kreativitet i grundskolans musikundervisning och hur man i den arbetar för att främja elevernas kreativa förmågor. Tidigare forskning kring kreativitetsbegreppet behandlas och utgör underlag för resultat- och diskussionskapitlen. Teorierna kring begreppets uppdelning i två riktningar, vad man kan kalla en liten och en stor kreativitet, visar sig vara av stor vikt för studerandet av kreativitet i skolan. Min studie visar att kreativitet i undervisningen mycket lite handlar om att skapa något som ingen tidigare har sett, och oftare om att skapa något som är nytt för individen i fråga. Studien visar även att kreativitet handlar om ett tankesätt, en drift och en vilja att föra sin utveckling framåt genom att man fattar kreativa och granskade beslut utifrån det man redan vet. I slutordet lägger jag utifrån studien och den tidigare forskningen fram mina egna uppfattningar om ämnet musikalisk kreativitet och på vilka sätt man som musiklärare kan göra musikundervisningen mer kreativ.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">In today&apos;s school, creativity is a popular word. The Swedish music curriculum emphasises the importance of enabling students to develop their musical creativity. But what is musical creativity? The school&apos;s policy documents provide no clear guidance on how the notion of musical creativity should be understood and teachers are left with their own interpretations of the concept. The purpose of this study is to seek some answers on what comprises musical creativity in the educational context and what methods are used by teachers in enhancing the student&apos;s creative skills. The study is based on interviews made with three music teachers in the Swedish primary and secondary school. Previous research on creativity is reviewed and forms the basis for the discussion of the results. The notion of two varying viewpoints on creativity, a historical (big C) and a new (little C), is important when it comes to studying musical creativity in the school context. The results of the study shows that most often, creativity in education is about little C creativity. The study also shows that creativity is a way of thinking – a wish to progress by making creative and critical judgements. In the closing section of the study i present my opinions on the notion of musical creativity and how music education could be more creative, based on the outcome of the study and the previous research.</dc:description> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>kreativitet</dc:subject> <dc:subject>music curriculum</dc:subject> <dc:subject>kursplan i musik</dc:subject> <dc:subject>läroplan</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>grundskola</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>curriculum</dc:subject> <dc:subject>primary and secondary school</dc:subject> <dc:subject>creativity</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3810301</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Rytmik, lärande och reflektion: Elevers insikt om reflektionens betydelse för det egna lärandet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3810301</dc:identifier> <dc:creator>Wåhlin, Hanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Eurhythmics, learning and reflektion. Student insights on the significance of reflection in their personal learning experiences. The purpose of this study is to find out how students reflect on their learning process in eurhythmics and how this in turn affects their overall learning. The interpretation and analysis of student responses will be used to further the development of eurhythmics, providing input to the current scientific literature existing in this field. Additionally, one of the aims is to contribute to the development of methods for reflection in practical subjects. The study builds on Vygotsky&apos;s learning theories and further development and from a socio-cultural perspective. The study itself is qualitative, with research being conducted by the interview method. Nine eurhythmics students at the high school level took part in the study. The results showed that students have great insight on how reflection has significance for their own learning. However, they lack training in reflection and think they have too little time to do so. Reflection is something that consciously happens mainly when students encounter difficult tasks; reflecting together in a group can be an advantage. One conclusion is that reflection is a positive influence on student learning. Reflection also has a great importance in formulating what the student experiences. The ability to articulate what you have learned, what it is good for, and why you do it is very important. Formulating unexpressed knowledge is a challenge for everyone involved in the aesthetic subjects. Continued efforts in developing the field of eurhythmics is important.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att ta reda på hur elever reflekterar över sitt eget lärande inom rytmikämnet och hur detta generellt påverkar deras lärande. Målet är att genom tolkning och analys av elevernas svar kunna utveckla rytmikmetoden och därmed bidra med material till den vetenskapliga litteratur som idag finns inom detta område. Ett delmål är också att bidra till utveckling av metoder för reflektion inom praktiska ämnen. Studien tar avstamp i Vygotskijs lärandeteorier och vidareutvecklingen av dessa och genomförs med ett sociokulturellt perspektiv. Själva undersökningen är kvalitativ och genomförd med forskningsintervjun som metod. Deltagare i studien var nio elever på gymnasiet som gick kursen Rytmik med dans. Resultatet visade att elever har stor insikt om reflektionens betydelse för det egna lärandet. De saknar dock träning i reflektion och anser att de har för lite tid till det. Reflektion är något som sker medvetet främst när eleven ställs inför svåra uppgifter och att reflektera tillsammans i en grupp kan vara en fördel. En slutsats är att reflektionen är positiv för elevens lärande. Reflektionen har också en stor betydelse för att kunna formulera det som man upplever. Förmågan att formulera vad det är man lär sig och vad det är bra för och varför man gör det är mycket viktig. Att formulera den tysta kunskapen är en utmaning för alla som arbetar med de estetiska ämnena. Ett fortsatt arbete med att formulera rytmikmetoden är av vikt.</dc:description> <dc:subject>learning</dc:subject> <dc:subject>eurhythmics</dc:subject> <dc:subject>reflection</dc:subject> <dc:subject>music pedagogy</dc:subject> <dc:subject>lärande</dc:subject> <dc:subject>rytmik</dc:subject> <dc:subject>reflektion</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3810315</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Möten - Musik - Mångfald: Utvärdering av ett integrationsprojekt i Malmö</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3810315</dc:identifier> <dc:creator>Beurling, Tea-Louice</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This paper evaluates a project of integration that took place in the Spring of 2007 in Malmö, Sweden. In the project music was used as a tool in the process of integration. The project was named &quot;Meetings – music – multitude&quot; and behind it stood the organisation Spiritus Mundi which cooperated with four different parts of Malmö. The study evaluates the project focusing on the experiences of the teachers who participated and also on the experiences that Spiritus Mundi made. The study also evaluates what part music played in the project. The evaluation is made as an qualitative study where a web survey, an interview and e-mail correspondence has been used to collect data. The answers from the survey and the interview has been analysed according to the method of categorization. The results show that Spiritus Mundi in the project &quot;Meeting – music – multitude&quot; worked with integration on several levels where the organisation Spiritus Mundi made the biggest experiences and evolved most as a result of the project.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">En kvalitativ studie av ett integrationsprojekt i Malmö våren 2007 där musik användes som medel i integrationsprocessen. Projektet kallades Möten – musik – mångfald och genomfördes av organisationen Spiritus Mundi i samarbete med fyra olika stadsdelar i Malmö. Studien utvärderar projektet med fokus på de inblandade pedagogernas och Spiritus Mundis erfarenheter av projektet samt musikens roll för projektet. Utvärderingen är en kvalitativ studie där webbaserad enkät, intervju och e-postkorrespondens använts som datainsamlingsmetod. Enkätsvaren och intervjun har analyserats med hjälp av kategoriseringsmetoden. Resultaten visar att Spiritus Mundi i projektet Möten – musik – mångfald arbetade med integration på flera olika plan där organisationen Spiritus Mundi har gjort de största erfarenheterna och utvecklats mest till följd av projektet.</dc:description> <dc:subject>Integration</dc:subject> <dc:subject>musical meaning</dc:subject> <dc:subject>experience</dc:subject> <dc:subject>power of music</dc:subject> <dc:subject>musik som medel</dc:subject> <dc:subject>erfarenheter</dc:subject> <dc:subject>musikens kraft</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3810920</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Hamases Børn - En Analyse af Samfundsmæssige Overbevisninger i Pioneers of Tomorrow</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3810920</dc:identifier> <dc:creator>Sørensen, Maritte</dc:creator> <dc:description xml:lang="dan">Denne opgave omhandler medier rettet til børn i Gaza, Palæstina. Opgaven er et forsøg på at vise, at Daniel Bar-Tals teori om societal beliefs kan bruges i analyse af film og medier rette til børn, der bor i konfliktramte områder. Den første del af opgaven tager udgangspunkt i artiklen: ”Psychological Dynamics of Intractable Ethnonational Conflicts.: The Israeli-Palestinian Case”, 1998, skrevet af Daniel Bar-Tal og Nadim N. Rouhana. Artiklen præsenterer societal beliefs, der findes i Israel-Palæstina konflikten. Opgaven redegøre for de vigtigste pointer, præsenteret i artiklen, og disse overføres, i analysedelen, til det Hamas-producerede børneprogram, Pioneers of Tomorrow, der blev sendt første gang i 2007. I den første del, kobles societal beliefs også til børns indlæring og opbygning af narrativer. Dette tv-programmet er svært tilgængeligt, så der er blevet udvalgt et hovedklip, der er tilgængeligt via Youtube. Dette handler om musen Farfour, og om hvordan han bliver mishandlet af israelsk militær. I analysedelen, vises det hvordan societal beliefs, både kommer til udtryk gennem mise-en-scene og dialogen. Som afslutning af analysen, findes et kort afsnit, der omhandler hvordan Pioneers of Tomorrows behandler emner, der har betydelse for befolkningen i Gaza. I dette afsnit, inddrages to andre klip, fra Pioneers of Tomorrow, ud over hovedklippet. Afslutningsvis konkluderes det om Daniel Bar-Tals teori, om societal beliefs, er brugbar i film -og medieanalyse. Samt om et program som Pioneers of Tomorrow, kan have betydelse for, hvordan børn der lever i Gaza, opbygger meninger og narrativer, i forhold til sig selv og konflikten.</dc:description> <dc:subject>Film og medier</dc:subject> <dc:subject>Societal Beliefs</dc:subject> <dc:subject>Børn</dc:subject> <dc:subject>Hamas</dc:subject> <dc:subject>Pioneers of Tomorrow</dc:subject> <dc:subject>Gaza</dc:subject> <dc:subject>konflikt</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>dan</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3811244</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Angående meningsproduktion inom filmmediet: En diskussion rörande A.J. Greimas semiotiska kvadrat, med avstamp i en analys av betydelseproduktionen i Black Swan</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3811244</dc:identifier> <dc:creator>Gyllenör, Jonatan</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Den här magisteruppsatsen syftar till att – med avstamp i en filmanalys angående menings- och betydelseproduktionen i Darren Aronofskys Black Swan (2010) – diskutera semiotikens relevans och fruktbarhet för den nutida filmvetenskapen. Diskussionen fokuserar på A.J. Greimas analysmodell den semiotiska kvadraten, vilken vidare ligger till grund för analysen av nämnda film. Därutöver diskuteras i uppsatsen, med ansats i analysen av Black Swan, generella betydelsebärande tendenser inom filmmediet, samt meningsproduktion inom filmmediet i allmänhet. Vidare förenas i något avseende den semiotiska traditionen – i uppsatsen reinkarnerad i Greimas – med den kognitiva filmteorin, i enlighet med bland andra David Bordwell.</dc:description> <dc:subject>Film</dc:subject> <dc:subject>filmanalys</dc:subject> <dc:subject>Black Swan</dc:subject> <dc:subject>Algirdas Julien Greimas</dc:subject> <dc:subject>A.J. Greimas</dc:subject> <dc:subject>semiotik</dc:subject> <dc:subject>meningsproduktion</dc:subject> <dc:subject>betydelseskapande</dc:subject> <dc:subject>betydelseproduktion</dc:subject> <dc:subject>meningsskapande</dc:subject> <dc:subject>mening</dc:subject> <dc:subject>betydelse</dc:subject> <dc:subject>Darren Aronofsky</dc:subject> <dc:subject>den semiotiska kvadraten</dc:subject> <dc:subject>strukturalism</dc:subject> <dc:subject>semantik</dc:subject> <dc:subject>kognitiv filmteori</dc:subject> <dc:subject>David Bordwell</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2013</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1763115</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Dörrren mellan rummen - Martin Arnolds film passage á l&apos;acte</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1763115</dc:identifier> <dc:creator>Blomqvist, Mikael</dc:creator> <dc:subject>Experimental film</dc:subject> <dc:subject>cinema of attractions</dc:subject> <dc:subject>found footage</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1764412</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Folkmusikaliska influenser i svensk respektive grekisk populärmusik - en komparativ studie. Vilka folkmusikaliska influenser svenska och grekiska folkmusikstudenter finner i populärmusik och hur de resonerar kring dessa.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1764412</dc:identifier> <dc:creator>Sideridis, Michael</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Folk musical influences in Swedish and Greek popular music - a comparative study. What folk music influences Swedish and Greek folk music students can find in popular music and how they reason about them. Author: Michael Sideridis The purpose of this study is to determine the possible influences of folk music in Swedish and Greek popular music and make a comparison between the two. It also aims to find similarities and differences in how the Swedish and Greek folk music students reason about folk music influences in popular music to illuminate the subject from different angles. Swedish and Greek popular music are different and similar in terms of the genre&apos;s development to date. Each country&apos;s geography has been crucial in terms of outside influences. Greece unlike Sweden lies on the border between East and West, which to some extent has influenced the Greek music in a certain direction. Swedish popular music early got Anglo-American influences, which came to influence Swedish music for a long time to come. Eventually similar influences also found their way to Greece. My method of collecting data was to play music from the charts, ten Swedish songs and seven Greek songs to three Swedish informants and two Greek informants, and interview them about their experiences. The interviews have been analyzed by adopting a hermeneutic perspective. The result shows that folk music is not equally remembered in the Swedish music as in the Greek, but that it is difficult to determine in the Swedish case, what actually constitutes the concept of folk music. The result also shows how outside influences, particularly American ones, have much influence in the selected song collection for the study and that cultural imperialism &quot;stands at the threshold&quot;, but has not yet taken over completely, neither in Sweden nor in particular in Greece. It has also been shown in my conversations with the informants in both countries how I can discuss my problem without being misunderstood since we share a common reference system.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att ta reda på de eventuella folkmusikaliska influenserna i svensk respektive grekisk populärmusik och göra en jämförelse mellan de båda. Syftet är också att finna likheter och skillnader i hur svenska respektive grekiska folkmusikstudenter resonerar kring folkmusikaliska influenser i populärmusik för att belysa ämnet ur olika perspektiv Svensk och grekisk populärmusik har ett förflutet som både skiljer sig och inte skiljer sig åt vad gäller genrens utveckling fram till idag. Ländernas geografi har haft en stor betydelse i fråga om influenser utifrån då Grekland till skillnad från Sverige ligger vid gränsen mellan öst och väst, något som till viss del har påverkat den grekiska musiken i en viss riktning. Den svenska populärmusiken fick tidigt angloamerikanska influenser, som kom att påverka svensk musik under lång tid framöver. Så småningom fann liknande influenser även sin väg in i Grekland. Min metod att samla in data har varit att spela upp musik från topplistor, tio svenska sånger respektive sju grekiska sånger för tre svenska informanter respektive två grekiska informanter, och intervjua dem om deras upplevelser. Intervjuerna har analyserats genom antagandet av ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att folkmusiken inte gör sig lika påmind i den svenska musiken som i den grekiska, men att det samtidigt är svårt att avgöra i det svenska fallet vad som egentligen konstituerar begreppet folkmusik. Resultatet visar också på hur influenser utifrån, framför allt amerikanska sådana, har mycket inflytande i den utvalda sångsamlingen för studien, och att kulturimperialismen ”står vid tröskeln”, men att den ännu inte har tagit över helt och hållet, varken i Sverige eller i synnerhet inte i Grekland. Det har också visat sig hur jag i mina samtal med informanterna i båda länderna kan diskutera min frågeställning på ett friktionsfritt plan genom att vi delar ett gemensamt referenssystem.</dc:description> <dc:subject>folk music</dc:subject> <dc:subject>popular music</dc:subject> <dc:subject>Swedish music</dc:subject> <dc:subject>Greek music</dc:subject> <dc:subject>svensk musik</dc:subject> <dc:subject>populärmusik</dc:subject> <dc:subject>folkmusik</dc:subject> <dc:subject>grekisk musik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1764421</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikundervisningen i grundskolan. En studie om hur högstadieelever upplever musiklektioner och ensemblespel</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1764421</dc:identifier> <dc:creator>Sjöström, Tomas</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Den här studien handlar om hur ungdomar upplever musikämnet i grundskolans år 8 och 9. Mitt eget intresse både för ungdomar och att musicera tillsammans i ensemble har lett mig till detta val av ämne. Studien bygger på kvalitativ metod, närmare bestämt gruppintervjuer med ungdomar. De viktigaste resultaten är att ungdomarna känner att undervisningen i musik är annorlunda än i t.ex. matematik och svenska. Likaså känner de att kraven på dem också är annorlunda. Detta tycks vara betydelsefullt för deras positiva bedömning av musikämnet och ensemblemusicerandet. Kanske musikämnets mer praktiska inriktning, till skillnad från många andra ämnen i grundskolan, också bidrar till denna positiva syn. Ibland tycks musik-ämnet till och med kunna ge vissa ungdomar, som inte är alltför teoretiskt intresserade, möj-ligheter till att genom det praktiska musicerandet visa upp en attraktiv kompetens inom grundskolans ram.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: Music education in primary school. A study of how primary school students experience music lessons and ensemble playing. This study is about how young people perceive the subject of music in the elementary school years 8 and 9. My own interest for both young people and playing music in ensembles led me to this choice of topic. The study is based on qualitative method, specifically group interviews with young people. The main findings are that young people feel that the teaching of music is different than teaching of eg mathematics and Swedish. Likewise, they feel that the demands on them are also different. This seems to be important for their positive assessment of the sub-ject of music and ensemble music making. Maybe, music subject’s more practical orientation, in contrast to many other subjects in compulsory school, contributes to this positive view. Sometimes it seems that the music subject is even capable to give some pupils, who are not too interested in theory subjects, opportunity to, through music making, present an attractive competence within compulsory school.</dc:description> <dc:subject>kvalitativ metod</dc:subject> <dc:subject>högstadiet</dc:subject> <dc:subject>grundskolan</dc:subject> <dc:subject>Group interview</dc:subject> <dc:subject>Qualitative method</dc:subject> <dc:subject>School music</dc:subject> <dc:subject>Music making</dc:subject> <dc:subject>gruppintervjuer</dc:subject> <dc:subject>ensemblemusicerande</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1764428</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Ett möte mellan Reggio Emilias pedagogiska filosofi och Rytmik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1764428</dc:identifier> <dc:creator>Alnervik, Salome</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: A meeting between the Reggio Emilia pedagogical philosophy and Eurhythmics. This study is about a meeting between the Reggio Emilia philosophy and Eurhythmics. The following questions are addressed: What happens to children&apos;s learning in the meeting between the Reggio Emilia philosophy and Eurhythmics? How do preconditions affect learning? How do children explore music? What do they learn? The study, conducted with action research, was implemented in a preschool, in a children&apos;s group with 1 to 2.5 year olds and three teachers. I’ve had Eurhythmics with the children that I have analyzed in three ways. The work is based on a qualitative study with an interview with teachers, analysis of videos from the collections and with reflection together with the teachers continuously during the study. These three form the triangulation, because it´s collecting and analyzing data from the same occasion but from different angles. Eurhythmics explains through these concepts: lead - follow, improvisation, space, time, vigour and form. Reggio Emilia&apos;s philosophy emphasizes the right of children to develop their various ways of expressing themselves. The result includes the following topics: joy of music, what children learned, the children&apos;s own music making, how children learn and interaction. Eurhythmics pedagogy and Reggio Emilia philosophy has many things in common. Both are based on ways to use and develop the whole person. They are based on a belief in the individual&apos;s ability. The two approaches highlight the importance of meetings between individuals. In the meetings knowledge is shared. The teacher&apos;s role is to create preconditions for these meetings, issues or events to be put in front of. Eurhythmics fits well into the philosophy of Reggio Emilia.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie handlar om ett möte mellan Reggio Emilias filosofi och Rytmik. Följande frågor behandlas: Vad händer med barns lärande i mötet mellan Reggio Emilias pedagogiska filosofi och Rytmik? På vilket sätt påverkar förskolans förutsättningar lärandet? På vilket sätt utforskar barnen musik? Vad lär sig barnen? Studien, som genomförts med aktionsforskning, har gjorts på en förskola i en barngrupp med 1-2,5 åringar och tre pedagoger. Jag har haft rytmiksamlingar med barnen som analyserats på tre olika sätt. Arbetet är en kvalitativ studie och bygger på intervju med pedagogerna, analys av filmmaterial från rytmiksamlingarna samt med reflektionstillfällen som hållits kontinuerligt under studiens gång. Insamling och analys av data från samma tillfälle men genom olika dokumentationsmetoder har skett och på så sätt har triangulering som metod används. Rytmikpedagogiken förklaras framförallt utifrån begreppen: föra – följa, improvisation, rum,tid, kraft och form. I Reggio Emilias filosofi betonas barnens rätt att utveckla sina olika uttrycksätt. I resultatet tas bl.a. följande ämnen upp: glädje i musiken, vad barnen lärt sig, barnens eget musicerande, hur barnen lär sig och samspel/föra – följa. Rytmikpedagogiken och Reggio Emilia filosofin har många gemensamma nämnare. Båda grundar sig på ett arbetssätt där man vill använda och utveckla hela människan. De bygger på en tillit till individens förmåga. De två synsätten lyfter fram vikten av möten mellan individer. I mötena delas kunskap och man lyfter fram varandras idéer. Pedagogen/lärarens roll är att skapa förutsättningar för dessa möten, frågor eller händelser att ställas inför tillsammans. Rytmikpedagogiken passar således väl in i filosofin från Reggio Emilia.</dc:description> <dc:subject>Eurhytmics</dc:subject> <dc:subject>Gerda von Bülow</dc:subject> <dc:subject>Reggio Emilia</dc:subject> <dc:subject>triangulation</dc:subject> <dc:subject>triangulering</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1765749</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att lära hur man lär sig. En studie om övningsinstruktioner inom instrumentalundervisning på musik- och kulturskolor.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1765749</dc:identifier> <dc:creator>Socha, Anna</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: To teach how to learn – A study of practice instructions in the field of music education. The purpose of this study is to examine how instructions concerning practicing a musical instrument are conveyed during a lesson. The content of the instructions and the way they were presented during the lesson were examined, as well as the student&apos;s perception of these instructions. The study was conducted in Swedish schools of music. The participating teachers had cello as their main instrument. Twelve lessons were examined, six of which were conducted in groups. The students were aged between ten to eighteen years. The results of this study show that both teachers and students focused on what is to be practiced but not on how it is to be practiced. The lessons consisted mainly of applications of different practice strategies. However, the usage of these strategies during practice was not mentioned by the students. The majority of the written and verbal instructions contained information concerning what is to be practiced. Based on the results of this study the consequences for music education are discussed, as are implications for further research.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Studiens syfte är att undersöka förmedlingen av övningsinstruktioner inom instrumentalundervisningen på musik- och kulturskolor. Med utgångspunkt i lektionstillfällen undersöks övningsinstruktionernas innehåll, förmedlingssätt samt elevens uppfattning av dessa instruktioner. I studien undersöktes det tre violoncellpedagogers undervisning, totalt tolv lektioner, varav hälften var gruppundervisning. Eleverna som deltog i studien var i åldrarna mellan tio och arton år. Resultatet av undersökningen visar att både lärare och elever lägger större vikt vid vad det är som ska övas än hur det ska övas. Lektionerna bestod till större delen av tillämpningar av olika övningssätt, men dessa nämndes oftast inte av eleverna som det arbetssätt de använder vid enskilt övning. De skriftliga och verbala övningsinstruktioner som gavs på lektionen innehöll i första hand information kring vad det är som ska övas. Utifrån resultaten diskuteras konsekvenserna för instrumentalundervisningen samt vad som skulle vara relevant att undersöka vidare.</dc:description> <dc:subject>communicating practice instructions</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>perception of practice instructions</dc:subject> <dc:subject>practice strategies</dc:subject> <dc:subject>förmedling av övningsinstruktioner</dc:subject> <dc:subject>instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>övning</dc:subject> <dc:subject>övningsstrategier</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1766052</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Dansk dogma - En uppgörelse med konsensus</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1766052</dc:identifier> <dc:creator>Vestergren, Nathalie</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Den danska dogmarörelsen kan uppfattas som en motreaktion till dansk konsensus kring frågor rörande etnicitet, borgerlighet och förståndshandikapp. Detta är relevant utifrån dagens danska samhälle som ibland kan betraktas som existensen av en övertygande politisk samhörighet, från höger till vänster, i vissa frågor såsom invandring, integration och synen på människor med utländsk härkomst. Dessutom är det val i Danmark 2011 där film som media kan fungera som en faktor i debattforumet. I uppsatsen presenteras genomförd kartläggning av karaktärer och analys av olika sociologiska fenomen genom fallstudier av filmerna Festen, Idioterna, Mifune och The king is alive. Detta beskrivs i filmerna med en slags svart humor och som ger en klar bild för åskådaren hur olika faktorer samverkar, vilket mynnar ut i konsensus och cynism. Temat om främlingsfientlighet som framförallt två av filmerna, Festen och The king is alive, innehåller kan appliceras till Dansk Folkepartis politik avseende invandring och synen på människor med utländsk härkomst, främst muslimer. Partiets partiprogram innehåller ett antal uttalanden om Danmark som ett stabilt land med goda värden som har grund i det danska historiska kulturarvet. Detta är någonting som kan förknippas med nostalgi, ett återvändande till det gamla Danmark vilket kan sammanliknas med definition av heritagefilm som en visuell nationalistisk nostalgi. Dansk dogma utgör en motkontrast vilket istället försöker skapa ett kritiskt förhållningssätt hos åskådaren och öppna för debatt för att bryta konsensus. Med andra ord kan man kalla dansk dogma för anti-heritage.</dc:description> <dc:subject>Dansk dogma</dc:subject> <dc:subject>Vinterberg</dc:subject> <dc:subject>von Trier</dc:subject> <dc:subject>Idioterna</dc:subject> <dc:subject>Kragh-Jacobsen</dc:subject> <dc:subject>Mifune</dc:subject> <dc:subject>Levring</dc:subject> <dc:subject>främlingsfientlighet</dc:subject> <dc:subject>The king is alive</dc:subject> <dc:subject>Festen</dc:subject> <dc:subject>Dansk Folkeparti</dc:subject> <dc:subject>heritage</dc:subject> <dc:subject>konsensus</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1766088</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”Hade jag varit kvinna hade du legat jävligt risigt till…” En symptomatisk studie om män och manlighet inom svensk filmproduktion under 90- och 00-talen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1766088</dc:identifier> <dc:creator>Jansson, Tomac</dc:creator> <dc:subject>svensk film</dc:subject> <dc:subject>90-talet</dc:subject> <dc:subject>manlighet</dc:subject> <dc:subject>misandri</dc:subject> <dc:subject>00-talet</dc:subject> <dc:subject>Män</dc:subject> <dc:subject>könsmaktsteori</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1766467</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Kvinnor som följer mot strömmen- En analys av kvinnorepresentationen i Andrea Arnolds Fish Tank</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1766467</dc:identifier> <dc:creator>Trobeck, Jenny</dc:creator> <dc:subject>kvinnorepresentation</dc:subject> <dc:subject>feminism</dc:subject> <dc:subject>socialrealism</dc:subject> <dc:subject>narratologi</dc:subject> <dc:subject>fokalisering</dc:subject> <dc:subject>Andrea Arnold</dc:subject> <dc:subject>representation</dc:subject> <dc:subject>motfilm</dc:subject> <dc:subject>subjektivitet</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1766922</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Den legala kostnadsfria distributionen av långfilmer på Internet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1766922</dc:identifier> <dc:creator>Vasiliev, Sergey</dc:creator> <dc:subject>fildelning</dc:subject> <dc:subject>filmindustri</dc:subject> <dc:subject>långfilm</dc:subject> <dc:subject>online filmdistribution</dc:subject> <dc:subject>Internet</dc:subject> <dc:subject>oberoende filmproducent</dc:subject> <dc:subject>content aggregator</dc:subject> <dc:subject>kostnadsfri distribution</dc:subject> <dc:subject>piratkopiering</dc:subject> <dc:subject>gratis spridning</dc:subject> <dc:subject>Internet-baserade affärsmodeller</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1761292</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att agera musikaliskt: musikalitet som norm och utbildningsmål i västerländsk talteater</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1761292</dc:identifier> <dc:creator>Bjerstedt, Sven</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">(Musicality in acting: musicality as a standard and an educational goal for Western spoken theatre) Abstract This thesis takes its point of departure in the prominent use of the term ’musicality’ as a prestige word in theatre discourse where, obviously, not exactly the same reference and meaning is ascribed to the concept as in contexts of music. There seems to be very little previous research in this area, if any. The research question is formulated thus: What do theatre practicians mean when they speak of an actor acting with musicality? The investigation is divided into three studies. Study A focuses on different perspectives on musicality in the field of music, based on explorative literature studies. Study B focuses on a sample of citations from literature on theatre where musicality and related concepts seem to be put forward in interesting and relevant ways in connection with spoken theatre. Study C is based on a series of explorative interviews with theatre practicians working as educators at Malmö Theatre Academy, Sweden. The results of study A indicate that (i) references to art forms other than music are very rare among musicologists discussing the concept of musicality; (ii) there are reasons to distinguish between three different perspectives on musicality, introduced by Brändström (1997; 2006) as an absolute, a relativistic and a relational view; and (iii) there are reasons to distinguish also between two perspectives on music: an aesthetic view (Reimer, 1970/1989) and praxialism (Elliott, 1995). Study B is divided in two sections, one chronological and one systematical. The historical overview presents a collection of citations related to three ideals or paradigms of theatre: the rhetorical, the realistic and the modernistic ideal. The systematic overview is structured in accordance with the different practitioners’ perspectives that are put forward: following a collection of citations related to ”musical dramaturgy”, the views of directors, educators and actors, respectively, are presented. Educational and professional theatre discourses through history as well as today are shown to include a great variety of perspectives on music and musicality. A detailed analysis of the interviews in study C indicates that the concept of musicality as understood and used by the interviewees can be interpreted as a combination of abilities in the actor. These abilities are divided in three groups, all of which constitute necessary conditions for the actor’s musicality: acting and being ”here and now” with all senses (”presence”); apprehending, analysing and building structures (”structure”); and acting and being free, relaxed, active and open (”flow”). In conclusion, the results of the study seem to indicate that the term ’musicality’ is often applied in the field of theatre in a way that could be understood as metaphorical. Based on these results, it would seem potentially fruitful to regard ’musicality’ in theatre discourse as a socially constructed concept or even as a fiction in Vaihinger’s sense. A number of suggestions for further research are put forward.</dc:description> <dc:subject>musikalitet</dc:subject> <dc:subject>spoken theatre</dc:subject> <dc:subject>musicality</dc:subject> <dc:subject>acting</dc:subject> <dc:subject>talteater</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Teaterhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1712302</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Rytmikträning och dess påverkan på arbetsminnet - en kvasiexperimentell studie</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1712302</dc:identifier> <dc:creator>Alkeby, Sara</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Eurhythmics influence on working memory - a quasi-experimental study The current study examines the effect of Eurhythmics training on verbal working memory. The participants were one school class of 6 year old children, equally divided in one experiment and one control group. The study included 10 training occasions during 5 weeks. The experiment group was trained with Eurhythmic exercises, with emphasis on rhythm and memory, assumed to have great effect on working memory, while the control group participated in Eurhythmic lessons, without emphasis on rhythm and memory, assumed to have little effect on working memory. The study is based on research on the importance of music training on human cognitive development and its effect on working memory. The results of this study verify the hypothesis that Eurhythmics training, with emphasis on rhythm and memory, improves verbal working memory. The result showed a significant improvement of verbal working memory for the experiment group in comparison with the control group. This preliminary study opens up the possibility to form a Eurhythmics training program for working memory addressed to students with impaired working memory, along with continued research concerning Eurhythmics effect on human cognitive development.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Den aktuella studien undersöker effekten av rytmikträning på verbalt arbetsminne. Deltagarna var en skolklass 6-åriga barn, jämnt indelade i en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Studien omfattade 10 träningstillfällen under 5 veckor. Experimentgruppen tränades med rytmikövningar, med tyngdpunkt på rytm och minne, som antogs ha stor effekt på arbetsminnet medan kontrollgruppen deltog i gängse rytmikundervisning, utan fokus på rytm och minne, vilken antogs ha liten effekt på arbetsminnet. Uppsatsen utgår från forskning kring musikträning och dess betydelse för människans kognitiva utveckling samt vad den har för effekt på arbetsminnet. Denna studies resultat verifierar hypotesen att rytmikträning, med tyngdpunkt på rytm och minne, förbättrar verbalt arbetsminne. Experimentgruppen visade en signifikant förbättring av verbalt arbetsminne jämfört med kontrollgruppen. Denna inledande studie öppnar upp möjligheten att forma ett rytmikträningsprogram för arbetsminnesträning riktat till elever med nedsatt arbetsminne samt fortsatt forskning angående rytmikträning och rytmikundervisning samt dess effekt på människans kognitiva utveckling.</dc:description> <dc:subject>Rytmikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>rytmikmetoden</dc:subject> <dc:subject>rytmikträning</dc:subject> <dc:subject>arbetsminnesträning</dc:subject> <dc:subject>musikträning</dc:subject> <dc:subject>skolprestation</dc:subject> <dc:subject>Eurhythmics pedagogy</dc:subject> <dc:subject>Eurhythmics training</dc:subject> <dc:subject>working memory training</dc:subject> <dc:subject>music training</dc:subject> <dc:subject>academic performance</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1775711</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Breaking Out Of The Box - En studie i pedagogiska modeller för pentatonik på 6-strängad gitarr inom afro-amerikansk musik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1775711</dc:identifier> <dc:creator>Blom, Sonny</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This dissertation examines one of the basic elements of Afro-American guitar playing, namely pentatonics. The background material consists of interviews with professional guitar players as well as teachers and one student. Literature, recorded audio (CD:s), as well as video and audio documentaries, have also played an important role. The results show a consensus between the majority of the interviewed informants in this study, despite their different backgrounds and fields of study. But there are clearly differences between how the material, namely pentatonics, is used, and how it looks idiomatically on the guitar.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Examensarbetet fokuserar på pentatoniken, som på många sätt är utgångspunkten i afroamerikanskt gitarrspel. Underlaget till denna studie består av intervjuer med professionella musiker och lärare, samt en student. Utgångspunkt tas även i den egna förförståelsen, litteratur, videodokumentärer och CD-skivor. Resultatet av studien visar på stor samstämmighet hos de intervjuade gitarristerna i studien som gjorts, även om informanterna har något olika bakgrund och nuvarande arbetsuppgifter. Däremot finns det avvikelser och idiomatiska skillnader i hur man använder sig av pentatoniken.</dc:description> <dc:subject>guitar</dc:subject> <dc:subject>pentatonics</dc:subject> <dc:subject>African American music</dc:subject> <dc:subject>scale shapes</dc:subject> <dc:subject>gitarr</dc:subject> <dc:subject>pentatonik</dc:subject> <dc:subject>afroamerikansk musik</dc:subject> <dc:subject>idiomatik</dc:subject> <dc:subject>skalor</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1775727</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>På neutral mark? - En studie om flöjtpedagogers tankar kring genus i musik- och kulturskolan</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1775727</dc:identifier> <dc:creator>Sekander, Veronica</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This study aims to examine the uneven gender distribution amongst flute students in the municipal music schools, and the factors that create and maintain this distribution. It describes, from the flute teacher’s perspective, factors significant in creating and maintaining this distribution. Furthermore the student basis is described from the flute teacher’s perspective. The teachers discuss the value of a more equal gender distribution. They also debate how they, and their schools, position themselves with regard to working for a more equal gender distribution. The empirical background material consists of interviews with four flute teachers working in the Swedish municipal music school. The theoretic background focuses on research about the municipal music school’s role in society, music studies in a socio-cultural context and equality and gender in a school environment. The results show that the flute today is considered a “girl instrument”. As such, it becomes more difficult for it to attract boys to the instrument. It also appears that parents and the social environment are significant for children’s music making and choice of instrument. The results also show that the teachers see a value in making the gender distribution more equal. At the same time, the interviews indicate that the teachers are in doubt about actively working for any change in the municipal music school.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Studien syftar till att undersöka den ojämna könsfördelningen bland flöjtstudenter i musik- och kulturskolan, samt vilka faktorer som skapar och upprätthåller denna fördelning. Fyra flöjtpedagoger berättar om sina perspektiv på valet av instrument. Vidare beskrivs elevunderlaget ur ett lärarperspektiv. Pedagogerna resonerar kring värdet av en jämnare könsfördelning. De diskuterar även hur de själva, och den egna musik- och kulturskolan, förhåller sig till att arbeta för ett utjämnande av könsfördelningen på flöjt. Studiens empiriska underlag består av fyra kvalitativa intervjuer med flöjtpedagoger anställda vid en musik- eller kulturskola i Sverige. Det teoretiska underlaget utgörs av forskning som belyser musik- och kulturskolans roll i samhället, musikstudier i en sociokulturell kontext och jämställdhetsarbete och genus i skolmiljö. Studiens resultat visar att tvärflöjt idag är att betrakta som ett ”tjejinstrument” och att det i egenskap av ”tjejinstrument” lockar få pojkar. Det framkommer också att föräldrar och den sociala miljön har betydelse för barnens musicerande och instrumentval. Resultaten visar även att pedagogerna ser vinster i att jämna ut könsfördelningen, men ställer sig osäkra inför att arbeta aktivt i musik- eller kulturskolan för att uppnå en förändring.</dc:description> <dc:subject>municipal music school</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>flute</dc:subject> <dc:subject>social environment</dc:subject> <dc:subject>recruiting</dc:subject> <dc:subject>instrumental teaching</dc:subject> <dc:subject>musikskola</dc:subject> <dc:subject>kulturskola</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>tvärflöjt</dc:subject> <dc:subject>social miljö</dc:subject> <dc:subject>rekrytering</dc:subject> <dc:subject>instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1775775</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Det sammanhållande kittet – Musikens betydelse för en liten by i Gambia</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1775775</dc:identifier> <dc:creator>Broch, Peter</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: The unifier of Njawara – The importance of music in a small Gambian village. The purpose of the present study is to find out how music integrates the Wolof village of Njawara. The study is based on interviews and field studies made as a participating observer in Njawara during two months in 2009-2010. In the study I explain important music terminology and different ceremonies from the Wolof culture. In the theory chapter I explain different ethnomusicological perspectives as emic and etic, the comparative perspective and relativism. The music is very important and central in Wolof culture and keep Njawara together as it creates fellowship, entertainment, joy, work and an opportunity to work.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Detta är en musiketnologisk studie om musikens betydelse för wolofbyn Njawara. Uppsatsen är uppbyggd kring kvalitativa intervjuer och fältstudier jag gjort som deltagande observatör i Njawara under två månader 2009-2010. I uppsatsen förklarar jag olika termer och ceremonier med anknytning till wolofkulturen. I teorikapitlet förklarar jag olika musiketnologiska begrepp och perspektiv som till exempel emiskt och etiskt, relativism och jämförande perspektiv. Musiken som är väldigt viktig och central i wolofkulturen håller ihop Njawara genom att den bland annat skapar gemenskap, glädje, underhållning, arbete och försörjning.</dc:description> <dc:subject>Gambia</dc:subject> <dc:subject>griot</dc:subject> <dc:subject>music ethnology</dc:subject> <dc:subject>sabar</dc:subject> <dc:subject>wolof</dc:subject> <dc:subject>musiketnologi</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1775793</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Vilken plats har sången i gitarrundervisningen? - En studie av sång som metodiskt hjälpmedel vid instrumentalundervisning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1775793</dc:identifier> <dc:creator>Rimshult, Kristian</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: What kind of position does singing have in guitar teaching? A study on the use of singing as a methodological tool in instrumental teaching. The question has emerged and delineated as I have had several internships at different schools during my music teacher education. My experience is that teachers mostly use the instrument to help the student to learn new things. With this survey I want to study the use of singing as a methodological tool in guitar teaching. The theoretical background reads up on previous research and literature that highlight different aspects of singing and learning. This study consists of two parts; a qualitative study of guitar textbooks and three qualitative interviews with guitar pedagogues. I have approached my research questions by studying textbooks and narrative stories. The main conclusions of the study concern the educational work, methods for working with singing in instrumental teaching and other aspects that affect the conditions for the student to develop their musicality and ability to learn to play an instrument. Using vocal techniques seemed to be advantageous in the following areas of guitar teaching: • To clarify a phrasing • Point out a second voice-line or bass line • To have a bodily experience of how it should sound • Sight reading • Designing sound • Clarify rhythm figures • Working with solo pieces • In the process of learning to play chords and accompanying a song The textbook analysis showed that singing was not mentioned as a fruitful methodological tool at all. My conclusion is that singing does not have a given place in guitar teaching these days.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Frågeställningen har vuxit fram och konkretiserats i takt med att jag gjort praktik på olika skolor under min utbildningstid. Min erfarenhet är att man ofta utgår från instrumentet för att hjälpa eleven att lära sig saker. Jag vill med det här arbetet ta reda på hur man kan använda sången som ett metodiskt hjälpmedel i gitarrundervisningen. Den teoretiska bakgrunden redogör för tidigare forskning och litteratur som belyser olika aspekter av sången och lärande. Studien består av en kvalitativ undersökning av läromedel i gitarr samt tre kvalitativa intervjuer med verksamma gitarrpedagoger. Jag har närmat mig mina frågeställningar genom att undersöka läromedel och narrativa berättelser och ställa resultatet mot den teoretiska bakgrunden. Huvudresultaten av studien berör det pedagogiska arbetet, metoder för att arbeta med sång i instrumentalundervisningen och övriga aspekter som påverkar förutsättningarna för eleven att utveckla sin musikalitet och förmåga att traktera ett instrument. Inom följande områden i undervisningen såg en eller flera av informanterna fördelar med att använda sången som ett metodiskt hjälpmedel: • För att förtydliga en frasering • Poängtera en andra – eller basstämma • För att få en kroppslig upplevelse av hur det ska låta • Notläsningen • Gestalta klang • Klargöra rytmfigurer • I arbetet med solospel • I arbetet med att lära sig spela ackord och kompa låtar Resultatet av läromedelsanalysen visade att man i mycket liten, eller ingen, utsträckning lyfter fram sången som ett metodiskt hjälpmedel. Min slutsats är att sången inte har en given plats i gitarrundervisningen som det ser ut idag.</dc:description> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>läromedel</dc:subject> <dc:subject>gitarr</dc:subject> <dc:subject>instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>singing</dc:subject> <dc:subject>guitar teaching</dc:subject> <dc:subject>instrumental teaching</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1775803</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Kär Lek - Sånglekar i förändring</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1775803</dc:identifier> <dc:creator>Sylwan, Annika</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate what Swedish singing games are and examine the change in their educational role throughout history. The question put forward in this work is – what are the functions of singing games today and how have they changed over time? The study aims to highlight the pedagogical implications of how singing games have been used, and how they are being used up to this date. Hence, the empirical part of the study brings up the issue how experienced pedagogues of singing games today look at the games from a music educational perspective. Four singing games teachers give their perspective on the games and talk about ideas and thoughts they have, and strategies they use. To answer the question of the essay these pedagogues&apos; modern voices are reflected against the historical background in Sweden. The research method is qualitative and the empirical data consists of four interviews with these singing games teachers. The theoretical part analyzed in relation to this investigation consists of the history of ideas based on literature descriptions. The results of the study demonstrate that the functions of singing games both are altered and maintained. It shows that there are different ways to relate to the historical song material today and its historical functions. A new function is a reflective approach where the singing games form a base for discussions, a means to talk about the past, present, and values. The result points to several changes on how teachers today looks at the pedagogical potentials, related to children and the gender aspect; how gender issues are dealt with in this context.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka vad svenska sånglekar innebär och belysa deras förändrade pedagogiska roll genom historien. Jag frågar mig hur sånglekarnas funktioner ser ut idag och hur de har förändrats över tid. Ett särskilt fokus läggs vid de pedagogiska konsekvenserna av hur man använder, och har använt, dem. En del i studien är att undersöka hur erfarna sånglekspedagoger idag ser på sånglekar utifrån ett musikpedagogiskt perspektiv. Fyra sånglekspedagoger ger sitt perspektiv på lekarna och berättar om tankar och strategier i utövandet. För att besvara frågan speglas pedagogernas moderna röster mot den historiska bakgrunden. Forskningsmetoden i arbetet är kvalitativ och det empiriska underlaget består av fyra djupintervjuer med sånglekspedagogerna. Det teoretiska underlaget utgörs av idéhistoriska beskrivningar utifrån litteratur. Studiens resultat visar att sånglekarnas funktion både är förändrad och bibehållen. Den visar att det finns olika sätt att idag förhålla sig till det historiska materialet och dess historiska funktioner. En ny funktion är ett reflektivt förhållningssätt där sångleken blir ett diskussionsunderlag för att prata om historia, nutid och värderingar. Resultatet visar på ett flertal förändringar kring hur man idag ser på de pedagogiska potentialerna, förhåller sig till barn och hur man hanterar genusaspekten i samband med detta. Nyckelord: musikpedagogik,</dc:description> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>singing games</dc:subject> <dc:subject>musicology</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>sånglekar</dc:subject> <dc:subject>musikvetenskap</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1767766</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Animé &amp; Tetsuwan Atomu - Japans första animerade superhjälte</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1767766</dc:identifier> <dc:creator>Davidsson, Tina</dc:creator> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1769018</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Våldsam romantik. En kritisk studie av det romantiska idealet i &apos;Twilight&apos;, &apos;New Moon&apos; och &apos;Eclipse&apos;.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1769018</dc:identifier> <dc:creator>Abrahamsson, Elin</dc:creator> <dc:subject>Genus</dc:subject> <dc:subject>Film</dc:subject> <dc:subject>Affekt</dc:subject> <dc:subject>Psykoanalys</dc:subject> <dc:subject>Feminism</dc:subject> <dc:subject>Heterosexualitet</dc:subject> <dc:subject>Kärlek</dc:subject> <dc:subject>Romantik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1977199</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Genom Stanley Kubricks lins</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1977199</dc:identifier> <dc:creator>Carlsson, Christofer</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">A auteur analysis of Stanley Kubrick with a intermedial focus. The paper explores the directors evolution from still photography to movies, and tries to find similarities between the two on both a aestetich level as well as in the way they are made. The purpose is to find out if Kubricks eye for detail and his perfectionism came during his work in films or if it&apos;s been with him all along. The author compares a number of Stanley Kubricks photographs to his movies in an effort to answer these questions.</dc:description> <dc:subject>Stanlek Kubrick photography auteur symbolism</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1988575</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>SKAPANDE LÄRANDE - En studie av organisters uppfattningar om koralspel och koralimprovisation</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1988575</dc:identifier> <dc:creator>Johansson, Karin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Title: Learning and creating – A study of organists’ learning and creative processes in playing a hymn and a hymn prelude. In this study, I wanted to explore how organists experience the learning and creative processes in interpretation of written music and improvisation. The empirical study consisted of four organists playing a hymn prelude and a hymn, and the initial aim was to study individual variation of descriptions and experiences. The result points at common rather than varying views of the learning and creative processes. The participants all related their creative and learning activity to a congregational context, which can be thought of as a framework for the other results. These concern the relationship between interpretation and improvisation, the creative process and gender aspects. The participants described, both verbally and musically, interpretation and improvisation not as two separate areas, but as a whole. The creative process was described as consisting of three phases; the idea, the strategy and the implementation. In a gender perspective, interesting differences were found between men and women concerning their evaluation of their own playing and also concerning their conception of the creative process. It is argued that the professional role of these organists combines a dependence on and an independence of written music, and that this is part of the basis for musical literacy. The professional improvisatory tasks are seen as a reason for this profile, which is unique among classical musicians today. Areas for further research are suggested, for example a deeper study of the structures behind organists’ musical strategies, and aspects of the role and function of improvisation in musical tuition for other instruments than organ.</dc:description> <dc:subject>creative processes</dc:subject> <dc:subject>learning</dc:subject> <dc:subject>fenomenography</dc:subject> <dc:subject>organ playing</dc:subject> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>Interpretation</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2003</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1988743</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Instrumentalundervisning på gymnasiet - En studie om instrumentallärares uppfattningar om betygsättning, kreativitet, motivation och elevinflytande.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1988743</dc:identifier> <dc:creator>Omberg, Marcus</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title in English: Instrumental education in high school; instrumental teachers&apos; opinions regarding the concepts of marking, creativity, motivation and pupil influence. The aim of this essay is to study five instrumental teachers’ opinions of their instrumental teaching in the subject instrument/song (INSÅ) starting out with the concepts; marking, motivation, creativity and pupil influence. The aim is also to study the consequences of how marking in music teaching affects the student’s motivation, creativity and pupil influence. This essay has a qualitative perspective, starting out in five teachers&apos; opinions regarding their education. Lev Vygotskij and the social-cultural perspective and John Dewey and pragmatism are this essay&apos;s theoretical approach. Relevant steering documents and the concepts motivation and creativity are also presented. The result of the interviews and the theoretical approach are the conclusions of this essay and shows that the concepts; marking, creativity, motivation and pupil influence are complex concepts and the opinions of the teachers correspond to some degree.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet för denna uppsats är att undersöka fem instrumentallärares uppfattningar om sin undervisning i gymnasiekursen instrument/sång (INSÅ) utifrån begreppen; betygsättning, motivation, kreativitet och elevinflytande. Vidare är syftet att undersöka hur betygsättning i musik får konsekvenser för elevens motivation, kreativitet och aktiva påverkan av undervisningen. Studien är kvalitativ och grundar sig på fem stycken kvalitativa intervjuer med instrumentallärare på gymnasiet. Studiens teoretiska utgångspunkter är Lev Vygotskij och det sociokulturella perspektivet samt John Dewey och pragmatismen. Vidare presenteras relevanta styrdokument samt begreppen kreativitet och motivation. Resultatet av intervjuerna samt studiens teoretiska bakgrund är grunden för uppsatsens slutsatser som visar att betygssättning, kreativitet, motivation och elevinflytande är komplexa begrepp och instrumentallärarens uppfattningar överensstämmer till viss del.</dc:description> <dc:subject>marking</dc:subject> <dc:subject>creativity</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>pupil influence</dc:subject> <dc:subject>the social-cultural perspective</dc:subject> <dc:subject>pragmatism</dc:subject> <dc:subject>betygsättning</dc:subject> <dc:subject>kreativitet</dc:subject> <dc:subject>elevinflytande</dc:subject> <dc:subject>sociokulturellt perspektiv</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1975880</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att undervisa i komposition - en studie av kompositionsundervisningen på Gotlands tonsättarskola</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1975880</dc:identifier> <dc:creator>Alexandersson, Linda</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur kompositionsundervisningen ser ut på Gotlands Tonsättarskola. Jag vill få mer kunskap om hur lärare upplever ämnet komposition och hur de lägger upp sin undervisning. Metoden jag använder mig av är en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuar fyra lärare som arbetar med kompositionsundervisningen på Gotlands tonsättarskola. Resultatet påvisar ett kreativt arbetssätt inom undervisningen i ämnet komposition. De individuella kompositionslektionerna utformas efter varje elevs behov. Lärarna strävar efter att skapa en miljö där eleven, i största möjliga mån, själv driver sin lektion framåt och tar ansvar för sin egen utveckling. Materialet som används vid kompositionslektionerna är primärt det musikaliska material som eleven genererar i studierna. Slutsatsen av studien är att skriftliga dokument inom ämnet kompositionspedagogik är sällsynta och att en kartläggning av olika arbetssätt skulle generera mycket kunskap om ämnet. Metodiken som används av informanterna visar drag av majevtik (Ljungar-Chapelon, 2008) genom den samtalsbetonade kompositionsundervisningen, samt att skolan genomsyras av olika deltagarbanor (Nielsen &amp; Kvale, 2000). Studien visar att flera verksamma kompositionslärare saknar kompositionspedagogisk kompetens. Jag ser ett behov av kompositionspedagogik och tycker att Musikhögskolorna i Sverige borde ta ett större ansvar för att belysa ämnet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to explore the education of composition at Gotlands Tonsättarskola. I want more knowledge about teachers&apos; experience regarding the subject of composition and how they plan their teaching. I use the qualitative interview as a method, where I have interviewed four teachers who works with composition at Gotlands Tonsättarskola. My results show a creative teaching method in the subject of composition. The individual composition lessons are designed according to every students requirements. The teachers strive to create an environment that is, as far as possible, governed by the student and they want the student to take responsibility for their own development. The material that is being used during individual lessons is primarily based on the music material of the student. The conclusion of this study is that the written documentation in the composition pedagogic field is rare. Knowledge of the subject could be generated by a survey in the field. The methodology that is beeing used by the informants shows similarities with maieutics (Ljungar-Chapelon, 2008) in the way conversation and dialogue stress the content of the lesson. There is also an indication that the school is pervaded by Nielsen and Kvales (2000) term deltagar-banor. This study implies that several active composition teachers lack competense in the subject of composition pedagogic. There is a need of illumination in the subject and I believe that the Swedish universities have to take responsibility for it.</dc:description> <dc:subject>composition</dc:subject> <dc:subject>composition education</dc:subject> <dc:subject>teaching composition</dc:subject> <dc:subject>maieutics</dc:subject> <dc:subject>komposition</dc:subject> <dc:subject>kompositionsutbildning</dc:subject> <dc:subject>kompositionsundervisning</dc:subject> <dc:subject>majevtik</dc:subject> <dc:subject>mästarlära</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2338608</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Den frivilliga utvecklingen - Om hur instrumentallärare i kommunala musik- och kulturskolor utvecklar sitt pedagogiska arbete</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2338608</dc:identifier> <dc:creator>Ylinen, Sami</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: The voluntary evolution - About how music teachers in municipal music schools evaluate and develop their pedagogical work This paper aims to find out if the teachers at the Swedish municipal music schools evaluate and develop their pedagogical methods and everyday teaching. I also explore what methods they use in order to do so, and whether the frequency and methods depend on the teachers&apos; background and amount of experience. The theory chapter of this paper gives a background to why evaluation and development are important to teaching music, and explains different methods of evaluation. The empirical data used for this study comes from a survey I sent to all municipal music schools in Sweden, as well as from interviews with three teachers working at three different municipal music schools. According to the results, there are differences in how frequently teachers evaluate their own work, as well as in how they do it depending on how long they have worked as teachers, and on what kind of education they have. My findings indicate that inexperienced teachers seem to be far more unlikely to evaluate their own work than experienced teachers, and teachers with a degree in teaching music in a classroom tend to evaluate their work alone more often than others. I also found that teachers who teach only classical music seem to be more likely to evaluate their own work than teachers teaching popular music or mixed genres. I also found that teachers more often than not seem to use unsystematic and subjective ways of evaluating their work, rather than a predefined method.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">I detta examensarbete söker jag svar på om sång- och instrumentallärarna inom de kommunala musik- och kulturskolorna utvärderar och utvecklar sitt pedagogiska arbete. Jag undersöker också vilka metoder de använder för detta, och huruvida frekvensen och metoderna varierar beroende på lärarnas bakgrund, utbildning, och arbetslivserfarenhet. Teorikapitlet ger en bakgrund till begreppet pedagogisk utvärdering och presenterar olikatankar över varför utvärdering och pedagogiskt utvecklingsarbete är viktigt, samt vilka olika metoder det finns att använda sig av. Undersökningens empiriska data kommer dels från enenkät som skickades ut till samtliga musik- och kulturskolor i Sverige, samt från djupintervjuer med tre utvalda lärare från tre olika kulturskolor. Enligt resultaten verkar det finnasvissa skillnader i hur ofta olika lärargrupper utvärderar sitt arbete, och även i hur de gör det, beroende på hur länge de har arbetat som lärare och vad de har för utbildning. Resultaten antyder att erfarna lärare utvärderar sitt arbete i långt större utsträckning än relativt nyutbildade lärare, och att lärare med G/GG/GA-utbildning tenderar att utvärdera och utveckla sitt arbete på egen hand mycket oftare än lärare med andra typer av utbildningar. Jag fann även att lärare som endast undervisar klassisk musik är mer benägna att utvärdera sin undervisning än lärare som undervisar i populärmusik eller blandad genre. Resultaten antyder också att lärare oftare använder sig av subjektiva och ostrukturerade sätt att utvärdera än av specifika och systematiska metoder.</dc:description> <dc:subject>municipal music school</dc:subject> <dc:subject>teacher</dc:subject> <dc:subject>optional</dc:subject> <dc:subject>voluntary</dc:subject> <dc:subject>evaluation</dc:subject> <dc:subject>assessment</dc:subject> <dc:subject>development</dc:subject> <dc:subject>instrument</dc:subject> <dc:subject>song</dc:subject> <dc:subject>competency</dc:subject> <dc:subject>knowledge</dc:subject> <dc:subject>improvement</dc:subject> <dc:subject>change</dc:subject> <dc:subject>kommunal</dc:subject> <dc:subject>kulturskola</dc:subject> <dc:subject>musikskola</dc:subject> <dc:subject>utvärdering</dc:subject> <dc:subject>utvecklingsarbete</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>lärare</dc:subject> <dc:subject>kompetens</dc:subject> <dc:subject>kunskap</dc:subject> <dc:subject>förbättring</dc:subject> <dc:subject>förändring</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2338611</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Bevarandet av persiska musiktraditioner och den svensk- iranska identiteten - En studie om hur man bevarar sina persiska musiktraditioner och den kulturella identiteten i ett svenskt samhälle</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2338611</dc:identifier> <dc:creator>Dalgren, Tomas</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">To preserve the origin of a musical culture Malmo is a city that contains a lot of people from different parts of the world. There are certain groups with a close bond to their ethnicity. My study is a description of how people with persian roots relates to their persian musical traditions and their cultural identity in the swedish society. The study is inspired by my own experiences of Persian music that is the main content for my questions. In my results there are interesting perspectives of music and its importance for the interviewed. This study also describes my own thoughts about their experiences of misunderstandings and prejudice that occurs in the meeting between two different cultures. This is a descriptive study that focuses on how you maintain your musical traditions in a foreign society. The study also includes the importance of knowing your own cultural identity. As a reader of this study you should be ware of the opposite of the results meaning how you maintain your Swedish musical traditions in a Persian society. The target group of people in this study are adults with a Persian background living in Malmo. The people that has been interviewed are well educated with a unique interest for music. With the help of interviews I have made research of their own experiences of work and leisure time in Malmo city and how they maintain their musical traditions in Sweden. In my study it has occurred that people with Persian background are very connected to their Persian roots that contains different cultural legacies. Music has not been the only cultural tradition, it is more extensive. Living in a swedish society has not become a restriction for their Persian traditions. The study has made me realize the importance of feeling free as a person on the basis of your ethnicity.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Malmö är en stad som genomsyras av människor och kulturer från olika delar av världen. I den kulturella mångfalden finns tätgrupper med en nära förankring i sin etniska bakgrund. Min uppsats beskriver hur människor med persisk bakgrund förhåller sig till sina persiska musiktraditioner och sin kulturella identitet i det svenska samhället. Studien har inspirerats av mina egna erfarenheter av persisk musik som genererat mina forskningsfrågor. I mina resultat framkommer intressanta perspektiv på vilka betydelser den persiska musiken har för de intervjuade. Undersökningen berör också mina funderingar kring deras egna upplevelser av missförstånd och fördomar som kan uppstå i mötet mellan två olika kulturer. Detta är en deskriptiv studie med fokus på att undersöka hur man bevarar och tar tillvara på sina musiktraditioner i ett främmande samhälle. Studien uppmärksammar även vikten av att känna igen sin kulturella identitet. Som läsare av denna uppsats bör man beakta resultatens motsats det vill säga hur man kan ta tillvara på sina svenska musiktraditioner i ett persiskt samhälle. Målgruppen i denna studie är vuxna personer med persisk bakgrund bosatta i Malmö. Personerna som intervjuats är välutbildade människor med ett gediget intresse för musik. Med hjälp av intervjuer har jag forskat kring deras egna upplevelser av arbete och fritid i Malmö stad samt hur de själva tar tillvara på sina musiktraditioner i Sverige. Det har framkommit i min undersökning att människor med persisk bakgrund har en mycket nära relation till sina persiska rötter bestående av olika kulturella arv. Musiken har inte varit det enda kulturella arvet utan är mer omfattande. Att leva i ett svenskt samhälle har inte begränsat deras närhet till persiska traditioner. Undersökningen har berikat min lärdom av hur viktigt det är att känna sig fri utifrån sin etnicitet.</dc:description> <dc:subject>ethnicity</dc:subject> <dc:subject>tradition</dc:subject> <dc:subject>cultural inheritance</dc:subject> <dc:subject>religion</dc:subject> <dc:subject>cultural diversity</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>cultural identity</dc:subject> <dc:subject>etnicitet</dc:subject> <dc:subject>kulturarv</dc:subject> <dc:subject>kulturell mångfald</dc:subject> <dc:subject>kulturell identitet</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2339139</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Den Klassiska Jazzsångerskan - En studie om klassisk sång, jazzsång och kombinationen av dessa.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2339139</dc:identifier> <dc:creator>Hagström, Helena</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att jämföra klassisk sång och jazzsång, vad som karaktäriserar de båda sångsätten och vilka möjligheter som ges i ett parallellt musicerande inom båda genrerna. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra sångpedagoger som alla har kunskaper om undervisning inom både jazzsång och klassisk sång samt erfarenheter av eget musicerande. Resultatet av intervjustudien visar att det finns många fördelar i ett parallellt musicerande inom jazzsång och klassisk sång men det kräver en öppenhet och nyfikenhet samt tid att hinna förkovra sig inom båda. Resultatet visar att den klassisk genren och jazzgenren kräver fokus på olika saker för att uppnå respektive genres sångliga ideal. I klassisk sång är den sångtekniska biten av stor vikt medan jazzen kräver att man jobbar med timing, improvisation och att hitta en personlig röst.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: The classical jazz vocalist- A study of classical singing, jazz vocals and the combina-tion of these two. The purpose of this study is to compare classical singing and jazz vocals. What character-ize them and what possibilities there are in singing and developing them both parallel? Interviews have been done with four singing teachers who all have experiences in both classical singing and jazz vocals. The result of this study is that there are many possibilities in singing both of the genres but it requires an open mind, curiosity and a lot of time to be able to handle them both. The result shows that the two genres require different kind of work. The classical singer needs a lot of vocal technique to be able to sing with a good classical voice while a jazz vocalist needs to work with timing, improvisation and to find a personal voice.</dc:description> <dc:subject>sångteknik</dc:subject> <dc:subject>sångpedagogik</dc:subject> <dc:subject>musikaliskt uttryck</dc:subject> <dc:subject>jazzsång</dc:subject> <dc:subject>klassisk sång</dc:subject> <dc:subject>singing education</dc:subject> <dc:subject>singing technique</dc:subject> <dc:subject>musical expression</dc:subject> <dc:subject>classical singing</dc:subject> <dc:subject>jazz vocals</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2339142</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Hjärtats röst - Att arbeta med känslor, impulser och reaktioner i sångundervisning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2339142</dc:identifier> <dc:creator>Danielsson, Lovisa</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The voice of the heart – working with feelings, impulses and reactions in vocal pedagogics The singer and writer Thomas Hemsley believes that singing starts as a wish to express emotions through music. He considers singing to be a form of communication and believes singers should always keep this in mind when they make singing exercises and repertoire. Hemsley’s opinion about singing forms the basis of this essay’s primary purpose: to study how singing teachers develop their students’ vocal techniques through practical work with the students’ expression and interpretation. The purpose also includes a better understanding of how different teachers involve feelings and reactions in singing, as well as to analyze how they work to raise awareness in natural functions of emotions and expressions. In the theoretical chapter Hemsley’s thoughts on singing are reported and compared to those of two other singing teachers. A closer description is given of what Hemsley means is the raw material of singing: impulse and intention. This description is compared to other theories dealing with the same subject. The present study was based on interviews with three singing teachers, as well as observations of their teaching. The results provide practical examples of how three singing teachers use emotions and expressions to develop vocal technique. This was done through parables and descriptions in order to stimulate students’ imagination, on which the body could react and make expressive vocals.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Sångpedagoger har skilda uppfattningar om hur man bör förhålla sig till sångteknik och uttryck samt vad sångteknik egentligen innebär. Sångaren och författaren Thomas Hemsley anser att sång i första hand är ett känslomässigt uttrycksmedel och bör ta sin utgångspunkt i viljan att kommunicera. Detta menar han man alltid ska ha i åtanke när man utvecklar sin röst i övningar och repertoar. Hemsleys tankar kom att ligga till grund för denna kvalitativa studies syfte: att studera hur man som sångpedagog kan utveckla sina elevers sångteknik genom praktiskt arbete med deras uttryck och interpretation (tolkning av det stycke man sjunger). Syftet inbegriper även att öka förståelsen kring hur olika pedagoger involverar känslor och reaktioner i sång, liksom att analysera hur de arbetar för att medvetandegöra naturliga funktioner från känslor och uttryck. I den teoretiska utgångspunkten jämförs Hemsleys syn på sång med två andra sångpedagogers syn. En beskrivning ges av det Hemsley benämner som sångens råmaterial; impuls och intention. Detta ställs mot annan teoretisk kunskap. Föreliggande studie har baserats på intervjuer av tre sångpedagoger samt observationer av deras undervisning. Resultatet ger praktiska exempel på hur tre sångpedagoger använder känslor och uttryck för att utveckla sångteknik. Detta gjorde man genom liknelser och beskrivningar för att stimulera elevers fantasi att hitta naturliga reaktioner att reagera på som föregick sången. Sångpedagogerna menade att medvetandegöra dessa funktioner handlade om att eleven i första hand skulle få en fysisk upplevelse av dem.</dc:description> <dc:subject>uttryck</dc:subject> <dc:subject>sångteknik</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>vocal pedagogy</dc:subject> <dc:subject>intention</dc:subject> <dc:subject>impulse</dc:subject> <dc:subject>emotion</dc:subject> <dc:subject>expression</dc:subject> <dc:subject>voice</dc:subject> <dc:subject>singing technique</dc:subject> <dc:subject>känslor</dc:subject> <dc:subject>impuls</dc:subject> <dc:subject>sångpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2339860</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musik i rörelse - En intervjustudie om hur svensk folkmusik- och dans kan berika rytmikmetoden</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2339860</dc:identifier> <dc:creator>Rippe, Elin</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Music in motion- An interview study on how Swedish folk music and dance can enrich the method of Eurythmics. In this essay I examine how Swedish folk music and dance can enrich the Eurythmics method. Eurythmics is the starting point for the study and the paper contains a historical overview of Eurythmics, the development from the founder Jaques-Dalcroze to the teaching method of Eurytmics in Sweden today. I also explain the basic principles, methods and contents of the method of Eurythmics to make the comparison with the teaching of Swedish folk music and dance as clear as possible. The Swedish folk music and dance tradition is a cooperation be-tween music and movement and that is why I chose to study Swedish folk music and dance in the perspective of Eurythmics. I have made a qualitative study using interviews and observa-tions. In the quest of how the Swedish folk music and dance can enrich Eurythmics, I asked several questions about repertoire, exercises, target groups, pedagogical principles and holistic approach to music and dance in the interviews. The results of the study are reported by a cate-gorization based on three of the rhythm method&apos;s basic principles: improvisation, lead-follow- and metric exercises. The results show that the Swedish folk music and dance can enrich the method of Eurythmics, especially in the exercises in 3/4, lead-follow exercises, repertoire, the holistic view of music and dance and the importance of musicians in teaching music and dance.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">I denna C-uppsats undersöker jag hur svensk folkmusik- och dans kan berika rytmikmetoden. Rytmikmetoden är mitt huvudämne och utgångspunkten för studien och uppsatsen innehåller därför en historisk översikt över rytmikmetodens utveckling från grundaren Jaques-Dalcroze till idag. Jag förklarar även grundläggande principer, metod och innehåll i rytmikmetoden för att göra jämförelsen med undervisning av svensk folkmusik- och dans möjlig. I svensk folk-musik- och danstradition finns samarbetet mellan musik och rörelse inbyggt i själva musiken och i dansen och det är därför som jag valt att undersöka svensk folkmusik- och dansunder-visning i ett rytmikmetodiskt perspektiv. Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer med fyra pedagoger som undervisar i svensk folkmusik- och/eller folkdans, varav tre är utbildade rytmikpedagoger och den fjärde utbildad danspedagog. I undersökandet av hur svensk folkmusik och dans kan berika rytmikmetoden ställde jag frågor kring reperto-ar, övningar, målgrupper, planering av undervisning, pedagogiska principer och helhetsper-spektiv på musik och dans i intervjuerna. Resultatet av studien redovisas utifrån en kategori-sering byggd på tre av rytmikmetodens grundprinciper: improvisations-, föra-följa-, och metrikövningar. Resultaten visar att svensk folkmusik- och dans kan berika rytmikmetoden, främst i fråga om övningar i tretakt, föra-följa-övningar, repertoar och helhetsperspektivet på musik och dans och betydelsen av musiker i undervisning.</dc:description> <dc:subject>Eurythmics</dc:subject> <dc:subject>lead-follow-principle</dc:subject> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>Jaques-Dalcroze method</dc:subject> <dc:subject>mediated artefacts</dc:subject> <dc:subject>ngoma</dc:subject> <dc:subject>Swedish folk dance</dc:subject> <dc:subject>Swedish folk music</dc:subject> <dc:subject>föra-följa-principen</dc:subject> <dc:subject>Jaques-Dalcroze-metoden</dc:subject> <dc:subject>medierande artefakter</dc:subject> <dc:subject>rytmik</dc:subject> <dc:subject>rytmikmetoden</dc:subject> <dc:subject>svensk folkdans</dc:subject> <dc:subject>svensk folkmusik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2339863</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Notbilden som analyserande redskap - Den musikaliska utbildningens betydelse vid visuell tolkning av olika notbilder</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2339863</dc:identifier> <dc:creator>Nilsson, Kristoffer</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att förstå informantens förmåga till att läsa noter och musikaliska utbildning genom att analysera informanternas svar vid visuell tolkning av notbilder från olika genrer. Studien är baserad på fyra olika intervjuer med studenter/alumner från Musikhögskolan i Malmö som tolkas utifrån en hermeneutisk ansats. Intervjuerna utgår ifrån sju olika notbilder med olikartat ursprung som informanterna har observerat och tolkat. I intervjun ingår också frågor som utreder informanternas musikaliska bakgrund. I resultatet beskrivs betydelsen av informanternas musikaliska utbildning utifrån de olika teoretiska begrepp som presenteras i tidigare forskning. I resultatdiskussionen resonerar jag kring hur informanterna tolkar notbilderna utifrån frågeställningen och hur svaren och frågorna påverkar resultatet. En kort diskussion i slutet av kapitlet ger också ett uppslag på framtida forskning.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: The sheet as an analyzing tool – The importance of musical education when visually interpreting different sheets The purpose with this study is to understand the informant’s ability to read sheets and musical education by analyzing the informant’s answers when visually interpreting sheets from different genres. This study is based on four different interviews with students/alumni from The Malmö Academy which is interpreted based on a hermeneutic approach. The interviews consist of seven different sheets with a widespread origin which the informant’s have observed and interpreted. The interviews also include questions concerning the informant’s musical education. In the chapter of results the importance of the musical education is described based on the theoretical concepts presented in the chapter of previous research. The discussion of the results is based on how the informants interpret the sheets considering the essence of the study and how the different questions and answers affect the result. A short discussion about future research is included in the last part of the chapter.</dc:description> <dc:subject>notbild</dc:subject> <dc:subject>notläsningsförmåga</dc:subject> <dc:subject>gehör</dc:subject> <dc:subject>hermeneutik</dc:subject> <dc:subject>tolkning</dc:subject> <dc:subject>analys Keywords: Musical sheets</dc:subject> <dc:subject>ability to read sheets</dc:subject> <dc:subject>musical reading</dc:subject> <dc:subject>hermeneutic</dc:subject> <dc:subject>interpretation</dc:subject> <dc:subject>analysis</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2339871</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Det genussegregerade klassrummet - Musikpedagogers uppfattning om orsaker till traditionella könsmönster i trumundervisningen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2339871</dc:identifier> <dc:creator>Berggren, Fredrik</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt musiklärare tycker stereotypa föreställningar om genus påverkar undervisningen i musik i allmänhet och trumundervisningen i synnerhet. Kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare ligger till grund för empirin som tolkas med en hermeneutisk ansats. Resultatet redovisas utifrån perspektiven trumundervisningens metodik, elevernas relation till musicerande på trumset, förebilders betydelse och musikens betydelse för könsidentifikation. Resultatet visar att lärarna anser att det finns skillnader mellan killar och tjejers sätt att förhålla sig till musikundervisningen. Orsaken till detta tros främst vara bristen på kvinnliga förebilder och en problematik mellan könsidentitet och musikundervisningens struktur och innehåll. Lösningen tror lärarna måste vara en tydlig styrning av undervisningen och ett genomtänkt musikpedagogiskt och strukturellt förhållningssätt.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: The gender divided classroom – The causes of traditional gender patterns in drum education from the perception of music teachers. The purpose of the thesis is to investigate in what ways music teachers think stereotypical gender pre-positions affect the teaching in music in general and drum teaching in particular. The empirical material is based on qualitative interviews with four music teachers and interpreted with a hermeneutical approach. The results are presented from the perspectives of drum teaching methodology, student’s connection to music-making on the drum kit, the importance of role models and gender identification. The results of the thesis are that teachers believe that there are differences between the way boys and girls relate to music teaching. The reason for this is supposed to be primarily the lack of female role models and problems between gender identity and the structure and content of music education. The teachers believe the solution is control of the education and a well thought out music educational and structural approach.</dc:description> <dc:subject>drums</dc:subject> <dc:subject>equality</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>high school</dc:subject> <dc:subject>teacher’s perspective</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>grundskolan</dc:subject> <dc:subject>jämställdhet</dc:subject> <dc:subject>lärarperspektiv</dc:subject> <dc:subject>trummor</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2339884</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Rytmik – lek på allvar - En studie i hur olika människor uppfattar begreppet Rytmik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2339884</dc:identifier> <dc:creator>Vernersson, Ann-Krestin</dc:creator> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2003</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2597175</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Teater: en metod för att respektera det universella människovärdet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2597175</dc:identifier> <dc:creator>López, Gloria-Karin</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Human beings have a universal human dignity. To realize it, they have to use the human rights that come with it. After the acknowledgement of their own dignity, they can respect human beings as bearers of the universal dignity. To respect the dignity is both to treat every human being as a subject, a goal itself, trough collaboration, and to create and maintain the conditions that need to exist for every human being so that they can live a life worthy of their dignity. The purpose of this essay is to see if theater can be a method for respecting the universal human dignity in the process and effect of the theater. It will be shown that every form of theater respects the dignity in the process since it is necessary to collaborate in theater. To also get the effect, the theater method has to; develop the emotional capacity; use intersubjectivity/empathy, use collaboration, transform egos to broad-minded, have a story about respecting the universal human dignity, create commitment outside the theater through spreading awareness and knowledge of how to respect the dignity, and commitment inside the theatre through re-occurring performances during a long period where you activate the audience.</dc:description> <dc:subject>empathy</dc:subject> <dc:subject>intersubjectivity</dc:subject> <dc:subject>emotional capacity</dc:subject> <dc:subject>collaboration</dc:subject> <dc:subject>broad-minded ego</dc:subject> <dc:subject>theatre</dc:subject> <dc:subject>universal human dignity</dc:subject> <dc:subject>theater</dc:subject> <dc:subject>subject</dc:subject> <dc:subject>mänskliga rättigheter</dc:subject> <dc:subject>human rights</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Mänskliga rättigheter</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>L2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1790260</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Tarab - Arabisk klassisk sång: dess hantverk och uttryck</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1790260</dc:identifier> <dc:creator>Shakir, Ban</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This study aims to provide insight into three singing teachers’ views, opinions and experiences on the subject of classic Arabic singing and its craftsmanship. The study is based primarily on interviews with voice teachers living in Amman (Jordan), and the observation of singing lessons, which are complementary to the interviews. Moreover, I have chosen to create a solid background and theory chapter to specify the topic and what challenges an Arabic singing teacher faces. The study elucidated from a qualitative research perspective, as my interviews and observations requires this form of information processing. The result section describes the relationship between interviews and observations but also the relationship between the informants&apos; ways of relating to the subject of Arab singing tuition. My final discussion describes my own horizon of understanding in terms of a good singing teacher. The conclusion suggests that vocal learning in Amman based on an ancient tradition in the current situation begins to loosen, with Western influence and the Arabs&apos; more affirmative attitude toward music.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie syftar till att ge inblick i tre sångpedagogers synsätt, åsikter samt erfarenheter kring ämnet arabisk klassisk sång och dess hantverk. Studien baseras huvudsakligen på intervjuer med sångpedagoger bosatta i Amman (Jordanien) samt observationer av sånglektioner, vilka fungerar som komplement till intervjuerna. Vidare har jag valt att skapa ett gediget bakgrunds- och teorikapitel för att närmare beskriva ämnet samt vilka utmaningar man som arabisk sångpedagog ställs inför. Studien belyses ur ett kvalitativt forskningsperspektiv, då mina intervjuer och observationer förutsätter denna form av informationsbearbetning. Resultatdelen skildrar sambanden mellan intervjuerna samt observationerna men också förhållandet mellan informanternas sätt att relatera till ämnet arabisk sångundervisning. Min slutdiskussion beskriver min egen förståelsehorisont vad gäller en god sångpedagog. Slutsatsen tyder på att sångundervisningen i Amman bygger på en gammal tradition som i dagsläget börjar luckras upp i och med västvärldens inflytande och arabernas mer bejakande attityd gentemot musik.</dc:description> <dc:subject>Tarab</dc:subject> <dc:subject>hermeneutics</dc:subject> <dc:subject>horizon of understanding</dc:subject> <dc:subject>enlarged concept of language</dc:subject> <dc:subject>hermeneutic circle</dc:subject> <dc:subject>oral tradition</dc:subject> <dc:subject>Arabic song</dc:subject> <dc:subject>teachers</dc:subject> <dc:subject>vocal methodology</dc:subject> <dc:subject>singing tradition</dc:subject> <dc:subject>hermeneutik</dc:subject> <dc:subject>utvidgat språkbegrepp</dc:subject> <dc:subject>förståelsehorisont</dc:subject> <dc:subject>hermeneutisk cirkel</dc:subject> <dc:subject>muntlig tradition</dc:subject> <dc:subject>arabisk sång</dc:subject> <dc:subject>lärartyper</dc:subject> <dc:subject>sångmetodik</dc:subject> <dc:subject>sångtradition.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1833103</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>MUSIC IS MY PASSION - En praktikbaserad studie av musikalisk kompetensutveckling</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1833103</dc:identifier> <dc:creator>Hoffman, Monika</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this thesis was to examine the question &quot;How can a professional identity as a musician be developed through musicianship and reflection?&quot; My work is based on an auto-ethnographic study of myself and on my reflections in connextion with my graduation concert, my own thoughts, dialogues with my role models and an interview with my mother Zuzika. The results are linked to relevant literature and personal experience in the field. I have concluded that my professional identity is composed of three parts: the artist, the songwriter and the musician and that the most rewarding learning is the practice itself. The thesis work has taught me a lot about myself and has given me a deeper understanding of how I became the trinity that I am today. In this process, the most rewarding learning occurred in the practice, where I had to activate all of my experience and ability to acquire new knowledge.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med detta arbete var att undersöka frågan ”Hur kan en professionell identitet som musiker utvecklas genom musicerande och reflektion?” Arbetet grundas på en autoetnografisk studie av mig själv och mina reflektioner över min examenskonsert, mina egna tankar, samtal med mina förebilder och en intervju med min mamma Zuzika. Resultaten kopplas till relevant litteratur och egna erfarenheter inom området. Jag har kommit fram till att min professionella identitet består av tre delar: artisten, låtskrivaren och musikern, som alla utvecklas i den praktiska verksamheten. Arbetet med uppsatsen har lärt mig mycket om mig själv och gett mig en djupare förståelse för hur jag har blivit den treenighet jag är idag. I denna process har det mest givande lärandet skett i praktiken, där jag var tvungen att aktivera all min erfarenhet och förmåga för att förvärva ny kunskap.</dc:description> <dc:subject>identitet</dc:subject> <dc:subject>musicerande</dc:subject> <dc:subject>reflektion</dc:subject> <dc:subject>autoetnografi</dc:subject> <dc:subject>förebilder</dc:subject> <dc:subject>lärande</dc:subject> <dc:subject>praktik</dc:subject> <dc:subject>identity</dc:subject> <dc:subject>musicianship</dc:subject> <dc:subject>reflection</dc:subject> <dc:subject>autoethnography</dc:subject> <dc:subject>role models</dc:subject> <dc:subject>learning</dc:subject> <dc:subject>practice</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1833347</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Lars-Erik Larsson som kompositör av filmmusik - exemplet Laila</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1833347</dc:identifier> <dc:creator>Ståhl, Bo</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna uppsats är att studera kompositören Lars-Erik Larssons (1908-1986)originalmusik till spelfilmen Laila. Studien går ut på att analysera musiken i filmen för att se om den kan inordnas i de traditionella begrepp som används inom filmmusiken. För att sätta in studien i ett större sammanhang finns det också en kort biografi över Lars-Erik Larsson. I samma syfte finns det också en beskrivning av utvecklingen inom filmområdet och speciellt perioden 1941-1958 under vilken Larsson skrev filmmusik. Analysen visar att musiken i Laila, inspelad 1958 och Larssons sista filmkomposition, kan inordnas i de olika filmmusikaliska begrepp som redovisas detaljerat i studien. Analysen visar också att musiken kan sammanfattas i tre huvuddelar. Filmen börjar med en förtextmusik skriven på Larssons traditionella sätt i ABA-form. Sedan finns det en stor mängd funktionsmusik fördelad på stämningsmusik och illustrationsmusik. Slutligen finns det några melodiska teman som används i filmens romantiska scener. Ingen av dessa melodier har dock getts ut i särtryck vilket förekommer i en del andra filmer som Larsson har komponerat musik till. Slutsatsen är att Larssons musik till filmen Laila är skriven efter ett tidstypiskt mönster och att den fungerar väl tillsammans med filmen. Studien visar också att Larsson hade förmågan att prestera ett bra resultat på beställning och i en tidspressad situation. Det är min uppfattning att musiken i Laila på ett påtagligt sätt höjer behållningen av filmen och jag menar också att helheten blir större än summan av delarna.</dc:description> <dc:subject>Filmmusik</dc:subject> <dc:subject>Filmmusikkompositör</dc:subject> <dc:subject>Lars-Erik Larsson</dc:subject> <dc:subject>Laila</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1834781</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>DEN INBILLADE LÄRAREN - Utveckling av undervisning genom aktionsforskning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1834781</dc:identifier> <dc:creator>Johansson, Karin</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">In this study, the initial aim was to combine the roles as teacher and researcher in a project called “The Inner Teacher”. The teacher-researcher wanted to study if, and in that case how, organ students on an academic level had access to an inner teacher when approaching a written piece of organ music. The study was interrupted by the fact that the teacher-researcher failed to act as planned when conducting the study, and thus did not acquire the necessary data. Instead of pursuing the original path, the study turned its focus to why the teacher-researcher failed in her intentions and to the reasons behind this. The anwers were to be found partly in the complicated combination of roles when teaching and researching at the same time, and partly in the unconscious teacher-discourse which “operated” through the teacher. When studying this, a surprising side-effect was new knowledge concerning the teacher´s own teaching, which developed new teaching methods and strategies. It is argued that researching your own teaching presents a certain and unique source of information about the teaching-learning process, and questions about further areas to investigate are put forward.</dc:description> <dc:subject>Action research</dc:subject> <dc:subject>the practitioner as a researcher</dc:subject> <dc:subject>individual instrumental training</dc:subject> <dc:subject>organ and church music</dc:subject> <dc:subject>notated music</dc:subject> <dc:subject>the unknown discourse in teaching</dc:subject> <dc:subject>consequences and gains when researching your own teaching.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2002</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1837678</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Route à la campagne, avec arbre</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1837678</dc:identifier> <dc:creator>Nygren, Hanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">A study of the way the scenographic elements of &quot;Waiting for Godot&quot; by Samuel Beckett affects the interpretation of the play as a whole. The essay uses two different performances to exemplify the usage of scenography. Une étude de la manière dont la scénographie d&apos;En attendant Godot de Samuel Beckett peut influencer l&apos;interpretation de la pièce.</dc:description> <dc:subject>Godot</dc:subject> <dc:subject>Scénographie</dc:subject> <dc:subject>Samuel Beckett</dc:subject> <dc:subject>théâtre de l&apos;absurde</dc:subject> <dc:subject>l&apos;absurdisme.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>fre</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Franska</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1845247</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Finansiella förutsättningar för nutida amerikansk independentfilm; en analys av huruvida framgång påverkar en independentregissörs berättarteknik med utgångspunkt i Quentin Tarantinos karriär</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1845247</dc:identifier> <dc:creator>Rexö, Filip</dc:creator> <dc:subject>Independentfilm</dc:subject> <dc:subject>Tarantino</dc:subject> <dc:subject>Rodriguez</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1845259</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att se sig själv som sångare - En aktionsforskningsstudie av individuell sångundervisning inom ramen för projektet ”Vem äger lärandet”</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1845259</dc:identifier> <dc:creator>Härstedt, Ann-Sofi</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">English title: The singer’s image. An action research study of one-to-one vocal tuition. The aim of this qualitative study was to explore and document church musicians’ vocal development. The study formed part of the larger project ”Students’ ownership of learning” and was carried out as an action research project where two church musicstudents in higher music education were followed during two academic years. The study points to important aspects as well as problems in vocal tuition for musicians with a strong identity as instrumentalists. The results show positive effects on the students’ development of reflection, video documentation and stimulated-recall sessions.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka och dokumentera sångutveckling för kyrkomusiker. Den genomfördes som aktionsforskning inom ramen för projektet ”Vem äger lärandet”. Studien, som följer två kyrkomusiker under fyra terminer, synliggör och problematiserar sångutbildning för den som har en stark identitet som instrumentalist. Resultatet visar på positiva aspekter av reflektion och observation med utgångspunkt från kameradokumentation.</dc:description> <dc:subject>Singing</dc:subject> <dc:subject>vocal tuition</dc:subject> <dc:subject>church musicians</dc:subject> <dc:subject>identity</dc:subject> <dc:subject>video documentation</dc:subject> <dc:subject>goals</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>sångundervisning</dc:subject> <dc:subject>kyrkomusiker</dc:subject> <dc:subject>identitet</dc:subject> <dc:subject>kameradokumentation</dc:subject> <dc:subject>målbild</dc:subject> <dc:subject>självbild.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1784389</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Formellt och informellt lärande vid ensembleundervisning - Lärarens roll för elevernas lärande och motivation</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1784389</dc:identifier> <dc:creator>Svensson, Per</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to look at the motivation of the two ensemble groups in a high school with an arts program. Two ensembles have been observed in a situation where there is one ensemble teacher, and in the absence of teachers. The participants, all except the teacher, have since been interviewed using qualitative interviews. Discussion is about how formal and informal learning has an impact on student motivation. The results are that informal learning in formal situations has a positive impact on student motivation.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Studiens syfte är att titta på hur motivationen i ensemblegrupper på ett estetiskt gymnasium påverkas av att ha respektive inte ha en lärare som formell ledare. Två ensembler har observerats i en situation med en ensemblelärare samt i en situation utan lärare. De deltagande eleverna intervjuades med hjälp av kvalitativa intervjuer. Bland resultaten kan nämna att informellt lärande i formella situationer har en positiv inverkan på elevernas motivation.</dc:description> <dc:subject>Ensemblespel</dc:subject> <dc:subject>Motivation</dc:subject> <dc:subject>Formellt och informellt ledarskap</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1784966</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Nybörjare på nytt - En studie i att identifiera sig med sina nybörjarelever</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1784966</dc:identifier> <dc:creator>Csanady Lindblom, Cristoffer</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Beginner anew - A study in how to identify oneself with beginner students. The purpose of this study is to identify which parameters a teacher should bear in mind when teaching beginners. This I investigated by making a case study in which I took trumpet lessons. This is an instrument that I have never played before. I documented my experiences of being a beginner through the use of the portolio method. The results of my study show that when teaching beginners, teachers should give few but clear instructions that gives the student space for exploring the instrument and give the students homework that is compatible with their level of comprehension. They should also achieve a natural over-all progression by introducing new elements with care in order to introduce new elements that are within reach of the student&apos;s knowledge to avoid giving the student an experience of great demands.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna undersökning är att kartlägga vilka parametrar man som lärare bör ta hänsyn till då eleven är nybörjare. Detta har jag undersökt genom att göra en kvalitativ fallstudie där jag har tagit lektioner i trumpet vilket är ett instrument jag aldrig förr har spelat. Jag har dokumenterat mina upplevelser av dessa lektioner och av att vara nybörjare genom användandet av portföljmetoden. Resultatet av min undersökning visar på att man som lärare bör ge tydliga och få instruktioner som lämnar utrymme för utforskandet av instrumentet, ge konkreta tydliga läxor som faller inom ramarna för elevens förståelsehorisont, göra en avvägning innan man presenterar nya moment för att således kunna uppnå en naturlig progression och presentera moment som ligger inom räckhåll för elevens kunskapsbas för att undvika att eleven upplever att man ställer orimliga krav.</dc:description> <dc:subject>Beginner</dc:subject> <dc:subject>Identification</dc:subject> <dc:subject>Learning</dc:subject> <dc:subject>Teaching</dc:subject> <dc:subject>Trumpet</dc:subject> <dc:subject>Identifikation</dc:subject> <dc:subject>Lärande</dc:subject> <dc:subject>Nybörjare</dc:subject> <dc:subject>Undervisning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1784975</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Berikande, begränsande eller befriande? - En intervjustudie om att uttrycka sig inom flera musikaliska stilområden</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1784975</dc:identifier> <dc:creator>Johansson, Albin</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Titel: Restricting, fortifying or liberating? - An interview study about expressing yourself in several musical style areas The purpose of this study is to find out what it means to a musician to express him- or herself in several musical style areas. From a hermeneutical perspective, interviews have been made with four musicians, who have studied jazz or classical music at a academy of music. Common to these four musicians is a special interest in some kind of popular music which they now combines with jazz or classical music as their areas of musical specialty. The result of this study shows that the musicians&apos; interest in popular music started out in their teens and that they later developed this in parallel with jazz or classical music because these types of music did not satisfy their musical needs. To express themselves in several music style areas these musicians see as an enrichment but at the same time they sometimes think it is hard to find enough time for each style.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka vad det innebär att som musiker uttrycka sig inom flera musikaliska stilområden. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts med fyra musiker som studerat jazz eller västerländsk konstmusik vid någon musikhögskola. Gemensamt för informanterna är ett utvecklat intresse för någon form av populärmusik vilka de med jazzen eller den västerländska konstmusiken kombinerar som sina musikaliska specialområden. Intervjustudiens resultat visar att musikernas intresse för populärmusiken odlats i tonåren och att de senare utvecklat detta parallellt med jazzen eller den västerländska konstmusiken, eftersom dessa områden inte visat sig vara tillräckliga för att tillfredsställa deras musikaliska behov. Att uttrycka sig inom flera stilområden upplever informanterna som något berikande men upplever delvis problem med att få tiden att räcka till för att fullt ut kunna utöva sina respektive stilområden.</dc:description> <dc:subject>horizon of understanding</dc:subject> <dc:subject>language</dc:subject> <dc:subject>utvidgat språkbegrepp</dc:subject> <dc:subject>musikaliskt uttryck</dc:subject> <dc:subject>stilområde</dc:subject> <dc:subject>pop</dc:subject> <dc:subject>musiker</dc:subject> <dc:subject>jazz</dc:subject> <dc:subject>intervjustudie</dc:subject> <dc:subject>hermeneutik</dc:subject> <dc:subject>genre</dc:subject> <dc:subject>Förståelsehorisont</dc:subject> <dc:subject>musical expression</dc:subject> <dc:subject>hermeneutics</dc:subject> <dc:subject>interviews</dc:subject> <dc:subject>music and style</dc:subject> <dc:subject>musician</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1951584</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Cellopedagog och cellist - en studie om yrkesidentiteter</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1951584</dc:identifier> <dc:creator>Hydén, Johanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Som cellopedagog ska du dels kunna spela cello och dels kunna lära andra att spela cello. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur cellopedagoger på musik- och kulturskolor stimuleras i respektive utanför sina tjänster. Betraktar man sig som lärare eller musiker eller kanske både och? Vilka behov finns och vad har det för betydelse att de stimuleras? Hur behåller man inspiration och glädjen år efter år? Studien är kvalitativ och bygger på fyra intervjuer. Kriterierna för utvalda informanter redogörs längre fram. Studien ger inget slutgiltigt svar, men väl en inblick i hur det ser ut i verkligheten, samt har likheter och olikheter kunnat belysas.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">As a cello teacher, you are supposed to know how to play the cello. You are also supposed to know how to teach others how to play the cello. The purpose of this essay is to give insight in how cello teachers at Swedish municipal schools are inspired, inside and outside of their job. Do they look at themselves as teachers or musicians, or perhaps both? Which needs exist and are these needs fostered by the students and/or the music? How do they keep the inspiration alive year after year? This is a qualitative essay based on four interviews. The criteria of the chosen respondents are described further on. Although my essay does not give a definitive conclusion, it does give an insight into the real world of cello teachers, highlighting the similarities and differences of the results of the four respondents.</dc:description> <dc:subject>cello</dc:subject> <dc:subject>cello teacher</dc:subject> <dc:subject>ensemble</dc:subject> <dc:subject>identity</dc:subject> <dc:subject>musician</dc:subject> <dc:subject>stimulation</dc:subject> <dc:subject>teacher</dc:subject> <dc:subject>cellopedagog</dc:subject> <dc:subject>identitet</dc:subject> <dc:subject>musiker</dc:subject> <dc:subject>pedagog</dc:subject> <dc:subject>stimulans</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1917426</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Den moderna kvinnan. En studie av klass och genus i Drottningen av Pellagonen och En piga bland pigor</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1917426</dc:identifier> <dc:creator>Wangsell Orander, Lisa</dc:creator> <dc:subject>En piga bland pigor.</dc:subject> <dc:subject>Drottningen av Pellagonien</dc:subject> <dc:subject>svensk film</dc:subject> <dc:subject>Stumfilm</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1781134</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Skulle sångpedagogen kunna lära något av golfcoachen?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1781134</dc:identifier> <dc:creator>Gustafsson, Josefin</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Can pedagogical models used in golf coaching be used in vocal teaching? The purpose of this study is to see if there are models in golf coaching on a professional level, that could be further investigated, in a perspective to expand the teaching repertoire in vocal teaching in tertiary education. The main questions of this study are: What pedagogical models in golf coaching could be investigated in a further research project aiming to develop vocal teaching on a collegiate level? Which disparities between golf coaching and vocal teaching need to be taken into account in such a research? This study compares golf coaching and vocal teaching, especially their ways of using space, time and feedback. The study is a qualitative research, and the results are based on interviews with two vocal teachers at Malmoe Academy of Music, and furthermore two Swedish golf coaches who work with players at a professional level. The study points at student influence on scheduling and planning, expanded forms of communication, and well structured feedback as possible areas for further research.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka om det finns modeller i golfcoaching på professionell nivå, som skulle kunna undersökas närmare, i perspektivet att de skulle kunna utvidga det pedagogiska handlandet i sångundervisning på musikhögskolenivå. De centrala forskningsfrågorna är: Vilka pedagogiska modeller inom golfcoaching skulle kunna göras till föremål för en undersökning om överförbarhet till sångundervisning på högskolenivå? Vilka är de skillnader mellan golfcoaching och sångundervisning som behöver problematiseras inom ramen för en sådan undersökning? Studien jämför de båda yrkesområdenas sätt att arbeta, särskilt vad gäller rums- och tidsanvändning samt feedback. Undersökningen är genomförd i form av en kvalitativ studie där intervjuer med två sångpedagoger vid Musikhögskolan i Malmö samt två svenska golfcoacher till spelare på professionell nivå ligger till grund för resultatet. Studien visar på studentinflytande över schemaläggning och målformulering, utvidgade kommunikationsformer och strukturerad och medveten feed-back som tänkbara områden att undersöka.</dc:description> <dc:subject>golf</dc:subject> <dc:subject>coach</dc:subject> <dc:subject>studentinflytande</dc:subject> <dc:subject>schemaläggning</dc:subject> <dc:subject>feedback</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>schedule</dc:subject> <dc:subject>planning</dc:subject> <dc:subject>sångpedagog</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>miljö</dc:subject> <dc:subject>vocal teaching</dc:subject> <dc:subject>coaching</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1593461</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Tog gestalt som i en dröm: Jiri Trnkas dockfilmsanimation En midsommarnattdröm</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1593461</dc:identifier> <dc:creator>Wide, Peter</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Jiri Trnka (1912–1969) född i Plezen (Pilsen) i Mähren. 1959 visades Jiri Trnkas animerade dockfilm En midsommarnattsdröm (Sen noci svatojanské) på filmfestivalen i Cannes. Den hade tagit två år att färdigställa och var en färgfilm gjord i Cinemascopeformat med stereofoniskt ljud. Trots oenighet i juryn vann den första pris i teknikklassen och blev nominerad till Guldpalmen. Syftet med uppsatsen är att föra fram en filmskapare som numera är relativt okänd för en större publik. Med utgångspunkt från En midsommarnattsdröm görs en analys av dess mise en scène och eventuella inspirationskällor från både filmens och teaterns värld. Det första inledande avsnittet är en fördjupad biografi om Jiri Trnkas utveckling ur en konstnärlig synvinkel fram till tiden för arbetet med En midsommarnattsdröm. I den andra delen knyts an till Shakespeare och skilda tolkningar av hans verk. Tredje avsnittet omfattar en mer konkret beskrivning av arbetet med dockor och dekor inför filmarbetet och här görs också en tolkning av mise en scène-begreppet. Fjärde delen består av en analys av Trnkas version av En midsommarnattsdröm. Här beskrivs adaptionen av Shakespeares verk till dockfilm och de problem Trnka ställdes inför och här redovisas dessutom mottagandet av filmen. Studien avslutas med några mer personliga reflektioner. Appendix innehåller en filmografi över Trnkas dockfilmer.</dc:description> <dc:subject>Stop motion film</dc:subject> <dc:subject>Sen noci svatojanské</dc:subject> <dc:subject>En midsommarnattsdröm</dc:subject> <dc:subject>Dockfilmsanimation</dc:subject> <dc:subject>Trnka</dc:subject> <dc:subject>Jiri</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1608512</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Ett liv i sus och brus - En undersökning om hur musiker med tinnitus hanterar sitt yrke</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1608512</dc:identifier> <dc:creator>Andersson, David</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: A life in crash and bang - research about how musicians with tinnitus cope with their profession The purpose of this study is to investigate how musicians who have been affected by tinnitus or sound sensitivity deal with their profession. The material of this study consists of five interviews with professional musicians active within the classical music sphere as well as within jazz and rock/blues who have all suffered due to tinnitus and/or sound sensitivity. The results of this study pay attention to the following measures and are categorized after: sick leave/longer absence, the use of ear-plugs, preparing/aftermath related to a concert, adapting to the working environment as well as changes concerning the duties at work. Based on this study’s collected data and the literature used in this investigation, different measures were taken by the musicians depending on their instrument or the musical genre that the musician in question belongs to. At the end of this paper, a new study is suggested focusing on the sound level as experienced by the audience of a concert.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur musiker som har drabbats av tinnitus eller ljudöverkänslighet hanterar sitt yrke. Underlaget för studien består av fem stycken intervjuer med aktiva musiker inom klassisk musik, jazz och rock/blues som drabbats av tinnitus och/eller ljudöverkänslighet. Studiens resultat visar på följande åtgärder och är kategoriserade efter dessa: sjukskrivning/längre uppehåll, användning av öronproppar, förberedelser/efterarbete i samband med konsert, anpassning i arbetsmiljö samt förändring av tjänst. Utifrån studiens insamlade data och den litteratur som ligger till grund för undersökningen har det framkommit att det finns skillnader i vilka åtgärder som vidtas beroende på vilket instrument som trakteras eller vilken genre en musiker tillhör. I slutet av uppsatsen föreslås att fortsatt forskning skulle kunna handla om hur ljudnivån upplevs av konsertpubliken.</dc:description> <dc:subject>musicians</dc:subject> <dc:subject>sound sensitivity</dc:subject> <dc:subject>tinnitus</dc:subject> <dc:subject>ear-plugs</dc:subject> <dc:subject>musiker</dc:subject> <dc:subject>ljudöverkänslighet</dc:subject> <dc:subject>öronproppar</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1566556</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Filmfestivalen - och dess inverkan på filmdistribution och marknadsföring.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1566556</dc:identifier> <dc:creator>Hagberth, Anders</dc:creator> <dc:subject>SFI</dc:subject> <dc:subject>Svenska Filminstitutet</dc:subject> <dc:subject>film</dc:subject> <dc:subject>filmfestival</dc:subject> <dc:subject>distribution</dc:subject> <dc:subject>Låt den rätte komma in</dc:subject> <dc:subject>marknadsföring</dc:subject> <dc:subject>Marijke de Valck</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1686716</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Individuell utveckling i grupp - sångundervisning tillsammans med och genom andra</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1686716</dc:identifier> <dc:creator>Ronner Larsson, Susanne</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Individual development in group - voice lessons together with and through others. The purpose of this study is to, from a life-world phenomenological point of view, document how singers experience their vocal technical and musical learning in group and in to relate this to their experience of a private lesson and to study what factors have been decisive for these experiences. This study is qualitative and was carried out as an action research study with a focus group method in a project-choir and four groups attending group lessons in voice (two groups also attended private lessons). In addition to a questionnaire and group discus-sions that have been transcribed, the empiric data has been collected from studies about the Italian school of singing, learning in choir and adjacent areas such as linguistic, brain research and experimental psychology. The result shows the following positive aspects of tuition in a group: the mutual study of one another gives an increased sensibility to one’s own bodily (aural-visual-kinesthetic) experience as well as to that of the others; the mutual reflection helps the students to increased self-comprehension, interpreting vocal-technical problems as “general” and thus less “loaded” and visualizes the “non-reflected learning” in a mimes process; decontextualisation and depersonifying personal vocal technical problems give a strengthened self image and thus the possibility for the unsure singers also to become donors in the group. A decisive factor in this matter is the feeling of security in the group.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv dokumentera sång-ares upplevelse av sitt sångtekniska och musikaliska lärande i grupp och i förekommande fall sätta detta i relation till deras upplevelse av en enskild undervisning, samt att studera vilka faktorer som kan ha varit utslagsgivande för dessa upplevelser. Studien är kvalitativ och genomfördes som aktionsforskning med fokusgruppmetod i en projektkör och fyra grupper med gruppundervisning i sång (varav två även hade enskild undervisning). Förutom från en enkät och inspelade och transkriberade gruppdiskussioner har empiri hämtats ur studier om den italienska sångskolan, lärande i kör och angränsande områden som lingvistiken, hjärn-forskningen och experimentalpsykologin. Resultatet visar på följande positiva aspekter i en gruppundervisningssituation: det ömsesidiga studerandet av varandra ger en ökad sensibilise-ring för såväl den egna kroppsliga (auditiva-visuella-kinestetiska) upplevelsen som för de andras; en gemensam reflektion hjälper eleverna till ökad självförståelse, lyfter fram sångtek-niska problem som &quot;allmänna&quot; och därmed mindre &quot;laddade&quot; och synliggör det ”oreflekterade lärandet” i mimesprocessen; en dekontextualisering och avpersonifiering av individuella sång-tekniska problem ger stärkt självbild så att även osäkra sångare blir givare i gruppen. En ut-slagsgivande faktor är tryggheten i gruppen.</dc:description> <dc:subject>singing</dc:subject> <dc:subject>voice lessons</dc:subject> <dc:subject>group lessons</dc:subject> <dc:subject>imitation</dc:subject> <dc:subject>mirror neurons</dc:subject> <dc:subject>interaction</dc:subject> <dc:subject>intersubjectivity</dc:subject> <dc:subject>life-world phenomenology</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>sångundervisning</dc:subject> <dc:subject>gruppundervisning</dc:subject> <dc:subject>spegelneuroner</dc:subject> <dc:subject>interaktion</dc:subject> <dc:subject>intersubjektivitet</dc:subject> <dc:subject>livsvärldsfenomenologi</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1686729</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Skolan i det moderna - En jämförande studie av elevinflytande</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1686729</dc:identifier> <dc:creator>Romée, Lisa</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie undersöker valda modernitetsbegrepp, inspirerade av Claes Ericsson, och hur de relaterar till utformningen av och praktiserande av elevinflytande vid två gymnasier med estetiska programmet: inriktning musik. Forskningsfrågan lyder: Hur kan likheter och skillnader i elevinflytande mellan två studerade gymnasieskolor med estetiska programmet:inriktning musik, förstås med hjälp av modernitetsteoretiska begrepp? Studien baseras på kvalitativ forskningsmetod. Datan består av individuella intervjuer av lärare och elever vid de båda medverkande skolorna som spelats in på mp3-spelare och sedan transkriberats till text. Resultatet pekar på att den största skillnaden mellan skolorna ligger i hur respondenterna talar kring inflytande, hur det adresseras, samt vilket utrymme det ges. I praktiken verkar dock inflytande ta form på snarlika sätt vid bägge skolor. Resultatet beskriver även andra skillnader mellan skolorna medan modernitetsteorierna förenar och ibland kan sägas representera likheterna mellan dem. Modernitetsteorierna hjälper till att förstå resultatet trots att det förekommer tillfällen då resultatet motsäger teorierna.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: The School in the modern era – a comparative study of student impact. The present study investigates chosen perspectives of modernity inspired by Claes Ericsson, and how these can relate to the design and practising of student impact at two colleges with special music education. The core question of the study is: How can similaritites and differences in student impact between two studied colleges with special music education be understood by theories of modernity? The study is based on qualitative methods. The data consists of individual interviews, recorded in the mp3 format and transcribed into text, including statements made by teachers and students from the two participating schools. The result indicates that the greatest difference between the schools lies in how the respondents talk about student impact, how it is addressed and how much scope it is given. In reality, impact after all does form in similar ways at both schools. The result also describes other differences between the schools, while the theories of modernity unites and somewhat can be seen as representing the similarities between them. The theories of modernity help to make the result understandable although there are instances when the result refutes the theories.</dc:description> <dc:subject>kvalitativ metod</dc:subject> <dc:subject>modernitetsteorier</dc:subject> <dc:subject>elevinflytande</dc:subject> <dc:subject>qualitative method</dc:subject> <dc:subject>Claes Ericsson</dc:subject> <dc:subject>theories of modernity</dc:subject> <dc:subject>Student impact</dc:subject> <dc:subject>music schools</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1686749</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att komponera konstmusik - Kompositionsstudenters lärande och arbetssätt ur ett hermeneutiskt perspektiv</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1686749</dc:identifier> <dc:creator>Hagerman, Frans</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Föreliggande studie presenterar ämnen knutna till utbildning av kompositörer på professionell nivå på Musikhögskolan i Malmö. Studien har fokuserat på att belysa lärandet och arbetssätten inom komposition av västerländsk konstmusik. Teoretiskt ramverk för studien har varit Gadamers hermeneutik och texter av bland annat Platon, Aristoteles, Nietzsche, Diderot, Larsson och Bergson. Dessa texter behandlar skapandets teori och filosofi. Resultatet visar utifrån min empiri att skapandet av musik är en process som kännetecknas av olika faser där dessa kräver olika hög grad av reflektion. Vissa skeden av kompositionsprocessen är mer känsliga för yttre påverkan som exempelvis diskussion, vilket genom att sätta igång analytiska tankeprocesser kan bromsa den skapande kraften. I andra skeden av processen är diskussion och analys istället något som hjälper processen framåt. Vidare visar studien att olika studenter beskriver sina behov av undervisning på klart skilda sätt. Detta leder till slutsatsen att samma typ av undervisning och dess innehåll av olika studenter kan uppfattas på klart olika sätt.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: Composing art music The following study presents subjects related to the education of composers on a professional level at the Malmö Academy of Music. The focus of the study is to illustrate the learning processes and working methods involved in composing western art music. The theoretical framework for the study is Gadamer´s hermeneutics as well as texts by Plato, Aristotle, Nietzsche, Diderot, Larsson, Bergson and others. These texts deal with the theory and philosophy concerning the creative process. The result of my empirical findings shows that the creation of music is a process, which is characterized by different phases, and that these require different levels of reflection. Some of these phases are more sensitive to outer influence such as discussion, which can trigger an analytical train of thought and thus become a hindrance to the creative force. In other stages of the process however, discussion and analysis can help the process to move forward. Furthermore, this study shows that different students describe their educational needs differently. This leads to the conclusion that the same education and its content can be interpreted differently by different persons.</dc:description> <dc:subject>komponerande</dc:subject> <dc:subject>imitationsinlärning</dc:subject> <dc:subject>hermeneutik</dc:subject> <dc:subject>harmonilära</dc:subject> <dc:subject>gehör</dc:subject> <dc:subject>estetik</dc:subject> <dc:subject>efterbildning</dc:subject> <dc:subject>automaieutik</dc:subject> <dc:subject>analys</dc:subject> <dc:subject>work of art</dc:subject> <dc:subject>notation</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>learning</dc:subject> <dc:subject>intuition</dc:subject> <dc:subject>instrumentation</dc:subject> <dc:subject>imitation learning</dc:subject> <dc:subject>imitation</dc:subject> <dc:subject>hermeneutics</dc:subject> <dc:subject>harmony</dc:subject> <dc:subject>ear training</dc:subject> <dc:subject>aesthetics</dc:subject> <dc:subject>creativity</dc:subject> <dc:subject>creating</dc:subject> <dc:subject>counterpoint</dc:subject> <dc:subject>composition techniques</dc:subject> <dc:subject>composition</dc:subject> <dc:subject>composing</dc:subject> <dc:subject>Analysis</dc:subject> <dc:subject>automaieutics</dc:subject> <dc:subject>kompositionstekniker</dc:subject> <dc:subject>komposition</dc:subject> <dc:subject>konstverk</dc:subject> <dc:subject>kontrapunkt</dc:subject> <dc:subject>kreativitet</dc:subject> <dc:subject>lärande</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>skapande</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1686781</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Jag är inte rollen - hur jag som skådespelare kan arbeta normbrytande i min gestaltning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1686781</dc:identifier> <dc:creator>Ellemark, Ulrika</dc:creator> <dc:subject>acting</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Teaterhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1686812</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Allt ändras! Jag blir annorlunda - En skådespelares resa från finlandssvenska till rikssvenska</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1686812</dc:identifier> <dc:creator>Lindfors, Jessica</dc:creator> <dc:subject>finlandssvenska</dc:subject> <dc:subject>skådespelare</dc:subject> <dc:subject>teater</dc:subject> <dc:subject>rikssvenska</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Teaterhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1392750</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Highway to ... Paradise - Undersökning av elgitarristernas syn på elgitarrsoundet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1392750</dc:identifier> <dc:creator>Kumerle, Dario</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">When I began to study at the Academy of Music in Malmö, I found myself in a playing situation where I could not bring my full amplifier rig but just my electric guitar to ensemble lessons. Since I was familiar with my sound, I found difficulties to play on other amplifiers. So I began to research and learn on electric guitar and amplifier&apos;s world all over again. Many times I felt the frustration. That is why I wanted to explore other electric guitaristsexperiences and thoughts about electric guitar and amplifier and their interaction. Mythoughts shaped themselves in the question: How do guitarists talk about an interactionbetween instrument and amplifing equipment in pursuit of the desired sound? To get answers to my questions, I interviewed four electric guitarists. Conversations were all about their path to the equipment they consider satisfactory, the interaction between instrument and amplifing equipment and their impact on performance and finaly their vision of the ultimate electric guitar sound. After I compiled the results I learned that the ultimate sound is never definite. Different music styles, songs and even halls require different sound. Då jag började studera vid Musikhögskolan i Malmö befann jag mig i en spelsituation där jag inte kunde ta med mig min fulla förstärkarutrustning utan bara min elgitarr. Eftersom jag var van vid mitt sound upptäckte jag svårigheter med att spela på annan förstärkarutrustning. På så sätt började jag att forska och lära mig om elgitarrens och förstärkarens värld på nytt. Många gånger kände jag frustration i samband med det. Det är därför jag ville undersöka andra elgitarristers upplevelser och resonemang kring elgitarr och förstärkare och deras samspel. Mina funderingar formade sig i min frågeställning: Hur talar elgitarrister om samspelet mellan instrument och förstärkarutrustning i jakten på det önskade soundet? För att få svar på mina funderingar intervjuade jag fyra elgitarrister. Samtalen handlade om deras väg till den utrustningen de anser tillfredställande, interaktionen mellan instrument och förstärkarutrustningen och deras påverkan på framträdandet och slutligen visionen om det ultimata elgitarrsoundet. Efter att jag sammanställt resultaten kom jag fram till att det ultimata soundet aldrig är definitivt. Olika musikstilar, låtar och även lokaler kräver olika sound.</dc:description> <dc:subject>sound</dc:subject> <dc:subject>förstärkare</dc:subject> <dc:subject>gitarrister</dc:subject> <dc:subject>akustik</dc:subject> <dc:subject>electric guitar</dc:subject> <dc:subject>guitar players</dc:subject> <dc:subject>amplifiers</dc:subject> <dc:subject>acoustics</dc:subject> <dc:subject>elgitarr</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2008</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1393747</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Med båda fötter i ett främmande land</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1393747</dc:identifier> <dc:creator>Salazar, Cecilia</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Title: With both feet in a foreign country.Imagine yourself coming from your country to another. Sometimes because of political reasons. You can both feel welcomed and at the same time feel that you don’t belong in this new country. This study is about human identity and the ability to adjust to a new music, culture and language. This study is based on interviews in which the persons I have interviewed have shared their musical experiences and thoughts about the panpipe and how this instrument has had an influence on the people I have interviewed. To play an instrument that is unfamiliar to others can be of great meaning to the musician and to those hearing the instrument for the first time. People can feel complicity to the new and different. This is a personal study that has taught me a lot about my father and has given me a deeper understanding of his musical background. Föreställ dig att komma från ditt eget land till ett annat. Ibland kan det vara av politiska skäl och ibland av andra. Man kan känna sig välkommen och samtidigt känna att man inte passar in i det nya landet. Denna studie handlar om identitet och förmågan att anpassa sig till en ny musik, kultur och ett nytt språk. Studien bygger på intervjuer i vilka intervjupersonernas musikaliska upplevelser och tankar kring panflöjten diskuteras, och hur denna påverkat informanterna. Utifrån mina intervjuer har jag kommit fram till att: att spela ett instrument som är främmande för andra människor kan ha en stor betydelse för både musikern och den som hör instrumentet för första gången. Människor som tar del av musiken kan känna en delaktighet i det nya och annorlunda. Detta är ett personligt arbete som lärt mig mycket om min far och gett mig djupare förståelse för hans musikaliska bakgrund.</dc:description> <dc:subject>musikkultur</dc:subject> <dc:subject>panflöjt</dc:subject> <dc:subject>kultur</dc:subject> <dc:subject>identitet</dc:subject> <dc:subject>language</dc:subject> <dc:subject>musical culture</dc:subject> <dc:subject>panpipe</dc:subject> <dc:subject>culture</dc:subject> <dc:subject>identity</dc:subject> <dc:subject>språk </dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2008</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1393753</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>ATT TONSÄTTA TEXT - En kompositionspedagogisk metodik för skådespelarstudenter</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1393753</dc:identifier> <dc:creator>Bjerstedt, Sven</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Title: Setting music to text: Teaching methods regarding musical composition in acting education. The abundant use of musical terms as prestige words in artistic and educational theatre discourses seems to indicate that musicality – in some sense of the word – is generally considered an important quality in acting. Music is part of the curriculum of the BA programme in acting at Malmö Theatre Academy. However, the students’ musical backgrounds are extremely heterogeneous. Further, it is my experience as a theatre musician that professional actors often lack self-confidence regarding musical tasks. When teaching music at Malmö Theatre Academy I have thus considered a sufficient musical self-confidence to be an important general purpose of the actor’s musical education. I have developed teaching methods in order to cope with the heterogeneity in the students’ musical background and at the same time utilize their shared interest in and aptitude for teamwork and textwork. Students are given the opportunity to develop their musical creativity by carrying out composition exercises. The aim of this study is twofold. Its first part consists of a description of the author’s teaching methods focusing on composition exercises. The second part of the study presents an evaluation and discussion of how acting students perceive these methods and exercises. The music composing exercises in question use text as a point of departure. After a number of preliminary exercises, the students carry out more extensive tasks during their second term of study. Everyone sets music to a text (most often a poem) of their own choice. The result is a number of songs which are subsequently rehearsed, performed and recorded by the composer together with a number of fellow students. Interviews with students point unanimously to a significantly improved musical self-confidence as a consequence of the composition exercises. The students describe their relation to music as having become more independent and less respectful. While enhancing the ability to produce a coherent musical structure as well as the ability to communicate in music and about music, the exercises have also diminished the students’ fears of performing music together and in front of others. Sets of problems associated with composing are further expounded in the interviewees’ individual descriptions of their respective creative processes. In the concluding discussion of the study, some fields for further research are outlined, one urgent future investigation being a qualitative study of professional actors’ views on how music, musicality, musical experience and self-confidence relate to their work.</dc:description> <dc:subject>composition</dc:subject> <dc:subject>composition exercises</dc:subject> <dc:subject>acting</dc:subject> <dc:subject>theatre</dc:subject> <dc:subject>musical self-confidence</dc:subject> <dc:subject>creative processes</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1397388</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Bemötandet av elevers olikheter i musikundervisning - Musiklärares berättelser om hur de individanpassar musikundervisningen.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1397388</dc:identifier> <dc:creator>Erixon, Anne</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Title: The managing of students&apos; differences in music education - Music teachers’ stories of how they adapt the music-teaching to individuals. The curriculum of the Swedish school express that the education should be adapted to each individual’s own conditions and needs. As a music teacher, it is common to have large classes’ small areas to use and pupils with different conditions and needs. The aim of the paper is to study which tools music teachers use to meet pupils differences in the music teaching. The study elucidates how the interviewed view their own knowledge and where they think it developed. In the study the view of diversities, inclusion and meeting describes from of a historical point of view and right up til today. The result of the teachers’ stories points out several tools which constitute conditions to adapt the teaching to individual needs. The results show that good conditions are created by the way of working, contact with colleagues and conversation with students both at lessons and outside lessons. The result even points out that the relations between the time of the lesson, the number of students and the room has an effect to a certain extent. All of the interviewed agreed that their knowledge of how to adapt the teaching with regard to students&apos; different conditions and needs had been improved in their profession. Grundskolans läroplan ger utryck för att undervisningen ska anpassas till varje individs egna förutsättningar och behov. Som musiklärare är det vanligt att man har stora klasser, få utrymmen och elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie är att studera vilka verktyg musiklärare använder för att bemöta elevers olikheter i musikundervisningen. Studien belyser även de intervjuades syn på den egna kunskapen och var den utvecklats. I studien beskrivs även synen på olikheter, inkludering och bemötande ur ett historiskt perspektiv och fram till idag. Resultaten av lärarnas berättelser visar på flera verktyg som utgör förutsättningar för att anpassa undervisningen för individuella behov. Resultaten visar att förutsättningar skapas genom arbetssättet, kontakt med kollegor, samtal med elever både under och utanför lektionstiden. Resultaten tyder på att förhållandet mellan lektionstid, klasstorlek och lokaler har viss inverkan. Alla intervjuade är överens om att de utvecklat sin kunskap om att anpassa undervisningen efter elevernas olika förutsättningar och behov i yrkeslivet.</dc:description> <dc:subject>music teaching</dc:subject> <dc:subject>individually adapted education</dc:subject> <dc:subject>inclusion</dc:subject> <dc:subject>a school for all students</dc:subject> <dc:subject>inkludering</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>individanpassad undervisning</dc:subject> <dc:subject>en skola för alla</dc:subject> <dc:subject>elevers olikheter</dc:subject> <dc:subject>students&apos; diversities</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2008</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1397401</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Pop- &amp; rockmusikelever och notläsning ur ett sociokulturellt perspektiv</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1397401</dc:identifier> <dc:creator>Abrahamson, Linus</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Title: Pop &amp; rock music students and notation reading from a socio-cultural perspective This thesis is about pop &amp; rock music students and their approach towards notation reading. The examination has been made from a socio-cultural perspective through qualitative interviews with rock music students of various ages and at different educational levels. Central concepts as mediation and discourse are then recalled. When referring to this perspective on knowledge building I am focusing on mediation, discursive expressions, the use of genre-specific cultural tools and their relation to motivation. The main objective is to increase the understanding of notation reading, and I have tried to accomplish this through the research question “How do pop &amp; rock music students talk about notation reading/musical symbolic language in relation to their learning processes?” The general result points to that the rock music students talk about notation reading as something difficult to master, but that they do not express any opposition against using it in education and that they see it as a support for the memory. It also shows that the role of communication was central for their motivation, as well as their understanding within the educational situation, especially the interpersonal communication around the mediated tools in question. Detta examensarbete handlar om pop- &amp; rockmusikelever och deras förhållningssätt till notläsning och symbolspråk. Undersökningen har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Genom att referera till detta perspektiv lyfts här begrepp som mediering och diskursiva uttryck. Det blir vidare relevant att analysera musikelevernas användning utav genrespecifika kulturella redskap i samband med kunskapsbildning samt koppla det till motivation. Huvudsyftet är att öka förståelsen för och lärandet utav notläsning och detta har jag försökt att uppnå genom att ställa mig forskningsfrågan ”Hur talar pop- &amp; rockmusikelever om notläsning/musikaliska symbolspråk i relation till deras läroprocesser?”. Via samtal med rockmusikelever i blandade åldrar och på olika utbildningsnivåer fick jag ta del utav olika sätt att resonera kring användning utav noter och ackordanalys i samband med musikalisk kunskapsutveckling. Det generella resultatet visar på att de intervjuade pop- &amp; rockmusikeleverna tycker att notläsning är svårt att bemästra, men att de inte har något motstånd till det, utan ser det som ett stöd för minnet. Det visade sig också att den interpersonella kommunikationen kring de medierande redskap som används i den pedagogiska situationen är central för motivation och förståelse.</dc:description> <dc:subject>notläsning</dc:subject> <dc:subject>musikaliska symbolspråk</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>socio-cultural perspective</dc:subject> <dc:subject>pop &amp; rock</dc:subject> <dc:subject>mediation</dc:subject> <dc:subject>cultural tools</dc:subject> <dc:subject>notation reading</dc:subject> <dc:subject>musical symbolic languages</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>kulturella redskap</dc:subject> <dc:subject>mediering</dc:subject> <dc:subject>sociokulturellt perspektiv</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2008</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1397928</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>En skugga blott: Lotte Reiniger och den tidiga animationsfilmen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1397928</dc:identifier> <dc:creator>Wide, Peter</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Med silhuettfilmen Die Abenteuer des Prinzen Achmed (Prins Achmeds äventyr1926) skapade Lotte Reiniger den första animerade långfilmen. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram Lotte Reiniger och hennes pionjärarbete inom trick- och animationsfilmen. Född i Berlin 1899 var hon samtida med det nya mediets – den rörliga bildens – utveckling. Från sin tidiga ungdom till sin död 1981 var hon trots stora svårigheter, inte minst ekonomiska, ständigt engagerad med filmiska experiment. Hon nådde snabbt framgång konstnärligt och tekniskt och ses fortfarande som en föregångare inom den animerade filmen. Reiniger är dock märkligt anonym rent filmhistoriskt. En av frågorna är om det kan förklaras med den relativt smala genre hon arbetade inom. I ett första inledande avsnitt görs en historisk tillbakablick med fokus på skuggspelsteatern, dess ursprung och inte minst de konstnärliga experimenten med denna teaterform i Paris på slutet av 1800-talet. Det var ju också här de första egentliga filmvisningarna ägde rum. Ett historiskt perspektiv är oundvikligt för att förstå den fortsatta utvecklingen av Lotte Reinigers arbete. Lotte Reiniger kom tidigt i kontakt med banbrytare både inom filmens och teaterns värld. Det är här den egentliga studien börjar och den avser att peka på den självständighet som genomsyrade hennes arbete och den respekt hon tidigt mötte. Med utgångspunkt från mötet med skådespelaren och regissören Paul Wegener som var medlem i Max Reinhardts teaterskola tecknas bilden av en mycket målinriktad ung kvinna. Den restaurerade versionen av Die Abenteuer des Prinzen Achmed från 2005 betraktas som Reinigers huvudverk och används i uppsatsen som utgångspunkt för att tolka och förstå Reinigers konstnärskap.</dc:description> <dc:subject>Reiniger Lotte Prins Achmed Prince Achmed Prinz Achemed Skuggspel</dc:subject> <dc:subject>Siluett Silhuett Reiniger</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1472882</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Hör du vad jag känner?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1472882</dc:identifier> <dc:creator>Sandell, Marie</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Do you hear my feelings? The purpose of this work was to find out in what extent the intentions and feelings of a performing musician reach the listener. To look into this I let a musician perform a piece. The performance was recorded and the recording was played to a group of listeners, in this case three students at the education of eurhythmics at Malmö Academy of Music, that were to react spontaneously to the music with motion. This was recorded on a video. A discussion with focus on the intentions and experienced feelings was carried out with the musician as well as the listeners right after the performance respectively the playing of the recording. The motion was analyzed and compared with both discussions. During my work I came to the conclusion that the part of the performance that consisted of dynamics, phrasing and both rough and fine changes in the energy went through to the listeners in a clear and subtle way. However it was more difficult to determine whether specific feelings were communicated to the same extent. I also came to the conclusion that it was difficult to decide with the method used whether the awakened feelings originated from the interpreters or the composers work. Syftet med detta arbete var att ta reda på i vilken utsträckning en musikers egna upplevda känslor och intentioner i framförandet av ett musikstycke når fram till åhöraren. För att undersöka detta lät jag en musiker framföra ett stycke. Framförandet spelades in och denna inspelning spelades i sin tur upp för en åhörargrupp, här en grupp om tre rytmikstuderande, som rörelsemässigt fick reagera spontant på musiken. Åhörargruppens rörelser spelades in på video i sin tur. Samtal fördes med musikern i anslutning till framförandet och med åhörarna i anslutning till uppspelningen, där de känslor som tänkts förmedlas respektive upplevts stod i fokus. En analys av rörelsen genomfördes och jämfördes med de båda samtalen med musikern respektive åhörargruppen. Jag kom under mitt arbete fram till att den del av framförandet som utgjordes av dynamik, frasering och skiftningar i musikens energi såväl av grövre som av finare slag på ett tydligt och nyanserat sätt gick fram till åhörarna, medan det var svårare att avläsa huruvida specifika känslor i samma utsträckning övertogs. Jag kom också fram till att det var svårt att med den använda metoden exakt avgöra huruvida de uppkomna känslorna hade sitt ursprung i interpretens eller i kompositörens arbete.</dc:description> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>känsla</dc:subject> <dc:subject>interpretation</dc:subject> <dc:subject>intention</dc:subject> <dc:subject>feeling</dc:subject> <dc:subject>music </dc:subject> <dc:subject>närvaro</dc:subject> <dc:subject>presence</dc:subject> <dc:subject>rörelse</dc:subject> <dc:subject>kommunikation</dc:subject> <dc:subject>motion</dc:subject> <dc:subject>communication</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2002</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1542840</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Integrering genom exkludering: En undersökning om Fridhems folkhögskolas musiklinje för kvinnliga instrumentalister</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1542840</dc:identifier> <dc:creator>Wallin, Mirjam</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to examine what kind of influences ”Fridhems Folkhögskola´s Music Education for Female Instrumentalists” (MKI) has had for the young women who studied there. Are they helped by the education and in what way? Are they helped by the education in their continuous life within music? I also wanted to examine if I could find statistical results that would compare the students from Music Education for female instrumentalists with the students from jazz educations at the colleges of music in Stockholm, Gothenburg and Malmo. The statistical result shows that there are no relations between the female students from MKI and the students from the three colleges of music. The numbers of female instrumentalists at these educations are so low and of these women even fewer had MKI as a background, that it was impossible to come to a statistical conclusion. The qualitative part of this study shows however that MKI had a big impact on the female instrumentalists who studied at the school. All women I interviewed experienced that they received a lot of help and support– both mentally and with musical knowledge - and that they may not had continued with a life in music, if it was not for this certain education. This essay shows that the education for female instrumentalists still needs to exist and that it gives the female instrumentalists the help and support that they lack from earlier musical backgrounds. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan Fridhems folkhögskolas musiklinje för kvinnliga instrumentalister haft på de studerande kvinnorna. Har de fått hjälp av utbildningen och i så fall på vilket sätt? Har utbildningen hjälpt dem i deras fortsatta musicerande, och deras musikutbildningar? Jag ville även titta närmare på om jag kunde hitta statistiska resultat vid en jämförelse av dem som studerat vid musiklinjen för kvinnliga instrumentalister, med dem som blivit antagna på jazzutbildningarna vid musikhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den kvantitativa datainsamlingen pekar på att det inte går att hitta något samband mellan de som studerat på MKI och de antagna på musikhögskolorna. Antalet kvinnliga instrumentalister vid dessa utbildningar är försvinnande få, och av de antagna kvinnorna var antalet som hade MKI bakom sig så få att det helt enkelt inte gick att dra några statistiska slutsatser. Min intervju-undersökning visar dock att MKI har haft mycket stor betydelse för de unga kvinnliga instrumentalister som studerat vid utbildningen. Alla respondenter upplever att de inte fortsatt med sin musikaliska bana om de inte fått det hjälp och stöd som MKI ger de unga kvinnorna, både kunskapsmässigt och mentalt. Undersökningen visar att utbildningen behövs och att den ger de kvinnliga instrumentalisterna det startpaket de inte fått med sig sedan tidigare, detta startpaket hjälper dem sedan vidare genom sina musikaliska karriärer.</dc:description> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>identity</dc:subject> <dc:subject>jazz</dc:subject> <dc:subject>pop/rock</dc:subject> <dc:subject>genus och musik</dc:subject> <dc:subject>identitet</dc:subject> <dc:subject>könsroller</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1542851</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Suzukipedagogik - rätt arbetssätt för alla stråkpedagoger?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1542851</dc:identifier> <dc:creator>Baur, Andreas</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Is the teaching method of Suzuki pedagogy the right modus operandi for all string teachers? This survey aims to give an insight into Swedish Suzuki pedagogues and former Suzuki pupils’ way of thinking, their opinions of, and experiences concerning Suzuki pedagogues and the Suzuki pedagogy. Both Suzuki pedagogues and former Suzuki pupils have been interviewed for this survey. This has been done to highlight two sides of Suzuki education and possible differences. The informants are chosen by the criteria presented in this survey. Furthermore, this survey aims to give its informants the possibility of expressing, in their own words, their view on the scope of survey. The survey does not provide a definite answer to its research question. However, the informants’ answers indicate that the Suzuki pedagogy, in itself, does not exclude any type of pedagogue. Denna studie syftar till att ge en inblick i svenska suzukipedagogers och tidigare suzukielevers betraktelser, åsikter och erfarenheter kring suzukipedagoger samt suzukipedagogiken. I studien har både suzukipedagoger och tidigare suzukielever intervjuats, för att därmed kunna belysa två sidor av suzukiundervisningen samt eventuella skillnader. Informanterna har valts utifrån kriterier, vilka det redogörs för i studien. Vidare har jag valt att arbeta utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt för att ge informanterna möjlighet att, med egna ord, ge sin syn på det som studien undersöker. Studien ger inget definitivt svar på studiens forskningsfråga. Dock tyder informanternas svar på att suzukipedagogiken, i sig självt, inte utesluter någon lärartyp.</dc:description> <dc:subject>string teachers</dc:subject> <dc:subject>Suzuki education</dc:subject> <dc:subject>Suzuki method</dc:subject> <dc:subject>Talent Education</dc:subject> <dc:subject>types of teachers</dc:subject> <dc:subject>lärartyper</dc:subject> <dc:subject>stråkpedagog</dc:subject> <dc:subject>suzukipedagogik</dc:subject> <dc:subject>suzukiundervisning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1543841</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikupplevelser: En studie om tonsättares förmåga att förmedla upplevelser genom musik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1543841</dc:identifier> <dc:creator>Pautrot, Emmanuel</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Music experiences - An essay about the composer’s ability to communicate experiences with music. The aim of this essay is to investigate how instrumental music communicates specific feelings, moods and other experiences intended by the composer to listeners. I asked six participants (3 musicians and 3 non-musicians) to listen to nine pieces from baroque to contemporary music. They were asked to answer different questions; I asked them to write a short text about each piece in order to describe how they reacted emotionally to the music samples. The study’s results show a relatively strong correspondence between the composer’s intention and the listeners’ understanding, though the degree of correspondence differs for each piece. An interesting finding is that pieces which were based on space/movement and darkness/light showed a strong correspondence between the participants&apos; understanding and the composer’s intention. This finding was unexpected since these concepts have been overlooked by earlier studies and writings on the psychology of music. The study thus shows that music has the ability to communicate complex phenomena and that music communicates more than just feelings. A second interesting finding concerns how extra-musical and cultural associations play a decisive role when listening to music. These associations misled the participants in some cases and were most often caused by the instruments’ timbre. Denna studies syfte är att undersöka hur instrumentalmusik förmedlar de specifika känslor, stämningar och andra upplevelser som tonsättaren avsett. I undersökningen har jag låtit sex personer (3 musiker och 3 icke-musiker) lyssna på 9 olika stycken från barockmusik till vår tids musik. Därefter fick de till uppgift att svara på olika frågor. Jag bad dem skriva en liten text om varje stycke för att beskriva hur de reagerat känslomässigt. Resultatet visar på relativt stor överensstämmelse mellan tonsättarens avsikt och lyssnarens uppfattning, fast överensstämmelsen skiljer sig för de olika styckena. Det som är särskilt intressant är att de stycken som grundades på rum/rörelse och mörker/ljus tydligt överensstämde. Detta var helt oväntat eftersom dessa begrepp ofta har förbisetts i tidigare studier och skrifter om musikupplevelser. Undersökningen visar sålunda att musik har förmågan att förmedla komplexa fenomen och att musik inte enbart handlar om känslor. En annan intressant aspekt är hur pass avgörande utommusikaliska och kulturella associationer kan vara vid musiklyssnande. Dessa associationer frammanades oftast av instrumentens klangfärg och vilseledde i vissa fall informanterna.</dc:description> <dc:subject>composition</dc:subject> <dc:subject>communication</dc:subject> <dc:subject>expression</dc:subject> <dc:subject>feelings</dc:subject> <dc:subject>experiences</dc:subject> <dc:subject>associations</dc:subject> <dc:subject>komposition</dc:subject> <dc:subject>kommunikation</dc:subject> <dc:subject>musikuttryck</dc:subject> <dc:subject>känslor</dc:subject> <dc:subject>upplevelser</dc:subject> <dc:subject>associationer</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1543851</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”Retsinafilm” – om grekisk film från ”den gyllene eran”: Vad svenskar tolkar in i musikscener ur grekisk film</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1543851</dc:identifier> <dc:creator>Sideridis, Michael</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title:”Retsina film” – Greek film from ”the golden era” The aim of this essay is to examine how Swedes interpret musical scenes in Greek films of ”the golden era”. Greek film had its prime during ”the golden era”, approximately 1950-1970. The films were mainly dedicated to the lighter show business genre, containing musical features, and celebrated Greece as an unproblematic modern country, which was a consequence of the increased welfare of the time. Greek film was influenced to a certain extent by Hollywood, but also had several distinctive characteristics, which made it unique. My method to collect data has been to play a couple of short excerpts from Greek films for six informants and interview them about their experiences. The interviews have been analysed using a hermeneutic approach. The result shows that people experience that they enjoy musical scenes in Greek cinema, although they do not know the language or the rest of the plot. My analysis emphasizes symbolic perspective, gender role perspective, tourist perspective and resemblance to other cultures in musical scenes. Den grekiska filmen hade en storhetstid under ”den gyllene eran”, ca 1950-1970. Filmerna hörde huvudsakligen till den lättare underhållningsgenren, innehållande musikaliska inslag, och bjöd på ett bekymmerslöst modernt Grekland som en konsekvens av den tidens ökade välfärd. Den grekiska filmen influerades till viss grad av Hollywood, men har även flera egna karakteristiska drag, som gör den unik. Min metod att samla in data har varit att spela upp ett antal korta avsnitt ur grekiska filmer för sex informanter och intervjua dem om deras upplevelser. Intervjuerna har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att människor upplever att de kan tillgodogöra sig musikscener från grekisk film även när de inte kan språket eller känner till handlingen i övrigt. Arbetet har lyft fram symbolperspektivet, könsrollperspektivet, turistperspektivet och likheterna med andra kulturer i musikscenerna.</dc:description> <dc:subject>Greek films</dc:subject> <dc:subject>Greek soundtracks</dc:subject> <dc:subject>grekisk film</dc:subject> <dc:subject>grekisk filmmusik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1543858</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Hur kan musikundervisning utveckla och ge stimulans åt personer med intellektuella funktionsnedsättningar?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1543858</dc:identifier> <dc:creator>Olsson, Sofia</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">A lot of times during my teaching practice and during my summer jobs I have met something that I see as under-stimulation in people with intellectual disabilities. Learned helplessness is a phenomenon which can explain this behaviour. In my study “How can music teaching develop and stimulate people with intellectual disabilities?” I want to learn more about the conception learned helplessness in theory and practice by investigating how this condition can show in different activities. Furthermore I want to know how one can work to counteract learned helplessness in music teaching by studying the “education in culture” for people who are intellectually disabled at Kulturcentrum Skåne in interviews and observations. My conclusion is that it is possible to counteract lack of stimulation and learned helplessness by improving independence and encouraging students to conduct in music education. Under många tillfällen i praktik och sommarjobb har jag mött något som jag tolkar som understimulans hos människor med intellektuell funktionsnedsättning. Inlärd hjälplöshet är ett fenomen som kan förklara detta. I mitt arbete ”Hur kan musikundervisning utveckla och ge stimulans åt människor med intellektuella funktionsnedsättningar?” vill jag lära mig mer om begreppet inlärd hjälplöshet teoretiskt och praktiskt genom att undersöka om hur detta tillstånd kan se ut i olika verksamheter. Vidare vill jag veta hur man kan arbeta för att motverka inlärd hjälplöshet i musikundervisning och har genom intervjuer och observationer studerat Kulturcentrum Skånes kulturutbildning för människor med lindrig utvecklingsstörning. Min slutsats är att det går att motverka inlärd hjälplöshet genom att arbeta med självständighet och elevstyrning.</dc:description> <dc:subject>inlärd hjälplöshet</dc:subject> <dc:subject>intellektuell funktionsnedsättning</dc:subject> <dc:subject>music teaching</dc:subject> <dc:subject>lack of stimulation</dc:subject> <dc:subject>learned helplessness</dc:subject> <dc:subject>intellectual disabilities</dc:subject> <dc:subject>independence</dc:subject> <dc:subject>conduct</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>självständighet</dc:subject> <dc:subject>styrning</dc:subject> <dc:subject>understimulans</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1544194</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Hur ska barnkören låta? : Erfarna körledare berättar om röstanvändning och repertoarval</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1544194</dc:identifier> <dc:creator>Zackrisson, Sofia</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: How should children´s choirs sound? Experienced children´s choir leaders tell us about the use of voice and their choice of repertoire. The purpose of this study is to examine what five different choir leaders and one composer in the field of children´s choirs tell us about the use of voice and choice of repertoire in the activities they lead. Representatives from music classes, children´s choirs in volontary music schools and churches and an established composer of children&apos;s music have during qualitative interviews told me about their experiences. The result shows that in the field of children and singing there are several common views regarding children&apos;s voices, but that the choice of repertoire is more often chosen to suit the personal taste of the leader. Uppsatsens syfte är att undersöka vad fem olika körledare och en kompositör inom området barnkör berättar om röstanvändning och repertoarval i den verksamhet de leder. Representanter från både musikklasser, barnkör i kulturskola och kyrka samt en verksam kompositör inom området barnmusik har genom kvalitativa intervjuer berättat om sina erfarenheter. Resultatet visar att det bland ledare inom området barn och sång finns flera gemensamma åsikter vad det gäller barnrösten men att repertoarvalet mer är anpassat efter ledarens smak och tycke.</dc:description> <dc:subject>Children and singing</dc:subject> <dc:subject>Children´s choirs</dc:subject> <dc:subject>Choirs</dc:subject> <dc:subject>Voice</dc:subject> <dc:subject>Repertoire</dc:subject> <dc:subject>Barn och sång</dc:subject> <dc:subject>barnkör</dc:subject> <dc:subject>körsång</dc:subject> <dc:subject>röst</dc:subject> <dc:subject>repertoar</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1552299</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Mer än bara utsmyckning? - Fyra kvalitativa intervjuer med cellister inom rock- och popmusik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1552299</dc:identifier> <dc:creator>Ostendorf, Lena</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">More than decoration only? Four interviews with rock and pop cellists. This research is based on four interviews with cellists who work within rock and pop music. It will examine which factors could be responsible for the cellists’ choice of specialisation. The aim of this thesis is to get a deeper understanding and knowledge about why one chooses to develop one’s musicianship outside traditional patterns. The theoretical background presents theories about which part the cello plays in other genres and what affects children’s choice of instrument. Furthermore research concerning gender and music is presented. The study’s results are represented by four categories: the cellists´ musical background, education, entry into rock and pop and their experience of gender. The results show that all four persons have a similar musical background, two play more than one instrument and all have entered rock and pop music by encouragement from friends. The majority of the interviewed cellists have experienced little support by teachers to explore different genres. Mainly the women find that female cellists are overrepresented in rock and pop music and the pop and rock culture overall has a sexist attitude towards women. Mer än bara utsmyckning? Fyra kvalitativa intervjuer med cellister inom rock och pop musik. I detta arbete undersöks genom fyra kvalitativa intervjuer med cellister inom rock- och popmusik, tre kvinnliga och en manlig, vilka faktorer som har påverkat deras val av inriktning. Syftet med forskningen är att få en ökad förståelse och insikt i varför man bestämmer sig att utveckla sitt musicerande utanför de traditionella ramarna. Den teoretiska bakgrunden belyser cellons roll i olika genrer och vad som styr barns instrumentval. Dessutom återges forskning som berör genus och musik. Resultaten presenteras i fyra kategorier där intervjupersonerna beskriver sin musikaliska bakgrund, utbildning, ingången till rock och pop och slutligen sin syn på genusfrågan. Resultaten visar att bakgrunden kan beskrivas som likartat, hälften av intervjupersonerna är multiinstrumentalister och alla har kommit in i pop och rock genom andras uppmuntran men uppger ett stort intresse av rock och pop sedan ungdomen. Majoriteten av de intervjuade har upplevt lite stöd från pedagoger att utforska andra genre än den klassiska. Framförallt de kvinnliga musikerna upplever en sned könsfördelning bland cellister i rock och pop och en allmän sexistisk kvinnosyn i rock och popmusik.</dc:description> <dc:subject>stråkinstrument</dc:subject> <dc:subject>instrumentval</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>cello</dc:subject> <dc:subject>rock</dc:subject> <dc:subject>pop</dc:subject> <dc:subject>genres</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>choice of instrument</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1554374</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Mål och mening med dansimprovisation: ”...då kan man ju inte säga att någonting är rätt eller fel, fast det kanske man kan...”</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1554374</dc:identifier> <dc:creator>Jönsson, Helena</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Dance improvisation, “…then you can’t say that anything is right or wrong, but then again maybe you can…” The purpose of this study is to examine the goals and intentions of teaching dance improvisation. In this study, I have made four interviews using qualitative method with informants who are teaching the subject. Through literature and qualitative interviews, the study sheds light on dance improvisation as a concept and as a phenomenon. The informants give a picture of their teaching methods and of what it means to improvise in dance. They also describe what goals they want to achieve with their teaching. The results illustrate that dance improvisation includes both explicit and implicit aims. The teaching of dance improvisation aims at developing the dancer to a maximum in the art of dance, but its nature is also to build character and to change the personality of the dancer. The improvisation demands a special attitude not only towards dance but towards everything one meets in life. The ideal for the improviser is to become a self-actualized, creative person who in the study is described as being free.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka mål och mening med undervisning i dansimprovisation. I studien har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med informanter som undervisar i ämnet. Genom litteratur och intervjuer belyser jag dansimprovisationen som begrepp och fenomen. Informanterna ger en bild av hur deras undervisning går till, vad det innebär att improvisera samt beskriver vilka mål de vill uppnå med undervisningen. Resultaten visar att dansimprovisation innefattar både uttalade och outtalade syften. Undervisningen syftar till att utveckla dansare maximalt inom sin konstform men är även karaktärsdanande och personlighetsförändrande till sin natur. Improvisationen kräver ett speciellt förhållningssätt inte bara till dansen utan till allt man möter i livet och idealet för improvisatören är en självförverkligande, kreativ människa som beskrivs som fri.</dc:description> <dc:subject>Dance improvisation</dc:subject> <dc:subject>freedom</dc:subject> <dc:subject>creativity</dc:subject> <dc:subject>post modern dance</dc:subject> <dc:subject>dance teachers</dc:subject> <dc:subject>dansimprovisation</dc:subject> <dc:subject>frihet</dc:subject> <dc:subject>kreativitet</dc:subject> <dc:subject>postmodern dans</dc:subject> <dc:subject>danspedagoger</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2008</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1615153</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>3D-filmens bildespråk - om stereoskopiske bilder på film</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1615153</dc:identifier> <dc:creator>Slettan, Torun Spånberg</dc:creator> <dc:description xml:lang="nor">Oppgaven presenterer den stereoskopiske 3D-filmens utvikling med fokus på bildespråket, og tar for seg ulike teorier omkring hva som er fungerer og ikke i stereoskopisk 3D-film. Oppgaven inneholder også en analyse av bildespråket i filmen Up (Pete Docter, 2009) som ble vist i stereoskopisk 3D på kino.</dc:description> <dc:subject>stereoskopisk film</dc:subject> <dc:subject>3D</dc:subject> <dc:subject>3D-film</dc:subject> <dc:subject>Up</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>nor</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2010</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1615164</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Filmmusikken i Paul Thomas Andersons moderne klassikere.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1615164</dc:identifier> <dc:creator>Slettan, Torun Spånberg</dc:creator> <dc:description xml:lang="nor">Denne oppgaven ser på hvordan musikkbruken i Paul Thomas Andersons Magnolia, Punch-Drunk Love og There Will Be Blood, bryter med både konvensjoner for sjanger og tradisjonell bruk av filmmusikk.</dc:description> <dc:subject>filmmusikk</dc:subject> <dc:subject>There Will Be Blood</dc:subject> <dc:subject>Magnolia</dc:subject> <dc:subject>popmusikk i film.</dc:subject> <dc:subject>Paul Thomas Anderson</dc:subject> <dc:subject>Punch-Drunk Love</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>nor</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2009</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1366298</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Det realas teater. Strategier för vitalisering av teatern</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1366298</dc:identifier> <dc:creator>Carlsson, Anders</dc:creator> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Teaterhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2008</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:1368215</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>For Those About to Rock... En undersökning om uppfattningar av genrebredd på det estetiska programmet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1368215</dc:identifier> <dc:creator>Carlsson, Anders</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">For Those About to Rock... – A study of views of the ensemble repertoire in the aesthetic programme in Swedish high schools In my paper I will present the result of an inquiry made in the aesthetic program in Swedish high schools. The survey covers nine different groups in three different schools in Skåne. As background to my study I have used experiences I have had during my practical workplace training as a student at the Malmö Academy of Music. I have also used literature that discusses the development of genres in high school and the students&apos; musical interests. The purpose of the inquiry is to find out what students think of the diversity of genre in the musical repertoire in their ensemble studies. I have chosen to use qualitative interviews. Instead of interviewing the students one by one, I have interviewed the whole group at the same time. It is common for all groups that they play or have played musical genres in pop and rock. This is common in the ensemble repertoire overall. Most groups also have considerable influence over the repertoire and are satisfied with their repertoire. In my discussion, I focus on the similarities between these groups and then I analyze the results. I conclude by giving suggestions for further research based on the ideas I got during the time of my survey, factors which may be interesting to take into account or focus on in continued research on this topic.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">For Those About to Rock... - En undersökning om uppfattningar av ensemblerepertoaren på det estetiska programmet. I min uppsats redovisar jag resultatet från en undersökning gjord på gymnasieskolans estetiska program. Undersökningen omfattar nio olika ensembler på tre olika skolor i Skåne. Som bakgrund till min undersökning har jag använt mig av egna erfarenheter från min VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) under min tid som student på musikhögskolan i Malmö. Jag har även använt mig av litteratur om genreutvecklingen i skolan och hur elevernas intresse för olika sorters musik ser ut. Syftet med undersökningen är att komma fram till hur elever på det estetiska programmet uppfattar genrebredden i repertoaren i ämnet ensemble. Som metod för undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där jag har intervjuat ensemblegrupper på de olika skolorna. Jag har valt att intervjua grupperna i sin helhet istället för att intervjua gruppdeltagarna var för sig. Det gemensamma för alla grupper var att de spelar eller har spelat musik från genrerna pop och rock och att de är vanligt förekommande i ensemblerepertoaren överlag. De flesta grupperna har också stort inflytande över repertoaren och är nöjda med sin repertoar. I diskussionen tar jag upp likheterna grupperna emellan för att sedan analysera resultatet. Jag avslutar med att ge förslag på fortsatt forskning utifrån uppslag jag har fått under tiden för min undersökning, faktorer som kan vara intressanta att ta hänsyn till eller utgå ifrån i en fortsatt forskning i ämnet.</dc:description> <dc:subject>ensembles</dc:subject> <dc:subject>aesthetic program</dc:subject> <dc:subject>high schools</dc:subject> <dc:subject>qualitative interviews</dc:subject> <dc:subject>repertoires</dc:subject> <dc:subject>ensemble</dc:subject> <dc:subject>estetiska programmet</dc:subject> <dc:subject>uppfattning</dc:subject> <dc:subject>kvalitativ intervju</dc:subject> <dc:subject>repertoar</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2008</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5276871</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Det är ändå roligast att spela tillsammans – Elever i Musik- och Kulturskolan berättar om varför de spelar brassinstrument.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5276871</dc:identifier> <dc:creator>Odin, Johan</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka vad som får elever att börja spela brassinstrument och vilka faktorer som motiverar dem till att fortsätta på Musik- och Kulturskolan. Bakgrunden till studien är att antalet elever på brassinstrumenten i Musik- och Kulturskolorna har minskat i Sverige under lång tid. Data består av gruppintervjuer med 11 elever i tre åldersbaserade grupper. Resultatet visar att gemenskapen och sammanhållningen som skapas genom bland annat grupplektioner, ensembler, konserter och turnéer är viktiga för brasseleverna. Det framgår även att ju mer eleverna är med och bestämmer över undervisningen desto mer ökar motivationen till att fortsätta spela.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate what motivates students to begin playing a brass instrument and the factors that motivate them to continue in the Community School of Music and Arts. The background for this study is that the number of students on brass instruments in the Community Schools of Music and Arts in Sweden has been decreasing for many years. Data collection was performed through group interviews with 11 students in 3 age-based groups. The result concludes that the companionship and cohesion that is created by group lessons, ensembles, concerts and tours is important for the students. It is also clear that the more influence the students have over their education, the greater the motivation will be to continue playing.</dc:description> <dc:subject>brass</dc:subject> <dc:subject>rekrytering</dc:subject> <dc:subject>musik- och kulturskola</dc:subject> <dc:subject>instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>brasselever</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>recruitment</dc:subject> <dc:subject>the Community School of Music and Arts</dc:subject> <dc:subject>instrumental teaching</dc:subject> <dc:subject>brass students</dc:subject> <dc:subject>educational sciences</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5326287</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Nu prövar jag det här så in i helvete. Konstnärliga strategier för en skådespelares arbete med en genusmedvetenhet i sin gestaltning.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5326287</dc:identifier> <dc:creator>Harborg, Karin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Intentionen med mitt magisterarbete är att bidra till att lyfta fram strategier för skådespelare så att de kan arbeta med sin gestaltning genusmedvetet. Arbetet består av en undersökning utfört genom teori, observation, intervjuer och praktisk tillämpning. Målsättningen är att skapa möjliga strategier för framtida konstnärliga arbeten. Mitt arbete har även ambitionen att förena teori och praktik. Den frågeställning som jag valt att använda mig av är: hur kan en skådespelare arbeta med en genusmedvetenhet i sin gestaltning? Arbetet är uppdelat i tre delar. I första delen presenteras den teori som jag valt att använda. Den följs av ett första undersökande arbete där intervjuer och observationer som gjorts med studenter redovisas. I tredje delen redovisas ett andra undersökande arbete där tankarna från det första undersökande arbetet prövas och diskuteras av yrkesverksamma skådespelare.</dc:description> <dc:subject>gestaltning</dc:subject> <dc:subject>genusmedveten gestaltning</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Teaterhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8880450</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Är det här flamenco? – En studie om möjligheter och svårigheter i interkulturellt lärande.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8880450</dc:identifier> <dc:creator>Kappelmark, David</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I vilken mån kan man som svensk gitarrist spela och komponera autentisk flamencomusik? Denna studie bygger på författarens egen konstnärliga praktik som svensk flamencogitarrist. Tre spanska flamencogitarrister har fått lyssna till inspelningar av två av författarens kompositioner, kommentera inspelningarna och svara på en serie intervjufrågor. Målet med studien är att åskådliggöra möjligheter och svårigheter i interkulturellt lärande. Studiens resultat visar på konkreta möjligheter att lära sig och införlivas i en annan musikkultur, men informanterna framhåller också en rad svårigheter, där avståndet till den ursprungliga kontexten, i Andalusien, lyfts fram som särskilt viktig.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">To what extent can one as a Swedish guitarist play and compose authentic flamenco music? This study is based on the author’s own artistic practice as a Swedish flamenco guitarist. Three Spanish flamenco guitarists have been asked to listen to recordings of two of the author’s compositions, give comments to the recordings and answer a series of interview questions. The study aims to reveal possibilities and difficulties in intercultural learning. The study’s result reveals concrete possibilities to learn and take part of another musical culture, but the informants point out a number of difficulties, where the distance to the original context, in Andalusia, is particularly emphasized.</dc:description> <dc:subject>Flamenco</dc:subject> <dc:subject>gitarr</dc:subject> <dc:subject>interkulturellt lärande</dc:subject> <dc:subject>komposition</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap. Composition</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>guitar</dc:subject> <dc:subject>intercultural learning</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>music education.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8880706</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Skapande övning – Komposition i instrumentalundervisning ur ett elevperspektiv.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8880706</dc:identifier> <dc:creator>Andersson, Nils</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie undersöker fyra folkhögskoleelevers upplevelser av att fördjupa sina kunskaper i rytm och skalor på sitt huvudinstrument genom att arbeta med komposition. Eleverna har fått öppna kompositionsuppgifter med få riktlinjer där elevens eget utforskande och idéutvecklande stått i fokus. Studien bygger på aktionsforskning och kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att eleverna uppskattade att arbeta kompositionsinriktat och att de ser kompositionsbaserad instrumentalundervisning som ett intressant och givande komplement till andra undervisningsmetoder. Vidare ansåg de att arbetssättet bidrog till att de kunde använda skalorna och rytmerna på ett personligt sätt. Eleverna invänder att de, i jämförelse med deras vanliga övningsmetoder, blev mindre fingerfärdiga med denna metod, men att de å andra sidan fick en djupare kunskap inom de områden de valde att fokusera på.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study examines four folk high school students’ experiences with deepening their knowledge of rhythm and scales on their main instruments by working with composition. The students have been given composition assignments with few guidelines, enabling them to focus on their own exploration and development of musical ideas. The study is based on action research and qualitative interviews. The results of the study show that students appreciated the composition-oriented work, and that they see it as an interesting and worthwhile complement to other teaching methods. Furthermore, they felt that working in a composition-oriented manner made them use the musical material in a personal way. The students found that, in comparison with their usual practising methods, they became less dexterous with this method. On the other hand, they gained a deeper knowledge of the areas on which they chose to focus.</dc:description> <dc:subject>instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>komposition</dc:subject> <dc:subject>musikskapande</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik instrumental teaching</dc:subject> <dc:subject>music tuition</dc:subject> <dc:subject>composition</dc:subject> <dc:subject>music making</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8880788</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>En berättelse om musik - att medvetandegöra musikundervisningen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8880788</dc:identifier> <dc:creator>Svensson, Magnus</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Min uppsats; en berättelse om musik syftar till att undersöka mötet mellan ämnena musik och SO i den svenska grund- och gymnasieskolan, och att genom intervjuer identifiera hur lärare förhåller sig till detta möte, samt användningen av skönlitteratur som metod inom och mellan ämnena. Jag har skapat ett begrepp, musikmedvetande som ämnar att teoretisera kring mötet. Resultaten visar att skönlitteraturen kan fungera som verktyg i de båda ämnena, men också att lärare är minst lika öppna för andra typer av fiktivt material i undervisningen.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This essay; en berättelse om musik (a story of music) want to explore the meeting point between the two subjects music and social science in the Swedish Primary and Secondary education, and I want to identify the teacher’s approaches to the meeting point. I also want to take a closer look at using fictional literature as a method, both inside each subject but also as a bridge between them. I have created a term; musikmedvetande (musical consciousness), with the aim to theorize this meeting. The results show that literature can be used as a tool in both subjects, but also that teachers are open-minded to different types of fictional material in their education.</dc:description> <dc:subject>Musikmedvetande</dc:subject> <dc:subject>Historiemedvetande</dc:subject> <dc:subject>Skönlitteratur</dc:subject> <dc:subject>Medvetenhet</dc:subject> <dc:subject>Musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Historieundervisning</dc:subject> <dc:subject>Musical consciousness</dc:subject> <dc:subject>Historical consciousness</dc:subject> <dc:subject>Fiction</dc:subject> <dc:subject>consciousness</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>History education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8881303</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att fånga en sångelevs sanna tankar. En aktionsforskningsinspirerad studie om coaching i egen sångundervisning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8881303</dc:identifier> <dc:creator>Frey, Madeleine</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka och dokumentera hur coaching som förhållningssätt ter sig inom ramen av studiens sångundervisning. Studien är inspirerad av aktionsforskning och genomfördes i en triangulering av metoderna videodokumentation, handledning och dagboksskrivande. Datainsamlandet skedde under tre veckors lång praktik på en folkhögskola med 18 sångelever. Resultatet lyfte fram coachingens betydelse som förhållningssätt för en sångpedagog att fånga sångelevers sanna tankar om deras mål med sångundervisningen</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This qualitative studies aim was to investigate and document how the coaching approach appears in the context of the study singing lessons. The study is inspired by action research and was conducted in a triangulation of method such as video documentation, tutorials and diary writing. Data gathering took place during the threeweek long internship at a Folk High School with 18 vocal students. The results highlighted the importance of coaching as an approach for a vocal coach to catch the singing pupils true thoughts about their goals with singing lessons.</dc:description> <dc:subject>Vygotskij</dc:subject> <dc:subject>sångundervisning</dc:subject> <dc:subject>singing lessons</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Gjerde</dc:subject> <dc:subject>coaching</dc:subject> <dc:subject>mindset</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>vocal</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8875702</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musik genom livet - en studie om fyra pensionärer som lär sig att spela elbas</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8875702</dc:identifier> <dc:creator>Persson, Fredrik</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra pensionärer ser på sin motivation och lärandeprocess samt undersöka vad som krävs av en lärare som undervisar äldre elever. I studien har fyra pensionärer intervjuats, undervisats i elbas och observerats. Resultatet från intervjuerna analyserades, kategoriserades och jämfördes därefter med tidigare forskning inom närliggande forskningsområden. Resultaten visar att informanterna initialt hade tydliga och specifika målsättningar med elbasundervisningen och även att de upplever att de behållit dessa genom hela studien. Det framgår att det vid undervisning av denna åldersgrupp är viktigt att ta tillvara på elevernas tidigare erfarenheter, musikaliska preferenser och att undervisningen i stort bör utgå från dessa förutsättningar. Resultatet visar även att lärarens undervisningsskicklighet och hur interaktionen mellan lärare och elev på lektionerna påverkar elevens lärande och motivation. Informanterna har i studien upplevt både kognitiva och motoriska svårigheter samt ett visst mått av självkritik som på flera sätt påverkat deras lärande och motivation.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to examine four retirees’ motivation and learning process while playing bass guitar and also to examine what is required of a teacher when teaching senior students. In the study four retirees has been interviewed, taught basic bass guitar playing and observed while doing so. The results of the interviews were then analyzed, categorized and compared with findings from related fields of research. The results show that the informants initially had clear and specific objectives with the electric bass teaching and also that they felt that they retained these objectives throughout the study. It shows that when teaching students of this age group it’s important to acknowledge the students&apos; previous experiences, musical preferences and that the teaching in general should be based on these conditions. The results also show that the importance of the teacher&apos;s relational skills and how the interaction between teacher and student affects the students’ learning and motivation. The informants in the study experienced that cognitive, motor difficulties and also a degree of self-criticism in several ways influenced their learning and motivation.</dc:description> <dc:subject>pensionärer</dc:subject> <dc:subject>elbasundervisning</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>livslångt lärande</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>seniors</dc:subject> <dc:subject>bass guitar teaching</dc:subject> <dc:subject>lifelong learning</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8877960</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Den publikfriande gymnasieskolan - Marknadiseringens effekter på musiklärarnas arbete</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8877960</dc:identifier> <dc:creator>Andersson, John</dc:creator> <dc:creator>Olin, Anna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Svenska gymnasieskolan har under de senaste decennierna genomgått ett antal reformer som har gjort det lättare för friskolor att etablera sig samt givit elever möjlighet att fritt välja och byta skola. Detta, kombinerat med en minskning av antalet gymnasieelever, har lett till en konkurrenssituation där skolorna måste marknadsföra sig för att vinna elever. Skolan har under de senaste decennierna blivit mer lik en marknad, en utveckling som kallas för marknadisering. Denna uppsats syftar till att ge en fördjupad bild av marknadiseringens konsekvenser på gymnasieskolan, och då främst undervisningen och lärandet. Vår inriktning är mot musiklärare på gymnasieskolans estetiska program, och vi ville ta reda på hur de och deras undervisning påverkas av marknadiseringen, om de som musiklärare är särskilt påverkade samt deras attityder till marknadiseringen. Vi har genomfört kvalitativa fokusgruppintervjuer med gymnasielärare från fyra olika skolor i två olika kommuner; två friskolor och två kommunala skolor. För att tolka vårt resultat har vi bland annat använt oss av begreppen ’professionslogik’ och ’marknadslogik’, vilka innebär olika sätt att se på hur arbete ska genomföras. Vårt resultat visar att marknadiseringen påverkar undervisningen framförallt negativt, att marknadslogiken underminerar lärarnas professionalitet och att eleverna oproblematiskt används som en del av marknadiseringen. Vi kan se en variation i attityder hos lärarna, men framförallt visar resultatet tecken på att marknadsspråket har blivit normaliserat, vilket gör det svårare för lärarna att problematisera den plats marknadslogiken har tagit på professionslogikens bekostnad. Detta gör det lättare för dem att distansera sig från marknadiseringen. Resultatet pekar på att musiklärare påverkas på andra sätt än övriga lärare, men för att stödja detta behövs vidare forskning.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The Swedish upper secondary school has undergone a number of reforms during previous decades which have made it easier for private schools to establish, give students the possibility to choose school, and switch from one school to another. These reforms, combined with a decline in student numbers, have led to a competition in which the schools have to market themselves to win students. The Swedish school has during previous decades transformed into a market, a process called marketisation. The aim of this essay is to give a wider picture of the consequences of marketisation for the Swedish gymnasium, in particular teaching and learning. We focus on music teachers within the esthetic programme of the upper secondary school, and we seek to find out about their attitudes toward marketisation, how it affects them and their teaching. We have carried out qualitative focus group interviews with teachers from four different schools in two different municipalities; two private schools and two run by the municipalities. To interpret our results we have, among other concepts, used ’the logic of professionalism’ and ’the logic of market’. These are two different ideas of how work should be carried out, one connected to the market and one to professionalism. Our results shows that marketisation mainly affects the quality of teaching negatively, that the logic of market undermines the teachers professionalism and that the students, in a un-problematised way, are used as a part of marketing the schools. We see a variation of attitudes among the teachers, but above all the results show signs of the market language being normalised, and therefore making it harder for the teachers to problematise the logic of the market replacing the logic of professionalism. This made it easier for the teachers to distance themselves from marketisation. The result indicates that music teachers are affected in different ways than other teachers, but to support this finding further research is required.</dc:description> <dc:subject>upper secondary school</dc:subject> <dc:subject>Swedish school</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>estetiska programmet. Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>musiklärare</dc:subject> <dc:subject>valfrihet</dc:subject> <dc:subject>konkurrens</dc:subject> <dc:subject>marknadsföring</dc:subject> <dc:subject>gymnasieskolan</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>marketisation</dc:subject> <dc:subject>marketing</dc:subject> <dc:subject>competition</dc:subject> <dc:subject>freedom of choice</dc:subject> <dc:subject>music teachers</dc:subject> <dc:subject>esthetic programme</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8878800</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musiklärare möter barn med AD/HD &quot;...det är ju bara lite galenskap&quot;</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8878800</dc:identifier> <dc:creator>Ragnarsdotter, Amanda</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Efter att själv ha mött barn med diagnosen AD/HD väcktes det ett intresse för hur skolsituationen ser ut för dessa barn idag. Som musiklärarstudent kändes det extra intressant att titta på just musiklektionerna. Denna uppsats syftar till att undersöka hur musiklärare i grundskolan ser på sin egen undervisning av barn med AD/HD samt vilka särskilda metoder de använder i sin undervisning. Studien är byggd på fyra kvalitativa intervjuer med två kvinnliga respektive två manliga musiklärare som arbetat under olika lång tid i grundskolan. I litteraturkapitlet presenteras litteratur som berör olika pedagogiska metoder och vikt läggs vid begreppet inkludering. I resultatet framgår att samtliga musiklärare menar att relationerna till eleverna är det viktigaste i arbetet med barn med AD/HD, och helt avgörande för hur undervisningssituationen fungerar. Förutom betoningen av att ha en god relation till eleven beskriver informanterna olika arbetssätt som de använder i undervisningen. Studien visar variationer i lärarnas olika arbetssätt. De metoder som används påverkas dels av klassrummets utformning och dels på grund av brist på specialpedagogisk kunskap. Till sist framgår det att musiklärarna inte har någon specialpedagogisk utbildning men att de upplever att det ändå ställs krav på viss specialpedagogisk kompetens.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Upon meeting children diagnosed with AD/HD, I found myself interested in what their situation at school looks like today. Being a music teacher myself, I was especially interested in studying this aspect with regards to music lessons. The aim of this paper is to show how music teachers in elementary school regard their work with children with AD/HD and what particular methods they use when they teach. The study is based on four qualitative interviews with two female and two male music teachers, with varying degrees of work experience as elementary school teachers. In the literature review chapter, previous research discussing different pedagogical methods is discussed, and focus lies on the term ”inclusion”. The results show that all of the interviewed music teachers think their relationship with the students is the most important factor when working with children with AD/HD, and a fundamental aspect of the way teaching in class works. In addition to having a good relationship with the students, the interviewees all describe different methods that they use in their teaching. The study shows differences and variation to the teachers’ methods. Which methods they employ is guided by the configuration of the classroom, as well as a lack of knowledge in special education. None of the teachers interviewed in the study have special education qualifications, and yet they feel they are expected to utilize some special educational practices.</dc:description> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>neuropsychiatric disability</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>specialpedagogik</dc:subject> <dc:subject>inkludering</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>AD/HD</dc:subject> <dc:subject>neuropsykiatrisk funktionsnedsättning</dc:subject> <dc:subject>inclusion</dc:subject> <dc:subject>special education</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8879111</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Ethno-Using Borders as Bridges</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8879111</dc:identifier> <dc:creator>Ellström, Linus</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The classrooms of today represents a variety of different cultures, a facet that is often problematized. This research explores how a multicultural context can be used as resource, instead of an obstacle. By investigating this theme, I have been conducting research on the concept of Ethno-camps – trying to identify the key aspects of these, and discuss whether or not these key aspects can be transferred to other forms of music education. The qualitative data for the study was collected between 2015-2016 and is composed of interviews, participant observations and a visual ethnography. Recurring themes of importance found in the data is aspects of cultural diversity, environment, social interaction between participants, learning traditional music by ear or having a peer-learning approach to teaching music. The results discussion features the erudition what the key aspects of Ethno are, but also that an important aspect is the interplay between these aspects. Considering that all these facets are in constant interplay with each other, the true effects of an Ethno could be limited to its own context – thereby making it difficult to be transmitted in its entirety to other settings.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Dagens klassrum representerar en mängd olika kulturer, något som ofta problematiseras. Denna forskning utforskar hur en mångkulturell kontext kan användas som en resurs, istället för ett hinder. För att undersöka detta har jag observerat konceptet Ethno-läger - med syftet att identifiera viktiga aspekter av vad Ethno består av, för att senare diskutera om dessa aspekter är exklusiva för Ethno eller om de går att överföra till andra former av musikundervisning. Denna kvalitativa studie genomfördes mellan 2015-2016, där underlaget för all data som används består av intervjuer, deltagande observationer samt en visuell etnografi. Viktiga teman som återkommer från analysen av denna data är bland annat kulturell mångfald, miljö, den sociala interaktionen mellan deltagare, att lära sig traditionell musik via gehörsinlärning samt ett kamratlärande förhållningsätt till att lära sig musik. I resultatdiskussionen presenteras lärdomarna från vad Ethno är, men också att en viktig aspekt är hur dessa byggstenar samspelar med varandra. Eftersom alla dessa aspekter är i ständigt samspel med varann så finns det en risk att effekten av Ethno är begränsad till sin egna kontext – vilket gör det svårt att överföra till andra former av undervisning.</dc:description> <dc:subject>ethno</dc:subject> <dc:subject>gehörsinlärning</dc:subject> <dc:subject>kamratlärande</dc:subject> <dc:subject>kulturell mångfald</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>traditionell musik</dc:subject> <dc:subject>visuell etnografi</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>cultural diversity</dc:subject> <dc:subject>learning by ear</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>traditional music</dc:subject> <dc:subject>peer-learning</dc:subject> <dc:subject>visual ethnography</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8881440</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Från körledare till körpedagog – En studie om körledares syn på sångtekniska frågor i kör</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8881440</dc:identifier> <dc:creator>Svensson, Mattias</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att belysa körledares syn på olika sångtekniska frågor i kör, och vad de menar krävs för att kunna sjunga så bra som möjligt i kör. För att uppnå syftet med studien är den gjord genom metoderna enkät och kvalitativ intervju med tre körledare. Studien visar att körledarna ser sångtekniken som en grund dels för att körsångarnas röster ska må så bra som möjligt, men också för att nå ett konstnärligt och estetiskt ideal: en homogen körklang. Det är detta ideal som ofta avgör vilken sångteknik och vilket arbetssätt som är fördelaktigt i klassisk körsång. Körledarna ser det därför som att de har ett viktigt ansvar för körsångarnas sångteknik, men också ett ansvar för olika förutsättningar som ligger utanför sången i sig men som de menar ändå påverkar den sångliga förmågan. Det är förutsättningar som handlar om såväl köruppställning som körsångarnas trivsel och självförtroende.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to shed light upon choral conductors’ views of various singing technical issues in choir singing, and what they mean is necessary to be able to sing as well as possible in a choir. For this purpose, the study has been performed using a poll as well as through qualitative interviews with three choral conductors. The study shows that choral conductors see singing technique partly as a means to maintain the best possible vocal health, but also as one to achieve an aesthetic ideal: a homogenous sound quality. It is this ideal that often determines the singing technique and method that is advantageous in classical choir singing. The choral conductors therefore feel that they have an important responsibility for the choir singers’ singing technique, but also that they have a responsibility for various prerequisites that are not directly linked to singing technique, but that they mean still affect the capability to sing. These prerequisites regard formation of the choir as well as the choir singers’ well-being and self-confidence.</dc:description> <dc:subject>Estetiska ideal</dc:subject> <dc:subject>Körsång</dc:subject> <dc:subject>Köruppställning</dc:subject> <dc:subject>Trivsel</dc:subject> <dc:subject>Sångteknik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Aesthetic ideals</dc:subject> <dc:subject>Choir Singing</dc:subject> <dc:subject>Choir Formation</dc:subject> <dc:subject>Well-being</dc:subject> <dc:subject>Singing Technique</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8882027</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>En palett av metoder - en kvalitativ intervjustudie av fyra musiklärare om hur de anpassar musikundervisningen i grundskolan för elever med rörelsenedsättning.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8882027</dc:identifier> <dc:creator>Johansson, Viktor</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Music is a compulsory subject in Swedish elementary schools. This study presents the results of four music teachers&apos; experiences in adapting music education for students with mobility impairments and their views on making it more inclusive and accessible for them. Through qualitative interviews, I have found that these teachers&apos; attitudes towards students, as well as efficient practices, are consistent with the laws and regulations for inclusion and accessibility in Swedish school. The study shows that there is currently no easily accessible and collective knowledge for music teachers who need advice and support when adapting music education and making it more inclusive. The study also indicates that a complete picture of how it is in Swedish schools in general is lacking and more information about how to adapt music education should be made available to music teachers.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Musik är ett obligatoriskt ämne för alla elever i grundskolans senare del (åk 7-9). Denna studie presenterar fyra musiklärares erfarenheter i, och syn på, att anpassa musikundervisningen för elever med rörelsenedsättning så den blir inkluderande och tillgänglig även för elever som har motoriska svårigheter. Genom kvalitativa intervjuer har jag fått fram att dessa lärare har ett förhållningssätt mot eleverna samt väl fungerande arbetsmetoder som stämmer överens med de lagar och förordningar som finns i svensk skola gällande inkludering och tillgänglighet. Studien visar att det inte finns någon enkelt tillgänglig och samlad kunskap för de musiklärare som behöver råd och stöd i hur man ska anpassa musikundervisningen för att göra den mer tillgänglig. Vidare visar studien att det saknas en större helhetsbild av hur det ser ut i Sveriges skolor generellt samt att mer information kring anpassning i ämnet musik bör finnas tillgänglig för musiklärare.</dc:description> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>adaptations</dc:subject> <dc:subject>inclusion</dc:subject> <dc:subject>mobility impairments</dc:subject> <dc:subject>disabilities</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>anpassningar</dc:subject> <dc:subject>inkludering</dc:subject> <dc:subject>rörelsenedsättning</dc:subject> <dc:subject>funktionsnedsättning</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8915031</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Sångares handlingsutrymme i ensembleundervisningen - en kartläggning av hur instrumentspecifika instruktioner och samtalstid fördelar sig i ensembleundervisning på det estetiska programmet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8915031</dc:identifier> <dc:creator>Hatanmaa, Andrea</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Utgångspunkten till denna studie var att undersöka sångares handlingsutrymme i ensembleundervisningen. Frågeställningarna som ramar in arbetet berör fördelningen av instrumentspecifika instruktioner mellan instrumentgrupperna, hur detta ter sig och vilka förutsättningar som står till grund för dem. Studien utforskar även fördelningen av taltid mellan tjejer och killar i ensembleundervisningen samt förutsättningar för platstagande och handlingsutrymme. Studien utfördes på tre olika estetiska program där fyra ensemblelärare intervjuades och fyra ensemblelektioner observerades under februari och mars månad 2017. De huvudsakliga resultaten för föreliggande studie påvisar tendenser om att fördelningen av instrumentspecifika instruktioner i en ensemblesituation på det estetiska programmet grundar sig delvis i lärarens individuella ämneskunskaper och huvudinstrument samt elevernas förkunskaper. Utöver detta visade det sig att en stark förutsättning för själva undervisningssituationen är en reproduktion av rådande genusförhållanden som visar sig i att såväl lärarnas och elevernas val av instrument är könskodade. Däremot i relation till taltid påvisar resultatet inga synbara skillnader i tjejer och killars platstagande genom att yttra sig under lektionstid.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The premise for the study was to research singers’ capacity for action in the context of contemporary classroom ensemble. The research questions that frame the present study concern the division of instrument specific instructions between the different groups of instruments in the contemporary classroom ensemble, and further what this looks like and which premises that ground the division. In addition the study also researches the division of speaking turns between girls and boys in the classroom ensemble and premises for spatiality and capacity for action. Data was collected by observation and interviews where four music teachers teaching classroom ensemble participated, at three different upper secondary schools, during February and March 2017. The results of the present study indicate that the division of instrument specific instructions are highly based on the music teachers’ individual subject knowledge and main instrument in addition to the students’ prior knowledge. Beyond this the study shows that a strong premise for the contemporary classroom ensemble is a reproduction of current gender norms in relation to that both teachers and students choice of instruments are highly gendered. However in relation to claiming space through speaking turns the present study does not show any apparent differences between girls and boys’ use of speaking turns in the classroom.</dc:description> <dc:subject>ensembleundervisning</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>handlingsutrymme</dc:subject> <dc:subject>instrumentspecifika instruktioner</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik classroom ensemble</dc:subject> <dc:subject>capacity for action</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>instrument specific instructions</dc:subject> <dc:subject>singing</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8915382</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikundervisning för nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet- en studie om musiklärares didaktiska förhållningssätt i mötet med språkintroduktionselever i musikklassrummet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8915382</dc:identifier> <dc:creator>Viktorsson, Lydia</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I och med min utbildning till lärare i musik- och svenska som andraspråk vill jag låta dessa ämnesområden sammanfläta i mitt examensarbete. I och med den flyktingström som påverkat hela vårt land har skolsituationen i Sverige förändrats. Antalet nyanlända elever i skolan har ökat och många av dem ska få undervisning i musik. Detta är ett uppdrag som musiklärare inte varit beredda på. Därför är syftet med studien att undersöka hur musiklärare utformar musikundervisning för nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet. Vilka faktorer påverkar utformandet av undervisningen? Hur arbetar musiklärare utifrån ett språkligt perspektiv? Hur kan en sång språkligt bearbetas men också leda till elevers identitetsutveckling? Studien har en kvalitativ ansats. Genom observationer av musikundervisning och intervjuer med musiklärare visar resultaten att många musiklärare upplever uppdragsbeskrivningen som otydlig och att förutsättningarna är dåliga för att bedriva musikundervisning för språkintroduktionselever. Dock ser musiklärarna mötet med språkintroduktionseleverna som berikande och en tillgång för vårt samhälle. Studiens slutsats är att organisationen kring språkintroduktionseleverna verkar behöva förändras för att en likvärdig utbildning ska kunna ges alla elever. Nyckelord: Identitet, musik, nyanlända elever, språkinriktad musikundervisning.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">In my education, to be a teacher in music and Swedish as a second language, I want these subjects intertwine in my degree project. With increase of refugees in our country, the school situation has changed. The number of new arrivals in school has increased and many of them will be taught in music. This is an assignment that music teacher has not been prepared for. Therefore, the aim of the study is to investigate how music teachers design their music education for newly arrived students in the language introduction program. What factors influence the design of the teaching? How does music teachers work from a linguistic perspective? How can a song be processed linguistically but also lead to student identity development? The study has a qualitative approach. Through observations of music teaching and interviews with music teachers, the results show that many music teachers experience the assignment description as unclear and that the conditions are bad for conducting a music education for students in the language introduction program. However, the music teachers find the meeting with these students enriching and see them as an asset for our society. The conclusion of the study is that the organization for language introduction students seems to have to change in order for an equivalent education to be given to all students. Keywords: Identity, Language-oriented music education, Music, New arrivals.</dc:description> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Identitet</dc:subject> <dc:subject>Musik</dc:subject> <dc:subject>Nyanlända elever</dc:subject> <dc:subject>Språkinriktad musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Identity</dc:subject> <dc:subject>Language-oriented music education</dc:subject> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>New arrivals</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8909539</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att förstärka eller inte att förstärka, det är frågan.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8909539</dc:identifier> <dc:creator>Joensen, Alvi</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Detta examensarbete är en undersökning av förstärkning av klassisk gitarr. Ett antal olika metoder tas i bruk: en litteraturstudie ger en första orientering som kompletteras med ett flertal intervjuer med professionella gitarrister och ljudtekniker. Författarens egen erfarenhet aktiveras genom en rekonstruktion av tidigare upplevelser av att arbeta med inspelning och förstärkning av instrumentet. Slutligen redovisas en serie test av olika utrustning som genomfördes tillsammans med en annan gitarrstudent och en lärare i ljudteknik vid Musikhögskolan i Malmö. Slutsatserna är att det finns ett antal olika lösningar som kan införskaffas till överkomligt pris som ger tillfredsställande resultat samt att denna teknologi borde användas i större utsträckning.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This thesis is an inquiry concerned with classical guitar amplification. A number of different methods are applied: a survey of literature on the topic is complemented with a series of interviews. The experience of the author is addressed through a reconstruction of earlier experience and finally, a series of tests are carried out together with a fellow guitar student and a teacher in studio technologies at the Malmö Academy Music. The conclusions are that there are a number of affordable but rather satisfactory ways of amplifying the classical guitar today and that this technology should be put to more extensive use.</dc:description> <dc:subject>Amplification</dc:subject> <dc:subject>audio technology</dc:subject> <dc:subject>classical guitar</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8914199</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Om att öva med och utan instrument – en studie i hur fyra professionella saxofonister övar med och utan sitt instrument i händerna</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8914199</dc:identifier> <dc:creator>Ulfsson, Hugo</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate how four jazz saxophonists practice without their instruments. The focus of the study is the type of exercise without the instrument that can be related to concepts like mental practice and visualization. To see how they practice without the saxophone this type of exercise must be related to their practice with the saxophone, hence the title and research area of this study. Four professional jazz saxophonists were interviewed and the results from the interviews were analyzed, categorized and compared with previous research and topic-related material. The results of this study show that my informants use exercise without the saxophone to varying extent, but generally not as a conscious strategy. Exercise without the instrument is a kind of practice that can improve the performance in practice with the instrument, especially in memorizing music, but only if mental exercise without the instrument is used as a complement, not a substitute, to physical practice with the instrument.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med den här studien är att undersöka hur fyra jazzsaxofonister övar utan sitt instrument. Studiens fokus är den typ av övning utan instrument som kan relateras till begrepp som mental övning och visualisering. För att se hur informanterna övar utan saxofonen måste denna typ av övning relateras till deras övning med saxofonen, därav studiens titel och forskningsområde. Fyra professionella jazzsaxofonister intervjuades och resultatet från intervjuerna analyserades, kategoriserades och jämfördes med tidigare forskning och ämnesrelaterade material. Resultaten av studien visar att saxofonisterna jag intervjuade använder övning utan saxofonen i olika utsträckning, men generellt inte som en medveten strategi. Övning utan instrument är en typ av övning som kan förbättra prestationen i övning med instrumentet, framför allt memorering av musik, men bara om mental övning utan instrumentet används som ett komplement, inte som ersättning, till fysisk övning med instrumentet.</dc:description> <dc:subject>practice without the instrument</dc:subject> <dc:subject>mental practice</dc:subject> <dc:subject>Practice</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>jazz</dc:subject> <dc:subject>saxofon</dc:subject> <dc:subject>visualisering</dc:subject> <dc:subject>musikaliskt bildspråk</dc:subject> <dc:subject>inre gehör</dc:subject> <dc:subject>övning utan instrument</dc:subject> <dc:subject>mental övning</dc:subject> <dc:subject>Övning</dc:subject> <dc:subject>inner hearing</dc:subject> <dc:subject>musical imagery</dc:subject> <dc:subject>visualization</dc:subject> <dc:subject>saxophone</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education.</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8914215</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Produco - Det sociala samspelet mellan musikproduktionselever</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8914215</dc:identifier> <dc:creator>Thorpenberg, Jonathan</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna kvalitativa forskningsstudies syfte är att undersöka vad som motiverar ungdomar till att börja producera musik och att sedan söka musikproduktion som huvudsaklig inriktning på gymnasiet. Studien syftar även till att ta reda på hur dessa elevers motivation till att producera musik sedan påverkas av sina klasskamraters olika bakgrunder och kunskapsnivåer samt det sociala samspelet i en musikproduktionsklass. I studien intervjuas också en gymnasielärare för att ge perspektiv på elevernas svar samt för att undersöka hur man som lärare i musikproduktion på gymnasiet kan lägga upp sin undervisning i ett klassrum med många olika bakgrunder, ambitioner och kunskapsnivåer så att eleverna får utlopp för sin egen kreativitet. I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra elever som går tredje året på gymnasiet på två olika skolor samt en gymnasielärare i ämnet musikproduktion. Resultatet lyfter bland annat fram hur det egna musikintresset och ett socialt samspel mellan klasskamrater påverkar elevernas motivation samt den relationella pedagogikens innebörd i undervisning av musikproduktion på gymnasiet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this qualitative study is to examine what motivates young people to start producing music and what later leads them to choose music production as their main profile in upper secondary school. The purpose is also to examine how these students motivation towards producing music is influenced by their classmates different backgrounds, levels of knowledge and the social interplay within a class of music production students. Finally, the purpose of this study is to examine how a music production teacher in upper secondary school can structure his/hers education so that all students of a class, regardless of background, level of knowledge and genre gets an outlet for their creativity. In the study, four students that have chosen music production as their main profile and are currently in their third and final year of their education have been interviewed. To provide perspective to the students answers in these interviews, a music production teacher has also been interviewed. The results of the study highlights how the students own interest in music and the social interplay within the class affects their motivation towards producing music themselves and how relational education methods can be applied when teaching music production in upper secondary school.</dc:description> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>Producing</dc:subject> <dc:subject>Music production</dc:subject> <dc:subject>Motivation</dc:subject> <dc:subject>Music Education Motivation</dc:subject> <dc:subject>Musik produktion</dc:subject> <dc:subject>Producera</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8914637</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Extra anpassningar i musikundervisningen. Utvärdering av ett digitalt undervisningsmaterial</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8914637</dc:identifier> <dc:creator>Rosenqvist, Marie</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie undersöker hur ett digitalt undervisningsmaterial i skolämnet musik kan fungera för elever som är i behov av extra anpassningar (stödinsatser). Tre metoder har använts för att få en djupare förståelse av elevernas åsikter om det digitala materialet och undervisningsformen. Dessa är frågeformulär/logg, intervjuer och egen dagbok. Frågeställningarna som undersökts är: Hur beskriver informanterna sina upplevelser av enskilda arbetsformer och ett digitalt studiematerial i musikundervisningen? Vilka är informanternas beskrivningar av hur de tolkade instruktionerna i undervisningsmaterialet? Varje elev har fått i uppgift att läsa på om lektionerna, öva på sitt instrument och svara på frågor (om lektioner och material) i loggboken. Efter tre lektioner med enskilt arbete har elevernas individuella och gemensamma spel i ensemble bedömts. Uppgiften har gått ut på att eleven ska utveckla sina förmågor i sång, piano eller gitarr och elbas under arbetsområdet ensemblespel. Resultaten visar bland annat att undervisningssättet skapade möjlighet för eleverna att koncentrera sig och öva i lugn och ro, dessutom uppnådde eleverna i studien godkända betyg enligt kunskapskraven för E i piano- och elbasspel.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study examines how a digital teaching material in the school subject music can work for students who are in need of additional adjustments (support measures). Three methods have been used to gain a deeper understanding of the student’s opinions about the digital material and teaching methods. Theese are questionnaire/log book, interviews and a diary. The issues examined are: How do the interviewees describe their experiences of individual work and digital learning in music? What are the informants descriptions of how they interpreted the instructions in the teaching material? Each student has been assigned to read about the lessons, practice their instruments and answer the questions (about the lessons and materials) in the log book. After three lessons with individual work, the students individually and collectively have been assessed in ensemble. The task has been for students to develop their abilities in singing, piano or guitar and bass in the work area ensemble. The results show that the teaching method created the opportunity for the students to concentrate and practice in peace and quiet , in addition to this the students managed to achieve a passing grade in piano and bass.</dc:description> <dc:subject>extra adjustments</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik Digital music lessons</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Extra anpassning</dc:subject> <dc:subject>kvalitativ undersökning</dc:subject> <dc:subject>digitala musiklektioner</dc:subject> <dc:subject>qualitative methods</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8914777</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”Oj, du har en annan uppfattning” Gymnasielärare i musik och deras syn på demokrati- /värdegrundsuppdraget och kunskapsuppdraget</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8914777</dc:identifier> <dc:creator>Gustavsson, Evelina</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studien undersöker tre gymnasielärare i musik och deras syn på skolans två huvudsakliga uppdrag: kunskapsuppdraget och demokrati- och värdegrundsuppdraget, som ämnar förbereda barn och ungdomar för deras inträde i samhällets normer och ett arbetsliv. Undersökningar visar att lärare misslyckas med demokrati- och värdegrundsuppdraget där en bidragande orsak varit att det har skett en förändring i demokrati- och värdegrundsuppdraget roll i de senaste ämnesplanerna vilka endast har kunskap i fokus. Undersökningarna visar även att lärare saknar pedagogiska verktyg och metoder för att inkludera värdena i sin undervisning. Syftet med föreliggande studie har varit att genom kvalitativa intervjuer med tre musiklärare på gymnasiet undersöka hur de upplever och beskriver det praktiska arbetet med skolans demokrati-och värdegrundsuppdrag. Sju aspekter på studiens forskningsfråga har därefter lagts fram. Studiens tre musiklärare menar initialt att de ser på demokrati och värdegrund som en självklarhet i sin undervisning men det framkommer intressanta perspektiv på denna uppfattning. Det rör sig om huruvida dessa begrepp är självklara för att de är vedertagna men att de därav saknar tydliga definitioner eller att de är självklara på grund av att lärarna reflekterat mycket kring begreppen. Det går att göra en koppling mellan den skolan där musikläraren saknar ett kollegialt sammanhang där det förs ett samtal kring värdegrund och demokrati och denna lärares antydan att den saknar pedagogiska verktyg och metoder för att undervisningen ska genomsyras av dessa värden. Där det kollegiala samtalet däremot är en naturlig del av skolvardagen är värdena en mer naturlig del i lärarnas medvetande. I en sådan diskussion uppstår viktiga perspektiv som kan vidga den kollektiva förståelsen för begreppen men även skapa en gemensam sådan. I ett sådant möte möjliggörs även uppbyggandet av ett långsiktigt arbete där alla lärare upplever ett ansvar att värna om uppdraget. Det finns många praktiska svårigheter med uppdraget och för att lyckas med det framgångsrikt behöver lärare tid för att tillsammans hitta metoder för att involvera dem i undervisningen. Utan sådant samarbete hotas demokrati- och värdegrundsuppdraget förlora sin viktiga inverkan på barn och ungdomar.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The study examines three teachers of music in upper secondary school and their views on the school&apos;s two main tasks: the knowledge mission and the democracy and the fundamental values mission, which aim to prepare children and adolescents for their entry into the norms of society, and future careers. Studies show that teachers fail with the democracy and fundamental value mission, where a contributing reason is that there has been a shift in the mission in the latest curriculum, which focuses only on knowledge. Also, studies indicate that teachers lack pedagogical tools and methods to include the values in their teaching. The purpose of this study has been to investigate, through qualitative interviews with three music teachers in upper secondary school, how they perceive and describe the practical work of the school&apos;s mission of democracy and fundamental values. Seven aspects of the study&apos;s research question are thereafter presented. In the result, the three interviewees initially argue that they are viewing democracy and fundamental values as elementary in their teaching, but there is an interesting perspective on this opinion. It is a matter of whether these concepts are viewed as elementary because they are commonly used in speech but in reality lack clear definitions or; that they are elementary because the teachers have reflected a lot on the concepts. A connection can be made between the school where the music teacher lacks a collegial context where a conversation about fundamental values and democracy is held and the teacher&apos;s confession that it lacks educational tools and methods for the teaching to be saturated by these values. However, where the collegial conversation is a natural part of the school, values are a more natural part of the teachers&apos; awareness. In such discussion, important perspectives emerge that can broaden the collective understanding of the concepts but also create a common one. In such a meeting, long-term work also enables all teachers to take responsibility for the assignment. There are many practical difficulties with the missions and to succeed successfully, teachers need time to collectively find methods to involve them in teaching. Without such cooperation, the democracy and fundamental values mission is threatened to lose its important impact on children and adolescents.</dc:description> <dc:subject>Demokrati</dc:subject> <dc:subject>Gymnasieskola</dc:subject> <dc:subject>Kvalitativa intervjuer</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Värdegrund</dc:subject> <dc:subject>Ämnet musik. Democracy</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Fundamental Values</dc:subject> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Qualitative Interviews</dc:subject> <dc:subject>Upper Secondary School</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8914788</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Samtal som belyser och tydliggör - En kvalitativ studie om ledarens stödjande funktioner i ensemblen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8914788</dc:identifier> <dc:creator>Marcos, Marie-Christine</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studiens syfte är att undersöka ensembledeltagares perspektiv på hur lärarledda ensemblesituationer kan se ut och vad som stödjer och påverkar dess arbete samt klimat. Frågeställningarna har skapats utifrån de upplevelser och funderingar jag har inom samma område utifrån rollen som elev och ensembledeltagare. Jag har sedan sökt svar på dessa forskarfrågor genom fyra intervjuer. Litteraturen som bakgrund ställs i förhållande till studiens resultat och skapar en grund för diskussionen. Undersökningen visar på att ledarens stödjande funktioner innefattar samtal som tjänar olika syften samtidigt. Ledarens regelbundna samtal med tydliggöranden och feedback ökar gruppens förståelse av arbete och skapar ett stödjande klimat. Där hör även till att ledaren möter individens förståelse av sitt arbete samt dess känsla av delaktighet, väsentlighet och gemenskap i samarbetet. Eftersom ensemblekontexter varierar, skiftar gruppens behov och likaså individernas behov. Ibland är det ledarens primära undervisningsfokus och instrumentkunskap som kan skapa ojämställdhet i samtalen och konstruera uppdelningar i gruppen. Där behöver ledaren se till att skapa vägar som subjektifierar, inspirerar och synliggör alla likvärdigt i arbetet och balanserar elevers olika behov – via samtal.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to explore how ensemble participants view teacher led ensemble contexts in regards to what they might look like, but also to what supports and affects the group work as well as the social climate. The primary research questions have derived from experiences and issues within the field of which I have participated as a student and member of the ensemble. These questions have been explored through four interviews. The literature will be set in relation to the results of the study and serve as groundwork for the discussion. The study shows that the supporting functions of the leader entail the use of discourse, that serves different purposes simultaneously. The frequent use of discourse including its explicit clarifications and feedback shapes the groups’ understanding of the tasks and creates a supportive ambience. Likewise, it requires meeting the individual’s understanding of its tasks within the group work, together with its feel of participation, importance and community within the collaboration. Since ensemble contexts vary, the needs of the group shift as well as the needs of the individuals. Occasionally, the leader’s primary teaching focus and the lack of expertise of some instruments may shape discourse inequities that could result in divisions of the group. Thus, the leader has to implement ways to approach and subjectively inspire and acknowledge everyone equally, and balance the distinctive needs of the individuals’- through discourse.</dc:description> <dc:subject>The needs of the individual</dc:subject> <dc:subject>The needs of the group</dc:subject> <dc:subject>Discourse</dc:subject> <dc:subject>Ensemble Leadership</dc:subject> <dc:subject>Leader</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik. Ensemble</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>jämlik</dc:subject> <dc:subject>tydliggöra</dc:subject> <dc:subject>stödja</dc:subject> <dc:subject>individens behov</dc:subject> <dc:subject>gruppens behov</dc:subject> <dc:subject>feedback</dc:subject> <dc:subject>samtal</dc:subject> <dc:subject>ensembleledning</dc:subject> <dc:subject>ensemble</dc:subject> <dc:subject>ledare</dc:subject> <dc:subject>To support</dc:subject> <dc:subject>Clarify</dc:subject> <dc:subject>Equal</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8914918</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Humor i musikundervisningen. En studie i hur musiklärare använder humor i sitt yrkesutövande samt vilken inverkan detta har på undervisningen för musikstuderande elever på gymnasiet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8914918</dc:identifier> <dc:creator>Nilsson, Per</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Den här studien behandlar musiklärares användande av humor i sitt arbete samt vilken inverkan undervisningen. Genom kvalitativa intervjuer med musiklärare och elever på estetiska programmet, undersöks användandet av humor och dess effekter på undervisningen. Den data som intervjuerna genererade jämfördes och analyserades med hjälp av relevant litteratur som behandlar humor och undervisning, detta för att kunna utforska ämnet på ett adekvat sätt. Resultaten som togs fram var att lärarna använder humor för att skapa en stimulerande och konstruktiv läromiljö, dämpa negativa känslor som är sammankopplade med musikalisk prestation samt öka elevernas förmåga att samarbeta inom gruppen. Studien visar även att humor bidrar till en positiv relation mellan lärare och elev.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study is about music teachers use of humour in the classroom and how the students respond to it. Furthermore, this study shows how humour affects the teaching in general. With qualitative interviews held with music teachers and students at a high school within the Arts programme, the use of humour and its effects on teaching is examined. The interview data was compared and analysed together with current literature on humour and teaching, this to be able to explore the field in a sufficient way. The main results were that the teachers use humour to create a stimulating and constructive teaching environment, thus reducing negative emotions connected to the musical performance and enhancing the students’ ability to cooperate within a group. The study also concluded that humour promotes a positive relationship between the teacher and the student.</dc:description> <dc:subject>humour</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>teaching</dc:subject> <dc:subject>social interaction</dc:subject> <dc:subject>educational science humor</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>sociala relationer</dc:subject> <dc:subject>socialt samspel</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8914973</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Trumslagare på boll. Kan pilatesbollen förbättra en trumslagares dåliga hållning?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8914973</dc:identifier> <dc:creator>Arnesson, Herman</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I detta arbete undersöks varför många trumslagare trots lång utbildning och hög musikalisk nivå har problem med sitthållning som leder till ryggsmärtor. Syftet är dels att förstå varför, dels att se om man kan förbättra situationen med hjälp av att öva trumset sittandes på Pilatesboll istället för trumpall. Arbetet grundar sig på en kvalitativ intervju med fokusgrupp samt aktionsforskning med samma deltagare. Resultatet visar att ergonomi och hållning är ett nedprioriterat ämne bland trumslagare samt att pilatesbollsövning bygger muskler snabbt och effektivt. Slutsatsen är att pilatesbollssövning är en tydlig form att öva på sin hållning då det öppnar upp för att öva avancerad musik samtidigt som man övar hållning, något som inte går alls lika lätt på trumpall. Man ska dock se till att ha rätt storlek på bollen.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study examines why many drummers despite higher education have problems with posture which lead to back pain. The purpose is to investigate and understand why, and to see if it is possible to improve the posture by practicing the drum set sitting on a pi- lates ball instead of on the ordinary drum stool. The paper is based on a qualitative study conducted with music students as informants. The results show that ergonomics and posture is widely low prioritized amongst drummers, and practicing on a pilates ball builds muscles very effectively. The conclusion shows that pilates ball practice makes a clear form of practicing that opens for advanced musical practice meanwhile focusing on your posture, a practice that doesn’t work well at all on a drum stool. Just make sure you have the right size on the ball.</dc:description> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Trumslagare</dc:subject> <dc:subject>Musiker</dc:subject> <dc:subject>Hållning</dc:subject> <dc:subject>Ergonomi</dc:subject> <dc:subject>Pilatesboll</dc:subject> <dc:subject>Träning</dc:subject> <dc:subject>Övning</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Drums</dc:subject> <dc:subject>Drummer</dc:subject> <dc:subject>Posture</dc:subject> <dc:subject>Ergonomics</dc:subject> <dc:subject>Musicians</dc:subject> <dc:subject>Pilates ball</dc:subject> <dc:subject>Workout</dc:subject> <dc:subject>Practice</dc:subject> <dc:subject>Trummor</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8914982</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Virtuella miljöer i musikundervisning. En studie om att applicera virtual reality i en instrumentallektion</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8914982</dc:identifier> <dc:creator>Norrman, Patrik</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie syftar till att genom en undersökning med tio informanter skapa en uppfattning om hur virtual reality kan appliceras i en lektion för elbas. Studien genomfördes med tio elbasister, som både är verksamma lärare eller musiker på både professionell- och amatörnivå. Studien är utformad ur ett kvalitativt forskningsperspektiv och är baserad på intervjuer om de tio elbasisternas upplevelser av ett virtuellt moment i form av en virtuell konsert inför en virtuell publik. Då momentet är nyskapat och iscensatt finns även en ansats mot experimentell forskning och aktionsforskning. Resultatet visar en enhetligt positiv inställning till hur verktyget kan användas ur ett pedagogiskt perspektiv. Faktorer som motivation bearbetning av scenskräck är återkommande tema som diskuteras.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study aims at creating an idea of how virtual reality can be applied in a lesson for electric bass through a survey of ten informants. The study was conducted with ten informants, who are teachers and/or musicians at both professional and amateur levels, from a qualitative research perspective and based on interviews from ten electric bassists&apos; experience of a virtual concert with a virtual audience. As the moment has been innovated and staged. The study also has an experimental and action research approach. The result shows a common positive attitude towards how the tool can be utilized from an educational perspective, and factors such as motivation and stage fears are recurring themes discussed.</dc:description> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>virtual music</dc:subject> <dc:subject>digital literacy</dc:subject> <dc:subject>digital lärmiljö</dc:subject> <dc:subject>digital kompetens</dc:subject> <dc:subject>IT</dc:subject> <dc:subject>virtuellt musicerande</dc:subject> <dc:subject>virtual reality</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik. digital environments</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8914998</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Flöjtpedagogiskt undervisningsmaterial i Sverige förr och nu - En studie om vilka undervisningsmaterial som använts i Sverige i tvärflöjtsundervisning, på vilket sätt det använts, samt vad materialen innehåller idag och tidigare</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8914998</dc:identifier> <dc:creator>Melander, Ida</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie var att undersöka vilket pedagogiskt material flöjtärare i Sverige använder idag. Syftet var också att se vad materialet innehåller och fokuserar på samt att se på vilket svenskt material som använts historiskt och därefter jämföra de olika materialen. Det analyserade materialet går tillbaka till andra hälften av 1800-talet fram till idag. Detta val är motiverat av det faktum att 1847 var året den moderna flöjten, som användes i symfonisk musik idag, konstruerades och började undervisas (Ljungar-Chapelon, 2014a). Tidigare forskning, rörande historiska flöjtskolor, flöjtpedagogik, flöjtrepertoar och generell flöjtkultur i Sverige influerat av ett centraleuropeiskt flöjtideal på andra hälften av 1800-talet, kommer att presenteras. Här kommer bland annat ett stort fokus ligga på den svenska flöjtamatören Gustaf Widegren och hans tankar om flöjtundervisning. Metoder som används för genomförandet av studien består av kvalitativa intervjuer med flöjtlärare som arbetar i musikskolor runt om i Sverige samt en separat dokumentanalys. Denna studie visar att flöjtlärare idag använder mycket olika material med varierat fokus. Skillnaden mellan historiskt material för flöjt är signifikant jämfört med idag använda material, där den tidigare fokuserar på ett bredare utbud av tekniska övningar och snabbare progression, och sistnämnda mer fokuserar på musikalitet och repertoarkännedom, blandat med lättare tekniska övningar.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this study was to examine which educational material for flute, teachers in Sweden use today. The aim was also to see what the focus of the content is, and to see which Swedish method books that has been used historically and to make a content comparison. The examined material goes back to the second half of the 19th century up to today. This selection is justified by the fact, that 1847 was the year when the Boehm flute, used in symphonic music today, was constructed and began to be taught (Ljungar-Chapelon, 2014a). Previous research is presented ordered by historical method books, and the influence of Central European flute ideas on Swedish flute culture of the second half of the 19th century. Herein a major focus will be on the Swedish flute amateur Gustaf Widegren and his thoughts on flute-education. The method used for the implementation of the study consists of four qualitative interviews with active flute teachers working in music schools around Sweden, and of a separate document analysis. This study shows that flute teachers today use very different materials with a varied focus. The difference between historical educational material for flute is significant compared with today’s, where the former focuses on a wider variety of technical content, in greater detail and faster progression, and the latter focuses on musicality and playing, interspersed with lighter technical aspects.</dc:description> <dc:subject>Flöjt</dc:subject> <dc:subject>Tvärflöj</dc:subject> <dc:subject>Flöjtpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Svensk flöjthistoria</dc:subject> <dc:subject>Flöjtmaterial</dc:subject> <dc:subject>Flöjtmetodik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Flute</dc:subject> <dc:subject>Flute education</dc:subject> <dc:subject>Swedish flute history</dc:subject> <dc:subject>Flute material</dc:subject> <dc:subject>Flute methodology</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8913003</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Titta på händerna?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8913003</dc:identifier> <dc:creator>Isaksson, Elin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Som barnkörledare har jag tänkt på vad barnen egentligen förstår av dirigering. Ibland reagerar barnen på alla gester och ibland inte på några. Som yrkesverksamma körledare, dirigenter eller pedagoger kan vi dra nytta av att veta vad barnen faktiskt tar till sig och intressant vilken information barn i barnkör får ut av dirigering. Dessutom är det intressant att veta hur dirigenter arbetar för att öka förståelsen för slagteknik och gestik i sina barnkörer. För att undersöka dirigeringens betydelse har fem barnkörledare med kyrkomusiker-eller musiklärarutbildning i mellersta och södra Sverigeintervjuats. Resultatet är uppdelat i två delar där den första består av konkreta metoder dirigenterna använder sig av i sin barnkörsverksamhet. Slagtekniska moment, förebildande, att mima med, pianots roll och instuderingsmetoder. Den andra delen består av dirigenternas mer personliga uppfattning omdirigeringens betydelse. Denna kategori är indelad i; skillnad på gestik och slagteknik, barnens förståelse för gestik och slagteknik, närhet till dirigering, barnens förutsättningar, samarbeten och vad får barnen med sig? I denna uppsats diskuteras skillnaden på gestik och slagteknik och vilken funktion det har på barnkörens respons. Dirigering innefattas både av klassisk slagteknik, det som sitter i händerna, och gestik, det som sitter utanför händerna. Båda delar är lika viktiga för det musikaliska resultatet men slagtekniken behöver tränas in med barnen. Moment som insatser, fermat, slutkonsonanter och avslag behöver regelbundet övas med barnen för att de ska förstå dess fulla innebörd medan dynamik och agogik inte behöver övas utan innefattas i gestiken. Nyckelord: barnkör, dirigering, gestik, slagteknik, musikundervisning</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">As a children’s choir conductor, I have thought about what the children really understand about the conducting. Sometimes the children are with me in the gestures and sometimes not. As a professional conductor, choir leader or pedagogue youcan take advantage of knowing what the children actually understand and do not understand. What information do children understand when they are conducted? And how do conductors work to increase understanding of conducting and gestures? To investigate this five children’s choir conductors,with church music or music teacher education in the middle and southern Sweden, have been interviewed. The result is divided into two parts, the first with methods used by the conductors in their work with children’s choirs. This includes,conducting techniques,vocal imitation,to mouth or not, how to use the piano and methodsof rehearsing. The second part refers to the conductors&apos; more personal perception of the importance of conducting. This category is divided into; difference between gesture and beat, children’s understanding of conducting, relations to conducting, children’s qualification, collaborations and children’s experiences. This essay discusses the difference between gesture and conducting technique and what function it has on the children’schoir sound. Conducting include both classical beat technique, which is the handmovements, and gesture, which is everything but the hands. Both parts are important for the musical result but the beat and conducting technique must be practiced with the children regularly. Aspects like beginnings, fermatas, endconsonants and exits needto be regularly practiced with the children to understand it&apos;s full meaning while dynamics and agogics are not necessary to practice since they areincluded in the gesture. Keywords: children&apos;s choir, conducting, gesture, music education</dc:description> <dc:subject>musikpedagogik children&apos;s choir</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>slagteknik</dc:subject> <dc:subject>gestik</dc:subject> <dc:subject>barnkör</dc:subject> <dc:subject>dirigering</dc:subject> <dc:subject>conducting</dc:subject> <dc:subject>gesture</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8916543</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Vi ses igen om en kvart - En kartläggning av hur musiklärare på gymnasiets estetiska program handleder sångelever i ensembleundervisningen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8916543</dc:identifier> <dc:creator>Terris, Mimi</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med detta arbete är att undersöka hur musiklärare arbetar med sångare i ensembleundervisning på estetiskt gymnasium. Tidigare forskning visar på tendenser till att sångare får mindre undervisningstid i det gemensamma ensemblerummet, där lärare separerar eleverna för att instudera eller repetera i ett närliggande rum under lektionstid, och prioriteras senare i instuderingsföljd än instrumentalister. Studien genomfördes genom en enkätundersökning och resultaten har presenterats både genom numerisk dataanalys som redovisats i diagram, och i textanalys av motiv som grupperats efter tema. Resultaten visar att separation mellan sångelever och instrumentalister är ett vanligt tillvägagångssätt, och de kvantitativa resultaten visar att separation i större grad sker vid instuderingsmoment än ordinarie undervisning. Lärarnas reflektioner liknar till stor grad varandra, och separation av sångare och instrumentalister påverkas främst §av aspekter som berör nivåskillnader i gruppen, effektivitet, instrumentgruppers olika behov, och elevernas egna önskemål. Att belysa detta ämne skulle kunna leda till ökad medvetenhet vid val av metoder för att säkerställa likvärdig undervisning och mängd handledningstid till alla elever oavsett huvudinstrument.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study looks at how music teachers in Swedish upper secondary school classroom ensembles work with singers in comparison to instrumental players. Previous research shows a tendency for singers to receive less instruction time in the classroom ensemble, with teachers separating vocal from instrumental students and assigning them to an adjacent room to study or rehearse. The survey used closed and open questions about teaching methods, and sets out quantitative findings based on numerical data analysis. It also includes qualitative findings in the form of written reflections, processed through thematic content analysis grouped by common occurrences of similar wordings. This study indicates that the separation of vocal and instrumental students is common practice. The quantitative results show, however, that the frequency with which this happens tends to vary between individuals. The comments of teachers about their own methods are similar, revolving around the differences they encounter among students in proficiency levels, individual needs and wishes, and time pressures. The study’s findings could provide a useful tool for school management and teachers in selecting the right methods for ensuring that vocal students are given equivalent levels of teaching time and quality to those received by instrumental players.</dc:description> <dc:subject>Ensembleundervisning</dc:subject> <dc:subject>Estetiska programmet</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Gymnasium</dc:subject> <dc:subject>Sångare</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Classroom ensemble</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Upper Secondary School</dc:subject> <dc:subject>Vocalist student</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8916615</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att tolka interpretation - En studie om interpretation inom sång i teori och praktik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8916615</dc:identifier> <dc:creator>Rennéus Norén, Klara</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur sångpedagoger praktiskt arbetar med interpretation, samt om det finns någon koppling mellan deras arbete med interpretation i förhållande till genrer. Det är en kvalitativ studie som är baserad på intervjuer med tre sångpedagoger samt observationer av deras respektive lektionsarbete. Resultatet visar att sångpedagogerna arbetar och ser på interpretation på liknande sätt där begreppen tolkning och uttryck är centrala. Metoderna som de använder sig av är baserade på texttolkning samt metoder för att uttrycka känslor. Trots att metoderna och synen på interpretation är liknande hos de olika pedagogerna så påverkas interpretationsarbetet av den genre som sångaren befinner sig i.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate how vocal teachers work with interpretation, and whether there is any connection between their work with interpretation in relation to genres. It is a qualitative study based on interviews with three vocal teachers as well as observations of their respective singing lessons. The result shows that the vocal teachers work with, and define interpretation in a similar way where the concepts of interpretation and expression are central. The methods they use are based on text interpretation and methods for expressing feelings. Although the methods and the view of interpretation are similar to the different teachers, working with interpretation is influenced by the songs genre.</dc:description> <dc:subject>Genre</dc:subject> <dc:subject>Interpretation</dc:subject> <dc:subject>Sång</dc:subject> <dc:subject>Tolkning</dc:subject> <dc:subject>Utförande</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik Genre</dc:subject> <dc:subject>Singing</dc:subject> <dc:subject>Performance</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8916993</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Vi gör det mesta materialet själva - En studie om behovet av pedagogiska läromedel i Musikproduktion</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8916993</dc:identifier> <dc:creator>Ekströmer, Johan</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studies syfte är att identifiera om det finns ett behov av att utforma läromedel för lärare i Musikproduktion, och hur lärare arbetar med denna kurs idag. Detta har undersökts dels med en enkätstudie samt kvalitativa intervjuer med två pedagoger som undervisar i Musikproduktion på två gymnasieskolor. Litteraturgenomgången belyser vilka behov som finns i skolan idag där perspektiv på elever, verktyg för utbildning och lärare presenteras. Resultatet visar att det finns ett visst behov av ett interaktivt multimedialt material som kan användas av både pedagoger och elever. Detta eftersom mycket av den information som finns på internet, eller i böcker i ämnet, antingen är föråldrad eller svår att kvalitetssäkra med hänsyn till dess pedagogiska värde. Informanterna beskriver att detta leder till att man gör mycket av materialet man använder i kursen själva. Informanterna beskriver att ett samlat material bör utformas som en databas som kan användas som en referens och något som ska gå att uppdatera allt eftersom nya program och arbetssätt introduceras.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this study is to identify if there is a need to produce educational materials for teachers in “Musikproduktion”, and how teachers work with this course today. This has been done partly through a survey study and qualitative interviews with two teachers in music production in two Swedish upper secondary schools. The literature review explores the need that exists in schools today where perspectives on the student, tools for education and teachers are presented. The result shows a certain need for an interactive multi medial material that both teachers and students can use. This is because a lot of the information on the internet, or in books on the subject, is either out-dated or hard to assure the quality of in the aspect of educational value. The informers describe how this leads them to create most of the material they use in the course themselves. The informers describe how a collected material should be formed as a database that can be used as a reference and as something that can be updated as new programs and work procedures are introduced.</dc:description> <dc:subject>musikpedagogik Music production</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>kvalitetssäkring</dc:subject> <dc:subject>gymnasieskolan</dc:subject> <dc:subject>läromedelsval</dc:subject> <dc:subject>musikproduktion</dc:subject> <dc:subject>läromedel</dc:subject> <dc:subject>educational materials</dc:subject> <dc:subject>choice of educational materials</dc:subject> <dc:subject>upper secondary school</dc:subject> <dc:subject>quality assurance</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8910958</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att lära sig spela bluegrass- En intervju med fyra bluegrassmusiker</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8910958</dc:identifier> <dc:creator>Olsson, Daniel</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Bluegrass är en musikstil som har sitt ursprung i USA och är egentligen även där en ganska liten genre. Musiken existerar utanför USA men möjligheterna för en person att lära sig genren är ganska få. Min undersökning går ut på att försöka förstå hur man som född och uppvuxen utanför musikens naturliga geografiska område går till väga för att lära sig musiken. Jag ger en överblick över hur genren kom till i USA på 1940-talet och hur musiken utvecklats sedan dess. Interkulturellt lärande, liksom den roll som formellt respektive informellt lärande har i detta sammanhang, är en viktig aspekt av denna studie. Resultatkapitlet innehåller tankar och åsikter som mina informanter lyfte fram gällande bland annat undervisning inom genren och autenticitet. Arbetets diskussionskapitel behandlar vikten av att förstå musikens ursprung samt vad som egentligen kan anses vara autentiskt inom genren.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Bluegrass is a musical genre with origins in the USA although it’s a small genre even over there. The music exists outside the USA but the possibilities for a person to learn bluegrass outside of there are pretty slim. The goal for my research is to understand how a person born and raised outside the music’s natural geografic centre can learn about and master bluegrass. I outline its roots and how it all started in the USA in the 1940’s, and the further development of this music. Intercultural learning is an important perspective of this study, as are the functions of formal and informal learning situations in this perspective. The result chapter is where my informants share their thoughts about the learning process of bluegrass and the role of authenticity. In the discussion I emphasize the need to understand the roots of bluegrass and what is to be considered to be authentic in bluegrass music.</dc:description> <dc:subject>authenticity</dc:subject> <dc:subject>informal learning</dc:subject> <dc:subject>intercultural learning</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>autenticitet</dc:subject> <dc:subject>informellt lärande</dc:subject> <dc:subject>Bluegrass</dc:subject> <dc:subject>interkulturellt lärande</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8917457</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Notläsning med handen? - relativ solmisation som pedagogiskt verktyg i barnkören</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8917457</dc:identifier> <dc:creator>Iderberg, Julia</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie ämnar undersöka hur relativ solmisation kan användas i arbetet med att lära barn och unga att sjunga och läsa noter. I datainsamlingen har fyra metoder använts; fallstudie, observation, kvalitativ intervju och stimulated recall. Studiens litteraturkapitel redogör för skillnader mellan absolut och relativ solmisation, och beskriver sedan relativ solmisation utifrån de fyra perspektiven visuellt, auditivt, kinestetiskt och sångligt. Enligt den datainsamling som gjorts inom ramen för denna studie är relativ solmisation en bra metod för att utveckla både sång och notläsning. I arbetet med relativ solmisation kan barnen själva utveckla musikalisk kompetens, vilket gör att förebildning inte längre är det enda sättet att lära ut melodier. Genom att stimulera flera sinnen tydliggör relativ solmisation avstånd mellan toner. Relativ solmisation ger musikaliska minnen vilket skapar förutsättning för bättre notläsningsförmåga.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">This study will examine how relative solmization can be used to teach children and young people how to sing and read sheet music. Data collection was done using four methods; case study, observation, qualitative interview and stimulated recall. The literature chapter of this study accounts for the differences between absolute and relative solmization, and then describes relative solmization based on the four perspectives: visual, auditory, kinesthetic and song. According to the data collection of this study relative solmization is a good method for developing both singing and sight reading. When working with relative solmization children can develop their own musical skills, which means that mimicking someone else is no longer the only way to learn melodies. By stimulating multiple senses relative solmization clarifies the distance between tones. Relative solmization makes for musical memories which creates premise for better note-reading ability.</dc:description> <dc:subject>tonplats</dc:subject> <dc:subject>handtecken</dc:subject> <dc:subject>tonala mönster</dc:subject> <dc:subject>barnkör</dc:subject> <dc:subject>notläsning</dc:subject> <dc:subject>relativ solmisation</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>hand signs. scale degree</dc:subject> <dc:subject>tonal patter</dc:subject> <dc:subject>children’s choir</dc:subject> <dc:subject>relative solmization</dc:subject> <dc:subject>sight reading</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8892698</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Jakten på det personliga uttrycket - En studie i låtskrivares syn på personligt uttryck inom musikskapande</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8892698</dc:identifier> <dc:creator>Schuster, Filip</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie syftar till att ge inblick i fyra låtskrivares synsätt på personligt uttryck inom musikskapande. Studien belyses ur ett kvalitativt forskningsperspektiv och baseras på intervjuer med fyra låtskrivare. Resultatet skildrar respondenternas sätt att se på det personliga uttrycket inom låtskriveri. Det visar att studiens respondenter har både tvetydiga och likvärdiga uppfattningar om personligt uttryck. Utifrån resultatet diskuteras respondenternas allmänna uppfattningar om personligt uttryck, varför det är betydelsefullt för musikskapande, hur det står i relation till teknisk och teoretisk kunskap i musik samt huruvida ett sådant är eftersträvansvärt, resonemangen belyses även utifrån ett undervisningspespektiv.</dc:description> <dc:subject>personligt uttryck</dc:subject> <dc:subject>musikskapande</dc:subject> <dc:subject>låtskrivare</dc:subject> <dc:subject>arrangering och komposition</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik self-expression</dc:subject> <dc:subject>personal expression</dc:subject> <dc:subject>composing</dc:subject> <dc:subject>songwriter</dc:subject> <dc:subject>arrangement and composition</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8892780</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Motstånd och acceptans- en studie om Suzukimetoden ur ett sociokulturellt perspektiv</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8892780</dc:identifier> <dc:creator>Knutsson, Ida</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer när en ny musikpedagogisk idé/metod införs och etableras i ett sammanhang där det redan finns en dominerande metod. Undersökningen består utav en kvalitativ forskningsstudie med djupintervjuer av två danska Suzuki teacher trainers och med en narrativ analysmetod som verktyg. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv och i huvudsak kulturhistorisk aktivitetsteori (CHAT). Resultatet visar att Suzukimetoden mottogs med misstänksamhet och skepsis eftersom den var så diametralt annorlunda än vår skandinaviska modell, men att den vunnit acceptans under åren genom att kunna visa upp goda resultat med avseende på flera framstående musiker och därigenom ett gott rykte.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this study is to scrutinize what happens when a new music pedagogical approach is introduced in a context already dominated by another method. This is a qualitative research study using a narrative analysis method on two in depth interviews with two Danish Suzuki teacher trainers. The theoretical point of view is a sociocultural perspective and mainly cultural-historical activity theory (CHAT). The result shows that the Suzuki Method was received with suspicion and skepticism since it was so diametrical different from our Scandinavian model, but that it over the years has gained acceptance by showing great results with several successful musicians and a good reputation.</dc:description> <dc:subject>instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>instrumental education</dc:subject> <dc:subject>the Suzuki method</dc:subject> <dc:subject>Suzukimetoden</dc:subject> <dc:subject>violin</dc:subject> <dc:subject>violin method</dc:subject> <dc:subject>violinmetodik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8882802</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att sjunga starkt och svagt - en learning study i grundskolans årskurs tre</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8882802</dc:identifier> <dc:creator>Assarsson, Petra</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka vilka aspekter elever i årskurs tre behöver uppmärksammas på för att kunna sjunga starkt och svagt. Syftet är också att för läraren utveckla kunskaper om praxisnära forskning. Undersökningens metod är kvalitativ då den bygger på modellen learning study med variationsteorin som teoretisk utgångspunkt. Det empiriska materialet består av sammanlagt sex filmade lektioner i årskurs tre. Resultatet visar att aspekter eleverna behöver uppmärksammas på och i variation arbeta med, är: Hur deras egen och andras sång låter i relation till starkt och svagt, teoretisk kunskap och visualisering av korrekta musikaliska dynamiska begrepp och praktiskt utövande av sång i relation till dynamik.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to examine which aspects students in year three in the Swedish comprehensive school need to pay special attention to in order to alternate between loudly and softly singing. The aim is also for the teacher to develop knowledge of practice oriented research. The survey methodology is qualitative as it is based on the model learning study with variation theory as the theoretical basis. The empirical material consists of a total of six filmed lessons throughout year three. The result indicates that the aspects pupils need to pay attention to and work with in varied ways, are: How their own and the singing of others sounds in relation to loudly and softly singing, knowledge and visualization of accurate musical dynamic concepts, and practical exercise of singing in relation to dynamics. Keywords: learning study, music, singing, practice-oriented research.</dc:description> <dc:subject>learning study</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>praxisnära forskning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8886513</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Vit som gul - Yellowface och whitewashing i 2010-talets populärfilm</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8886513</dc:identifier> <dc:creator>Van, Queenie</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">När en vit skådespelare spelar en karaktär med östasiatisk härkomst kallas det för att personen iklär sig yellowface. Det är en mycket gammal teatertradition som fortfarande går att finna i bland annat amerikanska filmer än idag. I den här uppsatsen undersöks hur yellowface används idag, och varför det fortfarande används.</dc:description> <dc:subject>yellowface</dc:subject> <dc:subject>whitewashing</dc:subject> <dc:subject>film</dc:subject> <dc:subject>movie</dc:subject> <dc:subject>racism</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8886951</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Stoke - En studie av gymnasieelevers motivation och drivkrafter</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8886951</dc:identifier> <dc:creator>Ferrari Bourner, Jesper</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever upplever motivation i sin skolvardag inom sina profilämnen. Vad innebär motivation för dem? Vilka faktorer påverkar deras motivation? Hur upplever gymnasieelever motivation i sin skolvardag? Studien utgår ifrån kvalitativa forskningsmetoder och omfattar två elevgrupper från estetiska programmet, varav en grupp går musikinriktning och den andra skateboard-profil. Studien har använt sig av separata fokusgrupper och critical incident technique tillsammans med foto-elicitering och enskilda intervjuer. Genom tematisk analys har ett resultat framställts som presenteras tillsammans med citat från intervjuerna som beskriver elevernas upplevelser av motivation. Resultaten visar att elevernas motivation i skolan påverkas av ett antal olika faktorer och att eleverna också på olika sätt utvecklar strategier för att förhålla sig till nämnda faktorer. Studiens slutsats är att elever som primärt drivs av inre motivation verkar ha lättare att anta ett dynamiskt mindset och att det i sin tur leder till att eleverna lättare utvecklar strategier och metoder för att motivera sig själva och underlätta sitt eget lärande. Det verkar därför också bli lättare för elever som primärt drivs av inre motivation att ta ansvar för och äga sitt eget lärande.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate how high school students experience motivation within in their chosen profile. What does motivation mean to them? Where does motivation come from? What promotes it and what impedes it? How is their motivation affected by their education? The study makes use of qualitative methods and includes two groups of students from the arts programme. One of the groups’ studies a music profile and the other group studies a skateboard profile. The study made use of separate focus and Critical incident technique in conjunction with photo-elicitation and individual interviews. The results have been analysed through thematic analysis and are presented together with quotes from the interviews that describe the students’ experiences of motivation in. The results of this study show that motivation of the students in education is affected by a number of factors and that the students, in a variety of ways, develop strategies to relate to these factors. The conclusion of this study is that students that are mainly motivated by intrinsic motivation seem to have it easier to appropriate a dynamic mind set which in turn leads to the students being more likely to develop strategies to motivate themselves and facilitate their own learning. Because of this it also seems to be easier for students motivated by intrinsic motivation to take responsibility for and ownership of their own learning.</dc:description> <dc:subject>Drive</dc:subject> <dc:subject>mindset</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>skateboarding</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8887121</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att komponera sig till kunskap i musikteori</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8887121</dc:identifier> <dc:creator>Almcrantz, Ylva</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I min musikaliska utveckling har komposition hjälpt mig att hitta motivationen till att utveckla mina musikteoretiska kunskaper. Därför har jag valt att undersöka om det kan vara så att det finns någonting i komponerandet som väcker intresset för att lära sig musikteori? Kan man stärka lärandet i musikteori genom komposition? Föreliggande studie syftar till att undersöka hur fem elever från en folkhögskola upplever användandet av mina framställda kompositionsuppgifter som hjälp till att utveckla sina kunskaper och motivation inom ämnet musikteori. Studiens datainsamling består av kvalitativa intervjuer och de skriftliga reflektioner informanterna fört under studiens gång. Insamlad data har analyserats och jämförts med tidigare litteratur. I reflektionerna beskriver informanterna sina upplevelser och utvärderar därigenom det framställda kompositionsmaterial som jag presenterat. Resultatet av studien visar att det finns många positiva aspekter i att använda komposition inom ämnet musikteori. Komposition inom ämnet musikteori kan till exempel skapa möjligheter för eleverna att få arbeta kreativt, bli inspirerade och få utrymme för sitt musikaliska uttryck inom musikskapande, allt inom ramen för musikteoriundervisning.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">In my musical development, composition has always helped me to find the motivation to develop my music theoretical knowledge. I have therefore chosen to examine whether it could be that there is something in composing music that arouses the interest to learn music theory? Can you enhance learning music theory through musical composition? The present study aims to examine how five students from a folkhögskola made use of my composition exercises and if they helped to develop the students knowledge and motivation in music theory. The study&apos;s data collection consists of qualitative interviews and reflections written by the informants during the study. The collected data have been analyzed and compared with previous literature. In the reflections interviewees describe their experiences and thereby evaluate the composition material that I presented. The results of the study show that there are many positive aspects of using musical composition when learning music theory. Composition can create opportunities for students to work creatively, be inspired and enable their musical expression in music creation, all within the contents of music theory.</dc:description> <dc:subject>Komposition</dc:subject> <dc:subject>Motivation</dc:subject> <dc:subject>Musikteori</dc:subject> <dc:subject>Undervisning</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik Composition</dc:subject> <dc:subject>Education</dc:subject> <dc:subject>Music theory</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8890656</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Twin peaks: Skuggor ur det förflutna</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8890656</dc:identifier> <dc:creator>Widman, Magnus</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med uppsatsen är att reda ut förekomsten av intertextuella och intratextuella referenser i Twin Peaks. Med detta menas de filmlanskaps som kommenteras i serien Jag försöker i texten kartlägga deras härstamning, beskriva hur de dyker upp i serien och förklara deras förekomst. Till sist avser jag att ställa referenserna i relation till Lynchs bakgrund. Även denna utgör en fond mot vilken serien förklaras. For att skapa en överblick av Lynchs val av teman och för honom typiska handlings-och stilelement har jag också med en genomgång av hans tidigare filmproduktion. På sätt kan de intratextuella elementen urskiljas från de intertextuella. Jag har liven med en kort historiografi over hans bakgrund som både gör det enklare att förklara hans val av inter/intratextuella referenser och ringa in dem i tiden, dvs. slå fast vad som influerat honom, när, var och hur. Eftersom Twin Peaks är en Tv-produktion fordras hänsynstagande till de speciella arbetsmetoder som gäller inom detta medium. Jag har därför med ett avsnitt om serien ur ett televisuellt perspektiv. Metoden jag har använt mig av har framförallt varit att gå igenom serien och i den försöka att hitta underlag far sambanden mellan Twin Peaks och äldre film, i vissa fall även Tv-produktioner. Utöver detta förekommer också en diskussion av konst och litterära influenser. Jag har studerat ett urval av klassiska filmer som jag anser har relevans for uppsatsen och som funnits tillgängliga. Utgångspunkten har varit att det konsekvent funnits en avsikt hos skaparna att i serien plantera ledtrådar for betraktaren. Sålunda fungerar Twin Peaks också som en slags kärleksförklaring till filmhistorien.</dc:description> <dc:subject>David Lynch</dc:subject> <dc:subject>TV</dc:subject> <dc:subject>Tv-serier</dc:subject> <dc:subject>Auteurteori</dc:subject> <dc:subject>Tematik</dc:subject> <dc:subject>Intertextualitet</dc:subject> <dc:subject>Intratextualitet</dc:subject> <dc:subject>Självbespegling</dc:subject> <dc:subject>Abjekt</dc:subject> <dc:subject>tvålopera</dc:subject> <dc:subject>Småstaden</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>1993</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8890662</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Orson Welles:en kung utan krona</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8890662</dc:identifier> <dc:creator>Widman, Magnus</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna text är dels att kunna beskriva och förklara anledningen till förändringen i Welles estetik från debutfilmen Citizen Kane (1941) till hans återkomst till USA med Touch of Evil (1958) dels att redogöra för hur den berättarstruktur som utmärkte hans debutfilm förekom i flera av hans produktioner. Jag skall särskilt behandla uppkomsten av filmen Mr. Arkadin/-Confidential Report; och vad som påverkat dess utseende och innehåll. Jag diskuterar också filmkonstens kollaborativa aspekter och dess betydelse för filmens slutgiltiga utseende. Detta är naturligt vid en jämförelse mellan några av de produktioner Welles varit involverad i. I texten diskuteras estetikens förändring över tiden och vad som styrt den. En jämförelse mellan några olika filminspelningar ger också information om hur hans arbetsmetoder förändrades med skiftande betingelser. Med flera olika exempel ur Welles produktion som underlag redogörs för motsättningen mellan visionen hos konstnären Welles och produktionstekniska och ekonomiska förutsättningar i Hollywood och utanför. Vad det innebär konstnärligt, organisatoriskt, ekonomiskt, tekniskt etc för en regissör som Welles att arbeta för en liten oberoende producent som han gjorde under inspelningen av Mr. Arkadin, istället för att arbeta vid en stor Hollywood studio som RKO som under inspelningen av Citizen Kane, är centralt för texten. Eftersom Mr Arkadin/-Confidential Report idag inte existerar i en version som samstämmer med Welles ursprungliga vision, handlar texten om att analysera de knapphändiga källor som trots allt finns tillgängliga. Till dessa hör den ursprungliga radioföljetongen, den litterära förlagan, tillsammans med flera video utgåvor, som närlästs, tillsammans med uttalanden av de inblandade. Texten redogör också för framväxten av det ursprungliga manuset genom flera medier: från hans roll som Harry Lime i The Third Man, vidare till en radioföljetong, The Adventures of Harry Lime. Från denna bröt Welles i sin tur ut ett avsnitt, Greek Meets Greek, vilket förvandlades till ett manus - Masquerade. Detta i sin tur blev underlag för filmen Mr. Arkadin. I texten belyses filmerna i ljuset från Welles bakgrund som en mångfacetterad konstnär med en bakgrund inom teater, radio och film. Hans engagemang inom teater och radio under 30-talet hade stort inflytande på utformningen av hans filmer. Den privata sidan av honom är intressant eftersom hans filmer ofta är självbespeglande.</dc:description> <dc:subject>Orson Welles</dc:subject> <dc:subject>Mr. Arkadin</dc:subject> <dc:subject>Confidential Report</dc:subject> <dc:subject>Auteur Theory</dc:subject> <dc:subject>Narrative</dc:subject> <dc:subject>Flashback</dc:subject> <dc:subject>Citizen Kane</dc:subject> <dc:subject>War of the Worlds</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>1995</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8884790</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Perceptionshöjande musikundervisning - en explorativ metodstudie och kvalitativ analys av kroppens betydelse för musikaliskt lärande</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8884790</dc:identifier> <dc:creator>Joensuu, Amanda</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Vad har kroppen för betydelse vid musikaliskt lärande? I en samhällsstruktur och akademisk tradition, där kroppen mer betraktas som ett transportmedel än som bärare av reell kunskap, ställs frågan i motvind. Denna studie ämnar i första hand undersöka idéstrukturer som omger vår syn på kroppens betydelse för och relation till musikaliskt lärande. Studien är inriktad på att via ett explorativt och fenomenologiskt förhållningssätt avtäcka vad som uppstår i kopplingen mellan percept, rörelse och upplevelse och hur detta kan härledas till kroppens betydelse för musikaliskt lärande. Genom en kvalitativ fallstudie samt presentation av relevanta litteraturstudier visar studien på hur kunskap om kroppen som samlingspunkt för lärande kan generera fler positiva, djupgående och långvariga upplevelser av lärande samt att gammal hämmande programmering kan läras om.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">What importance does the body hold in a musical learning experience? In a social structure and academic tradition, in which the body is more considered as a means of transport rather than as bearer of real knowledge, the question faces a headwind. This study mainly aims to investigate the preconceptions surrounding our view of the body&apos;s relevance and connection to musical learning experiences. The study is designed through an exploratory and phenomenological approach to uncover what occurs in the connection between perception, movement and experience and how to derive the body&apos;s importance for musical learning experiences. Through a qualitative case study and presentation of relevant literature, the study shows of how knowledge about the body as the focal point for learning can generate more positive, profound and long-lasting experiences of learning and that old-inhibiting programming can be unlearned.</dc:description> <dc:subject>Perception</dc:subject> <dc:subject>Kroppens fenomenologi</dc:subject> <dc:subject>Musikaliskt lärande</dc:subject> <dc:subject>Kroppsbaserat lärande</dc:subject> <dc:subject>Det proprioceptiva sinnet</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Phenomenology of perception</dc:subject> <dc:subject>Musical learning</dc:subject> <dc:subject>Embodied learning</dc:subject> <dc:subject>Proprioceptive sense</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8902214</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Vardag blir musik – en pedagogisk studie om improvisation i vardagen och i musiken</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8902214</dc:identifier> <dc:creator>Carlstedt, Tim</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Är improvisation på gitarr liktydigt med att spela gitarrsolo? Bakgrunden till denna undersökning är att många gitarrelever tycks omfatta denna åsikt. Denna studie syftar till att förstå hur gymnasieelever uppfattar improvisation i vardagen och i musik samt att utveckla en pedagogik som bygger på elevens individuella förståelse av improvisation. Studien utfördes inom ramen för gitarrlektioner där jag använde en kombination av intervju, observation och videodokumentation som metod för datainsamling. Informanterna utgjordes av tre gitarrelever på en gymnasieskola som alla var relativt ovana vid att improvisera. I resultaten visar eleverna en nyanserad och bred förståelse av improvisation i deras vardag där spontanitet och kreativitet står i centrum. Däremot ser de musikalisk improvisation från ett mer teoretiskt perspektiv och beskriver sig som ovana och ibland rädda för att improvisera. Genom att tillämpa elevernas erfarenheter från improvisation i vardagen på instrumenten visade eleverna fördjupad en förståelse för hur improvisation fungerar i musikalisk kreativitet. Resultaten från studien visar att den traditionellt teoribaserade improvisationsundervisningen kan ifrågasättas och att improvisation i vardag och musik står i nära relation till varandra. Arbetet diskuterar också vad som orsakar elevers rädsla för att improvisera och hur denna rädsla kan motverkas genom undervisningens utformning.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Is improvisation on the guitar synonymous to playing a guitar solo? A backdrop to this study is the observation that many guitar students seem to share this opinion. This study aims to contribute to a better understanding of how high school students perceive improvisation in music and in everyday life. It also seeks to find a way to teach improvisation based on the student’s individual understanding of improvisation. The study used a combination of interviews, observations, and video documentation to gather data from guitar lessons at a high school. The informants were three guitar students who were relatively new to improvising on the guitar. The results show that the students display a wide and nuanced understanding of improvisation in their everyday lives that embraces creativity and a spontaneous approach to improvising. Their understanding of musical improvisation is, however, derived from a more theoretical view and the students describe themselves as having a lack of experience and, to some extent, express fear of improvising. By examining the similarities between music and everyday situations the students conveyed a deeper understanding for how improvisation functions in musical creativity. This study also shows that improvisation in everyday life and in musical performance are closely related and that the traditional, and theoretically biased, teaching in improvisation is debatable. The study also discusses what might cause the feeling of anxiety that the students express and how these experiences can be addressed through the pedagogical design.</dc:description> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Student perspective</dc:subject> <dc:subject>Pedagogics</dc:subject> <dc:subject>Improvisation</dc:subject> <dc:subject>Guitar tuition</dc:subject> <dc:subject>Music Education Improvisation</dc:subject> <dc:subject>Gitarrundervisning</dc:subject> <dc:subject>Pedagogik</dc:subject> <dc:subject>Elevperspektiv</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8902227</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att synliggöra lärandet – en studie av självbedömning som metod i instrumentalundervisning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8902227</dc:identifier> <dc:creator>Sköldborn, Kjell</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studies syfte var att ta reda på om elever kunde synliggöra sitt lärande genom att använda sig av självbedömning som metod. Studien ville även försöka ta reda på hur motivationen påverkas av det synliggjorda lärandet. Studien genomfördes under 5 veckor. Två elever på trumset vid det estetiska programmet deltog och de undervisades enskilt 40 minuter per vecka. Varje lektion avslutades med ett moment där eleverna fick bedöma sig själva utifrån en mall. Vid studiens slut genomfördes även en intervju med deltagande elever. Resultatet pekar mot att självbedömning kan fungera som en metod för att synliggöra sitt lärande men i vilken form den ska ske behöver anpassas till varje elev individuellt. Det framkom även att elevernas motivation ökade i takt med att lärandet blev tydligt och framförallt i samband med att lektionsmomenten blev verklighetsförankrade.</dc:description> <dc:subject>Lektionsstudie</dc:subject> <dc:subject>Motivation</dc:subject> <dc:subject>Självbedömning</dc:subject> <dc:subject>Synliggöra Lärande</dc:subject> <dc:subject>Trumset</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Drums</dc:subject> <dc:subject>Lesson-study</dc:subject> <dc:subject>Self-assessment</dc:subject> <dc:subject>Visible Learning</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8902257</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att ge plats för musikaliskt uttryck - En studie i hur cellolärare på kulturskolan undervisar nybörjare i musikaliskt uttryck</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8902257</dc:identifier> <dc:creator>Sjönnemo, Karin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur cellolärare i kulturskolan arbetar för att utveckla musikaliskt uttryck hos nybörjare i undervisningen, samt vilka faktorer som påverkar dem att lägga vikt vid musikaliskt uttryck för nybörjare. Förhoppningen är att genom studien belysa vikten av diskussion inom musikpedagogik kring musikaliskt uttryck i undervisning av nybörjare. Tre cellolärare på olika kulturskolor filmade sin undervisning och valde ut kritiska händelser enligt Critical Incident Technique (Kritisk-händelse-metoden), vilket utgjorde grunden för uppföljande kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de metoder som cellolärarna använder för att utveckla nybörjares musikaliska uttryck avser främst omedveten inlärning, till exempel härmning, samspel, aktiv lyssning och lek. Övergången till medveten inlärning, att verbalisera musikaliskt uttryck, sker beroende på elevens egen musikaliska vilja och mognad. Faktorer som påverkar undervisning i musikaliskt uttryck för nybörjare är, enligt studiens resultat, elevernas bristande grundteknik, tidsbrist och lärarens egna prioriteringar. Jämförande av tidigare forskning och studiens resultat visar på vikten av att ha elevens egen kreativitet som utgångspunkt. Genom lärarens metoder för omedveten och medveten inlärning kan detta leda till musikaliskt uttryck i spelet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to examine how cello teachers in Swedish municipal schools of music and arts, work towards developing musical expressiveness in beginners’ cello playing, and factors affecting their choice of prioritizing musical expression in beginners’ lessons. Hopefully, the results will accentuate the importance of discussing musical expression in beginners’ music education in the field of music pedagogy. Three cello teachers from different municipal schools of music and arts were asked to film their teaching and select some critical incidents according to the Critical Incident Technique, which formed the basis of the qualitative interviews. The results show that the cello teachers’ methods to develop beginners’ musical expressiveness focused on unconscious learning, such as imitation, ensemble playing, active music listening and learning through play. The transition into verbalizing musical expression depends on the student’s own musical intention and maturity. Factors that affect the teaching of musical expression are, according to the results, beginners’ lack of technical skills, lack of time and the teacher’s own priorities. Comparing previous research to the results of this study show the importance of using the student’s own creativity as a basis to start from. Through teachers’ methods of unconscious and conscious learning, this can lead to musical expression in playing.</dc:description> <dc:subject>Cello</dc:subject> <dc:subject>Kreativitet</dc:subject> <dc:subject>Musikaliskt uttryck</dc:subject> <dc:subject>Nybörjare</dc:subject> <dc:subject>Undervisningsmetoder</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik Beginners</dc:subject> <dc:subject>Creativity</dc:subject> <dc:subject>Musical Expression</dc:subject> <dc:subject>Teaching Methods</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8902363</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Motivera flera! Musikpedagogiska utmaningar i att motivera enskilda elever och klasser på estetiska programmet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8902363</dc:identifier> <dc:creator>Johansson, Jessica</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie undersöker motivation i klass respektive enskilda elever på instrumentallektioner på estetiska programmet ur ett lärarperspektiv. Studien tar upp utmaningar i att motivera elever samt olika tillvägagångssätt som man som lärare kan använda sig av för att motivera elever på estetiska programmet. Syftet med denna studie är att hitta sätt att motivera en musikklass och för att se hur man kan göra för att väcka motivation inom musikelever. Det finns många typer av motivation och många faktorer som påverkar, till exempel inre och yttre faktorer. Musiklärare på gymnasiet märker att betyg och beröm är vanliga typer av yttre faktorer som påverkar elever, oavsett enskild instrumentallektion eller musiklektion i klass medan förebilder och viljan att ha kunskap är vanliga inre faktorer. Genom att intervjua informanter har jag kunnat få fram olika metoder och tankar kring att motivera klasser respektive individuell instrumentalundervisning. Resultaten visar att motivation alltid är riktad till något mål: att lära sig någonting, att spela med andra. Glädje och motivation smittar av sig och det finns en kraft i grupper som kan hjälpa både motivationen och utvecklingen. Dock visar resultaten att motivation i musikundervisning på estetiska programmet inte alltid innebär att målet är roligt utan andra faktorer kan påverka motivationen positivt.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study investigates motivation in classes and individual students in instrumental lessons. The study brings up the challenges in motivating students and different methods to motivate students in Upper Secondary School arts programs. The purpose of this study is to find ways to motivate a music class and to see how you can find motivation within music students. There are a lot of types of motivation and many things that affect it, for example intrinsic and extrinsic factors. Music teachers at Upper Secondary School sees that grades and praise are common extrinsic factors regardless if in individual instrument lessons or in music classes, while role models and the will to attain knowledge are common intrinsic factors. By interviews I’ve extracted different theories and ways to motivate both individual music lessons and music lessons in classes. The results show that motivation always is pointed towards a goal: to learn something, to play with other students. Happiness and motivation is contagious and there is a force in groups that can help motivation and development. The results also shows that motivation in music education at arts programs does not mean that the goal has to be fun, there are other factors that can affect motivation positively.</dc:description> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>enskild undervisning</dc:subject> <dc:subject>klassundervisning</dc:subject> <dc:subject>estetiska programmet</dc:subject> <dc:subject>Music Education musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>individual lessons</dc:subject> <dc:subject>class teaching</dc:subject> <dc:subject>arts program</dc:subject> <dc:subject>Music pedagogy</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8904937</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”Det folk som dansar och sjunger” Reflektioner över traditionsöverföring i uyghurisk kultur</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8904937</dc:identifier> <dc:creator>Alim, Nilufar</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this study is to investigate how traditions are transmitted from one generation to the next in the Uyghur ethnic music tradition of current China. The research questions are: How does the transmitting of knowledge look like in the Uyghur tradition in an informal and in a formal context? Also how does the traditional music development look like and which role does the music have in the society today? In qualitative interviews I have searched for answers to these questions. The study has mastery and tradition as a central theme. The result shows several interesting themes concerning the strong role of the Uyghur traditional music in people’s lives today - both as carrier of historic events and as a moral and developmental force.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie söker svar på frågan hur traditionsöverföringen ser ut i den uyghuriska folkmusiken i dagens Kina. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, samt en observation av en instrumentallektion i ett uyghuriskt traditionellt instrument, har jag reflekterat över kunskapsöverföring, tradition och förändring. Uppsatsen tar upp mästarlära och tradition som ett centralt tema och i resultatet kommer flera intressanta teman fram angående kulturens viktiga roll i den uyghuriska traditionen - både som historiebärare av viktiga händelser i folkets liv, men även som moralisk och fostrande kraft.</dc:description> <dc:subject>gehörsinlärning</dc:subject> <dc:subject>Mukam Educational Science</dc:subject> <dc:subject>tradition</dc:subject> <dc:subject>Mästarlära</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>master/apprenticeship</dc:subject> <dc:subject>learning by ear</dc:subject> <dc:subject>Mukam</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8905005</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikskolan - fritidsintresse eller utbildning? En jämförelse mellan musikskolor i Sverige och Finland ur lärar- och elevperspektiv</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8905005</dc:identifier> <dc:creator>Öhman, Ylva</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This thesis is investigating how teachers and students experience their time at music schools in Sweden and Finland. The purpose of this study is to see how teachers and students in both countries see their education, with their structural differences. The main aims of both Finnish and Swedish music schools is not to get the students to apply to higher music education. The goals for the students are very much influenced by their teacher. An interesting difference that appeared was that the level of demand is experienced as higher amongst students in Finland but higher amongst teachers in Sweden. There are also big differences in the usage of resources. The areas of focus in this study are the view of the classical music tradition, the goal with education and the level of demand in education. Through interviewing both teachers and previous students from both lands, I have received results which show that the general opinion in many ways is the same although the structure in the music school is different in the countries.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Detta examensarbete undersöker hur lärare och elever upplever sin tid på kulturskolan respektive musikinstitutet i Sverige och Finland. Syftet bakom studien är att se hur lärare och elever i respektive länder ser på sin undervisning, med de skillnader som finns i strukturen. I såväl finländska som svenska musikskolor är primärmålet inte att eleverna ska söka vidare till högskolor och målen som sätts upp för eleverna bestäms i väldigt hög grad av läraren. En intressant skillnad som framkom var att kravnivån upplevs som större bland eleverna i Finland men i Sverige bland lärarna. Det finns även stora skillnader i användningen av resurser. De områden som är i fokus i denna studie är synen på den klassiska traditionen, målet med undervisningen och kravnivån på undervisningen. Genom att intervjua både lärare och tidigare elever från båda länder har jag fått fram ett resultat som visar på att uppfattningarna ofta är ganska lika trots de strukturella olikheterna i musikskolorna länderna emellan.</dc:description> <dc:subject>Klassisk musik</dc:subject> <dc:subject>Sverige</dc:subject> <dc:subject>Musikinstitut</dc:subject> <dc:subject>Music Education Kulturskola</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Group tuition</dc:subject> <dc:subject>Classical music</dc:subject> <dc:subject>Finland</dc:subject> <dc:subject>Sweden</dc:subject> <dc:subject>Communal music school</dc:subject> <dc:subject>Music school</dc:subject> <dc:subject>Gruppundervisning</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8905213</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Planerad spontanitet - komposition och plankning som metod för att lära ut improvisation till trummisar</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8905213</dc:identifier> <dc:creator>Melander, Oskar</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Den här studien undersöker hur egenskrivna och/eller lånade idéer kan användas som metod för att utveckla improvisationsförmågan hos elever på estetiska programmet med trumset som huvudinstrument. Studiens deltagare har efter givna ramar fått i uppgift att planera och sedan framföra egna trumsolo-sekvenser, i syfte att fylla på den egna musikaliska verktygslådan med solistiska verktyg. Den här studien är baserad på kvalitativa intervjuer och på aktionsforskning genom ett undervisningsprojekt, där forskaren själv varit aktiv i processen och utförandet. Resultatet visar att improvisation är möjligt att konkretisera och går att lära ut på ett strukturerat sätt. Informanternas svar indikerar att improvisation som undervisningsämne behövs och att den här specifika metoden var uppskattad. Resultatdiskussionen väcker frågor om förbättringsområden och nya idéer om hur improvisationsundervisning kan bedrivas i det framtida yrkesutövandet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study examines how original and/or borrowed ideas can be used as a method for high school students with drum profile to develop and improve their ability to improvise. The students of this study have been instructed to prepare and to play drum solo sequences based on certain limitations, in order to fill their musical toolbox with new solistic tools. This study is based on qualitative interviews and action research, where the researcher has been active in the process and implementation. The result shows that improvisation is possible to deconstruct and that it is possible to teach like any other exercise. The answers received indicate that improvisation education is necessary and that this method for teaching improvisation was appreciated. The concluding discussion raises questions and ideas regarding improvement and new methods for teaching improvisation.</dc:description> <dc:subject>metodik Music Education</dc:subject> <dc:subject>komposition</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>trummor</dc:subject> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>drums</dc:subject> <dc:subject>instrumental tuition</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>composing</dc:subject> <dc:subject>methodology</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8905263</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Improvisation inom den klassiska traditionen - en undersökning i hur instrumentlärare inom den klassiska traditionen resonerar kring improvisation</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8905263</dc:identifier> <dc:creator>Näpel, Max</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Improvisation och klassisk musik är två begrepp som ofta står i en spänd och lite mystisk relation till varandra. Syftet med denna studie är att undersöka hur musik- och instrumentlärare inom den klassiska genren på högskolenivå resonerar kring improvisation. Studien ska belysa deras uppfattning kring vad improvisation är, hur den kan användas i musicerandet på ett praktiskt sätt och hur man kan använda sig utav den som lärare. Tre stycken kvalitativa djupintervjuer med lärare som undervisar klassisk musik på ett icke-orkesterinstrument genomfördes. Resultatet visar på en stor mångfald av improvisationsbegreppets definitioner och olika uppfattningar om i vilken grad improvisation kan implementeras i undervisningen och i det egna spelet. Improvisation uppges vara en del av informanternas musicerande och undervisning. Deras användande av improvisation avser som mest små ändringar i tolkningen av ett stycke, vilket sker spontant och i stunden. Här kompletterar tidigare forskning som ger konkreta förslag på vilka kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna improvisera och hur musiker och studenter praktiskt kan förvärva de i sitt eget spel. Ur litteraturen framgår även att improvisation kan innefatta hela skalan från att göra små ändringar i tolkningen av ett stycke till att improvisera helt fritt från nottext och form.</dc:description> <dc:subject>klassisk musik</dc:subject> <dc:subject>Improvisation</dc:subject> <dc:subject>Undervisning</dc:subject> <dc:subject>Tradition</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>classical music</dc:subject> <dc:subject>Education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8905459</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Gitarren som yrke – hur gör man för att bli en framgångsrik frilansande akustisk gitarrist?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8905459</dc:identifier> <dc:creator>Rekestad, Alexander</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">During my studies at the Malmö Academy of Music I have received many tips and advice from teachers and students on how to create a successful career in music. However, these different types of advice have almost exclusively been of a general nature, and not specifically related to the instrument I play, the acoustic guitar.Therefore, the purpose of this thesis is inquire into possible ways to make a living out of playing the guitar. The method used is based on interviews with three successful guitarists: GöranSöllscher, Mats Bergström and Gustav Lundgren. The interview results are then analyzed with reference to books on the subject. Personal experiences also play an important role in the processing of the results. The further purpose of the work is to make practical use of my conclusions and findings in the planning of my own future as a guitarist. The survey shows that important keys to success as a guitarist include a strong, general interest in music and a desire to perform, a certain specialization within a genre or instrumental niche, social skills, the ability to continuously deliver high quality when performing, and a personal commitment to advance in one’s career.</dc:description> <dc:subject>acoustic guitar</dc:subject> <dc:subject>guitar</dc:subject> <dc:subject>professional musician</dc:subject> <dc:subject>freelance</dc:subject> <dc:subject>career</dc:subject> <dc:subject>music industry</dc:subject> <dc:subject>success</dc:subject> <dc:subject>musical niche</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8905846</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Om ämnesövergripande arbete och Gehörs- och musiklära. En studie av ett utvecklingsprojekt på ett estetiskt program i södra Sverige</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8905846</dc:identifier> <dc:creator>Hidemark Boström, Dante</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att följa och utvärdera ett pågående utvecklingsprojekt på ett estetiskt program inriktning musik på en gymnasieskola i södra Sverige. Projektets mål är att innehållet från kursen Gehörs- och musiklära 1 på ett tydligare sätt ska integreras i de andra musikkurserna på programmet och har initierats då lärarna upplevt att eleverna inte använder sina teoretiska kunskaper i sitt praktiska musicerande. Studien söker dels finna exempel på hur ett sådant ämnesöverbryggande arbete kan gå till och dels se vilka faktorer som kan påverka projektet när det går från ambition till verklighet. Projektet har studerats med kvalitativa metoder inom ramen för deltagande observation där lektionsobservationer, samtal med lärare och analys av dokument har utgjort primära datakällor. Resultaten har sedan analyserats utifrån teorier om de fyra kunskapsformerna samt tyst kunskap och med hjälp av tidigare forskning om ämnesintegration, ämnesövergripande arbete och lärares val av undervisningsinnehåll. Studien visar exempel på innehåll ur Instrument eller sång 1 som går att teoretisera kring (huvudsakligen durskalor) och hur lärare kan förhålla sig till denna teoretisering samt exempel på förändringar av lektionsstruktur för att på så sätt närma sig andra ämnen. Slutligen visar studien också på tendenser till förutfattade meningar om ämnen och innehåll bland lärare och elever vilket påverkar undervisningen och försvårar det ämnesöverskridande arbetet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to follow and evaluate an ongoing project at an upper secondary school aesthetic music programme in southern Sweden. The aim of the project is to further integrate the content from the course “Gehörs- och musiklära 1” (Pitch and Music Theory grade 1) into other music courses and was initiated as the teachers saw the students not using their theoretical knowledge in their musical practice. This study seeks to find examples of how such interdisciplinary work is to be done and what factors can affect the project in the transition from ambitions to reality. The project has been studied with qualitative methods using participant observation to gather data in the form of lesson observations, teacher conversations and document analysis. The results have then been analysed based on theories on the four types of knowledge and tacit knowledge together with the help of previous research on the subject of interdisciplinarity and teachers’ choice of teaching content. The results show examples of content in the course” Instrument eller sång 1” that can be theorised (mainly major scales) and how teachers can approach such a theorisation together with examples of how changes in lesson structures can make the courses come closer to each other. Finally the study demonstrates tendencies of prejudice about different courses and content amongst teachers and students which affect teaching and obstruct interdisciplinary work.</dc:description> <dc:subject>ämnesintegrering</dc:subject> <dc:subject>ämnesövergripande arbete</dc:subject> <dc:subject>Musikteori</dc:subject> <dc:subject>Gehörs- och musiklära 1</dc:subject> <dc:subject>förtrogenhet</dc:subject> <dc:subject>music theory</dc:subject> <dc:subject>interdisciplinary work</dc:subject> <dc:subject>integrated curriculum</dc:subject> <dc:subject>tacit knowledge</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education.</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8902477</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikämnets kärninnehåll - En studie av musikundervisningens innehåll i årskurs 9</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8902477</dc:identifier> <dc:creator>Eriksson, Emil</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka vilket konkret innehåll musiklärare i grundskolan lär ut, och vilka motivationer de uppger till valet av innehåll. Studien genomfördes i form av enkätstudie där två urvalsgrupper ombads besvara frågor om undervisningens innehåll rörande de avgränsade områdena Ackord, Rytm samt Noter och teori. Ämnesområdet är svårbehandlat, då den forskning som finns sedan tidigare främst berör ämnesinnehåll från ett överblickande perspektiv, medan denna studie syftat till att belysa området så specifikt och konkret som möjligt. Resultaten har redovisats i tabellform och bearbetats genom numerisk dataanalys samt textanalys av de fritextsvar som respondenter i studien uppgett i enkätsvaren. Resultaten och litteraturen ger bilden att musiklärare har gemensamma uppfattningar om vilket innehåll som utgör musikämnets kärna. Utifrån detta kärninnehåll tar sig sedan lärarnas individuella preferenser och prioriteringar sig uttryck. Motiveringar som försvarar detta kärninnehåll hänvisar till spelbarhet och utvecklande av elevers förmåga att samspela i ensemblesituationer. Tydliggörande av detta kärninnehåll kan ge positiva effekter på musiklärares överblick över, och möjligheter att aktivt ta ställning till innehållet i sin egen undervisning samt elevers och föräldrars inblick och förståelse i ämnets byggstenar.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to examine what specific content music teachers in secondary school teach, and what motivations they provide for their choice of content. The study was conducted in the form of a survey in which two sample groups were asked to answer questions regarding the contents of their teaching concerning the demarcated areas Chords, Rhythm and Notes and theory. This subject is intractable, as existing research approaches subject content in school mainly from an over-looking perspective, while this study aims to illustrate the subject in as specific and concrete terms as possible. The results are presented in tabular form and processed through numerical data analysis as well as through text analysis of responses given in free text by the respondents participating in the survey. The results and literature paint the picture that music teachers share a common perception regarding what constitutes the core content of the music subject. From this core content the teachers’ individual preferences and priorities then express themselves. Justifications for this core content refers to the playability and the development of students&apos; ability to interact in ensemble situations. Clarification of this core content can have positive effects on music teacher&apos;s overview of, and opportunities to actively consider the content of their own teaching and pupils &apos;and parents&apos; insight and understanding of the subject building blocks.</dc:description> <dc:subject>Elementary School</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Ämnesinnehåll</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Grundskola</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Secondary School</dc:subject> <dc:subject>Subject Content</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8903373</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Västerländsk konstmusik efter 1945? En intervjustudie om svenska och tyska musiklärares syn på en musikalisk stil och dess betydelse för den obligatoriska musikundervisningen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8903373</dc:identifier> <dc:creator>Siebert, Christopher</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Tidigare forskning visar att västerländsk konstmusik efter 1945 är en stilistiskt pluralistisk musikform som tillhandahåller verktyg för att främja elevernas musikaliska förmågor. Studiens syfte är att undersöka tyska och svenska musiklärares föreställningar om västerländsk konstmusik efter 1945 i relation till deras egen musikundervisning. I samband med arbetet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre musiklärare i Sverige och tre musiklärare i Tyskland som alla har genomgått en musiklärarutbildning med klassisk inriktning. Undersökningen visar att västerländsk konstmusik efter 1945 spelar en viss roll för alla musiklärare men att utsträckningen varierar starkt. De intervjuade musiklärarna beskriver framför allt teoretiskt-analytiska aktivitetsformer i samband med västerländsk konstmusik efter 1945. Detta är motsägelsefullt eftersom den musikpedagogiska litteraturen betonar att eget musicerande, improviserande och experimenterande med ljud från rösten och vardagsföremål är en betydelsefull förutsättning för ett framgångsrikt musikaliskt lärande.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Earlier studies have shown that Western classical music after 1945 is characterised by a pluralistic style which offers a range of tools for nurturing pupil&apos;s musical abilities. The purpose of this study is to examine German and Swedish music teacher&apos;s ideas about Western classical music after 1945 in relation to their own music classes. Three German music teachers and three Swedish music teachers have been interviewed in connection with this research. This study shows that Western classical music plays a certain roll for all participating music teachers but that the degree of use of such music differs significantly. The music teachers that have been interviewed describe especially theoretical modes of activity in connection with Western classical music after 1945 and their own lessons. This is inconsistent with findings in literature about music teaching which suggests that active music-making, improvisation and experimentation with sounds of the voice and every- day objects is a prior condition for musical learning.</dc:description> <dc:subject>experimentell musik</dc:subject> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>västerländsk konstmusik</dc:subject> <dc:subject>modernism</dc:subject> <dc:subject>musikaliskt lärande</dc:subject> <dc:subject>tjugohundratalet</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>experimental music</dc:subject> <dc:subject>musical learning</dc:subject> <dc:subject>twentieth century</dc:subject> <dc:subject>western classical music</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8903695</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musiklärares kollegiala lärande - en del av kompetensutveckling på arbetsplatsen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8903695</dc:identifier> <dc:creator>Lundström, Jenny</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie handlar om musiklärares kompetensutveckling på arbetsplatsen. Syftet med studien är att undersöka hur musiklärare använder sig av kollegialt lärande för att utveckla undervisningen. Syftet är också att ta reda på vad kollegialt lärande innebär för musiklärare. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer som spelats in och transkriberats. Informanterna i denna studie är fem musiklärare som arbetar på olika grundskolor och gymnasieskolor i Sverige. Studien belyser musiklärares professionella lärande utifrån olika aspekter och teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat visar att begreppet kollegialt lärande är brett och kan innebära olika saker för olika musiklärare. Resultaten beskriver ett komplext lärande med många dimensioner. Studiens resultat är uppdelat i fyra kategorier: Pedagogiska diskussioner och lärande dialog, Forskningsbaserat lärande och strukturerade former, Tvärvetenskaplig och projektbaserad undervisning och Kreativitet och engagemang. Av resultaten går att urskilja ett antal ramfaktorer som antingen möjliggör eller försvårar kollegialt lärande. Uppsatsen beskriver kollegialt lärande som en del av kompetensutveckling i musiklärares arbete.</dc:description> <dc:subject>School Development</dc:subject> <dc:subject>Skills Development</dc:subject> <dc:subject>Collegiate Learning</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Gymnasieskola</dc:subject> <dc:subject>Grundskola</dc:subject> <dc:subject>Musiklärare</dc:subject> <dc:subject>Samarbete</dc:subject> <dc:subject>Skolutveckling</dc:subject> <dc:subject>Kompetensutveckling</dc:subject> <dc:subject>Kollegialt Lärande</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Collaboration</dc:subject> <dc:subject>Music Teacher</dc:subject> <dc:subject>Elementary School</dc:subject> <dc:subject>Upper Secondary School</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8904464</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Körundervisningens oändliga rikedom - En kvalitativ studie om körundervisningens roll på en musikhögskoleutbildning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8904464</dc:identifier> <dc:creator>Sarosi, David</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study was to explore how choral education influences higher music education. The basis of the study is partly Zoltán Kodálys writings that were relevant to the subject, and research and literature relevant to choral education and other aspects of teaching. The research questions focused on effects of choral education relevant to a music academy education, and how choral education could be used as a pedagogical tool at a higher music education. The questions were answered by conductors, other types of musicians, and students, both young and old, and they came from both within and outside the academic world. The results show choral education has many effects relevant to a higher music education, especially on a specialized instrumentalist program, where choral educations can give broader competence, focus on greater context and practical performance. These effects could be taken advantage of in the music academy, using choral education as a pedagogical tool.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien var att undersöka hur körundervisning påverkar en musikhögskoleutbildning, och hur detta skulle kunna se ut i praktiken. Studien var baserat bland annat på Zoltán Kodálys skrifter som kretsar kring ovanstående tema, och annan forskning och litteratur som rör körundervisning och andra aspekter av undervisning. Forskningsfrågorna fokuserade på vad körundervisning har för effekter som kan vara relevanta för en musikhögskoleutbildning, samt hur musikhögskolor skulle kunna använda körundervisning som pedagogiskt redskap i större utsträckning. Till datainsamlingen användes dirigenter, körledare både inom och utanför musikhögskolan, samt musiker med andra bakgrunder, både yngre och äldre. Resultatet visar bland annat att körundervisning har många egenskaper som kan vara relevanta för en musikhögskoleutbildning, särskilt på en musikerutbildning, där körundervisning ger ett annat perspektiv på inlärning och förhållande till musikaliska arbetet. Särskilt körundervisningens förmåga att ge bredare kunskaper, samt fokus på större sammanhang och praktiskt utförande var framträdande. Dessa förmågor kan utnyttjas genom att använda körundervisningen som ett pedagogiskt redskap vid en musikhögskola.</dc:description> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Music Academy</dc:subject> <dc:subject>Group Learning</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Collaborative Learning</dc:subject> <dc:subject>Choral Education</dc:subject> <dc:subject>Choir</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Musikhögskola</dc:subject> <dc:subject>Körundervisning</dc:subject> <dc:subject>Kör</dc:subject> <dc:subject>Kollaborativt lärande</dc:subject> <dc:subject>Gruppinlärning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8895163</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Självförtroende och musikaliskt lärande – en studie av hur normer och förväntningar påverkar studenter i ämnena gehör och notläsning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8895163</dc:identifier> <dc:creator>Söderberg Schaedel, Patrik</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap kring lärande och hur det är kopplat till självförtroende, självuppfattning och normer i undervisningen. Jag har valt att intervjua studenter från Musikhögskolan i Malmö, där jag för närvarande själv studerar till musiklärare. Studien utgår från studenternas perspektiv och är avgränsad till två huvudområden, undervisning i gehör och notläsning. Resultaten är samlade kring tre centrala begrepp: självuppfattning, självförtroende samt normer och förväntningar. Mina forskningsfrågor berör vilka faktorer som påverkar studenters självbild och självförtroende i undervisningen, hur och i vilken utsträckning normer och förväntningar påverkar samt huruvida studenters bakgrund och rollidentitet har en inverkan. Vald metod är kvalitativ halvstrukturerad intervju. Studien indikerar att studenterna har ett stort behov av att ha en lärmiljö där det är tillåtet att misslyckas, något de inte alltid känner. De är också i behov av en undervisning som i större utsträckning utgår ifrån individens behov. Studien visa även på att normer och förväntningar från lärare och medstudenter har en stor inverkan på lärandesituationen och på deras självförtroende. I studien är effekten av negativa normer och förväntningar särskilt tydlig.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The aim with this study is to try to contribute to the common knowledge about how learning is connected to self-confidence, and how norms and expectations influence a learning environment. I have interviewed students from Malmö Academy of Music (Sweden), where I am currently finishing my studies in music teacher education. The study assumes a student’s point of view, and is framed a round two subjects, ear training and score reading, two very central areas in music education. The results are structured around three central areas: self-image, self-confidence, and norms and expectations. My research questions concern the factors that may influence a student’s self-image and self-confidence in music learning situations and how and to what extent the norms and expectations affect the student&apos;s identity. I have chosen semi-structured interview as a method. The study shows that the students have a great need of a learning environment that is open for trial and error, where it is allowed to fail and learn, something they do not always experience. They are also in need of teaching that better meets their individual needs. The study also shows that norms and expectations from teachers and fellow students have a big impact on the students’ self-confidence and on their learning environment. Especially visible in the study is the effect of the negative norms and expectations.</dc:description> <dc:subject>social norms</dc:subject> <dc:subject>självbild</dc:subject> <dc:subject>självuppfattning</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>gehör</dc:subject> <dc:subject>notläsning</dc:subject> <dc:subject>självförtroende</dc:subject> <dc:subject>normer</dc:subject> <dc:subject>ear training</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>self-image</dc:subject> <dc:subject>self-confidence</dc:subject> <dc:subject>sight-reading</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8893383</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Relativitet och förståelse En studie om kommunikationsmönster kring metakognitiva lärandeprocesser i ensembleundervisning på gymnasiet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8893383</dc:identifier> <dc:creator>Wallin, Johan</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie undersöker kommunikationsmönster mellan elever och lärare på gymnasiet inom ramen för ensembleundervisning. Syftet med studien är att ge exempel på metakognitiva lärandeprocesser i musikundervisning, belysa vilka kommunikationsmönster (diskurser) som skapas och hur de skapas i dessa processer. De teoretiska utgångspunkterna utgår från socialkonstruktionism, symbolisk interaktionism och kommunikativt handlande och som analysmodell har diskurspsykologi använts. Det empiriska materialet, lektionsobservationer, har samlats in på ett gymnasium i södra Sverige och har kompletterats med en CIT-inspirerad intervju med en lärare. Tre metakognitiva lärandeprocesser (reflekterande, värderande och strategiska) har analyserats. Följande diskurser blev resultatet: - en elevnära aktivitetsdiskurs, där läraren är mycket angelägen om att involvera eleverna i varje fas av lärandeprocessen, även i val av didaktiska metoder och didaktiskt innehåll. - en elevcentrerad försiktighetsdiskurs, där utvärdering och bedömning är känsliga ämnen. - en elevberoende relativitetsdiskurs, där inget i musikaliskt hänseende anses rätt eller fel och där läraren lämnar över stor del av beslutstagandet till eleverna. Ur den samlade bilden av diskurserna lyfts begreppen relativitet och förståelse fram i lärarens kommunikation med eleverna kring det musikaliska innehållet och undervisningsmetoderna.</dc:description> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>didaktik</dc:subject> <dc:subject>diskurs</dc:subject> <dc:subject>ensembleundervisning</dc:subject> <dc:subject>estetiska programmet</dc:subject> <dc:subject>interaktion</dc:subject> <dc:subject>kommunikation</dc:subject> <dc:subject>metakognition</dc:subject> <dc:subject>metodik</dc:subject> <dc:subject>språk</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H1</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8900548</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>En (o)nyttig uppsats : en retorisk studie om svenska McDonalds apologia</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8900548</dc:identifier> <dc:creator>Einarsson, Emma</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna uppsats är att utifrån perspektivet att dokumentären Super Size Me är potentiellt ethosskadande, undersöka hur McDonalds har förhållit sig till detta genom deras reklamfilmer och en annons, och se ifall dessa kan ses som en apologia. Studien har även som syfte att undersöka vad människor som Morgan Spurlocks granskningar och anklagelser av multinationella företag kan bidra med. Materialet som har undersökts är sex stycken reklamfilmer och en annons för svenska McDonalds. För att studera dessa har den neo-aristoteliska analysen använts som metod. Denna analysmetod har för avsikt att undersöka vad ett objekts disposition, stil och argumentation har att säga. För att sedan kunna göra en jämförelse har en komparativ undersökning gjorts. Eftersom uppsatsen har präglats av min tolkning av reklamfilmerna och annonsen, har hermeneutiken som metod även används. I resultatet av denna undersökning hittades tecken på att samtliga reklamfilmer och annonsen innehåller apologia-strategier. Denna undersökning har bidragit till att visa att apologia-strategier även kan finnas i estetiska uttrycksformer som reklamfilmer.</dc:description> <dc:subject>McDonalds</dc:subject> <dc:subject>retorik</dc:subject> <dc:subject>Super Size Me</dc:subject> <dc:subject>reklam</dc:subject> <dc:subject>hermeneutik</dc:subject> <dc:subject>neo-aristotelisk analys</dc:subject> <dc:subject>apologia</dc:subject> <dc:subject>Benoit</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Retorik</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8895725</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Mellan klaviatur och greppbräda: praktisk tillämpning av gehörs- och musiklära</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8895725</dc:identifier> <dc:creator>Ståhlgren, Kristopher</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I detta arbete undersöks hur gymnasieelever med gitarr som instrument omsätter kunskaper i gehörs- och musiklära till praktik. Syftet är att undersöka förhållandet mellan teori och spel på det egna instrumentet och att identifiera metoder som kan stärka interaktionen mellan teori och praktik. Arbetet grundar sig på en kvalitativ studie utförd med elever från estetiskt gymnasium som informanter. Resultatet visar att elever med elgitarr som huvudinstrument använder klaviatur för att förstå musikteoretiska begrepp och har svårt att omsätta dessa kunskaper till gitarr. I detta arbete finns också exempel på praktiska övningar för att hjälpa elever omsätta teoretiska kunskaper till praktiskt gitarrspel.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study examines how guitar students in Swedish ”gymnasium” turn theoretical knowledge into practice. The aim is to investigate the relation between theory and performance on one’s instrument and to identify methods that can enhance this interaction between theory and practice. The paper is based on a qualitative study conducted with students as informants. The results show that pupils with electric guitar as their main instrument still use the keyboard to understand music theory concepts and have problems to transfer this knowledge to the guitar. There are also examples of practical exercises to help students translate theory into practical guitar playing in this paper.</dc:description> <dc:subject>Gitarr</dc:subject> <dc:subject>Gehörs- och musiklära</dc:subject> <dc:subject>Gitarrpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Musikteori</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik. Guitar</dc:subject> <dc:subject>Music theory</dc:subject> <dc:subject>Ear training</dc:subject> <dc:subject>Guitar pedagogy</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:7362923</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Conducted Improvisation</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/7362923</dc:identifier> <dc:creator>Aabo Larsen, Nana</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this thesis Conducted Improvisation is to study how a musical sign language can effect creativity, musical interaction and sense of freedom in ensemble playing by analyzing Extemporize, a sign system I have developed, with the further goal to explore the pedagogical potential in this practice. The research questions that drive this study are: In what ways does the sign system effect creativity and playfulness in improvised performance? In what ways does the sign system affect the sense of freedom in ensemble performance? In what ways does the sign system effect musical interaction? The material for the survey has been acquired through video documentation of rehearsals and concerts and interviews with the participants. 15 musicians took part in this study whereof 10 of them were interviewed. The results of the study indicate that sign language is effective in working with improvisation in ensemble and can have an impact on both freedom and constraint, it has the possibility to strengthen the voice of the musicians and push them in other musical directions than normally. But conducted improvisation can also create frustrations in the musicians, especially if the sign system is not rehearsed enough.</dc:description> <dc:description xml:lang="dan">Formålet med denne afhandling Conducted Improvisation er at undersøge, hvordan et musikalsk tegnsprog kan påvirke kreativitet, musikalsk interaktion og følelse af frihed i sammenspilssituationer ved at analysere Extemporize, et tegnsprog jeg har udarbejdet, med yderligere det formål at udforske det pædagogiske potentiale i denne praksis. Forskningsspørgsmålene, der driver denne undersøgelse er: På hvilke måder påvirker tegnsproget kreativitet og leg i improvisation? På hvilke måder påvirker tegnsproget følelsen af frihed i sammenspilssituationer? Hvilken effekt har tegnsproget på musikalsk interaktion? Materialet til undersøgelsen er erhvervet gennem video dokumentation af øvere og koncerter og interviews med deltagerne. 15 musikere deltog i denne undersøgelse, hvoraf 10 af dem blev interviewet. Resultaterne af undersøgelsen viser, at tegnsproget er effektiv i arbejdet med improvisation i ensemble og kan have en indvirkning på både frihed og tvang, det har mulighed for at styrke musikernes stemmer og skubbe dem i andre musikalske retninger end normalt. Men dirigeret improvisation kan også skabe frustrationer i musikerne, især hvis tegnsproget ikke er øvet nok.</dc:description> <dc:subject>musical performance</dc:subject> <dc:subject>conducted improvisation</dc:subject> <dc:subject>sign system</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>ensemble teaching</dc:subject> <dc:subject>artistic research.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:7363540</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikalitet som gränsöverskridande begrepp En kvalitativ intervjustudie kring hur fyra gymnasielärare på estetiska programmet definierar och konkretiserar musikalitetsbegreppet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/7363540</dc:identifier> <dc:creator>Jonsson, Adam</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att utreda hur musiklärare på det estetiska programmet tror att musikalitet uppkommer i förhållande till arv och miljödiskussionen, hur de definierar och konkretiserar musikalitet i förhållande till sina elever samt undersöka hur Gy11–läroplanen för gymnasieskolan påverkar bedömningen av musikalitet. Utgångspunkten för denna studie är baserad på enskild och gruppledd musikundervisning inom instrumental, kör och ensembleundervisning på det svenska gymnasiets estetiska program med inriktningen musik. Den teoretiska bakgrunden presenteras i form av varierande forskning och litteratur där olika uppfattningar och definitioner av musikalitetsbegreppet presenteras efter varandra. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där insamlandet av data gjorts via intervjuer. Fyra aktiva gymnasielärare med varierande musikalisk bakgrund deltog i denna studie. Resultatet visar att informanter värderar inre färdigheter när elevers musikalitets bedöms i förhållande till Gy11–läroplanen för gymnasieskolan och att musikalitet inte nödvändigtvis behöver vara något som bara existerar via ett instrument utan är en inneboende färdighet som uppkommer med hjälp av miljön, intresse och arvet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate how music-teachers at the upper secondary aesthetic music program in Sweden define musicality related to the heritage and environment discussion. How they define and concretise musicality in relation to their students and to examine if and how goals in the curriculum for the music program affect their judgment regarding musicality. The outset of this study is based on individual and ensemble teaching. The theoretical background is presented in various forms of previous research and literature where different views and definitions of musicality are presented. The study is based on a qualitative research method where the collection of data was made through interviews. Four active music-teachers with various musical backgrounds participated in this study. The result of this study shows that the informants advocate inner abilities when student’s musicality gets judged in relationship to the curriculum and that musicality not necessarily has to be something you express with an instrument. It is more of an inherent skill that appears by the means of environment, interest and heritage.</dc:description> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>interest</dc:subject> <dc:subject>musical environment</dc:subject> <dc:subject>Musicality</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>motivation Educational Sciencis</dc:subject> <dc:subject>intresse</dc:subject> <dc:subject>musikalisk miljö</dc:subject> <dc:subject>Musikalitet</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/vnd.openxmlformats-officedocument.wordprocessingml.document</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:7854025</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”Helt utan påverkan, jag valde det jag ville” En studie om gymnasieelevers val av instrument och vad som påverkat dem</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/7854025</dc:identifier> <dc:creator>Olsson, Sara</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This is a mixed method research study about the instrument choices of upper secondary school students. The students’ own opinion regarding instrument choices is examined. Factors such as why and how a particular instrument has been chosen have been discussed. How do the students look at their own and others’ choice of instrument? What factors influence their choices? What does the distribution of instruments look like between boys and girls? What does this distribution depend on? I sent a survey to 12 Upper secondary Schools in Skåne, Sweden. Students enrolled in the Arts Program, Music major, answered the survey. I have also interviewed 5 upper secondary students for further analysis. My conclusion showed that students made their choices based on the same reasons. Factors that may have influenced their choice of instrument were their general likings, family, idols, friends, siblings and accessibility of an instrument. The five most common instrumental choices for boys and girls were the same, but in different order. Boys and girls had the same musical habits, but boys were the only ones that mentioned playing in a band. Although their choices did well correlate with previous studies, most students did not see themselves as influenced by others in their choice of instrument.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Detta är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie om gymnasieelevers instrumentval. I denna undersökning kommer elevernas egen åsikt att bli hörd i fråga om varför, vad och hur de gör när de väljer sina instrument. Hur ser elever på sina egna och andras val av instrument? Vilka faktorer finns det som påverkar elever i deras instrumentval? Om det är så att tjejer och killar väljer olika instrument, vad beror det i så fall på? Det gjordes en enkätundersökning på 12 skånska gymnasieskolor. Enkäten har blivit besvarad av elever som går estetiska programmet med inriktning musik. I undersökningen intervjuades även fem gymnasieelever för ytterligare fördjupning. Det framkom att elever ofta hade gjort sina instrumentval av samma anledningar. Faktorer som påverkat i instrumentvalet var bland annat intresse, familj, tillgänglighet av instrument, kompisar, idoler, syskon m.m. De fem vanligaste instrumenten hos både killar och tjejer var samma, men i olika ordning. Killar och tjejer hade samma musikvanor, med skillnaden att det endast var killar som nämnde att de spelade i band. I många fall ansåg de sig även vara opåverkade av andra i sina instrumentval. Det visade sig att deras val stämde väl överens med vad tidigare studier kommit fram till.</dc:description> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>Instrumental choice</dc:subject> <dc:subject>Student perspective</dc:subject> <dc:subject>Upper secondary students</dc:subject> <dc:subject>Norms</dc:subject> <dc:subject>Gender</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Normer</dc:subject> <dc:subject>Genus</dc:subject> <dc:subject>Gymnasieelever</dc:subject> <dc:subject>Elevperspektiv</dc:subject> <dc:subject>Band</dc:subject> <dc:subject>Instrumentval</dc:subject> <dc:subject>Musik</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:7510721</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Skärp mig! Vardagsstrategier bland musiklärare med ADHD</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/7510721</dc:identifier> <dc:creator>Söderqvist, Hanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">I have examined strategies which can compensate problems that music teachers diagnosed with ADHD meet in their professional role. Focusing on the teachers’ stories of creating solutions to get a functioning professional life, the results were produced by four qualitative interviews with teachers who themselves have ADHD. The study shows examples of how the teachers cope with their difficulties. The result suggests that music teachers with ADHD can use the following strategies to cope with their ADHD related problems affecting their teaching role: Focusing on one&apos;s strengths and avoiding situations which have a negative impact on one&apos;s performance; Striving towards a flexible, open and supportive climate in their working environment, both in the classroom and among colleagues; Leading a healthy lifestyle; Pursuing what feels meaningful and motivating. Even though the teachers have developed several strategies for coping with their professional duties, they all had areas where the strategies came short, for instance in managing stress and performance anxiety.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Jag har undersökt vilka strategier som kan kompensera musiklärares problem i yrkesrollen från ADHD. Fokus ligger på lärarnas berättelser om att skapa lösningar för att få en fungerande vardag. Resultatet togs fram genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare som själva har ADHD. Studien visar exempel på vad som kan vara svårt och hur lärarna själva kan göra för att kompensera detta. Faktorer som kan fungera som kompenserande strategier är att acceptera sina svagheter och istället fokusera på styrkor, att be om hjälp på arbetsplatsen, att söka stöd och verktyg utanför jobbet, att bidra till att skapa en psykosocial arbetsmiljö som präglas av acceptans och tolerans. Resultatet visar att följande huvudstrategier kan kompensera musiklärares problem av egen ADHD i yrkesrollen: att fokusera på sina styrkor och undvika situationer som får en att fungera sämre, att påverka sin arbetsmiljö såväl i klassrummet som i kollegiet mot ett flexibelt, öppet och stöttande klimat, att vårda sin hälsa, samt att ägna sig åt sådant som känns meningsfullt och motiverande. Trots att lärarna hade många strategier för att uppfylla sina lärarplikter hade alla lärarna områden där strategierna var otillräckliga, exempelvis för att hantera stress och prestationsångest.</dc:description> <dc:subject>Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>arbetsrelaterad stress</dc:subject> <dc:subject>lärarrollen</dc:subject> <dc:subject>musiklärare</dc:subject> <dc:subject>ADHD hos vuxna</dc:subject> <dc:subject>occupational stress</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>copingstrategier</dc:subject> <dc:subject>music teachers</dc:subject> <dc:subject>coping strategies</dc:subject> <dc:subject>adult ADHD</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5212001</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att lära och förändra tillsammans - En kvalitativ studie av två musikverksamheter i Sverige och Mexiko</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5212001</dc:identifier> <dc:creator>Ljungkvist, Clara</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka demokratiska aspekter inom El Sistema med fokus på gruppundervisning. Studien har gjorts på två El Sistema skolor, en i Mexiko och en i Sverige. Data har samlats in genom observationer och intervjuer enligt kvalitativ forskningsmetod. Resultatet presenteras i två olika delar, en för Mexiko och en för Malmö. Dessa två delar är uppdelade i fyra kategorier vardera som behandlar det sociala, musiken, demokrati och kollaborativt lärande. Resultatet visar att både retoriken kring verksamheterna och undervisningen i praktiken skiljer sig åt mellan de två skolorna, men att det också på många sätt är tydligt att de är baserade på samma koncept med sin grund i Venezuela. I Mexiko anses huvudsyftet med projektet vara socialt, och fördelar med gruppundervisning som lyftes fram av pedagogerna var att lära sig samarbeta, och att man kan ta lärdom av varandras svårigheter och färdigheter. Inställningen från pedagogerna i Malmö är att huvudfokus ligger på musiken men att många av de sociala delarna som betonas inom El Sistema automatiskt faller på plats när man befinner sig i ett musikaliskt sammanhang. Gruppundervisningen bidrar enligt pedagogerna till att inspirationen ökar då den kommer från många olika håll. Att alla är förebilder för varandra betonas också som centralt i verksamheten. De ser El Sistema som demokratisk i den mening att de når barn och unga som tidigare varit underrepresenterade i kulturskolan och för att orkestern blir en plats där barn från olika stadsdelar kommer kunna mötas.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate democratic aspects within El Sistema with a focus on group instruction. The study has taken place at two different El Sistema schools, one in Mexico and one in Sweden. The material for the survey has been acquired through interviews and observation using qualitative methods. The result is presented in two parts, one for Mexico and one for Malmö. These two parts contain four categories each, which process social aspects, musical aspects, democratic aspects and collaborative learning. The result of the study shows that both the rhetoric and the way of teaching differ between the two schools, but it is still clear that they are based on the same concept from Venezuela. In Mexico the main purpose of the project is said to be social. The teachers emphasize that the advantages of group instruction are to learn to collaborate and to learn from each other’s difficulties and skills. The attitude in Malmö is that the main purpose is musical, but that many of the social aspects that are pointed out within El Sistema will automatically develop when you are a part in a musical context. According to the teachers, the sources of inspiration multiply when teaching in a group. That everyone sets an example for each other is also emphasized as an important part of the organization. El Sistema is seen as democratic in the sense that they reach children who earlier have not been represented in the Swedish music schools, and also because the orchestra will be a place where children from different areas of the city can meet.</dc:description> <dc:subject>Demokrati</dc:subject> <dc:subject>El Sistema</dc:subject> <dc:subject>gruppundervisning</dc:subject> <dc:subject>kollaborativt lärande</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>collaborative learning</dc:subject> <dc:subject>democracy</dc:subject> <dc:subject>educational sciences</dc:subject> <dc:subject>group instruction</dc:subject> <dc:subject>music education.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5240134</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”Musik är ett språk som tillåter mig att kommunicera med själen och hjärtat” - En studie om hur sång kan användas som ett verktyg i SFI-undervisning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5240134</dc:identifier> <dc:creator>Bryhagen, Ingela</dc:creator> <dc:creator>Claesson, Cecilia</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This study examines how singing can be used as a language development method in second language acquisition for immigrants in Sweden. The aim is to investigate whether there are advantages of using singing when teaching pronunciation to second language students, and how students experience education where music is integrated. Our research questions are: What effect has singing on students’ pronunciation? How do the students experience education where singing is included? Our study is based on an educational project, which lasted one week with a class studying &apos;Swedish for immigrants&apos;, and where singing was used as a tool in the second language studies. The educational project ended with a concert. The documentation of our study consists of transcriptions from two focus group interviews, one, which was performed at the beginning of the study, and one after the concert. We also did an interview with one of the student’s regular teachers, and with Eva Bornemark, a music teacher in Sweden who uses singing as a tool to teach immigrants Swedish. Our own experiences and reflections during the educational project were documented with the help of the portfolio method. The results of our study include excerpts from the interview transcripts that were conducted with the students, their regular Swedish teacher and with Eva Bornemark. The result also includes our own experiences and reflections. In the end of this study we answer our research questions. First we discuss the student&apos;s pronunciation development during the teaching project. Then we reflect on how the students experienced teaching with singing, and what other effects the teaching provided.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Den här uppsatsen handlar om hur sång kan användas som en språkutvecklande metod i SFI-undervisning. Syftet är att undersöka om det finns fördelar med att använda sång i uttalsundervisning för SFI-studenter samt hur studenterna upplever språkundervisning där musik integreras. Forskningsfrågorna som vi arbetat efter lyder: Vilken effekt har sång i SFI-undervisning på studenternas uttal? Hur upplever studenterna undervisning med sång? Vår undersökning utgår från ett undervisningsprojekt som pågick i en vecka med en klass som studerade SFI, svenska för invandrare, där sång användes som ett redskap i undervisningen. Undervisningsprojektet avslutades med en konsert. Dokumentationen från vår undersökning består av transkriptioner från fyra fokusgruppsintervjuer, varav två utfördes i början av undersökningen och två efter den avslutande konserten. Som underlag finns också en intervju som gjordes med en av studenternas ordinarie SFI-lärare, samt en intervju med Eva Bornemark, som arbetar med körundervisning för studenter som studerar SFI. Våra egna upplevelser och reflektioner under undervisningsprojektet dokumenterade vi med hjälp av portföljmetoden. I resultatdelen redovisas utdrag ur transkriptioner från de intervjuer som genomfördes med SFI-studenterna, deras ordinarie lärare samt Eva Bornemark. Genom transkriptionerna från fokusgruppsintervjuerna, framgår studenternas tankar om svårigheter i det svenska uttalet, samt hur studenterna upplevde SFI-undervisning med sång. I resultatet redovisar vi även våra egna reflektioner genom utdrag ur portföljanteckningarna. I resultatdiskussionen besvarar vi våra forskningsfrågor. Först diskuterar vi den uttalsutveckling som skedde hos studenterna under undervisningsprojektets gång. Därefter reflekterar vi över hur studenterna upplevde undervisning med sång och vilka övriga effekter undervisningsmetoden hade.</dc:description> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>SFI-undervisning</dc:subject> <dc:subject>svenska som andraspråk</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>educational sciences</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Swedish for immigrants</dc:subject> <dc:subject>Swedish as a second language</dc:subject> <dc:subject>singing</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5268375</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Träning av det relativa gehöret - Pedagogers metoder och strategier i gehörsundervisningen på gymnasie- och högskolenivå</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5268375</dc:identifier> <dc:creator>Lundberg, Patrik</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder och strategier som gehörslärare lär ut till sina elever vid träning av det relativa gehöret. Undersökningen har sin utgångspunkt i svenska gymnasieskolans estetiska program med musikinriktning och i Musikhögskolan samt skolornas och pedagogernas egna undervisningsmål. Litteraturkapitlet handlar om tidigare skandinavisk forskning, relaterad till relativt gehör, instrumentets betydelse i gehörsundervisningen, studenters inställning till gehörsundervisning samt styrdokument på gymnasieskolan och Musikhögskolan. Studien är uppbyggd på kvalitativ forskning som inspirerats av hermeneutiska teorier och metoder. Som datainsamlingsmetod har kvalitativa forskningsintervjuer använts och fem undervisande gehörslärare, med flera års erfarenhet av att undervisa i gehör, deltog i studien. Resultatet tyder på att gehörslärarna är eniga om att man ständigt ska träna sitt relativa gehör, eftersom gehör är en färskvara och det försämras om det inte hålls igång. Lärarna redogör för metoder för att identifiera toner utifrån musik, såsom strategier för identifiering av intervall samt toners funktioner i förhållande till ackord och harmonik. De redogör också för ett flertal aspekter som har anknytning till huvudinstrumentets betydelse vid gehörsträning som visualisering, sång, harmonikförståelse och diskantinstrument. Lärarnas metoder är till för att eleverna ska bli mer musikaliskt medvetna och att de kan ha nytta av det relativa gehöret i praktiken. Resultatet diskuteras och jämförs med den litteratur som omnämnts samt med musikpedagogiska aspekter.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate methods and strategies for relative pitch training that ear-training teachers teach their students. The investigation is based on the educational goals for Swedish upper secondary schools’ musical aesthetic program, and on academic bachelor level. The educators&apos; own teaching goals are also considered. The literature chapter presents previous Scandinavian research on a) methods for relative pitch training, b) the role of students’ main instrument in ear-training, c) students&apos; general attitudes to ear training. Policy documents in the upper secondary school and on bachelor level are also used as analytical tools. The study is based on qualitative research inspired by hermeneutic methods. Qualitative interviews were implemented for the purpose of obtaining data. Five ear-training teachers, each one with several years of teaching experience, participated in the study. The results indicate that the ear-training teachers agree about the importance of constantly practicing relative pitch, since aural skills are perishable and deteriorate if you do not keep training them. The teachers describe different methods for identifying notes in a musical context, such as strategies for identifying intervals and the function of the notes in relation to chords and harmonies. The teachers also describe several aspects related to the significance of utilizing the students’ abilities on their main instruments in ear training, such as visualization, vocals, understanding of harmony and melody instruments. The teachers&apos; methods aim at making students more musically aware, thus enabling them to benefit from their skills in relative pitch for practical uses. The results are discussed in relationship to aforementioned scholarly literature and to music educational aspects.</dc:description> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>hermeneutik</dc:subject> <dc:subject>huvudinstrument</dc:subject> <dc:subject>metoder</dc:subject> <dc:subject>gehör</dc:subject> <dc:subject>strategier</dc:subject> <dc:subject>träning</dc:subject> <dc:subject>toners funktioner</dc:subject> <dc:subject>intervall</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>main instrument</dc:subject> <dc:subject>strategies</dc:subject> <dc:subject>training</dc:subject> <dc:subject>methods</dc:subject> <dc:subject>pitch</dc:subject> <dc:subject>diatonic function</dc:subject> <dc:subject>interval</dc:subject> <dc:subject>hermeneutic</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:5435335</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Beautiful tone, Beautiful heart - En jämförande studie av Suzukipedagogiken i Japan och Sverige</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5435335</dc:identifier> <dc:creator>Ottosson, Michaela</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This study deals with a subject that is much discussed among music teachers and violinists around the world: The Suzuki method and its cultural connection to the Asian and Japanese philosophies. It is a comparative study between Japan and Sweden and the Suzuki method in each country. Are there any differences in how it is being practiced and taught, and in that case why? This topic is interesting for musicians and Suzuki teachers and students, but also for those who are interested in cultural differences in general – especially between East and West. This study has been performed in both Japan and Sweden. It is based primarily on my observations and interviews in Japan at The Talent Education Research Institute, The Tokyo Suzuki Association and Tachibana School, and in Sweden at Umeå musikskola and Lunds kulturskola. The result section describes the relationship between interviews and observations but also the relationship between the informant’s ways of relating to the subject of Suzuki training in different countries. My final discussion describes my own horizon of understanding as half Japanese and half Swedish. One of my conclusions is that while every country has different opinions about children and their abilities it would be good to integrate the Japanese focus on sound production and the integrative view of the pedagogy as a means to personal development of the individual into Suzuki pedagogy in Sweden.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Detta arbete tar upp ett ämne som ofta diskuteras bland musiklärare och violinister runt om i världen: Suzukipedagogiken och dess ursprung i den asiatiska, och då i synnerhet den Japanska kulturen. Studien jämför Japan och Sverige och Suzukipedagogiken i respektive land. Finns det några skillnader i hur den utövas i respektive land, och vilka skillnader rör det sig om i sådana fall? Ämnet är intressant för musiker samt Suzukilärare och deras elever, men också för den som är intresserad av kulturella skillnader i allmänhet. Studien har utförts i både Japan och Sverige. Den baseras i första hand på mina observationer vid the Talent Education Research Institute, Tokyo Suzuki Association och Tachibana School i Japan, samt Umeå Musikskola och Lunds Kulturskola i Sverige. I resultatkapitlet redogörs för informanternas relation till Suzukipedagogiken och deras tankar kring Suzukiutbildning i olika länder. Vidare dras samband mellan intervjuerna och de observationer jag gjort under studiens gång. I slutdiskussionen ger jag min egen synvinkel som både japansk och svensk. Min slutsats är att även om varje land har olika syn på barn och deras förmågor så vore det önskvärt att integrera den japanska tonvikten på tonbildning och den helhetssyn på pedagogiken som en väg till personlig utveckling för individen i svensk Suzukipedagogik.</dc:description> <dc:subject>Personal Development. Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Instrumental teaching</dc:subject> <dc:subject>Cross-cultural studies</dc:subject> <dc:subject>Violin</dc:subject> <dc:subject>Suzuki Method</dc:subject> <dc:subject>Music pedagogy</dc:subject> <dc:subject>Educational sciences</dc:subject> <dc:subject>Personlig utveckling.</dc:subject> <dc:subject>Instrumentundervisning</dc:subject> <dc:subject>Kultur</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Suzukimetoden</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2014</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8599262</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Kulturskolan i hetluften - Kulturskolechefers positionering mellan tradition och marknadsestetik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8599262</dc:identifier> <dc:creator>Di Lorenzo Tillborg, Adriana</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Kulturskolan når över 400 000 barn i Sverige årligen. Institutionen har trots det inget definierat uppdrag på nationell nivå men frågan om vad institutionens uppdrag kan tänkas vara aktualiseras ofta i olika sammanhang. Ett återkommande tema är om Kulturskolan ska förvalta ett kulturarv eller följa marknadsestetiken. Syftet med studien är att ur Kulturskolechefernas perspektiv undersöka Kulturskolan och förändringarna som institutionen ställs inför. Forskningsfrågorna som alla syftar på institutionen Kulturskolan ur ett chefsperspektiv är: hur mycket påverkas verksamhetens innehåll av marknadsestetiken? Hur positionerar Kulturskolecheferna sig i spänningsfälten som uppstår mellan kulturarv och marknadsestetik? Hur är Kulturskolechefernas syn på institutionens påstådda grundläggande funktioner? Är Kulturskolecheferna positiva eller negativa inför framtiden mot bakgrund av samhällsförändringarna? I vilken omfattning stödjer Kulturskolecheferna ett eventuellt införande av en nationell strategi? Mixed methods (kvantitativa och kvalitativa metoder i kombination) används med en webbenkät som skickats till cheferna i alla 283 Kulturskolor i Sverige. Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att kulturarv och marknadsestetik både kan och behöver samexistera i Kulturskolan. Den ömsesidiga påverkan mellan Kulturskolan och den sociala kontexten den befinner sig i är vad som kan tänkas säkra institutionens framtid. Studien framhåller även behovet av en nationell strategi skapad i samråd med praktiker och forskare inom fältet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Over 400,000 children attend Sweden’s Kulturskolor, or municipal schools of music and arts, every year, and yet despite this the schools have no national mission or goals, even though the question of what that mission might be is frequently raised. One common line is that the schools should exist to curate and disseminate cultural heritage; another, that they should bow to market aesthetics. The aim of the present study is to investigate the challenges that face Sweden’s Kulturskolor from the perspective of leadership attitudes. The research questions centre on their mission and goals. To what extent do the demands of the market aesthetics influence how these institutions are run? How do school leaderships position themselves, given the tension between cultural heritage and market aesthetics? What are the leaderships’ opinions on the stated primary functions of the institution they run? Do they view the future in a positive or a negative light, given the ways society is changing? And to what degree do they support the possible implementation of a national strategy? The study uses mixed methods (both quantitative and qualitative methods) to analyse data drawn from an online survey distributed to the principals of all 283 municipal schools of music and arts in Sweden. The analysis is informed by a socio-cultural perspective. The study’s findings are that cultural heritage and market aesthetics can and do coexist in kulturskolor, and that the mutual influence of them and their social context is what promises to secure the institution’s future. The study also stresses the need for a national strategy, designed in consultation with practitioners and researchers in the field.</dc:description> <dc:subject>kulturarv</dc:subject> <dc:subject>marknadsestetik</dc:subject> <dc:subject>cultural heritage</dc:subject> <dc:subject>municipal school of music and arts</dc:subject> <dc:subject>school leadership</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>market aesthetic</dc:subject> <dc:subject>chefsperspektiv</dc:subject> <dc:subject>Kulturskola</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8626616</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>Technology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Out of Touch? - A Study Of The Technology And Framework That Is Supposedly Killing Music</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8626616</dc:identifier> <dc:creator>Olsson, Carl</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Since the 1990-s music has become more and more polished, to the point where it is almost too perfect. Are we obsessed with perfection, both in structure and pitch? Auto-tune, playback and excessive compression are tools used in all genres, but most commonly seen in pop music. What is the fascination with everything being perfect and flawless? Is not the human part of music important today? This essay examines the “human touch” in music from different perspectives to establish a conclusion regarding the state of it. There are many factors that affect the human touch and this essay is based on four that I believe to be the main factors. Authenticity and perfection are key factors when discussing “humanity” and the human touch in music. Is music today still authentic, even with all the software manipulation and polishing tools? This essay has used academic works from different musicologist to first establish what authenticity is and how it has developed in the digital era. During the analysis I took a closer look at the most criticized and well known tool during music production, pitch correction. This analysis gives an overview of what can be done using pitch correction software such as Auto-tune, Melodyne and Waves Tune. These programs also provide graphs and curves for further analysis in terms of pitch and modulation. The graphs turned out to be excellent material for spotting track manipulation, without even listening to the track. The result of the main questions point towards pitch-correction and perfection being the logical route of music development and the evolution of technology in general. The framework surrounding authenticity feels dated and hard to apply to new, digital music. Tools that would by the old standard make a performance or recording un-authentic should today be seen with fresh eyes and more as a diverse utensil rather than just a cheat. The human touch proved to be a very hard thing to both fake and remove from music, no matter how much you manipulate it. It is hard to have a subjective opinion regarding the state of authenticity of a track in today’s music, and it is safe to say that most musicians and producers today are not having authenticity in mind when creating or recording music. Perhaps this means that being unaware of authenticity and being genuine is the most honest way of being an authentic musician.</dc:description> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>Technology</dc:subject> <dc:subject>Auto-tune</dc:subject> <dc:subject>Music Production</dc:subject> <dc:subject>Psychology in music</dc:subject> <dc:subject>Authenticity</dc:subject> <dc:subject>Human Factor</dc:subject> <dc:subject>Pitch Correction</dc:subject> <dc:subject>Pitch Analysis</dc:subject> <dc:subject>Technology and Engineering</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8565243</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;This is the fucking American dream&quot;: En studie av myten om den amerikanska drömmen hos ungdomar i tre samtida independentfilmer</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8565243</dc:identifier> <dc:creator>Mårtensson, Truls</dc:creator> <dc:subject>American dream</dc:subject> <dc:subject>Spring Breakers</dc:subject> <dc:subject>Palo Alto</dc:subject> <dc:subject>Dope</dc:subject> <dc:subject>Gia Coppola</dc:subject> <dc:subject>Youth</dc:subject> <dc:subject>Ungdom Amerikanska drömmen</dc:subject> <dc:subject>Harmony Korine</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8254086</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>En audiovisuell analys</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8254086</dc:identifier> <dc:creator>Persson, Mikael</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna uppsats berör James Bond-filmerna &quot;Thunderball&quot; och &quot;Never Say Never Again&quot; utifrån den franske teoretikern, kompositören och författaren Michel Chions teorier. Filmerna jämförs med hjälp av hans begrepp och termer, såsom masking method m.m</dc:description> <dc:subject>James Bond</dc:subject> <dc:subject>Michel Chion</dc:subject> <dc:subject>Thunderball</dc:subject> <dc:subject>Never Say Never Again</dc:subject> <dc:subject>masking method</dc:subject> <dc:subject>added value</dc:subject> <dc:subject>acousmatic sound</dc:subject> <dc:subject>acousmêtre</dc:subject> <dc:subject>theatrical speech</dc:subject> <dc:subject>emanation speech</dc:subject> <dc:subject>textual speech.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Languages and Literatures</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8627689</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Kvinnliga artister som förebilder i musikbranschen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8627689</dc:identifier> <dc:creator>Tchantouria Vamling, Olga</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna uppsats studerar betydelsen av förebilder för den musikaliska utvecklingen hos kvinnliga låtskrivare och artister samt hur dessa förebilder väljs. Den empiriska studien baseras på strukturerade djupintervjuer, som avgränsas till tre svenska kvinnliga låtskrivande artister. Intervjuerna genomfördes över telefon, varvid samtalen spelades in och senare skrevs ut i sin helhet. Gemensamt för informanterna är att de började sina karriärer under 80–90-talet i Sverige. Undersökningen fokuserar på hur informanternas musikaliska resa började och huruvida det funnits personer i deras omgivning som varit speciellt viktiga för deras musikaliska utveckling och på vilket sätt och varför de blivit betydelsefulla. Värderingar, stil, musikaliskt uttryck, attityder och kombinationer av detta är centrala faktorer som undersöks i hur sådana förebilder väljs och uppfattas. Vidare studeras informanternas uppfattning om huruvida det finns ett särskilt behov av förebilder att identifiera sig med i musikbranschen jämfört med andra branscher. Denna studie visar tydligt att förebilder och mentorer är viktiga för kvinnliga låtskrivare och artister, särskilt i tonåren då informanterna var speciellt mottagliga för intryck för att befästa sin egen identitet som låtskrivare och artister. Det framkommer att förebilderna kan se olika ut och utgöras av såväl kända band och artister som personer i vardagen som musiklärare och körledare. Det kan även vara inom ett band som tillsammans skapar en stark gruppidentitet, som tillsammans lär sig av varandra och som på detta sätt fungerar som förebilder. Det musikaliska uttrycket visade sig vara den faktor som ansågs primär i valet av musikaliska förebilder. Att se och lyssna är grundläggande komponenter i inlärningen och just därför spelar förebilder liksom uppmuntran och respons en central roll för tron på den egna förmågan. I musikbranschen som varit och fortfarande är mansdominerad är det speciellt viktigt för yngre tjejer att ha förebilder och mentorer som de kan identifiera sig med och våga ta plats i musikaliska sammanhang. Jag vill understryka att användningen av ordet &quot;kvinnliga&quot; artister och låtskrivare i det här arbetet har ingenting med deras kvinnlighet att göra utan syftar på musiker av kvinnokön.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This paper examinates the importance of role models for the musical development of female singers and songwriters and how these role models are choosen. The empirical study is based on interviews of three Swedish female singer/songwriters, who began their careers during the 80-90´s in Sweden. The study focuses on how their musical journey started and whether there were persons in their surroundings who came to be especially important for their musical development and, if yes, in what way and why they became significant. Values, style, musical expression, attitudes and combinations of these are central factors that are being examinated in how these role models are chosen. Moreover, the study explores the informants&apos; understanding of whether there is a special need for role models to identify with in the music business compared to other industries. This study clearly indicates that role models are important for female songwriters and singers, especially during the teenage years when the informants were very responsive to their own identity as songwriters and singers. Role models can also differ a lot, – from a well-known band to a person in their everyday life, for instance, a music teacher – or It could also be a band that together creates a strong group identity, where the members learn from each other and in that way become role models to each other. The interviews indicated that the musical expression seemed to be the primary factor in choosing musical role models. To listen and observe others are elementary components in the learning process and therefore feedback and response are very important to the self-esteem. The male dominance in the music business makes it even more imortant for young girls to have role models and mentors that they can identify with and to claim their space in musical contexts. Finally, it is important to underline that &quot;female&quot; in this study is understood as musicans of female gender, it has nothing to do with their femininity.</dc:description> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>låtskrivare</dc:subject> <dc:subject>musikbransch</dc:subject> <dc:subject>musikindustri</dc:subject> <dc:subject>nätverk</dc:subject> <dc:subject>popkollo</dc:subject> <dc:subject>musicerande</dc:subject> <dc:subject>kultur</dc:subject> <dc:subject>kvinnor</dc:subject> <dc:subject>låtskriveri</dc:subject> <dc:subject>komposition</dc:subject> <dc:subject>förebilder</dc:subject> <dc:subject>populärmusik</dc:subject> <dc:subject>populärkultur</dc:subject> <dc:subject>musikvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>Gender</dc:subject> <dc:subject>Femalemusicans</dc:subject> <dc:subject>Role models</dc:subject> <dc:subject>Music Buisness</dc:subject> <dc:subject>Culture</dc:subject> <dc:subject>Musicans</dc:subject> <dc:subject>Songwriting</dc:subject> <dc:subject>Popular science</dc:subject> <dc:subject>Musicology</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8627704</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikskapandets utvecklingsmöjligheter</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8627704</dc:identifier> <dc:creator>Bergström, Gustav</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna undersökning är en fallstudie av hur nio elever i årskurs nio och deras lärare har arbetat med musikskapande. Momentet musikskapande förekommer ytterst sparsamt i musikundervisningen i svenska grundskolor, trots att det enligt kursplanen ska bedömas. Denna undersökning genomfördes på en skola där musikskapande utförs i stor omfattning, alltså en skola som sticker ut. Syftet var att undersöka elevernas och lärarens syn på arbetet med musikskapande och jämföra dessa med varandra för att identifiera utvecklingsmöjligheter. För att svara på mina forskningsfrågor som handlar om hur informanterna resonerar kring sitt arbete med musikskapande och vilka utvecklingsmöjligheter som finns gällande detsamma har jag genomfört en kvalitativ studie i form av en observation och fem intervjuer. De utvecklingsmöjligheter som jag identifierade handlade bland annat om digitala hjälpmedel för musikskapande, hur uppgiften bör vara utformad samt arbetsprocessen.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This is a case study of how nine ninth grade students and their music teacher have been working with composition. The element of composition is very uncommon in Swedish elementary schools, in spite of the fact that it should be a part of the assessment. This study is conducted in a school where they work extensivley with composition. The aim was to study the students and the teachers’ view on the process of composition and compare them with each other to identify opportunities of development. In order to answer my research questions about the informants rationale for their work with composition and the development opportunities that exist within the field of musical creativity, I conducted a qualitative study in the form of one observation and five interviews. Among the development opportunities that I identified were digital tools for music creation, how the task should be designed and work progess.</dc:description> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Fallstudie Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Digitala verktyg</dc:subject> <dc:subject>Musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Musikskapande</dc:subject> <dc:subject>Komponera</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musical creativity</dc:subject> <dc:subject>Composition</dc:subject> <dc:subject>Digital tools</dc:subject> <dc:subject>Case study</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8682438</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikundervisning i en städskrubb - En studie om musiklärares yttre ramar, hinder och möjligheter</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8682438</dc:identifier> <dc:creator>Tofft, Anton</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Vilka faktorer är det som påverkar musiklärares upplevelse av deras möjligheter att undervisa i enlighet med kursplanens krav? Vad behövs för att möjliggöra musikundervisning av hög kvalitet? Vilka strategier använder musiklärare för att undervisa i skolmiljöer där utrustning och andra förutsättningar är undermåliga? Det är dessa frågor som driver denna studie framåt. En vanlig föreställning är att musikämnet har dåliga förutsättningar i form av utrustning och utrymmen, och att klasserna ofta är för stora för att undervisning ska kunna bedrivas på det sätt som läroplanen kräver. Studien kartlägger, med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, var problemen finns, sett ur lärares perspektiv. Hur ser det ut på Sveriges skolor och hur känner lärarna som faktiskt arbetar där? Hur ser rektorernas åtgärder ut och vad behöver göras där lärare är missnöjda med situationen? Resultatet visar att de flesta musiklärare har det ganska bra och jämnt fördelat med resurser men att det finns skolor som har det bättre likväl som det finns skolor som har det sämre. Den utrustning som flest musiklärare saknar är digitala verktyg och det största problemet är gruppstorlek i relation till utrymmes. Musiklärare brukar hitta strategier för att arbeta runt de hinder de står inför men det sker oftast på bekostnad av något annat.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Which are the factors that affect the music teachers’ perception of their ability to teach in accordance with the syllabus requirements? What is needed to enable music education of high quality? What strategies do music teachers to teach in school environments where equipment and other conditions are substandard? These questions drive this study forward. It is a common perception that classrooms for music are badly equipped, that the resources are scarce and that the classes are too large for qualitative music teaching to take place. This study investigates, combining quantitative and qualitative methods, where the problems are, seen from teachers&apos; point of view. What is the situation in Swedish music classroom and how do the teachers who actually work there feel about it? What are the principals’ reactions and what needs to be done where teachers are dissatisfied with the situation? The results show that most music teachers have a rather good amount of resources and that it is equal on most schools. However, there are schools that have better resources and there are schools with worse resources. The equipment that most teachers lack is digital resources while the biggest problem is the size of groups in relation to the lack of space. Music teachers often find strategies to work around the obstacles they are faced with but this is almost always done at the cost of something else.</dc:description> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>utrymme</dc:subject> <dc:subject>utrustning</dc:subject> <dc:subject>rektor</dc:subject> <dc:subject>ramar</dc:subject> <dc:subject>gruppstorlek</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>equipment</dc:subject> <dc:subject>frames</dc:subject> <dc:subject>group size</dc:subject> <dc:subject>music teaching</dc:subject> <dc:subject>principal</dc:subject> <dc:subject>space</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8767787</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Miff Mole: Trombonist i första raden</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8767787</dc:identifier> <dc:creator>Södergren, Peter</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Miff Mole spelade trombon och hade stort genomslag på 1920-talet. Hans storhetstid varade från 1922 till 1928. Syftet med denna uppsats är att undersöka Moles trombonspel i hans tidiga karriär innan 1925, visa hur han utvecklades från ensemblemusiker till solist och hur han klev fram i första raden och blev jämbördig de andra melodiinstrumenten. Vilka andra samtida trombonister som han kan ha hört och påverkats av och hans sätt att spela har undersökts och definierats. Han växte upp utanför New York och var förutom några turnéer verksam där i hela sitt liv. Från unga år hade han med sig dansmusik i stringband och blåsorkestermusik. Hans förebild blev Eddie Edwards i Original Dixieland Jazz Band och Mole spelade tidigt likt Edwards i ensemblespelet. Han utvecklade dock snart en solostil med användande av ackordstoner och stora intervallhopp som var unik och blev stilbildande. En rad faktorer samverkade till att Miff Mole blev en så framgångsrik och inflytelserik trombonist. Han utvecklade en mycket bra teknik och ett bra gehör. Han lärde sig som ung att improvisera på fiol innan han började spela trombon. Hans känsla för harmonik kom från hans pianospel från tidig ålder. Hans stora inflytande är ett resultat av att han var en bra trombonist med egen stil tillsammans med att han spelade in mycket musik. Allt inspelat tillgängligt material av Mole har lyssnats igenom och mängden soloinsatser har bedömts. Han hade flera solon 1924 än 1922, de var längre och låg inte längre undanskymt i slutet av låtarna. Räknar man bara Moles solon i mindre band så hade han solo i 73% av låtarna 1924. Han hade verkligen lämnat rollen som bakgrundmusiker och klivit fram som jämbördig de andra blåsarna. Moles trombonkolleger från samma tid har lyssnats igenom i syfte att förstå Moles stil men också för att hitta soloinsatser. Det första trombonsolot funnet är av Mole från 1922. Miff Mole blev troligen den förste trombonsolisten - i vilket fall den förste som spelades in.</dc:description> <dc:subject>Miff Mole</dc:subject> <dc:subject>jazz</dc:subject> <dc:subject>trombone</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8767805</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>All About Lily Chou-Chou: Fransk audiovisuell impressionism i en japansk film</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8767805</dc:identifier> <dc:creator>Olovgren, Franceska</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Uppsatsen är baserad på musik- och konstvetenskaplig terminologi. Den har som mål att visa hur fransk impressionism, inspirerad av symbolismen och japansk konst, återvänt till Japan i omstöpt form genom filmen All About Lily Chou-Chou (2001) av den japanska regissören Shunji Iwai. Precis som impressionisterna fångar atmosfären mellan ögat och objektet vid en bestämd tidpunkt, återger Iwai fragment ur den japanska tonårspojken Yuichis turbulenta småstadsliv. Japanernas förkärlek för impressionismen återges ur ett historiskt perspektiv fram till Iwais film. I uppsatsen presenteras först filmen och filmmusiken. Sedan följer ett längre avsnitt som redogör för begreppet impressionism kopplat till symbolismen och den japanska konsten. Vidare berörs kort impressionism inom film. Analysen befinner sig på ett audiovisuellt plan, grundad på filmmusikterminologi, och är främst subjektiv. Filmen länkas till impressionismen, men även till ukiyo-e och haiku. Slutsatsen diskuterar hur filmen är ett exempel på nutida rörlig impressionism genom stämningen och skildrandet av ett snabbt försvinnande ögonblick istället för att fokusera sig på en fortlöpande berättelse.</dc:description> <dc:subject>Shunji Iwai</dc:subject> <dc:subject>French impressionism</dc:subject> <dc:subject>film music</dc:subject> <dc:subject>Japan</dc:subject> <dc:subject>All About Lily Chou-Chou</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8767832</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Dragqueens och musiken - Ett arbete om dragqueens, queerteori och divornas röst</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8767832</dc:identifier> <dc:creator>Andersson Prpic, Sara</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna uppsats är att utveckla en kunskap om sambandet mellan dragqueens, musiken i deras föreställningar och deras relation till de sångdivor som de gärna gestaltar på scenen. Denna uppsats ska försöka lyfta fram dragkulturen och dess shower ännu mer då dragpersoner har börjat få en mer centralare plats i vårt samhälle och för att det är en kultur som fascinerar och är väldigt mycket uppskattad. Uppsatsen igenom går rösten hos operadivor och deras popularitet, både inom gaykulturen men även hos dragqueens, samt en undersökning gjord av Craig Jennex angående Lady Gaga och hennes röst samt varför fans dras till henne. Kommer även titta på draggruppen After Dark och schlagern i Sverige. Det tas även upp en del om queerteori, då den är viktig för HBTQ kulturen och dess förståelse. Craig Jennex skriver att pragmatiska och assimilationiska ideal genomsyrar vår samtida gaykultur, och att enligt Michael Joseph Gross, till exempel, hävdar att homosexuella mäns deltagande i musikkulturen fortfarande längtar efter det normativa, och att, enligt Gross, är den nuvarande generationen av homosexuella män likgiltiga för vördnaden av kvinnliga ikoner, en viktig aspekt av de manligt homosexuellas identitets förflutna. Men Jennex går emot detta påstående och menar på att de kvinnliga ikonerna är fortfarande lika viktiga nu som då och det är det som den här uppsatsen skulle vilja och ska försöka visa. Och divornas, de kvinnliga ikonernas, betydelse för inte bara homosexuella dragpersoner utan även för heterosexuella inom så kallad cross-dressing.</dc:description> <dc:subject>diva</dc:subject> <dc:subject>After Dark</dc:subject> <dc:subject>Craig Jennex</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>drag queen</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8767862</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Bad Girls and Good Boys: Språk, musik och image 1962-1964</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8767862</dc:identifier> <dc:creator>Skärblom, Fia</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I denna uppsats undersöks manliga och kvinnliga skillnader inom image, marknadsföring och musik under årtalen 1962-1964. För att göra detta används amerikanska girl groups, exempelvis The Ronettes, och det brittiska bandet The Beatles som referenser och utgör grunden för de analyser som utförs i uppsatsen. Uppsatsens fokus ligger på de såkallade &quot;språk&quot; som bestod av både musikaliska och sociologiska element som tillsammans bidrog till olika sorters image. Det dokumenterade begreppet &quot;girl talk&quot; används som en mall i undersökningen om ett &quot;boy talk&quot; och ett &quot;teen talk&quot; går att finna. Det samlingsord som i det engelska språket kallas för image analyseras utifrån dessa manliga och kvinnliga musikgrupper för att hitta olikheter samt likheter i formandet av identitet. En stor del historisk bakgrund används som underlag för dessa jämförelser och diskussioner för att få klarhet i hur musikvärlden skiljde sig på grund av kön för drygt 50 år sedan. För att undersöka boy talk analyseras The Beatles och vilka faktorer som spelade roll i deras enorma framgång. Gällande teen talk utgörs en större del av undersökningen av intervjuer med personer som beundrade The Beatles under deras glansår. Delen som diskuterar image är menad att &quot;sy ihop påsen&quot; då begreppet går hand i hand med de element som bildat dessa olika språk. För att undersöka de musikaliska aspekterna används The Marvelettes &quot;Please Mr Postman&quot; som originalversion samt The Beatles version. Analysen görs utifrån lyssningsscheman som går att finna som bilagor i uppsatsens slut som rekomenderas att följa under den musikanalys som sker i uppsatsen. Som helhet är uppsatsens uppgift att information om hur image, marknadsföring och musik skiljdes åt på grund av kön under det tidiga 60-talet.</dc:description> <dc:subject>Beatles</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>Ronettes</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8767865</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Bland Oaser och Giraffer - En jämförelse av två ungdomsverksamheter i musikens, historiens och samhällets tecken</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8767865</dc:identifier> <dc:creator>Wallström Milkéwitz, Nanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Den här uppsatsen försöker beskriva två fall av ungdomsverksamheter med betoning på musik, organiserade på två olika sätt och I två olika tider. Den första skedde I slutet på 1970-talet i Stockholmsförorten Rågsved, under punkens begynnelseår I både England och Sverige. Ungdomarna skapade ungdomskulturgruppen Oasen, men fick stänga ner efter tre års verksamhet eftersom aktiviteterna inte accepterades av vuxenvärlden, men Sveriges största punkband, Ebba Grön som föddes I Oasens verksamhet, fortsatte. Gruppen använde punk och rockmusik för att beskriva deras verklighet I Rågsved; droger, tristess, alienation och kriminalitet. Området byggdes under 50-talet för att öka levnadsstandarden I Stockholm. Efterkrigstiden hade lett till en ökad industriell marknad precis som i många andra länder I Västvärlden vid den här tiden, och det innebar urbanisering. Projektet att bygga så många nya bostäder kallades Miljonprogrammet, då de försökte bygga en miljon lägenheter på mycket kort tid. Men man byggde I utkanterna av stan, långt från City och man satsade inget på ungdomsaktiviteter, det var ett “dött” område. De sociala problemen började breda ut sig när barnen blev tonåringar. Med Oasen ville ungdomarna bort från destruktiviten, genom en DIY-attityd: Do it yourself!. 40 år senare, I Uddevalla på västkusten, finner vi en helt annan situation. Kommunen stöttar och uppmanar ungdomarna att skapa kulturevenemang, tex konserter och festivaler. Projektet heter Giraffen. Förutom att jämföra dessa två verksamheter, Oasen och Giraffen, försöker också uppsatsen undersöka de samhällshistoriska bakgrunderna till dessa två yttringar, liksom att analysera musik och text som ungdomarna framför/har framfört.</dc:description> <dc:subject>Uddevalla</dc:subject> <dc:subject>punk</dc:subject> <dc:subject>Ebba Grön</dc:subject> <dc:subject>Oasen</dc:subject> <dc:subject>Rågsved</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>Giraffen</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/vnd.oasis.opendocument.text</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:7521390</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Jurassic Park&quot;: En studie av måltidens betydelse</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/7521390</dc:identifier> <dc:creator>Carlsson, Fredrik</dc:creator> <dc:subject>Filmvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Steven Spielberg</dc:subject> <dc:subject>Jurassic Park</dc:subject> <dc:subject>måltid</dc:subject> <dc:subject>mat</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Arts and Architecture</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Filmvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2015</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8868732</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Den dyslektiske musiklärarens värld - en undersökning av hinder och möjligheter</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8868732</dc:identifier> <dc:creator>Martinsson, Ingela</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studien undersöker hur musiklärare med diagnosen dyslexi hanterar sin arbetssituation i skolan. Syftet med undersökningen har varit att utforska några av de överväganden och konkreta metoder som används i den praktiska lärargärningen. Studien undersöker även hur dessa musiklärare själva upplever sin situation och hur de förhåller sig till hinder och tillgångar. För att främja bästa möjliga lärsituationer har syftet i förlängningen blivit att öka kunskapen om dyslexi i musiklärarutbildning såväl som i musikläraryrkets vardagliga situationer. Resultatet vilar på fyra kvalitativa, strukturerade intervjuer med lärare eller blivande lärare som har dyslexi. Resultatet visar att musiklärare med dyslexi utvecklar kreativa förmågor och hittar strategier för olika problem och svårigheter som kan uppstå i en lärarsituation.</dc:description> <dc:subject>strategies</dc:subject> <dc:subject>advantages and disadvantages</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education.</dc:subject> <dc:subject>music teacher</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik. Keywords: Dyslexia in adults</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>fördelar och nackdelar</dc:subject> <dc:subject>strategier</dc:subject> <dc:subject>Nyckelord: Dyslexi hos vuxna</dc:subject> <dc:subject>musiklärare</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2862492</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Det pianistiska lärandet på musik- och kulturskolan - Att uppnå balansen mellan musikaliskt uttryck och pianistiskt hantverk</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2862492</dc:identifier> <dc:creator>Andersson, Noriko</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: The pianistic learning at the Swedish Municipal School of Music and Culture – seeking balance between musical expression and piano technique. How is it possible to design the learning of piano to piano students at the Swedish municipal school of music and culture? This question is central for this paper with the purpose to study piano pedagogues’ thoughts on requisite components for achieving balance between musical expression and pianistic technique. The study shows piano pedagogues’ elementary notions and strategies for piano students’ total development. The work was conducted through qualitative analysis established in the hermeneutics theory often associated with the qualitative interview method. Three piano pedagogues with many years of professional experience at municipal schools of music and culture around Scania, participated in the interview enquiry, which is the selected data acquisition for the study. The results show that the three pedagogues act as their students&apos; musical role models and teach by way of their own pedagogical and methodological ideas with emphasis on imitation. Subsequently the results are discussed based on music methodology and educational perspective in addition to the study’s theoretical background.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Hur kan man utforma det pianistiska lärandet hos pianoelever på kommunala musik- och kulturskolan? Frågan ligger centralt för denna uppsats med syftet att undersöka pianopedagogers syn på nödvändiga enheter för att uppnå balansen mellan musikaliskt uttryck och pianistiskt hantverk. I undersökningen framkommer pianopedagogernas grundtankar och strategier för ett helhetsutvecklande pianospel hos elever. Arbetet har genomförts genom kvalitativ forskning vilken bottnar i den hermeneutiska teorin med anknytning till en kvalitativ intervjumetod. Tre pianopedagoger med många års yrkeserfarenhet på musik- och kulturskolor i olika skånska kommuner har deltagit i intervjuundersökningen som är den valda datainsamlingsmetoden för studien. Resultatet visar att de tre pianopedagogerna verkar som musikaliska förebilder för pianoeleverna och undervisar genom egna personliga pedagogiska samt metodiska idéer med tyngd på imitation. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i studiets teoretiska bakgrund samt utifrån musikpedagogiska- och musikmetodiska perspektiv.</dc:description> <dc:subject>The Swedish Municipal School of Music and Culture</dc:subject> <dc:subject>piano pedagogy</dc:subject> <dc:subject>music impression</dc:subject> <dc:subject>piano technique</dc:subject> <dc:subject>teaching methods</dc:subject> <dc:subject>quality of piano lessons</dc:subject> <dc:subject>total development</dc:subject> <dc:subject>hermeneutics</dc:subject> <dc:subject>Kommunala musik- och kulturskolan</dc:subject> <dc:subject>pianopedagogik</dc:subject> <dc:subject>musikaliskt uttryck</dc:subject> <dc:subject>pianistiskt hantverk</dc:subject> <dc:subject>undervisningsmetod</dc:subject> <dc:subject>undervisningskvalitet</dc:subject> <dc:subject>helhetsutveckling</dc:subject> <dc:subject>hermeneutik.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2862516</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”Ordet klang är tomt i sig om det inte vibrerar någonstans hos personen i fråga” - En kvalitativ intervjustudie som undersöker beröringspunkter mellan fyra sångpedagogers tankar, metoder och förhållningssätt till klang och sound i sin sångundervisning.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2862516</dc:identifier> <dc:creator>Ekespong, Mirjam</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: The word timbre in itself doesn’t mean anything if it’s not incorporated with the individual person. This study aims to examine similarities between four vocal coaches regarding their approach to the work with tone colour, the timbre in their students’ voices. This study is based on a qualitative interview method with semi-structured interviews as a starting point. The recorded interviews were first processed through transcription, and then certain parts relevant to the study’s main purpose were selected. The theoretical background is based on vocal literature, and literature concerning the aspect of learning through social interaction. The main questions in the study are: Does the expression tone colour have the same meaning for the different teachers? What effect does the terms&apos; meaning have for their individual approach? What circumstances do they perceive affect their students’ access to tone colour? What is their approach concerning the students’ personal integrity working with tone colour? What significance does the students’ access to interpretation and creativity have for working with tone colour? Main conclusions of the study are that the vocal coaches inspite of an individual approach and differences between preferences regarding tone colour put great emphasis on the students’ individual expression and tone colour. The study also shows that they all use the students’ feelings and experiences as a tool for working with tone colour, they integrate the students&apos; inner world of ideas as a tool for further development in tone colour, both technically and for interpretation of the singing material that the vocal coaches and their students work on in the lessons.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">”Ordet klang är tomt i sig om det inte vibrerar någonstans hos personen i fråga” Denna studie syftar till att undersöka vilka beröringspunkter som finns i fyra sångpedagogers förhållningsätt och tankar kring klang och sound i sångundervisning. Insamling av dataunderlag till resultatet har skett genom en kvalitativ intervjumetod med halvstrukturerade samtal som utgångspunkt. Därefter har resultaten bearbetats mot en bakgrund av, dels sånglitteratur, dels litteratur som beskriver lärande som en sociokulturell handling där kunskap föds genom interaktion med omvärlden. Studiens huvudsakliga frågeställningar är: Betyder begreppet klang och sound samma sak för de olika pedagogerna? Vilken betydelse har begreppens innebörd för deras förhållningssätt? Vilka omständigheter kan påverka sångstudentens tillgång till klang och sound? Hur förhåller sig pedagogerna till sångstudenternas personliga integritet i arbetet med klang och sound? Vilken betydelse har sångstudenternas tillgång utryck och kreativitet i arbetet med klang och sound? De största slutsatserna för studien är att sångpedagogerna trots olika arbetssätt och klangpreferenser lägger stor vikt vid det personliga uttrycket och klangkaraktären hos studenterna. Studien visar även på att sångpedagogerna arbetar med klang och sound genom sångstudenternas upplevda kunskap, de integrerar och knyter an till studenternas inre och yttre idévärld som verktyg för vidare utveckling av klangen eller soundet, både som ett hjälpmedel för teknik och för interpretation i det sångmaterial som de arbetar med.</dc:description> <dc:subject>learning</dc:subject> <dc:subject>sound</dc:subject> <dc:subject>tone colour</dc:subject> <dc:subject>vocalcoach</dc:subject> <dc:subject>vocal technique</dc:subject> <dc:subject>vocal pedagogy. interpretation</dc:subject> <dc:subject>röstklang</dc:subject> <dc:subject>sociokulturellt lärande</dc:subject> <dc:subject>sångteknik</dc:subject> <dc:subject>sångpedagog</dc:subject> <dc:subject>sångpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2862525</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Pedal Steel Guitar - Att utveckla en personlig spelteknik på ett ovanligt instrument</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2862525</dc:identifier> <dc:creator>Alerstedt, Rickard</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Pedal Steel Guitar. How to develop a personal playing technique for an unusual instrument. This study describes how a personalized version of a pedal steel guitar can be constructed. It also describes technique exercises with the purpose of developing a personal style of playing the instrument. The results of the improved technique are displayed through the ”portfolio method”. The study makes an informative contribution in a Swedish context since there are no written sources, and no or very few informed domestic teachers and instrumentalists. In combination with video samples the text also has the purpose of introducing new players tothe instrument and its technique.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Detta arbete är en beskrivning över hur man beskriver ett tillvägagångssätt för att konstruera en personlig variant av instrumentet pedal steel guitar. Här visas också hur man kan skapa egna teknikövningar för att utveckla sin spelstil. För att nå och redovisa resultat på ett effektivt sätt har jag använt mig av portföljmetoden. Studien är det första beskrivande, reflekterande och dokumenterande arbetet kring pedal steel guitar i Sverige. Då det i landet saknas lärare på instrumentet kan undersökningens resultat även användas i pedagogiskt syfte för den som vill lära sig spela instrumentet.</dc:description> <dc:subject>pedal steel guitar</dc:subject> <dc:subject>steel guitar</dc:subject> <dc:subject>copedent</dc:subject> <dc:subject>pedal setup</dc:subject> <dc:subject>righthand technique</dc:subject> <dc:subject>tunings</dc:subject> <dc:subject>pedaler kneelevers</dc:subject> <dc:subject>voicings</dc:subject> <dc:subject>högerhandstekniker</dc:subject> <dc:subject>stämmningar</dc:subject> <dc:subject>pedaler knäspakar</dc:subject> <dc:subject>teknik</dc:subject> <dc:subject>ackordspel</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:2862538</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Flamenco - Läroprocesser och strategier vid undervisning av flamencogitarr</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2862538</dc:identifier> <dc:creator>Påhlsson, Johan</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Title: Flamenco - Strategies in the teaching and learning process of flamenco guitar The purpose of this study is to investigate the flamenco style of music as an art form and from a theoretical, historical and musically educational perspective. There is little or no flamenco literature written in Swedish. This means that flamenco performers in Sweden, who have no knowledge of the Spanish language, have trouble assimilating the literature of the subject. Therefore, I have chosen to place great emphasis on the theoretical side of flamenco. My main reason for choosing this goal is to make it possible for Swedish people to understand flamenco from a theoretical and historical perspective, not just musical. This is something that I believe is fundamental to the understanding of this art form. Another objective of this study was to investigate flamenco from the perspective of the teacher. The study is based on qualitative research and survey research. An important research question has been to investigate what are considered the most difficult elements in flamenco guitar for Swedish people. Studies show that the guitar technique and rhythm are considered the most challenging to learn. They also show the importance of totally devoting yourself to flamenco to understand and appreciate it in its entirety.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med detta examensarbete är att undersöka flamenco som musikstil och konstform ur ett teoretiskt, historiskt och musikpedagogiskt perspektiv. Det finns liten eller ingen flamencolitteratur skriven på svenska. Detta gör att flamencoutövare i Sverige som inte har någon kunskap i spanska har svårt att tillgodogöra sig den litteratur som finns i ämnet. Följaktligen har jag valt att lägga stor vikt vid teoridelen. Anledningen till detta är att jag har haft som mål att möjliggöra för svenskar att kunna ta del av flamenco ur ett teoretiskt och historiskt perspektiv. Något som jag anser vara fundamentalt för förståelsen av denna konstform. Ett annat mål med studien har varit att undersöka flamenco ur ett undervisningsperspektiv. Studien baseras på kvalitativ forskning och enkätundersökning. En viktig forskningsfråga har varit att undersöka vad som betraktas som det svåraste moment inom flamencogitarr för svenskar. Slutsatser som kan dras av detta visar att gitarrtekniken och taktarterna anses som det mest krävande att lära sig. Den visar också på vikten av att lyssna mycket och att totalt hänge sig åt flamenco för att kunna förstå och uppskatta den till fullo.</dc:description> <dc:subject>flamenco</dc:subject> <dc:subject>flamenco guitar</dc:subject> <dc:subject>flamenco history</dc:subject> <dc:subject>flamenco technique</dc:subject> <dc:subject>flamenco theory</dc:subject> <dc:subject>teaching process</dc:subject> <dc:subject>learning process</dc:subject> <dc:subject>flamencogitarr</dc:subject> <dc:subject>flamencohistoria</dc:subject> <dc:subject>flamencoteknik</dc:subject> <dc:subject>flamencoteori</dc:subject> <dc:subject>läroprocesser</dc:subject> <dc:subject>undervisning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3165155</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Miles Davis fusionsmusik i jazzpressen : en granskning av kritiken till Miles Davis musik i Orkesterjournalen och Down Beat mellan 1968 och 1975</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3165155</dc:identifier> <dc:creator>Ekberg, Jacob</dc:creator> <dc:subject>musikkritik</dc:subject> <dc:subject>jazz</dc:subject> <dc:subject>Miles Davis</dc:subject> <dc:subject>musiktidskrifter</dc:subject> <dc:subject>fusion</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikvetenskap</dc:publisher> <dc:date>2011</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3167656</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Branimir Djokic og hans instrument - Pædagogiske reflektioner om en accordionmester.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3167656</dc:identifier> <dc:creator>Nenic, Buzor</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">My research project first and foremost tries to investigate Branimir Djokics’ way of playing his instrument, accordion. My research questions were: What characterises Djokic’s way of playing? What kind of pedagogical method is he using when instructing his students? Why should you use a six raw’s b-grip instrument when playing music from the Balkans? In my project I have used different qualitative research methods for data collection and analysis. I went to Serbia and made an interview with Djokic, I made a qualitative analysis of recorded music by him and supplemented these data by using my own experiences as a musician brought up in Djokic’s tradition as a third source of data. Among the main findings are that Djokic is a dedicated representative for the Serbian folk music tradition. His good and logic technique and fingerings make his melody phrases even but also rhythmically spread with short and precise touch in the accompaniment both in legato and staccato passages. Djokic has no formal pedagogical education and in his views on instrumental education he represents a traditional master learning model with repetition and musical progression in focus. However he does not want his students to imitate him completely. The use of a six raw’s b-grip instrument and the fingerings that Djokic is using are so smart that a melody or a phrase directly can be transposed to any key only by shifting the hand position on the flat keyboard. The advantages by using this kind of instrument should open the eyes of the accordeon manufacturers to the potential market that could be found among executors of Balkan folk music.</dc:description> <dc:description xml:lang="dan">Mit forskningsprojekt handler først og fremmest Branimir Djokic hvor jeg prøver at undersøge hans spillemåde på knapharmonikaen. Jeg har i projektet stillet disse forskningsspørgsmål: • Hvad kendetegner Djokic’s spillemåde? • Hvilken slags pædagogisk metode bruger han, når han underviser sine elever? • Hvorfor skal man benytte seks rækker b-greb instrument for at kunne spille balkanmusik? I projektet har jeg anvendt forskellige kvalitative forskningsmetoder for at kunne samle data og analysere dem. Jeg rejste til Serbien og gennemførte et interview med Djokic, analyserede indspilninger af ham og kompletterede disse data med at anvende mine egne erfaringer som musiker i Djokic’s tradition. Mine hovedresultater viser at Djokic er en dedikeret repræsentant for den serbiske folkemusiktradition. Hans gode og logiske teknik og fingersætning gør hans fraser i melodien jævn og rytmikken er spredt med korte og præcise anslag i forbindelse med akkompagnementet både i legato og staccato passager. Djokic har ingen formel pædagogisk uddannelse og med hans synspunkter om instrumental undervisning repræsenterer han en traditionel mesterlære model med repetition og musikalsk progression i fokus. Men han vil ikke at hans studenter skal imiterer ham fuldstændigt. De skal finde deres egen fortolkning af folkemusikken. Anvendelsen af seks rækker b-greb instrument og fingersætningen som Djokic anvender, er så smart at en melodi eller frase kan transponeres til hvilken som helst toneart ved at rykke hånden på det flade diskantklaviatur. Disse fordele burde åbne fabrikanternes øjne for det potentielle marked som ville kunne findes bland folkemusik udøvere i balkan stilen.</dc:description> <dc:subject>Pedagogik</dc:subject> <dc:subject>Accordion</dc:subject> <dc:subject>Didaktik</dc:subject> <dc:subject>Branimir Djokic</dc:subject> <dc:subject>Balkan musik</dc:subject> <dc:subject>Pedagogy</dc:subject> <dc:subject>Didactics</dc:subject> <dc:subject>Balkan music.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>dan</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:3167686</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Lärande genom skapande och kreativitet - Tid att gå på djupet -</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3167686</dc:identifier> <dc:creator>Roander, Tove</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Learning through creating and creativity - Time to go deep This study is handling language through creating and creative working ways. Based on qualitative interviews one tries to uncover if there is a common way of handling language to start with, but also learning and school culture. The point with this thesis has been to study the theoretical and pedagogical background in order to arrive at a working standard that develops language through esthetic work forms at school. The survey shows that variegated teaching takes care of the various intelligences of pupils, that working with esthetic ways of expressing oneself open doors to discover one’s own way of learning. A creative working way encompasses the whole person, which leads to the fact that all senses are stimulated. It has been possible as well to discern play’s significance within learning. Ways of working that make space for trying and discovering give meaning to school work.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie behandlar språk genom skapande och kreativa arbetssätt. Genom kvalitativa intervjuer undersöks om det finns ett gemensamt förhållningssätt till först och främst språk, men också till lärande och skolkultur. Syftet med detta examensarbete har varit att studera den teoretiska och pedagogiska bakgrunden för att nå ett språkutvecklande arbetssätt genom estetiska arbetsformer i skolan. Undersökningen visar att en varierad undervisning tar hänsyn till elevers olika intelligenser, att arbete med estetiska uttrycksformer öppnar dörrar för att upptäcka sitt eget lärande. Kreativa uttryckssätt berör hela människan, vilket leder till att man kopplar på alla sinnen. Det har även gått att urskilja lekens betydelse för lärandet. Arbetsformer som ger utrymme för undersökande och upptäckande gör skolarbetet meningsfullt.</dc:description> <dc:subject>språk</dc:subject> <dc:subject>helhet</dc:subject> <dc:subject>skapande</dc:subject> <dc:subject>estetik</dc:subject> <dc:subject>inlevelse</dc:subject> <dc:subject>lärande</dc:subject> <dc:subject>language</dc:subject> <dc:subject>wholeness</dc:subject> <dc:subject>creation</dc:subject> <dc:subject>esthetics</dc:subject> <dc:subject>experience</dc:subject> <dc:subject>learning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2012</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8918307</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Motivation i lärandet. Elevers upplevelser av motiverande faktorer i en lärandesituation</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8918307</dc:identifier> <dc:creator>Sturesson, Mikael</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka hur lärare jobbar med att motivera sina elever och vad eleverna uppfattar som motiverande. Detta är gjort genom att intervjua fyra personer som har haft en musiklärare som har varit en betydelsefull motivationskälla för dem. Studien är gjord med hjälp av semistrukturerade intervjuer, där jag har utgått ifrån kategorier inom motivation som är tydliga i tidigare forskning. Informanterna har genom metoden kunnat lägga större eller mindre fokus på olika områden, så som autonomi eller mål, beroende på vad hens lärare jobbade mest med samt vad eleven uppfattade som mer eller mindre motiverande. Slutsatsen är att lärar- elevrelationer är viktiga för att skapa utrymme för motivation. Det gemensamma man kan se i resultatet är att det är viktigt för informanternas motivation att de uppfattade sin lärare som engagerad. Autonomi var också viktigt, men ofta något som eleven själv fick lära sig. De elever som lärde sig det fick lätt att gå vidare i sitt eget lärande och kunde känna att de själva ägde sin kunskap.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of the thesis is to study how teachers work to motivate their students and what the students perceive as motivating. This is done by interviewing students who have had a music teacher who has been a significant motivation source for them. The study is done using semi-structured interviews, and is based on motivation categories that were clear in previous research. Through the method, the informants have been able to focus more or less on different areas, such as autonomy or goals, depending on what the teacher worked the most with and what the student perceived as more or less motivating. The conclusion is that teacher-student relationships are important to create space for motivation. Something that all of the students who are being interviewed says is that it is important for their motivation that they have commited teachers. Autonomy was also important, but often something that the student himself or herself learned. The students who learned this could easily move on in their own learning process and could feel that they themselves owned their knowledge.</dc:description> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>autonomi</dc:subject> <dc:subject>lärar- elevrelationer</dc:subject> <dc:subject>mål</dc:subject> <dc:subject>läxor</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik motivation</dc:subject> <dc:subject>autonomy</dc:subject> <dc:subject>teacher-student relationships</dc:subject> <dc:subject>goals</dc:subject> <dc:subject>homework</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8918355</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”Det sjunger inom mig” - En kvalitativ studie om hur körsång påverkar körsångarna</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8918355</dc:identifier> <dc:creator>Nordlander, Agnes</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Den här studien handlar om körsång och dess potentiella påverkan på människor. Syftet är att ta reda på om – och hur körsångarna i Sinnesrokören upplever att körsången påverkar dem och vilka faktorer det är som gör att de i sådana fall påverkas. Körledarens drivkrafter och mål och hur dessa visar sig i praktiken undersöks också. Studien har en kvalitativ ansats och metoderna som använts är intervju och observation. Analysen av datan visar att körsången har en positiv påverkan på körsångarna på så sätt att den ger upplevelser av bland annat glädje, gemenskap och sinnesro. Kören kan också fungera stärkande på olika sätt, den kan till exempel vara ett uttrycksmedel och en ventil för känslor. Det fanns i resultatet tydliga kopplingar mellan körledarens drivkrafter och mål och körsångarnas upplevelser av hur körsången påverkar dem. En slutsats är därför att körledarens ingång och intentioner potentiellt har en stor inverkan på hur körsångarna upplever att körsången påverkan dem. Användandet av kroppen i körsången och körens och körmedlemmarnas bakgrund har också visat sig vara viktiga faktorer.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study is about choir singing and its potential influence on people. The purpose is to find out if - and how the singers in the Serenitychoir experience that the choir singing affects them, and what factors matter when it comes to forming the experience. The choir conductor’s intentions and goals and how are transformed into practice are also investigated. The study has a qualitative approach and the methods used are interview and observation. The analysis of the data shows that the choir singing has a positive influence on the choir singers in such a way that it gives experiences of joy, community and peace of mind. The choir can have a reinforcing effect in different ways, for example, it can be a medium for expression and an outlet for emotions. In the result, there were clear links between the choir conductor’s aims and beliefs concerning the choir, and the choir singers’ experiences of how the singing affects them. One conclusion is therefore that the choir leader’s intentions and goals potentially have a major impact on how the choir singing is percieved. The use of the body in the choir singing and the choir’s background has also proved to be important factors.</dc:description> <dc:subject>music and health</dc:subject> <dc:subject>music and identity</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>choir conducting</dc:subject> <dc:subject>choir singing</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap. Choir</dc:subject> <dc:subject>sinnesro</dc:subject> <dc:subject>musik som redskap för förändring</dc:subject> <dc:subject>musik och hälsa</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>musik och identitet</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>körledning</dc:subject> <dc:subject>Kör</dc:subject> <dc:subject>körsång</dc:subject> <dc:subject>music as a tool for change</dc:subject> <dc:subject>serenity</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education.</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8918566</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Perspektiv på jazzimprovisatörers läroprocesser – Intervjuer med fem jazzmusiker</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8918566</dc:identifier> <dc:creator>Jansåker, Viktor</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie undersöker vilka metoder professionella jazzmusiker använder för att utveckla sin förmåga att improvisera. Genom fem djupintervjuer med musiker har jag undersökt vilka strategier som används och analyserat intervjuerna genom öppen kodning. Respondenterna består av två pianister, en trumpetare och vokalist, en trummis och en gitarrist. Resultatet presenteras utifrån viktiga teman i intervjuerna. Studiens resultat visar att respondenterna använder ett antal strategier för att utvecklas som improvisatörer och för att utveckla sin musikaliska vokabulär. Resultatet kan användas som utgångspunkt för pedagogik i improvisation på exempelvis gymnasiet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study investigates which strategies professional jazz musicians use to develop their ability to improvise. By doing in-depth interviews with five musicians I have investigated which strategies that are used, and analysed the data by open coding. The respondents were two pianists, one trumpet player and vocalist, one drummer and one guitarist. The result is presented with the important themes that appeared when analysing the interviews. The result of the study shows that the respondents use a number of strategies to develop their ability to improvise and to develop their musical vocabulary. The result can be used as pedagogy for improvisation at various levels.</dc:description> <dc:subject>Jazz</dc:subject> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences Improvisation</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8918577</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Kompo - Ett brädspel som verktyg för att komponera musik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8918577</dc:identifier> <dc:creator>Modig, Christoffer</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">During my education in music and pedagogy I have composed music, and through that developed my knowledge in ear, music theory and composition. During my composing processes I have sometimes stopped composing due to different obstacles. With this study, I have designed and created the board game Kompo as a tool for students to learn to compose music. The aim of this boardgame is that the players create a musical composition that has the length of two bars. I want to give students the possibility to increased knowledge and experience of composing music and understanding for musical terms and concepts. In this study, five groups of secondary school students played the boardgame Kompo. The selected students were from the arts programme and had taken the course Gehörs- och musiklära 1 to get to know more about their experiences of playing the board game Kompo I also conducted qualitative interviews, a video observation and a participative observation. The students thought that Kompo was plainly designed and that the frames and rules together with the mechanics of chance made it a joyful learning and instructive to play. The result also showed that the board game Kompo support other learning process aspects, not necessarily related to music, such as collaboration, communication, argumentation, discussion and imitation.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Under min utbildning i musik och pedagogik har jag komponerat musik och därigenom utvecklat kunskaper i gehör, musikteori och komposition. Under mina kompositionsprocesser har jag stött på hinder och problem som ibland gjort att jag slutat att komponera. Med denna studie har jag konstruerat och skapat ett brädspel, Kompo, som verktyg för att komponera musik. När man spelar spelet resulterar detta i att spelarna skapar och får en komposition som är två takter lång i slutet av spelomgången. Jag vill ge elever möjlighet till kunskap och erfarenhet av att komponera musik och ökad förståelse för musikaliska termer och begrepp. Min studie har grundat sig i att låta fem grupper med gymnasieelever spela brädspelet Kompo. De studerar estetiskt program med inriktning musik och läser eller har läst kursen Gehörs- och Musiklära 1. Jag ville veta mer om deras upplevelser av att spela brädspelet Kompo genom att göra kvalitativa intervjuer, göra en videoobservation och en deltagande observation. Informanterna fann att Kompo var tydligt utformat och att ramarna och reglerna, i samspel med slumpmekaniken, gjorde att det blev lustfyllt och samtidigt lärorikt att spela. De kom i kontakt med nya begrepp och uttryck, samt fick fördjupade kunskaper på områden där de hade vissa förkunskaper. Resultatet visar också att brädspelet Kompo främjade andra utommusikaliska lärandeprocesser i samarbete, kommunikation, argumentation, diskussion och imitation.</dc:description> <dc:subject>Pedagogiskt läromedel</dc:subject> <dc:subject>Musikteori</dc:subject> <dc:subject>Brädspel/sällskapsspel</dc:subject> <dc:subject>Komposition</dc:subject> <dc:subject>Samarbete</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap Board game</dc:subject> <dc:subject>Collaboration</dc:subject> <dc:subject>Composition</dc:subject> <dc:subject>Educational tool</dc:subject> <dc:subject>Music Theory</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8928240</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Högstadieelevers gymnasieval och estetiska programmets minskade söktryck - En studie med elever från två musikprofilerade högstadieskolor inför deras val till gymnasieskolan</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8928240</dc:identifier> <dc:creator>Ohlsson, Fredrik</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka högstadieelevers val till gymnasiet och i vilken utsträckning elever från två musikprofilerade grundskolor söker det estetiska programmet. I studien används Pierre Bourdieus teorier om kapital för att utläsa hur elevernas sociala bakgrunder påverkar deras val. Studien syftar även till att finna orsaker till varför det estetiska programmet sjunkit i antal sökande under de senaste åren. Undersökningen genomförs i form av en enkät och genom intervjuer med elever och musiklärare på medverkande skolor. Resultatet tyder på en skillnad mellan elevgrupper, som beroende på social bakgrund, klasstillhörighet och etnicitet anförtror sig till den sociala omgivningen inför sina gymnasieval. Det visar också att det estetiska programmets sjunkande söktryck kan härledas till konsekvenser av politiska beslut, samt att elever i större utsträckning söker program som ger särskild behörighet för fortsatta studier. I studien framkommer även attityder till estetiska uttryck och utbildningar från elever på de medverkande skolorna.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate elementary school pupils’ choices for upper secondary schools, and to what extent students from two music-profiled schools apply for the aesthetic program. In the study Pierre Bourdieu&apos;s theories are used as an attempt to understand how the students’ social background influence their choices of program. The study also aims to find reasons to why the number of applicants to the aesthetic program has decreased during recent years. The study is conducted as a survey and interviews with students and teachers of music at the two participating schools. The results show a difference between students and how their social background, class and ethnicity have an impact on their choices for upper secondary school. They also show that the reduced number of applicants to the aesthetic program can be derived from consequences of political decisions, and that students often apply for programs that give special competence for further studies. They also show pupils’ attitudes about aesthetic expressions and aesthetic education.</dc:description> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>Bourdieu</dc:subject> <dc:subject>gymnasium</dc:subject> <dc:subject>estetiska programmet</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik music</dc:subject> <dc:subject>aesthetic program</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8928511</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Genre som lärandeobjekt inom sångundervisningen. En studie över sångpedagogers syn på genre och dess funktion</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8928511</dc:identifier> <dc:creator>Sandgren, Hanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Begreppet genre är centralt inom musikvärlden och inom musikundervisning. Således är detta ett begrepp vi behöver förhålla oss till. Syftet med studien är att ta reda på vilken funktion genre har i sångundervisningen och hur begreppet kan behandlas. Genre har en tydlig plats i styrdokumenten för sång och instrumentalundervisningen på det estetiska programmet. Därför är detta en intervjustudie med verksamma sångpedagoger på det estetiska programmet. Studien visar att genre har olika funktioner i sångundervisningen och används som ett pedagogiskt verktyg för att nå andra delar av undervisningen, som exempelvis sångtekniska moment eller texttolkning. Det finns också en strävan att presentera en genrebredd för eleverna. Denna genrebredd har inte bara det genrespecifika som syfte utan också exempelvis tekniskt kunnande och möjlighet till identitetsskapande. Av studien framkommer flera aspekter kring vad som avgör vilken genre ett stycke har, samt metoder för att instruera dessa aspekter. Dock finns det en övervikt på sångtekniska aspekter både i litteraturen och i resultatet av denna studie. Det verkar finnas ett stort teknikfokus i sångundervisningen och sångteknik verkar hänga ihop med genre och genreideal. I arbetet med styrdokumenten finns det på samtliga skolor i studien ett kollegialt samarbete i stor utsträckning. Detta samarbete kretsar dock mycket kring elevprestationer och bedömning. En utveckling av detta arbete skulle kunna leda till en samsyn kring lärandeobjektet genre och att det läggs ett större fokus vid översättningen från styrdokumenten till undervisningsinnehåll.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Genre as an object of learning in vocal education - a study of vocal teachers’ view of genre and its function Musical genre as a concept is common and central in music and music education. Therefore, music teachers have to define and act to genre as a concept. The aim with this essay is to figure out which function genre has in the singing education and how genre can be managed. Since genre is a clear part of the curriculum for singing and instrumental education at the Swedish upper secondary school, this is essay is based on interviews with vocal teachers working in such schools. This study shows that genre appears to have different functions in the teaching and is used as a educational tool to reach other parts of the teaching, for example vocal technique or lyrics interpretation. There is also an ambition to present a diversity of genres for the students. This diversity does not only have genre specificity as an aim. The diversity of genres is also used as a tool for teaching specific technical skills and to give the students a chance to build an identity in the music. This essay shows several aspects of what defines musical genres, and also different educational methods to instruct these aspects. There is however an overbalance of vocal technical aspects, both in the literature and the outcome of this study. There seems to be a large focus on the technique in the singing education, and vocal technique seems to be connected to genre and different genre ideals. At all the schools presented in this study, there is a collegial cooperation in the work with the curriculum. This collaboration seems to focus on student performance and assessment. A development of this cooperation might lead to a common view of the concept genre and how the curriculum can be translated in the content of the teaching.</dc:description> <dc:subject>Genre</dc:subject> <dc:subject>Genrebredd</dc:subject> <dc:subject>Sångundervisning</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik Genre</dc:subject> <dc:subject>Genre Diversity</dc:subject> <dc:subject>Vocal Education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8919912</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Av glädje bygger man musik? – En studie om det sociala klimatets påverkan på det musikaliska resultatet i kören</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8919912</dc:identifier> <dc:creator>Persson, Emma</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie syftar till att undersöka hur svenska körer arbetar med det sociala klimatet, om atmosfären i kören påverkar det musikaliska resultatet och i så fall på vilket sätt. En enkät skickades ut till körsångare från 10 körer och som ämnade belysa körsångarnas perspektiv. Kvalitativa intervjuer hölls med tre aktiva körledare för att få deras upplevelser och tankar inom ämnet. Studien innehåller för ämnet relevant litteratur, metodbeskrivning, resultatpresentation och slutligen en diskussion kring resultatet kopplat till litteraturen. Studien visar att körsångare ser det sociala klimatet i kören som viktigt och att de ser kopplingar mellan det sociala klimatet och det musikaliska resultatet. Samtliga deltagande körledare jobbar aktivt med det sociala klimatet, då de alla tre sett hur det musikaliska blir bättre av att det sociala klimatet är gott.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study was to investigate in which ways Swedish choirs work with the social environment in the group, if the environment in the choir has an impact on the musical result and in that case in which ways. A survey, which was meant to investigate the perspective of the choir members, was sent to singers from ten different choirs. Qualitative interviews were held with three professional choir directors to get their experiences and thought within the subject. The study contains relevant literature on the subject, description of methods, presentation of the result and finally a discussion concerning the result and the literature combined. The study shows that choir members value the social environment and that they see that the social environment has an impact on the musical result. All the participant choir directors work actively on the social environment in their choirs. That is because they all three have seen how the music gets higher quality when the social environment is good.</dc:description> <dc:subject>Kör</dc:subject> <dc:subject>Körledning</dc:subject> <dc:subject>Musikaliska mål</dc:subject> <dc:subject>Socialt klimat</dc:subject> <dc:subject>Välmående</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik Choir</dc:subject> <dc:subject>Choir Directing</dc:subject> <dc:subject>Musical Goals</dc:subject> <dc:subject>Social Environment</dc:subject> <dc:subject>Well-being</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8922804</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikundervisning på lika vilkor -en studie om musiklärares jämställdehetsarbete</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8922804</dc:identifier> <dc:creator>Savbrant, Amanda</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The music business and higher music educations are uneven in relation to gender. The purpose with this study is to find out how music teachers can work to create an education where all students have the same opportunities to learn and evolve. The method used is qualitative research interview. The interviews showed that if the instrument distribution in a class is to be equal by gender, the teacher needs to be in charge instead of allowing the students to choose themselves - everyone should play everything! As a teacher, one needs to investigate oneself and realize that it can be difficult to determine if one&apos;s teaching is equal without using statistics and methods to make sure. It is also important that all students get musical role models that they can identify with.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Musikbranchen och högre musikutbildningar är ojämställda i förhållande till kön. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur musiklärare kan jobba för att ge pojkar och flickor samma möjligheter att utvecklas musikaliskt. Metoden som använts är kvalitativ forskningsintervju. Intervjuerna visade att om instrumentfördelningen ska bli jämställd ur ett könsperspektiv behöver en som lärare styra istället för att låta eleverna välja själva - alla ska spela allt! Som lärare behöver en rannsaka sig själv och inse att det kan vara svårt att avgöra om ens undervisning är jämställd endast genom att gå på känsla, det behövs statistik och metoder för att veta säkert. Det är även viktigt att alla elever får musikaliska förebilder som de kan identifiera sig med.</dc:description> <dc:subject>music teacher</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>gender equality</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>musiklärare</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>jämställdhet</dc:subject> <dc:subject>förebilder</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>role model</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>M3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8923503</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att gestalta visor från Östergötland - Ett sökande efter sånglig identitet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8923503</dc:identifier> <dc:creator>Johansson, Lisa</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Under en period mellan 1700-talet till början av 1900-talet upptecknades en mängd folksånger och danslåtar i Östergötland, min hembygd. Syftet med detta arbete är att artikulera kunskap om en scenmusikalisk process som i sin tur haft som mål att synliggöra detta material: genom att välja ut, arrangera, programsätta och tillsammans med medmusiker framföra östgötska visor har jag i en processbeskrivande fallstudie velat undersöka hur de kan bilda en scenmusikalisk helhet som kommunicerar detta skiftande historiska material till en publik i vår tid. Drivande i studien har varit mitt sökande efter en sånglig identitet: hur kan man förstå och förklara en nutida folksångerskas konstnärliga process och scenmusikaliska framträdande? Ett sätt att artikulera detta sker genom att beskriva och diskutera min och medmusikernas kreativa och gestaltande process och därefter göra en jämförande studie med Susanne Rosenbergs (2013) delprojekt ReeBoot/Omstart. Flera likheter och skillnader kan identifieras, både när det gäller musikaliskt urval, scenisk gestaltning och berättande på scenen och med avseende på kommunikation med publiken. Det konstnärliga resultatet av undersökningen blev en scenmusikaliskt gestaltad konsertföreställning som troligen är den första i sitt slag när det gäller historiska östgötska folkvisor. Det vetenskapliga resultatet av undersökningen utgör ett bidrag till kunskap om hur man arbetar med ett program av den typ som undersökts. Det finns mycket litet skrivet kring hur man arbetar fram en föreställning av detta slag. En viktig personlig slutsats är att en sångerskas identitet inte är något hon sjunger om utan något som uppstår i nuet genom det hon är och gör på scenen.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">During the 17th, 18th and 19th centuries, many folk songs and dances were collected in the Swedish county of Östergötland, which is my home county. The purpose of this investigation is to articulate knowledge about how this historical material can be communicated. Therefore, in this case study I describe and discuss my selection, arranging, rehearsing and performing some of these songs, and how I shaped them into a musicalscenical performance in order to communicate them to a contemporary audience. One of the driving forces behind the study has been my search of a singer&apos;s identity within the field of folk music: how can you understand and explain the artistic process and performing of a folk singer of today? One way of articulating this is through describing and disussing my and my fellow musicians&apos; creative process. This process, in its turn, is compared to the Swedish folk singer Susanne Rosenberg&apos;s (2013) project ReeBoot/Omstart, which forms the first part of her doctoral dissertation. Several similarities and differences kan be noted, both in the fields of choice, performance and scenic storytelling, including the ways of which contact with the audience is established. The artistic outcome was a scenic concert performance, which probably is the first of its kind with folk songs from Östergötland as a creative vantage point. The scholarly result implies a contribution to knowledge about the process of how performances of this kind are created. An important personal conclusion is that the singer&apos;s identity is not outer props or something that the singer tells the audience about in her singing, but rather an identity which appears in the scenic present through the singer&apos;s being, singing and acting on stage.</dc:description> <dc:subject>musikpedagogik Description in artistic process</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>konstnärlig processbeskrivning</dc:subject> <dc:subject>scenisk gestaltning</dc:subject> <dc:subject>ReeBoot/Omstart</dc:subject> <dc:subject>interpretation</dc:subject> <dc:subject>sångteknik</dc:subject> <dc:subject>Folkmusik</dc:subject> <dc:subject>identitet</dc:subject> <dc:subject>Visor</dc:subject> <dc:subject>folk music</dc:subject> <dc:subject>folk songs</dc:subject> <dc:subject>identity</dc:subject> <dc:subject>Scenic form</dc:subject> <dc:subject>singing technique</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8920790</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Folkmusik i grundskolan - en kartläggning av undervisningen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8920790</dc:identifier> <dc:creator>Krohn, Rasmus</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This study maps the teaching of Swedish folk music in elementary school. The literature review covers the history of Swedish folk music, the concept folk music and the repertoire within the genre. The methods of the study are a survey and an interview. The result of the national survey and the interview show how much space there is for Swedish folk music, what material the music teachers use, how the genre folk music is conceptualized and to what extent genres are mixed. The final chapter discusses folk music education in Swedish elementary school, the concept folk music and the material used in classrooms. The concluding section presents ideas for future research in the area and the author’s ideas on how folk music teaching can be developed.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Detta arbete kartlägger hur musiklärare undervisar i svensk folkmusik i grundskolan. I kapitlet om tidigare forskning berörs begreppet folkmusik samt folkmusikens historia och hur den ser ut idag, där ryms också ett avsnitt om genrens repertoar. Metoderna för undersökningen består av en kvantitativ enkät samt en fördjupande intervju. I resultatet presenteras den data som inkommit från enkätundersökningen samt den data som intervjun har givit till arbetet. Rubrikerna i detta kapitel tar upp folkmusikens utrymme i grundskolans musikundervisning och materialet som används i undervisningen. Det finns också en rubrik om vad informanterna lägger i begreppet folkmusik samt om de arbetar genre och/eller ämnesöverskridande med folkmusik i sin undervisning. I den avslutande delen diskuteras folkmusikundervisningen i grundskolan, begreppet folkmusik samt materialval i undervisningen. Den sista rubriken tar upp fortsatt forskning i ämnet samt författarens tankar och idéer hur folkmusikundervisningen skulle kunna utvecklas.</dc:description> <dc:subject>Svensk folkmusik</dc:subject> <dc:subject>Kartläggning av undervisning</dc:subject> <dc:subject>Svensk folkmusik undervisning i grundskolan</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Swedisk folkmusic</dc:subject> <dc:subject>Survey of teaching</dc:subject> <dc:subject>Swedish folkmusic education in elementary school</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2017</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8949896</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att lära kör på gehör - En studie om körledares metoder</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8949896</dc:identifier> <dc:creator>Ekman Frisk, Lena</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I denna uppsats efterforskas svar på frågan om hur körledare gör för att lära ut körmusik på gehör. Inledningsvis presenteras tidigare studier som berör körlivet i Sverige samt gehörsinstuderingen i kör. Den teoretiska basen utgår ifrån sociokulturell teori, i synnerhet det sociala samspelet. I teorikapitlets avslutande del introduceras den didaktiska triangeln och begreppet distribuerade resurser i ett framåtsträvande resonemang. Fyra körledare har medverkat i intervjuer, med körövningar som har filmats och vid stimulated recall-samtal kring vad som hände under körövningen. Tio typer av metodiska överväganden har framkommit vid kategorisering av intervjuresultaten. I diskussionskapitlet diskuteras resultaten. I det avslutande kapitlet framförs synpunkter på behov av framtida forskning inom ämnesområdet samt förslag på olika inriktningar som är speciellt intressanta.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">While it can be argued that learning music by ear is an essential and important element of modern choral practice in Sweden, it is a subject area that is widely ignored in music teacher training programs and higher music education generally. Furthermore, there has been relatively little research in Sweden on choral learning-by-ear practices. This study investigates what methods choral directors use when teaching choral music by ear. Four choral directors have participated with interviews, with choral rehearsals and furthermore with conversations about actions during the rehearsals. The theoretical framework has its base in social-cultural theory, mainly discussing the concept social interaction. Progressive thoughts concerning distributed resources and the didactical triangle was considered particularily relevant for the purpose of this study. The study found that participants used teaching methods that could be categorized into ten types of methodical considerations. Findings reveal the need for future research within this field and suggest certain areas of particular interest.</dc:description> <dc:subject>kör</dc:subject> <dc:subject>gehör</dc:subject> <dc:subject>körsång</dc:subject> <dc:subject>körledare</dc:subject> <dc:subject>memorera</dc:subject> <dc:subject>flerstämmighet</dc:subject> <dc:subject>körmetodik</dc:subject> <dc:subject>socialt samspel i kör</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>choir</dc:subject> <dc:subject>choral singing</dc:subject> <dc:subject>choral director</dc:subject> <dc:subject>memorize</dc:subject> <dc:subject>aural transmission</dc:subject> <dc:subject>by route</dc:subject> <dc:subject>choral pedagogy</dc:subject> <dc:subject>social interaction in choir</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8950109</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Konsten att ge feedback I ensemble och till ensemblesångare - en kvalitativ studie om ensemblelärares arbete med feedback på estetiska programmet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8950109</dc:identifier> <dc:creator>Juhlin, Isabelle</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Under många år av studier inom musik har jag som sångare upplevt att jag sällan får samma konkreta feedback som andra instrumentalister i ensemblesammanhang. Många sångare med liknande erfarenheter verkar ha upplevt samma sak. Flera studiekamrater vid Musikhögskolans lärarutbildning anser även att det finns en utbredd problematik i bristen på undervisning i hur man som framtida lärare bör ge feedback till elever i undervisningssyfte. Utgångspunkten i denna studie var att undersöka hur ensemblelärare arbetar med feedback i ensemble på estetiska programmets musikinriktningar. Syfte var att kartlägga hur ensemblelärare på gymnasiets estetiska program arbetar med feedback, vilken typ av feedback som ges generellt samt hur lärarna ger feedback specifikt till sångare. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma ensemblelärare och genom en dokumentanalys av ensemblelärarnas skriftliga omdömen eller bedömningsmatriser. Det huvudsakliga resultatet visar en stor variation i hur lärarna ger feedback till sina elever. I denna studie var den vanligaste metoden formativ feedback både muntligt och i skrift. Ensemblelärarna använde sig även till stor del av positiv feedback i form av beröm för ansträngning samt självbedömning och kamratbedömning. Den feedback som ges till sångare tenderar vara mer positiv och berömmande, då några lärarna anser att sång som inomkroppsligt och solistiskt instrument är känsligare att kommentera.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">During my many years of music studies, I – as a singer – have rarely felt as though I receive the concrete feedback other instrumentalists get in the context of an ensemble class. Many singers with a similar background as myself seem to have experienced the same thing. Several peers at the Teacher’s Programme of Malmö Academy of Music also consider it problematic that there’s a lack in training regarding giving feedback. The starting point in this study was to examine how ensemble teachers provide feedback at the Music Programme in high schools. The motive was to map out what type of feedback that is generally given, how the feedback is provided, as well as how the teachers provide feedback specifically to singers. The study was conducted through qualitative interviews with four active ensemble teachers, and through a documentary analysis of the teachers’ written reviews or assessment matrices. The primary results of the study show that there is a significant variation in the participating teachers use to give feedback to their students. There was no distinguishable model for how this should be accomplished. In this study, the most common method was shown to be formative feedback provided both orally and in writing. The ensemble teachers mainly used positive feedback in the form of praise for efforts and relied partly on self assessment and peer assessment. Feedback given to singers tend to be more positive and laudatory, since some teachers consider vocals – as an in bodily and soloist instrument – to be more personal and therefore sensitive to critique.</dc:description> <dc:subject>Bedömning</dc:subject> <dc:subject>ensemble</dc:subject> <dc:subject>estetiska programmet</dc:subject> <dc:subject>feedback</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap assessment</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>high school</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>vocals</dc:subject> <dc:subject>music programme</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8950185</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Med andra ord. Om liknelser, metaforer och beskrivande ord i Gehörs- och musiklära</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8950185</dc:identifier> <dc:creator>Eckerbom, Linus</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie syftar till att undersöka hur olika typer av omskrivningar; metaforer och liknelser används av elever och lärare i ämnet Gehörs- och musiklära. Mer specifikt undersöks hur elever väljer att beskriva tre typer av färgade ackord, hur de upplever användandet av dessa beskrivningar som hjälp för att identifiera ackorden samt hur en lärare i ämnet Gehörs- och musiklära använder sig av metaforer, beskrivande ord och associationer i sin undervisning. För att ta reda på vilka beskrivningar eleverna använde, genomfördes två testlektioner där uppgiften var att lyssna och bestämma vilka typ av adjektiv som passade in på de olika ackorden. Utöver det är studien gjord genom kvalitativ fokusgruppsintervju samt kvalitativ intervju. Resultatet visar att elever använder sig av olika associationer för att beskriva de tre ackorden. Ackorden beskrivs med hjälp av färger, känslor samt ord som beskriver ackordets tänkta utseende. Eleverna menar också att beskrivningarna som de fått göra hjälpte dem för att vid ett senare tillfälle identifiera de tre färgade ackorden. Resultatet visar också att läraren upplever att användandet av metaforer och omskrivningar kan ha både för- och nackdelar i undervisningen.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study aims to investigate how different types of rewriting; metaphors and similarities are used by students and teachers in music theory and ear training. More specifically, how students choose to describe three types of colored chords, how they perceive the use of these descriptions to help identify the chords and how a music theory teacher uses metaphors, descriptive words and associations in their teaching. To find out what descriptions the students used, two test lessons were conducted where the task was to listen and decide what kind of adjectives matched the different chords. Besides that, the study is done through qualitative focus group interviews and qualitative interviews. The result shows that students use different associations to describe the three chords. The chords are described using colors, feelings, and words that describe the chord&apos;s imagined appearance. The students also mean that the descriptions helped them to identify the three colored chords at a later date. The result also shows that the teacher&apos;s use of metaphors and rewriting can have both advantages and disadvantages in teaching.</dc:description> <dc:subject>ackord</dc:subject> <dc:subject>associationer</dc:subject> <dc:subject>gehör</dc:subject> <dc:subject>metafor</dc:subject> <dc:subject>språkbruk</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik associations</dc:subject> <dc:subject>chords</dc:subject> <dc:subject>ear training</dc:subject> <dc:subject>language</dc:subject> <dc:subject>metaphors</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8950469</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Ergonomiskt gitarrspel. Hur kan hälsosammare musicerande ge ett bättre musikaliskt resultat?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8950469</dc:identifier> <dc:creator>Johannesson, David</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">Do ergonomics have more functions than preventing injuries? This study examines how four guitarists can benefit from playing with ergonomics in focus. The study examines how it helps their endurance, technique, focus and relaxation while playing guitar. The guitarists have been given instructions on how to practice more ergonomically. The study is designed as action research in which the guitarists have been videotaping themselves when they practice, followed by writing a diary after their practice sessions. The videos and diaries have been the foundation of my result. The result shows that the informants feel more relaxed and their playing feels easier with an ergonomic workflow. It also shows an increased level of consciousness and how they can reflect by themselves and improve their ergonomics. The informants noticed that is was difficult to maintain the ergonomic workflow when they improvised. Easy exercises in improvisation was necessary in the beginning to integrate the ergonomics.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Har ergonomi fler funktioner än att förebygga skador? Denna studie undersöker hur fyra gitarrister kan gynnas av att spela mer ergonomiskt. Gitarristerna har fått instruktioner av mig hur de ska öva med ett ergonomiskt arbetssätt. Det studien syftar på är att undersöka hur det hjälper deras uthållighet, teknik, fokus och avslappning under gitarrspelandet. Studien är utformad som aktionsforskning där gitarristerna har videofilmat sig själva när de övar samt fört loggbok efter övningspassen. Videofilmerna och loggböckerna har utgjort grunden för min analys. Resultatet visar att informanterna känner sig mer avslappnade och att deras spelande flyter på bättre med det ergonomiska arbetssättet. Deras medvetenhet har ökat och bidragit till egna reflektioner och lösningar till ergonomin. Vidare märkte informanterna att det var svårt att tillämpa det ergonomiska arbetssättet samtidigt som de improviserade. Enkla improvisationsövningar behövdes i början för att befästa ergonomin.</dc:description> <dc:subject>ergonomi</dc:subject> <dc:subject>gitarr</dc:subject> <dc:subject>hållning</dc:subject> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>teknik</dc:subject> <dc:subject>video</dc:subject> <dc:subject>övning</dc:subject> <dc:subject>ergonomics</dc:subject> <dc:subject>guitar</dc:subject> <dc:subject>practice</dc:subject> <dc:subject>posture</dc:subject> <dc:subject>technique</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8943862</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Jag visste ju inte ens...&quot; Flickors målbrott och sångpedagogers strategier</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8943862</dc:identifier> <dc:creator>Svensk, Anna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om sångpedagogers strategier kring flickors målbrottsutveckling. Utöver det är syftet att belysa vad flickor själva upplever och kan beskriva rörande det egna målbrottet. Bakgrunden till studien är författarens egen upplevelse av sång under tonåren. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med sångpedagoger samt genom ett fokusgruppsamtal med flickor ur en flickkör. Resultatet visar att sångpedagoger själva hittat metoder och strategier för att hantera den problematik som kan uppkomma i samband med flickors målbrott. Dessa strategier innefattar bland annat särskilda sångövningar och sångtekniska fokusområden. Utöver det diskuteras också eventuella nackdelar med fast stämindelning i körverksamhet för flickor i tonåren. Resultatet visar också att information och kunskap om flickors röstutveckling inte varit del av sångpedagogernas yrkesutbildning utan något som de själva behövt söka upp och lära sig om på egen hand. Mer kunskap om flickors målbrott efterfrågas, dels av sångpedagoger, men även av flickor själva som vet väldigt lite om den egna röstutvecklingen.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study aims to deepen the knowledge about vocal education strategies on girls&apos; vocal development during adolescence. In addition, the purpose is to highlight what girls themselves experience and can describe about their own adolescent voice change. The background to the study is the author&apos;s own experience of singing during the teenage years. The study has been conducted through qualitative interviews with vocal teachers, as well as through a focus group with two girls from a girls’ choir. The result shows that vocal teachers have found methods and strategies to deal with problems that may arise in connection with girls&apos; voice change. These strategies include special vocal exercises and focusing on specific areas of singing technique. In addition, possible disadvantages of classifying teenage girls’ voices as alto or soprano are also discussed. The result also shows that vocal teachers have had to find these strategies by themselves. Information and knowledge about girls&apos; vocal development was not part of their education, instead they needed to search information about it and learn how to deal with it on their own. More knowledge about girls&apos; vocal development is sought-after, both by vocal teachers, but also by girls themselves who know very little about their own vocal development.</dc:description> <dc:subject>Flickor</dc:subject> <dc:subject>Kör</dc:subject> <dc:subject>Målbrott</dc:subject> <dc:subject>Röstutveckling</dc:subject> <dc:subject>Sång</dc:subject> <dc:subject>Sångpedagog</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Adolescent</dc:subject> <dc:subject>Girls</dc:subject> <dc:subject>Choir</dc:subject> <dc:subject>Vocal Development</dc:subject> <dc:subject>Voice Change</dc:subject> <dc:subject>Singing</dc:subject> <dc:subject>Singer Education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8944143</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Pained Body, Performed Madness: A Study of the Bio-political Philosophy in He Yunchang&apos;s Performance Art</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8944143</dc:identifier> <dc:creator>Xue, Chenru</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This thesis explores the considerations of bare life in He Yunchang’s performance arts, based on two of his works, One-meter democracy (2010) and Golden Sunlight (1999). I make a deep analysis of the images and archives of the two performances, about the artist’s artistic method of using visual signs. Furthermore, I interpret how the artist used the bodily pain to create figures. I also investigate how the performance art as an imitation of madness became a potential threat to the sovereign and law in some circumstances, based on the comparison with another two performance artists, Hua Yong from China and Pyotr Pavlensky from Russia. The circumstance of these artists corresponded to the situation He Yunchang has presented in both his works. The theoretical aspects of the bio-political philosophy are mostly from Giorgio Agamben’s Homo Sacer theory and his definition of the State of Exception. Foucault’s description of madness in Madness and Civilization is also used to interpret why the performance art is seen as madness, from a historical perspective. Finally, these analyses will lead to a discussion of the relationship between performance art and modern politics which, as I conclude, could be seen as the conflict between madness and rational society.</dc:description> <dc:subject>He Yunchang</dc:subject> <dc:subject>Performance art</dc:subject> <dc:subject>Homo Sacer</dc:subject> <dc:subject>State of Exception</dc:subject> <dc:subject>Madness</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Arts and Architecture</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Avdelningen för konsthistoria och visuella studier</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8946550</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Kollegialt lärande – musiklärares uppfattningar om kollegialitet och utvecklingsarbete</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8946550</dc:identifier> <dc:creator>Hultén, Max Oliver</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie handlar om musiklärares erfarenheter av och uppfattningar om kollegialt lärande. Studiens syfte är att förstå hur kollegialt lärande kan påverka individens arbetssituation, samt att undersöka vad som krävs hos individen för att det kollegiala lärandet ska fungera. Studien bygger på kvalitativ forskning i form av semi-strukturerade intervjuer som har spelats in, transkriberats och analyserats. Informanterna är sex stycken musiklärare som undervisar på gymnasienivå. Informanternas olika erfarenheter och uppfattningar visar att förutsättningar för och konsekvenserna av kollegialt lärande kan se väldigt olika ut, beroende på både yttre omständigheter och personliga förhållningssätt. Studien behandlar mänskligt känsloliv, kollegialitet och individuell yrkesetik i relation till kollegialt lärande. Studiens resultat redogör först för informanternas erfarenheter av och uppfattningar om kollegialt lärande – framför allt skillnaderna mellan informellt och formellt kollegialt lärande. Därefter ligger fokus på vad som krävs av individuella lärare för att det kollegiala lärandet ska fungera. Studien betonar komplexiteten i både läraryrket och kollegialt lärande. Den understryker människors olikheter och implicerar hur dessa kan bemötas för att få till stånd ett lyckat kollegialt lärande.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study is about music teachers&apos; experiences and perceptions of collegial learning. The purpose of the study is to understand how collegial learning can affect the individual&apos;s work situation, as well as to study what is required of the individual for the collegial learning to work. The study is based on qualitative research in the form of semi-structured interviews that have been recorded, transcribed and analyzed. The group of informants consists of six music teachers who teach at high school level. The informants&apos; different experiences and perceptions of collegial learning show that the conditions and consequences of collegial learning can look very different, depending on both external circumstances and personal approaches. The study deals with human emotional life, collegiality and individual professional ethics in relation to collegial learning. The first part of the result of the study describes the informants&apos; experiences and perceptions of collegial learning – the differences between informal and formal collegial learning in particular. Thereafter, the focus is on what is required of individual teachers in order for collegial learning to work. The study emphasizes the complexity of both the teaching profession and collegial learning; it accentuates people&apos;s differences and implies how these can be addressed to achieve successful collegial learning.</dc:description> <dc:subject>gruppsykologi</dc:subject> <dc:subject>kollegialt lärande</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>musiklärare</dc:subject> <dc:subject>utvecklingsarbete</dc:subject> <dc:subject>yrkesetik</dc:subject> <dc:subject>group psychology</dc:subject> <dc:subject>collegial learning</dc:subject> <dc:subject>music teacher</dc:subject> <dc:subject>development</dc:subject> <dc:subject>professional ethics</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8947850</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Elevers tankar om musikteoriundervisning - en enkätstudie om gymnasieelevers uppfattning av ämnet gehörs- och musiklära</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8947850</dc:identifier> <dc:creator>Hjalmarsson, Miriam</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Musikteori har alltid varit ett av mina stora intressen. Sedan min gymnasietid har jag intresserat mig för hur undervisningen bedrivs och vilka utvecklingsmöjligheter som finns i ämnet gehörs- och musiklära. Denna studie syftar till att undersöka hur musikelever vid estetiska programmet uppfattar undervisningen i kursen gehörs- och musiklära 1 samt hur eleverna skulle vilja förändra undervisningen. Studien genomfördes genom en enkät där sammanlagt 90 elever från fem olika skolor deltog. Litterturgenomgången belyser områden som berör lektionsstruktur, lärstilar, elevinflytande, motivation och grupperingar. Studiens resultat visar att 59% av eleverna är nöjda med lektionsinnehållet, 21% av eleverna är inte nöjda och 19% tar inte ställning i frågan. Det som eleverna lyfter fram som punkter att förändra är företrädesvis en större variation i lektionsinnehållet, mer individuellt anpassat lektionsmaterial, mer inflytande kring lektionernas struktur och innehåll. Eleverna vill också se en tydligare koppling mellan de teoretiska kunskaperna och ett musikaliskt sammanhang genom att exempelvis använda instrument på lektionerna.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Music theory has always been one of my great interests. Since my studies in high school I have been interested in how the education is conducted and what opportunities for development there is in the field of music theory education. This study aims at examining how music students experience the education they get in music theory as well as how they would like to change the education. The study was conducted through a survey involving a total of 90 students from five different schools. The study contains relevant literature about lesson structure, learning styles, student influence, motivation and group education. The results shows that 59% of the students are satisfied with the lesson content, 21% of the students are not satisfied and 19% are neither satisfied, nor dissatisfied. What the students would like to change are a greater variation in the lesson content, more individually adapted lesson material, more influence on the lesson structure and content. The students also want to see a distinct connection between the theoretical knowledge and a musical context, for example, through using an instrument during the lesson.</dc:description> <dc:subject>elevinflytande</dc:subject> <dc:subject>gehörs- och musiklära</dc:subject> <dc:subject>gruppundervisning</dc:subject> <dc:subject>lärstilar</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik group education</dc:subject> <dc:subject>learning styles</dc:subject> <dc:subject>music theory</dc:subject> <dc:subject>student influence</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8945164</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;För att du hör hemma där&quot; - En studie om kvinnliga musiker på gymnasiets estetiska program</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8945164</dc:identifier> <dc:creator>Darelid, Tove</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie syftar till att undersöka hur unga kvinnor, eller tjejer som jag valt att kalla dem, som studerar på gymnasiets estetiska program upplever sin vardag inom musiken. Musikbranschen är en ojämställd värld och syftet med denna studie är att identifiera skillnader och orättvisor för att musiklärare ska få större möjligheter att arbeta jämställt. Detta jämställdhetsarbete kan bidra till att fler tjejer i framtiden utbildar sig till musiker, vilket kommer att göra musikvärlden jämställd. Studien är gjord med kvalitativ metod och baseras på fokusgruppsintervju med kvinnliga musiker på gymnasiets estetiska program. Resultatet visar att samtliga informanter upplever sin situation som orättvis i jämförelse med killarna och att de behöver få ta mer plats i undervisningen. De efterlyser också mer motivation från lärarna till att öva och musicera, samt fler kvinnliga förebilder. Resultatet visar också att det är viktigt för tjejer att både känna samhörighet och känna sig sedda, vilket gör en studie av denna typ viktig i dagens samhälle.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this study is to investigate how young females, or girls as I have choosen to call them, who study at the aesthetic program of high school, experience their everyday lives. The music industry is not equal and the purpose of this study is to identify the differences and injustice, in order to give the music teachers possibilities to work with equality. The work with equality can contribute to getting more girls to educate themselves to become musicians, which will make the world of music equal. This is a qualitative study, based on two focus groups that consist of girls at the aesthetic program of high school, at the music department. The result shows that all the informants experience injustice compared to the boys, and that they need more acknowledgment in the music education. The informants also call for more motivation to practice and perform music from the teachers and more female role models. The result also shows the importance in making girls feel affinity and that they are being heard, which makes this type of study important in the community of today.</dc:description> <dc:subject>estetiska programmet</dc:subject> <dc:subject>jämställdhet</dc:subject> <dc:subject>kön</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>tjejer</dc:subject> <dc:subject>undervisning</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik aesthetic program</dc:subject> <dc:subject>education</dc:subject> <dc:subject>equality</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>girls</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8957433</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Från vistant till tonsättare: En undersökning av mediabilden av Gullan Bornemark</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8957433</dc:identifier> <dc:creator>Delén, Jacob</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur Gullan Bornemark skildrats i tryckt media för att bidra till diskussionen om hur synen på kvinnliga musiker förändrats genom tiden. Genom en kvalitativ textanalys undersöker studien vilka förändringar som skett under 1990-talet och framåt angående tillskrivna ord, egenskaper och skildringar gentemot den svenska tonsättaren Gullan Bornemark i tryckt media. Resultatet visar att mediabilden av Gullan Bornemark har förändrats med tiden. Tryckt media har gått ifrån att skildra henne som en symbol för en förfluten barndom till att skildra henne som en ikon för svensk musik. Nyckelord: Genus, konstruktion, reproduktion, subjektskapande</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate how printed media depicts Gullan Bornemark to contribute to the discussion of how the view of female musicians changes over time. Through a qualitative text analysis, the study investigates the changes that occurred during the 1990s and beyond regarding attributed words, characteristics and depictions to the Swedish composer Gullan Bornemark in printed media. The result shows that printed media about Gullan Bornemark has changed over time. Printed media has gone from depicting her as a symbol of an early childhood to portray her as an icon of Swedish music. Keywords: Gender, production, reproduction, subject creation</dc:description> <dc:subject>Genus</dc:subject> <dc:subject>konstruktion</dc:subject> <dc:subject>reproduktion</dc:subject> <dc:subject>subjektskapande</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap Gender</dc:subject> <dc:subject>production</dc:subject> <dc:subject>reproduction</dc:subject> <dc:subject>subject creation</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8954293</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Produktiv användning av mobiltelefoner i instrumentalundervisning. En intervjustudie i fyra lärares syn på mobiltelefoner i skolan</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8954293</dc:identifier> <dc:creator>Wessel, Mikael</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie syftar till att undersöka hur mobiltelefoner kan användas på ett produktivt sätt i instrumentalundervisningen. Studien har ett kvalitativt forskningsperspektiv och baseras på intervjuer av 4 informanter, alla instrumentallärare på gymnasienivå, med fokus på deras användning av mobiltelefoner samt dess roll i skolan. Studien har också fungerat som en förundersökning av en app för just instrumentalundervisning. Resultaten visar på att de lärare som intervjuats har en positiv syn på användning av mobiltelefoner när det kommer till just instrumentalundervisning, särskilt kamerafunktionen har en nyckelroll i detta sammanhang.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study aims to research how the productive use of mobile phones can benefit instrumental teaching. The study is based on qualitative interviews and was conducted with four informants, instrumental teachers, who were interviewed about their use of mobile phones and its role in school and education. The study has also functioned as a preliminary investigation of how a potential mobile phone app could be designed for instrumental teaching. The results show a unanimous view that is positive to the use of mobile phones in instrumental teaching. The camera function in particular has a key role according to all of the teachers.</dc:description> <dc:subject>Mobiltelefoner</dc:subject> <dc:subject>Instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>IKT</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Mobile Phones</dc:subject> <dc:subject>Instrumental Teaching</dc:subject> <dc:subject>ICT</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8954518</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Gymnasielärarens betygsättning i musik. En studie om hur musiklärare arbetar med och påverkas av betyg</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8954518</dc:identifier> <dc:creator>Ekholm, Adam</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Som blivande gymnasielärare i ämnet musik har intresset för betyg, dess påverkan och betydelse för yrket, skapat denna uppsats. Därför är syftet med studien att undersöka hur betyg på gymnasiet påverkar musiklärarens undervisning. Hur arbetar musikläraren med bedömning för betygsättning i undervisningen? Hur påverkas musiklärarens undervisning av betygssättning? Studien utgår från en kvalitativ inriktning. Genom intervjuer med aktiva och legitimerade musiklärare visar resultaten att många gymnasielärare i musik påverkas av betygsättning före, under och efter undervisningen. Många lärare planerar utifrån kunskapskraven istället för det centrala innehållet. Resultatet visar också hur lärare arbetar med kunskapskraven. I min diskussion problematiseras det faktum att lärarna planerar lektioner utifrån kunskapskrav istället för centralt innehåll. Vidare diskuteras att betyg och behov inte alltid faller samman samt hur betyg påverkar dialogen och återkoppling lärare till elev.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">As a future high school teacher in the subject of music, interest in grades, its impact and importance for the profession, created this essay. Therefore, the purpose of the study is to investigate how the grades of high school affects the teaching of music teachers. How does the music teacher work with assessments in the classroom? How is music teacher&apos;s teaching affected by assessments? The study is based on a qualitative approach. Through interviews with certified music teachers active in the new grade system, the results show that many high school teachers in music are influenced by grades before, during and after their lessons. Many teachers plan on the basis of knowledge requirements instead of the core content. The result also shows how teachers work with the knowledge requirements. In my discussion, the fact that teachers plan lessons based on knowledge requirements instead of central content is problematized. Furthermore, it is discussed that grades and needs do not always coincide and also how grades affect the dialogue and feedback, teacher to student.</dc:description> <dc:subject>Musik</dc:subject> <dc:subject>Musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Undervisning</dc:subject> <dc:subject>Betyg</dc:subject> <dc:subject>Bedömning</dc:subject> <dc:subject>Påverkan</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Teaching</dc:subject> <dc:subject>Grades</dc:subject> <dc:subject>Assessment</dc:subject> <dc:subject>Impact</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9020075</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Digitala verktyg i kulturskolan – En studie om tvärflöjtslärares användning av digitala verktyg i sin undervisning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9020075</dc:identifier> <dc:creator>Rimborg, Sofia</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Digitaliseringen i den obligatoriska skolan och samhället är ett faktum. Regeringen beslutade 2017 om en digitaliseringsstrategi för Sverige och prioriterade där skolväsendet som ett av nyckelområdena. Däremot omfattas kulturskolan inte av digitaliserings-strategin, och avsaknaden av styrdokument inom kulturskolan gör att undervisningen kan skilja sig åt beroende på var i landet undervisningen sker. Syftet med den här studien är att undersöka hur tvärflöjtslärare använder sig av digitala verktyg i sin undervisning och även att försöka se vad kulturskolan har för framtidsutsikter med tanke på digitaliseringen. I mars 2020 fick studien ytterligare ett syfte i samband med covid-19, och undersöker därför även hur covid-19 påverkade de kulturskolor som undersökts. Studien har utförts genom semistrukturerade interjuver med fem tvärflöjtslärare. Resultatet visar att det i tvärflöjtsundervisning numera används digitala verktyg för att spela upp bakgrunder som eleverna kan spela till, lyssna på musik, hitta noter online, användning av metronom och stämapparat och för att skriva egna noter. Digitala verktyg används även till kommunikation mellan lärare, elev och vårdnadshavare och för att föra anteckningar om vad som gjorts på lektionerna. Då det i tvärflöjtsundervisning finns traditioner för hur undervisningen ser ut sen tre hundra år tillbaka, argumenterar diskussionen för att det antagligen är en avgörande faktor som påverkar att digitala verktyg inte används mer än ovan konstaterat. Kulturskolans framtid styrs av lärarnas och rektorernas intressen. Det krävs intresserade lärare och möjlighet till fortbildning för att få digitalt kompetenta lärare. På så vis kan kulturskolan i framtiden bli mer anpassad efter digitaliseringen. Covid-19 resulterade i att två av kulturskolorna i studien gick över till distansundervisning och lärarna på dessa skolor fick då använda sig av digitala verktyg på nya sätt.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Digitalisation in compulsory school and society is a fact. In 2017, the government decided on a digitalisation strategy for Sweden and prioritized the school system as one of the key factors. However, the Municipal School of Arts and Music is not included in the digitalisation strategy, and the lack of governance documents within the Municipal School of Arts and Music means that teaching can differ depending on where in the country the teaching is provided. The purpose of this study is to investigate how flute teachers use digital tools in their instruction, and also to see what prospects the Municipal School of Arts and Music has in regard to digitalisation. In March 2020, the study was given an additional purpose due to COVID-19, and additionally investigates how COVID-19 affected the Municipal School of Arts and Music that were part of the study. The study was conducted through semi-structured interviews with five flute teachers. The results show that in flute teaching, digital tools are now used to play backgrounds, listen to music, find sheet music online, using a metronome and tuner, and for the teachers to write their own sheet music. Digital tools are also used for communication between teachers, pupils and caregivers, and to note what has been done during the lessons. Since flute teaching has a tradition going back three hundred years, part of the discussion argues that this tradition is probably a decisive factor as to why digital tools are not used more than stated above. The future of the Municipal School of Arts and Music is governed by the interests of the teachers and principals. Interested teachers and opportunities for further training are required to obtain digitally competent teachers. Thus, the Municipal School of Arts and Music may in the future become more adapted to digitalisation. COVID-19 resulted in two of the Municipal School of Arts and Music in the study switching to online education, and the teachers at these schools then had to use digital tools in new ways.</dc:description> <dc:subject>covid-19</dc:subject> <dc:subject>digitala verktyg</dc:subject> <dc:subject>digitalisering</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>kulturskola</dc:subject> <dc:subject>tvärflöjt</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>digitalisation</dc:subject> <dc:subject>digital tools</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>the Municipal School of Arts and Music</dc:subject> <dc:subject>the flute</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9020643</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Sad Robot Noises - Digitala verktyg i improvisationsundervisning i ensemble på folkhögskola</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9020643</dc:identifier> <dc:creator>Lundahl, Viktor</dc:creator> <dc:creator>Selsfors, Joel</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to explore how digitals tools can be used as part of teaching improvisation within an ensemble. The research methods used are experiments that examine five different exercises for improvising within an ensemble context and how they may be developed by the use of digital tools. The experiments have been conducted by us, the writers of this study, and they have been supervised by an observer. Apart from the experiments qualitative interviews have been conducted where our informants are teachers currently employed at Adult Education Centers as ensemble teachers all of whom reside within the pop and rock genres. Prior research within this field presented within the study defines the digital tools used within the experiments as well as two different pedagogical orientations pertaining to teaching improvisation within an ensemble and the use of digitals tools. The results of the experiments show that digital tools in some cases can aid in performing the exercises we examined, especially the exercises where we with the help of digitals tools could alter the other participants&apos; sound in order to execute the goals of the exercise. The conclusion of our study is that the results point to digital tools affecting the individuals as well as the groups approach to improvisation due to a clear difference regarding creative character, group dynamic as well as how easy and intuitive the execution of the exercise was perceived by us as participants between the acoustic and digitally aided improvisations. The results from the interviews state that our informants mainly use digital tools for the purpose of showing examples of music when referring to teaching an ensemble, as well as documenting and sharing information with students and colleagues. Furthermore we can see from our results that our informants view digital tools as something they would like to use more in their ensemble teaching, but they feel that they currently lack the competence to implement digital tools to a larger degree in their ensemble teaching.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka hur digitala verktyg kan användas i improvisationsundervisning i ensemble på folkhögskola. Forskningsmetoderna är experiment som undersöker fem övningar för improvisation i ensemble och hur digitala verktyg kan användas i dessa metoder samt kvalitativa intervjuer där urvalet är fem ensemblelärare som jobbar på folkhögskolor inom pop och rock. Experimenten har utförts av oss som har författat arbetet och experimenten har observerats av en observatör. Litteraturgenomgången definierar de digitala verktyg vi har använt i experimenten samt pedagogiska förhållningssätt till ensemble och digitala verktyg. Resultatet av experimenten visar att digitala verktyg i vissa fall främjar de övningar vi har undersökt, särskilt de övningar där vi med hjälp av digitala verktyg kunde påverka varandras klingande resultat på ett mer handfast sätt. Slutsatsen är att resultaten av denna studie tyder på att digitala verktyg påverkar individens och gruppens förhållningssätt till improvisation då vi upplevde en tydlig skillnad gällande kreativ karaktär, gruppdynamik samt hur lätt och intuitivt utförandet upplevdes mellan de akustiska och de digitala improvisationerna. Resultatet av intervjuerna visar att informanterna främst använder digitala verktyg för att ge ljudexempel under lektioner samt för dokumentering och delning av information. Vidare så kan vi se att folkhögskolelärarna vi har intervjuat är positivt inställda till användandet av digitala verktyg i ensembleundervisning, men de upplever att de inte har tillräcklig kompetens för att implementera digitala verktyg i en större utsträckning i sin ensembleundervisning.</dc:description> <dc:subject>digital</dc:subject> <dc:subject>tools</dc:subject> <dc:subject>ensemble</dc:subject> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>teaching</dc:subject> <dc:subject>verktyg</dc:subject> <dc:subject>undervisning</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9021897</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Konkreta krav. Musiklärares tolkningar av kunskapskraven</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9021897</dc:identifier> <dc:creator>Hanson, Mathias</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this thesis is to explain how music teachers interpret and implement descriptors in assessment criteria. The study has its starting point in equality within assessment and elaborates on the research questions how do music teachers’ interpretations of assessment criteria appear and how do music teachers realize concrete standards based on their interpretations of assessment criteria? The study focuses on music teachers who are grading students in the final year of the Swedish compulsory school and was carried out with inspiration from case-study research. Critical realism is used both as a consistent methodology and to construct a theoretical framework to use for analysis of the result of the study. The findings demonstrate how music teachers’ standard setting appear in the teachers’ work and how these standards are being shaped. Reference points appears as a crucial concept to explain how music teachers in their standards realize the assessment criteria. The result reveals a need of tools at national level for music teachers to standardize requirements.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna undersökning är att förklara hur musiklärare tolkar och konkretiserar kunskapskravens beskrivningar. Studien tar avstamp i likvärdighet inom bedömning och behandlar frågeställningarna hur ser musiklärares tolkningar av kunskapskraven ut och hur formar musiklärare konkreta krav utifrån sina tolkningar av kunskapskraven? Undersökningen riktar in sig på betygsättande musiklärare i grundskolans årskurs 9 och har genomförts med inspiration av fallstudien som forskningsmetod. Kritisk realism används både som genomgående metodologi och för att bygga ett teoretiskt ramverk med vilket under-sökningens resultat belyses. Resultatet visar hur musiklärares kravgränser för olika kunskapskrav ser ut i praktiken, samt hur dessa kravgränser formas. Referenspunkter framstår som ett viktigt begrepp för att förklara hur musiklärare i sina kravgränser konkretiserar kunskapskraven. I resultatet visar sig ett behov av verktyg på systemnivå för musiklärare att kalibrera sina krav för bedömning mot.</dc:description> <dc:subject>bedömning</dc:subject> <dc:subject>kravgränssättning</dc:subject> <dc:subject>likvärdig betygsättning</dc:subject> <dc:subject>tolkning av betygskriterier</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>assessment</dc:subject> <dc:subject>equality in grading</dc:subject> <dc:subject>interpretation of assessment criteria</dc:subject> <dc:subject>standard setting</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9025427</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Sång i rätt stämning- Hur rent ska man egentligen intonera?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9025427</dc:identifier> <dc:creator>Hagerberg, Fredrik</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I detta examensarbete har jag utforskat hur man som sångare kan tänka kring intonation. Under arbetet har jag gjort en litteraturstudie för att förstå matematiken och teorin bakom sångarens intonation. Jag har också experimenterat med de tre stämningarna (ren, pytagoreisk och tempererad) samt olika intonationsprinciper för att berika uttrycket i min sång. Uppsatsen utforskar också frågan om intonation kan användas som ett uttrycksmedel. Är intonationen förhandlingsbar beroende på den musikaliska kontexten?</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This project has been an exploration of perspectives regarding intonation as a singer. One part of the project is a literature study where I seek to understand the math and theory behind a singer’s intonation. The other part consists of me experimenting with the three tuning systems (five-limit, pythagorean and equally tempered) as well as different principles of intonation to enrich the expression of my singing. This essay also explores the question of whether intonation can be used as a tool of expression and whether pitch - depending on the musical circumstance - is negotiable.</dc:description> <dc:subject>Klassisk sång</dc:subject> <dc:subject>intonation</dc:subject> <dc:subject>interpretation</dc:subject> <dc:subject>gehör</dc:subject> <dc:subject>musikteori</dc:subject> <dc:subject>Classical singing</dc:subject> <dc:subject>music theory</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9022731</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musik i samhällets tjänst – en studie av El Sistema Malmö</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9022731</dc:identifier> <dc:creator>Knutsson, Ida</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this study is to analyze how the music educational program El Sistema at the Malmö School of Arts is portrayed in media outlets and in official documents (20112017). This is done through a critical ideology analysis of main strategy-documents produced by key actors, as well as a theoretical framework constructed from critical theory concerning ideology. The result shows that El Sistema is stated as a targeted political effort with aspirations of being an integration project, active in multi-ethnic suburbs and deprived areas in the Swedish society. The result shows that there are underlying values and ideologies of El Sistema’s capacity to have these societal effects. El Sistema is foremost described with positive value terms and culture is mainly considered and portrayed as an investment and not a cost. At the same time, underlying tensions seem to exist between El Sistema and the traditional music education at Malmö School of Arts. This is especially visible when it comes to how El Sistema is described and portrayed, either as being part of Malmö School of Arts or more as an entity of its own. This creates some confusion when the project is being communicated through media outlets with risk of downplaying the role of the Swedish public music and arts schools. Key words: critical realism, document analysis, El Sistema, instrumental education, Malmö school of Arts, music education.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att analysera hur musikutbildningsprogrammet El Sistema vid Malmö Kulturskola beskrivs i media och officiella dokument (2011–2017). Detta görs genom en ideologikritisk dokumentanalys och med kritisk realism som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att El Sistema beskrivs som en riktad politisk insats med aspirationer på att vara ett integrationsprojekt, verksamt i mångkulturella och marginaliserade stadsdelar. Resultatet blottlägger även de underliggande värderingar och ideologier som färgar beskrivningar om El Sistemas kapacitet att ha samhälleliga effekter. El Sistema beskrivs i de undersökta dokumenten som en positiv kraft och kultur betraktas huvudsakligen som en investering och inte en kostnad. Samtidigt blottas vissa spänningar mellan El Sistema och den traditionella Kulturskolan. Detta blir särskilt tydligt då El Sistema antingen beskrivs som en del av Kulturskolan eller mer som en fristående enhet. Detta medför viss förvirring när projektet kommuniceras i media med risk för att de svenska musik- och kulturskolornas roll förminskas och bagatelliseras.</dc:description> <dc:subject>Dokumentanalys</dc:subject> <dc:subject>El Sistema</dc:subject> <dc:subject>instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>kritisk realism</dc:subject> <dc:subject>Malmö Kulturskola</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>kulturpolitik</dc:subject> <dc:subject>critical realism</dc:subject> <dc:subject>document analysis</dc:subject> <dc:subject>instrumental education</dc:subject> <dc:subject>Malmö school of Arts</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9023180</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&apos;...and just set that body on fire!&apos;. Posthuman perspectives on the body, becomings, and sticky encounters in vogue femme.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9023180</dc:identifier> <dc:creator>Tente, Christina</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This thesis explores aspects of vogue femme as a highly aestheticised, performative, and radically subversive visual phenomenon. The focus lies on the posthuman characteristics of this dance and the possibilities it opens up for becoming-other. Vogue femme first appeared as a competition category at balls during the 1990s. It consists of five elements (hands performance, duckwalk, catwalk, spins and dips, and floor performance) and it is characterised by a cunty energy, which in ballroom terms signifies soft movements, an exaggerated expression of hypersexual femininity and whimsical playfulness. Adopting a post-anthropocentric point of view and building on the work of Gilles Deleuze and Félix Guattari, and Rosi Braidotti, I analyse each element and propose different approaches of becoming-other. Influenced by the work of Sara Ahmed, vogue femme is explored through the lens of affect theory and in regards to the affect and stickiness that is produced and exchanged among the bodies that participate in the ballroom ritual. Furthermore, the runway is characterised as a heterotopia / heterochrony, and as an anti-normative social movement that appropriates and subverts semiocapitalist symbols. Stickiness is seen as a generator of intimacy and sweat as a visual indication of transformative somatic labour and as a liquid facilitator of proximity. The research is based on fieldwork conducted in Malmö and Berlin, and includes interviews with voguers and participatory observation. Methodologically, I also reflect on the significance of my body in terms of experimenting with the limits of the proposed becomings and creating sticky relationships with the dancers. The engagement of the body plays a central role in arriving at the final conclusions, in regards to the social character of voguing, which is seen as a ritual that needs a here, a now, and the methexis that is generated through presence and skin-on-skin contact.</dc:description> <dc:subject>voguing</dc:subject> <dc:subject>vogue femme</dc:subject> <dc:subject>posthuman theory</dc:subject> <dc:subject>affect theory</dc:subject> <dc:subject>becoming</dc:subject> <dc:subject>stickiness</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Avdelningen för konsthistoria och visuella studier</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9024393</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Mot en multimedial uttrycksform - Tre experter berättar om hur de utvecklar visuella aspekter av pop- och rockkonserter</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9024393</dc:identifier> <dc:creator>Svensson, Dennis</dc:creator> <dc:creator>Sandberg, Ted</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Arbetet är en kvalitativ intervjustudie med syftet att belysa och undersöka hur ansvariga för det visuella arbetet vid pop och rock-konserter ser på sitt arbete. Informanterna har skiftande yrkesbakgrund, men de har samtliga stor erfarenhet av ämnesområdet. Ett vidare syfte är att föreslå hur lärare kan omsätta dessa kunskaper inom skolans ramar. Studien jämför resultaten av intervjuerna både med tidigare kunskapsbildning på området och med skolans läroplaner. De slutsatser som kan dras av studien är att det råder relativ samstämmighet mellan tidigare kunskapsbildning och informanterna om hur man arbetar med fysiskt scenspråk, scenljus, scenkläder och scenografi. Studien mynnar ut i förslag på hur musikbranschens tänkande och arbetsprocesser kan sättas in i didaktiska och metodiska skolsammanhang.</dc:description> <dc:subject>Musik</dc:subject> <dc:subject>​ v​isuell gestaltning</dc:subject> <dc:subject>scenisk gestaltning</dc:subject> <dc:subject>kroppsspråk</dc:subject> <dc:subject>scenljus</dc:subject> <dc:subject>scenkläder</dc:subject> <dc:subject>scenografi</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik Music</dc:subject> <dc:subject>visual design</dc:subject> <dc:subject>stage design</dc:subject> <dc:subject>body language</dc:subject> <dc:subject>stage light</dc:subject> <dc:subject>costumes</dc:subject> <dc:subject>scenography</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8995890</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att utveckla läromedel i trumspel. En utprövning och analys av ett nytt läromedelskoncept</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8995890</dc:identifier> <dc:creator>Jedahlius, Lucas</dc:creator> <dc:creator>Jakobsson, Elias</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This study is based on our ambition to make a drum teaching material that is contemporary, whilst also adaptable to the future. In connection with the study, this drum teaching material has been created in concept form. The concept developed includes, but is not limited to; digitization, a clear purpose, context, focus on creativity and clear progression. This study´s issues can be summarized to; How well does our drum material/concept work in a learning situation and how can it be further developed? The study was conducted with two qualitative methods; qualitative interviews and observation with logbook. The informants have consisted of both drum teachers and students. The result shows that the informants express wishes for new modern teaching aids and are positive about the teaching material concept that is being tested in this study. The conclusion shows how this teaching material concept can meet the modern criteria and desires that the students and teachers of this study have. These criteria can be summarized as follows; a drum teaching material that is contemporary but also adaptable for the future, a carefully studied structure of the teaching material, a great variety, detail, dimensions of multimedia and digital integration.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Föreliggande arbete grundar sig i vår ambition att göra ett trumläromedel som befinner sig i nutiden samtidigt som det ska vara anpassningsbart även till framtiden. I samband med studien har detta trumläromedel skapats i konceptform. Det framtagna konceptet omfattar, men är inte begränsat till; digitalisering, ett tydligt syfte, sammanhang, fokus på kreativitet och tydlig progression. Frågeställningen kan sammanfattas till: Hur väl fungerar vårt trumläromedel/koncept i en övningssituation och hur kan det utvecklas? Studien är genomförd med två kvalitativa metoder; kvalitativa intervjuer och observation med loggbok. Informanterna har bestått av både lärare i trumspel och studenter. Resultatet visar att informanterna uttrycker önskningar om nya moderna läromedel samt ställer sig positiva till det läromedelskoncept som prövas i studien. Slutsatsen visar hur detta läromedelskoncept kan uppfylla de moderna kriterier och önskemål som studiens elever och lärare har. Dessa kriterier kan sammanfattas följande; ett trumläromedel som befinner sig i nutiden men också anpassningsbart för framtiden, en noga utstuderad struktur i läromedlet, en stor variation, detaljrikedom, dimensioner av multimedia och digital integrering.</dc:description> <dc:subject>Trummor</dc:subject> <dc:subject>Läromedel</dc:subject> <dc:subject>Läroböcker</dc:subject> <dc:subject>Lärobok</dc:subject> <dc:subject>Progression</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap Drums</dc:subject> <dc:subject>Teaching materials</dc:subject> <dc:subject>Study Materials</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Education Science</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8996218</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>“Jag kan ta mig vart jag vill, jag kan göra vad jag vill och det finns inget som stoppar mig&quot; - en studie om elevers uppfattningar av kreativa lärmiljöer på estetiska programmet i musik.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8996218</dc:identifier> <dc:creator>Sagemo, Jonatan</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie syftar till att undersöka vad en kreativ lärmiljö innebär för elever på det estetiska programmet i musik. Vidare avser studien att ta reda på vilka faktorer som påverkar den kreativa lärmiljön för att förstå hur en sådan miljö kan skapas i skolan. Bakgrunden till studien är författarens eget intresse för hur den fysiska miljön kan uppmuntra eller hämma kreativitet samt en ökad efterfrågan på kreativa förmågor i samhället idag, som står inför stora utmaningar. Studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer och fotoelicitering med sex gymnasieelever från det estetiska programmet med inriktning musik. Resultatet visar att de intervjuade eleverna har goda insikter om vad en kreativ lärmiljö innebär för de och vad som påverkar deras kreativitet och lärande i skolan. Vidare visar resultatet att eleverna har tydliga visioner om hur en mer kreativt stimulerande skolmiljö skulle kunna skapas. Elevernas upplevelser stämmer väl överens med tidigare forskning som gjorts på ämnet och bekräftar att en kreativ lärmiljö gynnas av flexibilitet, nytänkande, risktagande, självständighet, samarbete, öppenhet, demokrati och gedigen kunskap. Utöver detta visar resultatet att den fysiska miljön har stor påverkan på kreativitet och lärande enligt eleverna samt att den är nära sammanflätad med den pedagogiska miljön.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study aims to investigate what a creative learning environment means for music students in upper secondary school. Furthermore, the study aims to find out what factors affect the creative learning environment in order to understand how to design a creative learning environment in music education. The background to the study is the author&apos;s own interest in how the physical environment can support or restrain creativity and the increased demand for creative abilities in society today, which is facing complex problem solving and creative thinking. The study has been conducted with qualitative interviews and photo elicitation with six high school students from the aesthetic program with a specialization in music. The result shows that the interviewed students have clear insights about what a creative learning environment means to them, what influences their creativity and learning in school, and solid visions of how a creative environment should be designed. The students&apos; experiences are similar to previous research on the subject and confirm that a creative learning environment benefits from flexibility, innovation, risk-taking, independence, cooperation, openness, democracy and solid knowledge. In addition, the results show that the physical environment has a great impact on creativity and learning according to the students and that it is closely intertwined with the educational environment.</dc:description> <dc:subject>Kreativitet</dc:subject> <dc:subject>lärande</dc:subject> <dc:subject>kreativ lärmiljö</dc:subject> <dc:subject>fysisk miljö</dc:subject> <dc:subject>elevröster</dc:subject> <dc:subject>estetiska programmet</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>gymnasiet</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik Creativity</dc:subject> <dc:subject>creative</dc:subject> <dc:subject>learning environment</dc:subject> <dc:subject>physical environment</dc:subject> <dc:subject>student voice</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8996843</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Mysteriet kring sångregister och skarvar. En studie om glappet mellan forskningsresultat och pedagogisk praxis</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8996843</dc:identifier> <dc:creator>Friberg, Jessica</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie syftar till att få en tydligare bild av vad begreppen register samt registerbrott/skarvar innebär. De forskningsfrågor studien sökt svar på är: Vad har forskning idag kommit fram till vad gäller begreppen sångregister samt registerbrott/skarvar? Hur ser tre sångpedagoger idag på de begreppen och hur använder de sig av dem i sin undervisning?” samt ”Hur kan glappet ut mellan forskningens definition av register och skarvar jämfört med verksamma sångpedagogers användning av samma begrepp?” Studien har baserats på kvalitativ metod samt på en litteraturstudie av relevant forskning. Genom semistrutureradekturerade intervjuer har material samlats från tre sångpedagoger som varit verksamma i minst 10 år. Sökning av relevant och så ny forskning som möjligt har genomförts för att få en så tydlig och uppdaterad bild av begreppens innebörd som möjligt. Denna studie visar att forskning och pedagogik inte alltid har en samlad bild av vad begreppen register och skarvar innebär. Forskningen är dock enig om att register till största delen kan förklaras på laryngal nivå, men att framförallt den kvinnliga rösten fortfarande inte är helt förklarad. Även om pedagoger inte alltid använder samma begrepp visar studien att de använder väldigt lika metoder. Förslag till vidare forskning är att titta på hur man som pedagog, alltså genom vilka övningar, ska komma åt de olika registerna. Framförallt mellanregisterna.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study aims at gaining a clearer picture of what the concepts of register and register breaks mean. The research questions the study sought answers to are: ”What has research come about today with regard to the concepts of song registers and register breaks?”, As well as: “What do vocal instructors think today of the concepts and how do they use them in their teaching?” as well as: “How does the gap between the research&apos;s definition of registers and register breaks compare with the use of the same concept by active singers?” The study is based on qualitative methodology. Through semi-structured interviews, material has been gathered from three vocational educators who have been active for at least 10 years. The search for relevant and as new research as possible has been conducted to get as clear and up-to-date picture of the meaning of the concepts as possible. This study shows that research and vocal instructors do not have a complete picture of what the concepts of registers and register breaks mean. However, research agrees that registers can mainly be explained at the laryngal level, but that, in particular the female voice, is still not fully explained. Even though the vocal instructors do not always use the same concepts, the study still shows that they use very similar methods. Proposals for further research are to look at how to teach, through which exercises, to access the various registers. Especially the middle registers.</dc:description> <dc:subject>register</dc:subject> <dc:subject>registerbrott</dc:subject> <dc:subject>skarv</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>sångpedagog</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>song register</dc:subject> <dc:subject>register break</dc:subject> <dc:subject>song</dc:subject> <dc:subject>vocalist</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8999016</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att lära av mästarna</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8999016</dc:identifier> <dc:creator>Olausson, Johannes</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study was to develop my own interpretation of the second movement of Haydn’s cello concerto in C major. By systematically listening to how famous cellists have interpreted this piece, and by comparing the parameters tempo, vibrato, dynamics and phrasing, I have been able to discover certain connections and differences between the interpretations. With help of this knowledge it has been possible for me to more comprehensively understand how the different interpretations together create a performance tradition. This I have been able to use in order to develop my own interpretation to be more consistent to a specific style. One conclusion is that this has been a useful method for developing my own interpretation. I have also been able to make conclusions about the fact that there for example are certain differences between interpretations from different geographical areas and that the interpretations in general have become less romantic in style.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med mitt arbete är att utveckla min egen interpretation av andra satsen i Haydns cellokonsert i C-dur. Genom att systematiskt lyssna på hur ett antal berömda cellister tolkat musiken, genom att jämföra parametrarna tempo, vibrato, dynamik och frasering har jag kunnat upptäcka vissa samband och avvikelser mellan tolkningarna. Med hjälp av denna nya kunskap har det varit möjligt för mig att mer övergripande förstå hur de olika interpretationerna tillsammans skapar en uppförandetradition. Detta har jag sedan kunnat använda för att utveckla min egen interpretation mer konsekvent inom en stil. En slutsats är att detta varit en användbar metod för att utveckla min egen interpretation, och jag har även kunnat dra slutsatser som att det finns vissa skillnader mellan interpretationerna från olika geografiska områden, och att tolkningarna generellt har blivit mindre romantiska med tiden.</dc:description> <dc:subject>interpretation</dc:subject> <dc:subject>historiska interpretationer</dc:subject> <dc:subject>Haydn</dc:subject> <dc:subject>Haydn C-dur cellokonsert</dc:subject> <dc:subject>inspelningar</dc:subject> <dc:subject>historical interpretations</dc:subject> <dc:subject>Haydn C major cello concerto</dc:subject> <dc:subject>recordings</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8997234</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Motivationsfrämjande undervisning i trummor - en studie om lärarens roll i att påverka elevers motivation</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8997234</dc:identifier> <dc:creator>Schlegel, Patrik</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this paper is to investigate how drum teachers working in music school reflect upon their own part in motivating their students and how this is represented in their practice. In the survey I interview four working drum teachers about how they apply motivational work in their teaching. The teachers point out several important aspects and argue the importance of making the student experience participation in their learning process. They also argue the significance of making the students understand the purpose of their activity, for example by relating a practice to a context outside of the individual lessons.</dc:description> <dc:subject>drum teaching</dc:subject> <dc:subject>factors promoting motivation</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>pedagogy</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8997289</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”Det är ett tufft yrke att åldras i” – En studie om musiklärares uppfattningar av sin yrkesidentitet och hur den konstrueras</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8997289</dc:identifier> <dc:creator>Lindström, Aaron</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka musiklärares uppfattningar av sin yrkesidentitet. Vidare syftar studien till att utforska vilka faktorer som bidrar till formandet av musiklärarnas yrkesidentitet. Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem behöriga musiklärare på ett gymnasium. Empiriska data som ligger till grund för analysen och resultaten, består av ljudinspelningar och transkriptioner. Resultaten indikerar att musiklärarnas uppfattningar av yrkesidentitet kan kategoriseras i fyra teman: (1) musikläraren som lagledare, (2) musikläraren som praktiker, (3) musikläraren som specialist, och (4) musikläraren som ”lärare-i-sig”. Vidare tyder resultaten på att musiklärarnas yrkesidentitet har formats av flera faktorer. Dessa faktorer inkluderar musiklärarnas tidigare erfarenhet av att vara musikelev och musiklärarstudent samt musiklärarnas erfarenhet av att vara en verksam musiklärare. Resultaten bidrar till kunskap om läraridentitet och har särskild relevans för musiklärarutbildningsinstitutioner samt blivande och verksamma musiklärare.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The aim of the thesis is to investigate conceptions of teacher identity among upper secondary school music teachers. Furthermore, the study aims to explore which factors contribute to the construction of music teachers’ professional identity. The investigation was conducted using a qualitative method. Semi-structured interviews were carried out with five qualified upper secondary school music teachers. Empirical data, which form the basis for the analysis and findings, consist of audio recordings and transcriptions. The results indicate that the teachers’ conceptions of professional identity can be categorized into four themes: (1) the music teacher as team leader, (2) the music teacher as practitioner, (3) the music teacher as specialist, and (4) the music teacher as “teacher in general”. Furthermore, the findings suggest that the teachers’ professional identities have been formed by several factors. These factors include the teachers’ own previous experience of being a music pupil and subsequently a university music student, as well as the teachers’ experience of being a professional music teacher. The findings will add to the knowledge base of studies on teacher identity and have particular relevance for music teacher education institutions and pre- and in-service music teachers.</dc:description> <dc:subject>Gymnasielärare</dc:subject> <dc:subject>Läraridentitet</dc:subject> <dc:subject>Musiklärare</dc:subject> <dc:subject>Musikläraridentitet</dc:subject> <dc:subject>Yrkesidentitet</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Music teacher</dc:subject> <dc:subject>Music teacher identity</dc:subject> <dc:subject>Professional identity</dc:subject> <dc:subject>Teacher identity</dc:subject> <dc:subject>Upper secondary school teachers</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8997764</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Framtidens musiklärare - musiklärarstudenters syn på sin framtida yrkesroll och deras attityder till att arbeta med elever i olika åldrar</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8997764</dc:identifier> <dc:creator>Hilding, Malin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Tänk dig en lärarutbildning där fokus låg på att få fördjupade färdigheter inom ämnet musik och där man kunde utbilda sig riktat mot ett framtida yrke. Många tänker nog direkt här på den utbildningen som redan finns på musikhögskolor idag, ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet. Faktum är att de som väljer att utbilda sig på musikhögskola idag inte gör det mot endast ett yrke, de får nämligen behörighet till att undervisa i alla skolformer. Eftersom musiklärarutbildning på musikhögskolor idag ger studenterna möjlighet att arbeta med alla åldrar, trots att utbildningen är gymnasieinriktad, söker sig de personer som brinner för musik till den utbildningen eftersom det är den enda utbildning som erbjuder utveckling på sitt eget musicerande samt att bli behörig musiklärare. Syftet med den här studien var att undersöka vilka åldrar musiklärarstudenter vill arbeta med och vilka faktorer som påverkar deras framtida yrkesval och åldersinriktning. Studien genomfördes med en elektronisk enkät där studenter (n=35), som går sitt sista år på Musikhögskolan i Malmö, svarade på frågor angående deras tidigare arbetserfarenhet, praktik, och inställning till olika skolformer och arbetssätt. Resultatet av studien visar att 29% av studenterna helst ville arbeta med de yngre åldrarna (småbarn och barn) och 86% ville arbeta med äldre (tonåringar/ungdomar och vuxna). Det är också 35 av 35 som kan tänka sig att arbeta på gymnasiet till skillnad från 13 av 35 på lågstadiet. I studien besvaras min hypotes om att musiklärarstudenter väljer ett yrke mot högre åldrar, trots rådande brist på lärare för de lägre åldrarna.</dc:description> <dc:subject>Utbildning</dc:subject> <dc:subject>yrkesval</dc:subject> <dc:subject>identitet</dc:subject> <dc:subject>ämneskunskaper</dc:subject> <dc:subject>lärarroll</dc:subject> <dc:subject>yrkesroll</dc:subject> <dc:subject>musiklärare</dc:subject> <dc:subject>yngre åldrar</dc:subject> <dc:subject>barn</dc:subject> <dc:subject>musikämnet</dc:subject> <dc:subject>grundskola</dc:subject> <dc:subject>gymnasium</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>education</dc:subject> <dc:subject>identity</dc:subject> <dc:subject>subject knowledge</dc:subject> <dc:subject>music teacher</dc:subject> <dc:subject>students</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8959916</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Bikram Yoga - En väg till god sång?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8959916</dc:identifier> <dc:creator>Andrejic Bengtsson, Maria</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I detta arbete undersöks sambandet mellan Bikram Yoga och sång och hur Bikram Yoga kan påverka sångare. Syftet är att undersöka hur just denna form av träning kan påverka sångare och hur den kan komplettera sångträning. Arbetet grundar sig på kvalitativa intervjuer med Bikram Yoga-lärare och sångare med olika bakgrund som tränar Bikram Yoga, samt aktionsforskning gjord på en sångelev som börjar träna Bikram Yoga parallellt med sånglektioner under fyra veckor. Samtidigt för hon dagbok med reflektioner över sin utveckling. Resultatet visar att infomanterna trots olika bakgrunder upplever liknande effekter av Bikram Yoga som genomgående är positiva, framförallt de mentala effekterna mer än de fysiska. Sångarna upplever att denna träningsform gynnar dem mer som sångare än annan som de tidigare gjort. Slutsatsen är att Bikram Yoga kan gynna sångare och komplettera sångträning genom att stärka kroppen både fysiskt genom att förbättra hållning, energi, kroppskontakt, andnings- och bukmuskulatur, och mental träning genom att förbättra fokus, koncentration och stabilitet i sinnet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study examines the connection between Bikram Yoga and singing and how Bikram Yoga can influence singers. The purpose is to investigate how this specific form of training can affect singers and how it can complement voice training. The paper is based on a qualitative study conducted with Bikram Yoga-teachers and singers of different backgrounds who are practicing Bikram Yoga, and a voice student who next to her voice lessons starts practicing Bikram Yoga for four weeks, while reflecting on her development by keeping a journal. The result shows that the informants despite different backgrounds experience similar effects from Bikram Yoga that are overall positive, especially the effects on them mentally more than the physical effects. The singers experience that this form of training favors them more as singers than other training they have practiced prior to Bikram Yoga. The conclusion shows that Bikram Yoga can favor singers and complement voice training by strengthening the body physically by improving posture, mind/body-connection, breath- and abdominal muscles and mental training by improving focus, concentration and stability to the mind.</dc:description> <dc:subject>Bikram Yoga</dc:subject> <dc:subject>sångare</dc:subject> <dc:subject>kroppskontakt</dc:subject> <dc:subject>träning</dc:subject> <dc:subject>mental träning</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap Bikram Yoga</dc:subject> <dc:subject>singer</dc:subject> <dc:subject>mind/body-connection</dc:subject> <dc:subject>training</dc:subject> <dc:subject>mental training</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8947299</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Skapandet av en audiovisuell livekonsert. En studie av publik och musikers upplevelser av ett audiovisuellt samspel</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8947299</dc:identifier> <dc:creator>Larsson, Tomas</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This is an artistic study that aims to investigate the process of audiovisual composing and the experiences of musicians and audience of an audiovisual concert. Four audiovisual pieces were composed for this study and then rehearsed and performed by five musicians. The musicians played with interactive projections reflecting the musical attributes pitch, timbre and loudness. After the concert, three of the musicians and three individuals from the audience were interviewed. The qualitative interviews were open for any reflections the subjects had about the concerts and the audiovisual interplay. The result shows that the projections could help draw focus towards certain musical attributes or certain musicians and that they created a playful and inspirational feeling amongst the musicians performing. The technical solutions were not always stable and sometimes that would hinder the musicians’ creativeness or the perceived interplay between audio and visuals.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Detta är en konstnärlig studie med syfte att undersöka publik och musikers upplevelser under en audiovisuell konsert, samt kompositionsprocessen i arbetet fram till konserten. Fyra audiovisuella stycken har komponerats till denna studie och sedan repats in av fem stycken musiker som medverkade under konserten. Musikerna fick samspela med interaktiva projektioner som ämnade att förstärka och komplettera de musikaliska egenskaperna tonhöjd, klangfärg och dynamik. Efter konserten gjordes sex stycken kvalitativa intervjuer där tre var med individer ur publiken och tre var med musiker som stod på scenen. I slutdiskussionen jämförs mina konstnärliga tankar med informanternas reflektioner och relevant litteratur. Ur resultatet framgick bland annat att projektionerna hade effekten av att dra fokus mot de musiker eller egenskaper som de återspeglade, samt att de skapade lekfullhet och inspiration hos musikerna. De tekniska lösningarna visade sig dock inte vara helt stabila och ibland skapade tekniken hinder för musikernas musikaliska frihet eller publikens uppfattning av audiovisuellt samspel.</dc:description> <dc:subject>Audiovisuellt komponerande</dc:subject> <dc:subject>Projektioner</dc:subject> <dc:subject>interaktivt musicerande</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>färg och tonhöjd</dc:subject> <dc:subject>Audiovisual composing</dc:subject> <dc:subject>Projections</dc:subject> <dc:subject>interactive music</dc:subject> <dc:subject>color and sound</dc:subject> <dc:subject>Educational science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8952520</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Bör vi flippa gitarrlektionen? En intervjustudie i flipped classrooms potential för gitarrundervisning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8952520</dc:identifier> <dc:creator>Wictorin, Carl</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studiens syfte är att titta på de potentiella för- och nackdelarna med att använda flipped classroom som metod i gitarrundervisning. Vidare så ämnar den identifiera ett antal riktlinjer för hur videomaterial skulle kunna utformas för den här typen av gitarrundervisning. Studien består av fem intervjuer med tre gitarrlärare och två gitarrelever, med varierande erfarenheter av videor som verktyg för att lära sig gitarr. Studien visar att eleverna kan gagnas av att få se över lektionsmaterialet på förhand. Detta kan leda till mer elevcentrerade lektioner och minska stressen av att behöva lära sig nytt material på kort tid. Studien visar även att lärarna redan använder videor i sin undervisning, vilket innebär att flipped classroom skulle kunna introduceras med endast små justeringar. Vidare visar studien att flipped classroom måste introduceras på rätt sätt för att studenterna ska förstå syftet och bli motiverade att titta på materialet. Videorna bör enligt resultaten hållas så korta som möjligt och endast behandla ett ämne per video. I studien uttrycker såväl lärare som elever en preferens för videor med multipla kameravinklar, men menar på att det inte är nödvändigt för att skapa adekvat material. Min slutsats är att utbildningssystemet måste hitta plattformar för att möta elever och studenter som växt upp med alltmer avancerad teknologi.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this is study is to look at the potential benefits and possible disadvantages of using the flipped classroom model in the context of guitar teaching. It also seeks to find guidelines for creating instructional videos for this form of pedagogy. The study consists of five interviews with three teachers and two students, with varying experience of using the video format as a tool for guitar tuition. The study indicates that the students could benefit from being able to review lesson material beforehand. This could allow for a more pupil centred guitar lesson and reduce the stress of having to learn new material quickly. It also shows that the teachers are already using videos in their teaching, meaning implementing a flipped classroom approach could be implemented with small adjustments. Furthermore the study shows that care must be taken when introducing flipped classroom so that students understand the purpose and feel motivated to view the material. The study found that videos should be kept as short as possible and only cover one topic per video, and that while both teachers and students prefer the use of multiple camera angles, it is not necessary to create useful video material. My conclusion is that the education system must find platforms and tools to engage a generation of students brought up with advanced technology.</dc:description> <dc:subject>gitarrlärare</dc:subject> <dc:subject>flipped classroom</dc:subject> <dc:subject>läromedel</dc:subject> <dc:subject>videor</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>guitar teacher</dc:subject> <dc:subject>teaching materials</dc:subject> <dc:subject>videos</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8952955</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Digitala Verktyg i pianoundervisning - Ett positivt komplement till en modern pianometodik?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8952955</dc:identifier> <dc:creator>Davey, Derry</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att ta reda på hur en pianopedagog kan berika eller använda sig av digitala verktyg inom ramen för att främja sin pedagogiska vision i pianoundervisning. Forskningsmetoden är en kvalitativ forskningsintervju där urvalet av informanter är fyra pianopedagoger verksamma på svenska musikgymnasieskolor med genreinriktningar inom jazz, blues, rock och pop. Litteraturgenomgången definierar begreppet digitala verktyg och dess roll i skolan samt vilka pedagogiska utmaningar digitala verktyg kan föra med sig. Dessutom ges det en mer djupgående genomgång om hur digitala verktyg mer specifikt kan användas och förhållas till i pianoundervisning. Resultatet av forskningsintervjun visar att informanterna främst ser användandet av digitala verktyg som ett positivt komplement i pianoundervisningen. Informanterna menar också att digitala verktyg kan medföra en viss problematik för en pianopedagog att följa upp och kontrollera ifall eleverna faktiskt använder sig av de digitala verktyg informanterna förmedlar till dem. Slutsatsen av studien är att digitala verktyg kan utgöra ett positivt komplement i pianoundervisning inom jazz, blues, rock, och pop. Det finns dessutom outforskade möjligheter att utveckla undervisningen till nya lärandedimensioner med hjälp av digitala verktyg. Pianopedagoger inom jazz, blues, rock och pop bör också ha ett öppet sinne gällande elevers förhållning till digitala verktyg samt att med sin kompetens inom ämnet kunna vägleda eleven i den digitala ”djungeln”.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to find out how a piano teacher can enrich or use digital tools in the framework of promoting his or her educational vision in piano education. The research method is a qualitative research interview where the selection of informants comprises four piano teachers active in Swedish music secondary schools with genre orientations in jazz, blues, rock and pop. The literature review defines the concept of digital tools and their role in education as well as the educational challenges it can bring. It also gives a more in-depth review of how digital tools can be used more specifically in piano teaching and how piano teachers can approach it. The results of the research interview show that the informants mainly see the use of digital tools as a positive complement to their piano teaching. They also believe that digital tools can lead to certain problems when following up and checking if the piano students actually use the digital tools as recommended. The conclusion of the study is that digital tools can make a positive addition to piano lessons in the genres studied here. There are also unexplored opportunities to develop piano teaching of new learning dimensions using digital tools. Piano teachers in these genres should also have an open mind about piano students’ relationship towards digital tools and guide them in the digital “jungle”.</dc:description> <dc:subject>digital</dc:subject> <dc:subject>förhållningssätt</dc:subject> <dc:subject>pianometodik</dc:subject> <dc:subject>pianoundervisning</dc:subject> <dc:subject>verktyg</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>approach</dc:subject> <dc:subject>piano education</dc:subject> <dc:subject>piano methodology</dc:subject> <dc:subject>tools</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>social science</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8963485</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Scenskräck och prestationsångest: En studie om hur musiklärare kan förebygga scenskräck och prestationsångest i grundskolan.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8963485</dc:identifier> <dc:creator>Christensson, Elin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Föreliggande studie handlar om scenskräck och prestationsångest, ett problem som blir allt större i dagens samhälle där kraven ökar. Studien syftar till att uppmärksamma hur nervositet inför framträdanden utgör ett problem också i grundskolan, samt ge råd till grundskollärare hur man kan arbeta förebyggande för att undvika att scenskräck och prestationsångest uppstår. Genom en kvalitativ intervjustudie ville jag ta reda på vad det finns för pedagogiska verktyg att ta till? Hur skapar vi en trygg och accepterande miljö i musikundervisningen? Informanter i olika åldrar, med olika yrken och kön har berättat om sina upplevelser och med hjälp av sin livserfarenhet gett råd om vad man kan göra som lärare för att förebygga scenskräck i skolåren. Informanterna var eniga om att mental förberedelse är centralt, liksom att samtala om vad det är som händer, men menar också att skolan bör sträva efter en annorlunda och mer accepterande klassrumsanda.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The present study is concerned with performance anxiety, a problem that is increasing in today&apos;s society. The study aims to draw attention to how stage fright is a problem also in elementary school, and further wishes to collect advise for how elementary school teachers may work preventively to avoid it occurring. Through a qualitative interview study, I wanted to find out what pedagogical tools might be useful. How can we create a safe and inviting environment in music teaching in elementary schools? Informants of different ages, with different professions and gender, have shared their experiences and, with the help of their life experience, gave advice on what a teacher may do to prevent stage fright in school years. The informants agreed that mental preparation is central, to discuss what is happening, but also emphasize that the school should seek a different and more inclusive and inviting atmosphere in the classroom.</dc:description> <dc:subject>scenskräck</dc:subject> <dc:subject>prestationsångest</dc:subject> <dc:subject>stress</dc:subject> <dc:subject>mentalisering</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Stage fright</dc:subject> <dc:subject>performance anxiety</dc:subject> <dc:subject>mentalization</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8963250</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Ongaku 音楽 Ljud och glädje = Musik. En kvalitativ studie om fyra Japanska musiklärares reflektioner kring sin musikundervisning.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8963250</dc:identifier> <dc:creator>Johansson, Björn</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Bakgrunden till denna studie kommer sprunget av ett generellt intresse för Japan som land samt en vänskapsrelation med en musiklärare från Japan. Syftet är att skapa en bättre förståelse för de tankar och resonemang japanska musiklärare har om sitt eget ämne. Litteraturdelen går igenom några få kulturella aspekter, skolans olika nivåer, en genomgång av kursplanen samt några andra faktorer av relevans för studien. Studiens data utgörs av fyra semi-strukturerade intervjuer och observationer av musiklektioner på tre skolor i Japan. Analysen gjorden med öppen kodning. Undersökningens resultat tyder på att lärarna värderar reflektionsförmåga och sång högt. Genom sin musikundervisning vill lärarna att eleverna ska kunna förstå omvärlden bättre samt kunna använda musiken till att kanalisera sina känslor. Spel med instrument sker men är sparsamt under ordinarie undervisning, däremot erbjuds stora möjligheter för den som vill spela i skolans klubbverksamhet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The background for this study is sprung from a general interest in Japan as a country and a friendship with a music teacher from Japan. The aim is to create a better understanding for the thoughts and reasoning music teachers in Japan has on their subject. The literature part is going through a few cultural aspects, the different educational levels, an explanation of the curriculum and some other factors relevant to the study. The data for this study is composed of four semi-structured interviews and observations of music lessons at three schools in Japan. The analysis was done by open coding. Results indicate that the teachers value ability to reflect and singing highly. Through education in music the teachers wish for the students to better be able to understand the world and be able to channel their emotions through music. Playing with instruments in regular classes exist but are scarce. On the other hand the club activity of the schools offers rich opportunities for playing instruments for the interested students.</dc:description> <dc:subject>Japan</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>education</dc:subject> <dc:subject>teachers</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>utbildning</dc:subject> <dc:subject>lärare</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8950896</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Tydliga bedömningsanvisningar på gymnasiet? En studie om musiklärares roll som bedömare</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8950896</dc:identifier> <dc:creator>Torvaldsson, Tobias</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I detta arbete undersöks hur musiklärare på gymnasiet ser på bedömningsuppdraget kopplat till de anvisningar som ges i läroplanen. Syftet är att ta reda på hur musiklärare upplever tydlighet i dessa anvisningar. Det syftar också till att jämföra tolkningar av kunskapskraven, samt öppna upp till diskussion om vad som är viktigt för att ha ett bedömningsarbete som håller en hög kvalitet. Metoden som använts är kvalitativa fokusgruppsdiskussioner för att komma deltagarna nära och få höra deras upplevelser på ett så naturligt sätt som möjligt. Resultaten visar på att olika lärare gör olika tolkningar av samma ord, att musiklärare upplever diskussioner sinsemellan som kvalitetshöjande för bedömning och att tydligheten i bedömningsanvisningarna inte nödvändigtvis upplevs som att den gör arbetet lättare. Slutsatsen är att musiklärare tolkar kunskapskraven olika, deras uppfattningar om vad som är tydligt är olika, och att bedömningsanvisningarna i Gy-11 är konstruerade ur en språksyn som ger en underliggande risk att lärarnas professionalitet trivialiseras.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study examines how music teachers in upper secondary school view the assessment assignment in aspect to the instructions given in the curriculum. The purpose is to find out how music teachers experience clarity in these instructions. It also aims to compare interpretations of knowledge requirements, and open up for discussion about what is important for high quality assessment work. The method used is qualitative focus group discussions to get close to the participants and to hear their experiences in as natural a way as possible. The results show that different teachers make different interpretations of the same words, that music teachers are experiencing discussions between themselves as quality enhancing for assessment and that the clarity of the assessment instructions is not necessarily perceived as making it easier for the teacher. The conclusion is that music teachers interpret the knowledge requirements differently, their perceptions of what is explicit is different, and that the assessment instructions in the curriculum are constructed from a point of view on language that gives an underlying risk for the teachers&apos; professionalism to be trivialized.</dc:description> <dc:subject>Bedömning</dc:subject> <dc:subject>Musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Kunskapskrav</dc:subject> <dc:subject>Gymnasieskolan</dc:subject> <dc:subject>Bedömningsanvisningar</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Knowledge Requirements</dc:subject> <dc:subject>Upper Secondary School</dc:subject> <dc:subject>Assessment instructions</dc:subject> <dc:subject>Educational science</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8951035</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att spela in sig själv! - En studie i hur fyra trumslagare använder sig av inspelningsteknik i sin undervisning och egen övning.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8951035</dc:identifier> <dc:creator>Hjertqvist, Edvin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studies syfte är att undersöka hur fyra trumslagare använder sig av inspelningsteknik i sin undervisning och sin egen övning samt hur det påverkar lärandet. Detta har undersökts genom semi-strukturerade intervjuer med fyra informanter som alla har undervisat på estetiska program och högre musikutbildningar. Utifrån litteratur beträffande användningen av inspelningsteknik i skolan och hur man blir sin egen lärare belyser studien hur lärandet påverkas av att spela in sig själv och sedan lyssna på det inspelade materialet. Resultatet visar att det till stor del är positivt att spela in sig själv men diskussion förs också kring eventuella faror och misstag man kan begå. Mina informanter är eniga i att alla trumslagare borde spela in och analysera sitt eget spel då det med största sannolikhet kommer att hjälpa dem i deras utveckling. Genom att använda inspelningsteknik i sin undervisning menar informanterna att man får en till dimension i sin undervisning som kompletterar den mer traditionella trumundervisningen på bästa möjliga sätt.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate how four drummers use recording in their teaching and in their individual practice and how this affects their learning. This has been investigated through semi-structured interviews with four informants who have all taught on arts programs in school and higher music education. Based on literature regarding the use of recording equipment in school and how to become a teacher, the study illustrates how recording and listening to the recorded material may influence the learning process. The results suggest that it is mainly positive to record yourself but discussions regarding possible dangers and mistakes that can be made are also presented and processed. My informants agree that all drummers should record and analyze their own playing as it will most likely help them in their development. By using recording equipment in their teaching, the informants claim that a further dimension is achieved in their teaching, which complements the more traditional pedagogy in the best possible way.</dc:description> <dc:subject>inspelning</dc:subject> <dc:subject>lärande</dc:subject> <dc:subject>musikerpsykologi</dc:subject> <dc:subject>trumundervisning</dc:subject> <dc:subject>utveckling</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>development</dc:subject> <dc:subject>drum teaching</dc:subject> <dc:subject>learning</dc:subject> <dc:subject>music psychology</dc:subject> <dc:subject>recording</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8951044</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Ett overkligt sångideal? - En studie i hur några av dagens sångpedagoger upplever att samtida populärmusikaliska sångideal påverkar sångundervisning på gymnasiet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8951044</dc:identifier> <dc:creator>Grane, Johanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur några av dagens sångpedagoger upplever att populärmusikaliska sångideal påverkar sångundervisning på gymnasiet, samt hur pedagogerna arbetar för att hjälpa elever att lära känna och förstå sin egen sångröst. Studien har genomförts med hjälp av fyra kvalitativa forskningsintervjuer med sångpedagoger som undervisar på gymnasiet. Litteraturgenomgången belyser vilka faktorer som kan forma sångideal samt hur barn och ungas röster påverkas av samtida populärmusik. Resultatet tyder på att vissa populärmusikaliska sångideal kan ha en negativ inverkan på sångundervisning och utvecklingen av unga personers röster. Eftersom inspelad sång inom samtida populärmusik till stor del bygger på ljud/klanger som endast kan uppnås genom studioteknologi, skapar de sångideal hos unga sångare som är fysiskt ouppnåeliga. Studiens informanter föreslår alternativa, mer idiomatiska sätt för sångelever att lära känna och utveckla sina sångröster.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this study is to examine how some of today’s voice teachers believe that vocal ideals in contemporary popular music affect voice tuition in upper secondary school, and how the teachers guide voice students to know and understand their singing voice. This is a qualitative interview study, with four voice teachers from upper secondary shools. The literature review illustrates which elements can shape vocal ideals and how the voices of children and teenagers are affected by vocal ideals in contemporary popular music. The results of the study suggest that some vocal ideals in contemporary popular music are detrimental to the development of young voices. Since they draw on sonorities that can only be achieved through studio technology, they create vocal ideals in young singers that are physically inobtainable. The informants in the study suggest alternative approaches which can allow students to develop their voices in ways that are more idiomatic and creative.</dc:description> <dc:subject>Förebild</dc:subject> <dc:subject>Musikproduktion</dc:subject> <dc:subject>Populärmusik</dc:subject> <dc:subject>Sångideal</dc:subject> <dc:subject>Sångundervisning</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Music production</dc:subject> <dc:subject>Popular music</dc:subject> <dc:subject>Role model</dc:subject> <dc:subject>Vocal ideal</dc:subject> <dc:subject>Voice tuition</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social science</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2018</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8974183</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Toru Takemitsu’s Toward the Sea: The Night Et impresjonistisk og symbolsk musikkverk</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8974183</dc:identifier> <dc:creator>Seines, Fredrik</dc:creator> <dc:description xml:lang="nor">Ämne/område: Jeg ønsker å belyse kreative måter å jobbe med innstudering som kan åpne for en klar og god forståelse av det musikalske innholdet i Toru Takemitsu’s The Night. Jeg kommer til å diskutere strategier og metoder som vil være relevant for musikken. Og jeg håper å sitte igjen med kunnskap som kan øke kvaliteten på innstuderingen og min forståelse av det musikalske resultatet. Jeg ønsker å forbedre min evne til å analysere impresjonistisk musikk og til slutt spille verket på konsert på en solid og overbevisende måte. Tillvägagångssätt: I arbeidet har jeg analysert partitur, hørt gjennom lytteeksepler, gjort intervjuer og jeg har diskutert det musikalske og tekniske innholdet. Jeg også forsøkt og vinklet oppgaven til et mer symbolsk perspektiv, noe som har skapt en bredere diskusjon som går lengre enn det rent tekniske aspektet av musikken. Jeg har jobbet med en utøverpraksis som gir rom for å tolke og utøve musikk på en fortellende og impresjonistisk måte. Resultat: Det kunstneriske arbeidet har foregått over en periode fra høsten 2018 til våren 2019. Jeg har gjennomgått et fundamentalt teknisk arbeid på mitt instrument (gitar). Jeg har reflektert over arbeidsprosessen bak innstuderingen, og løst mye av det impresjonistiske aspektet av musikken, som igjen har løst mange av de tekniske utfordringene. Dette, partitur analysen og intervjuene har gjort at jeg har kommet fram til et resultat som fungerer bra på konsert. Slutsats/implikationer: Kombinasjonen av det symbolske i musikken og den metodiske gjennomgangen av partitur og teknikk, gjorde gjennomførelsen av oppgaven spennende og utfordrende. Og jeg føler at jeg sitter igjen med et godt musikalsk og teknisk resultat. The Night åpner for kreative skildringer av musikken og en musikalsk tilnærming som gir meg som utøver en betryggende følelse på scenen. Jeg håper å kunne bruke resultatet jeg sitter igjen med i andre musikalske sammenhenger.</dc:description> <dc:subject>Musikk</dc:subject> <dc:subject>Gitar</dc:subject> <dc:subject>Takemitsu</dc:subject> <dc:subject>Impresjonistisk</dc:subject> <dc:subject>Teknisk</dc:subject> <dc:subject>Symbolsk</dc:subject> <dc:subject>Partitur</dc:subject> <dc:subject>Intervju</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>nor</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2022</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8974237</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>The evolution of the violin concerto: Comparing Mozart violin concerto nº5 and Tchaikovsky violin concerto Op. 35</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8974237</dc:identifier> <dc:creator>Fernández, Sheila</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this Project is to investigate the evolution of the violin concerto, using the example of the Mozart violin concerto nº 5 and Tchaikovsky violin concerto op 35. After the comparison of these two important concertos, the aim is to know more about each of them and to observe the evolution experimented. The methods that I used are the scores of the concertos which make possible to do a musical analysis. Also I used books, magazines or webs that contain information about these concertos, the composers and the background. Another method is my understanding of the pieces, playing it and trying to make the best performance. I found that there are only two characteristics that didn’t change and are used in the same way in both concertos. On the other hand there are a lot of characteristics that are developed. The situation and the influences of the composers and the developed instruments made possible an evolution of the violin concertos. After this work I understand better the concertos and I can observe the evolution. I know more about the characteristics and have a better understanding about the styles and the way to play them. A deeper knowledge about the pieces will help me to make better interpretations.</dc:description> <dc:subject>Mozart</dc:subject> <dc:subject>Tchaikovsky</dc:subject> <dc:subject>Concerto</dc:subject> <dc:subject>Violin</dc:subject> <dc:subject>Musical analysis</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2022</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8974241</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Instudering och utmaningar - Instuderingen av nya stycken musik och utmaningar som inträffar.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8974241</dc:identifier> <dc:creator>Bogason Støylen, Hjalti</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">As a musician, the study of a new piece of music is something that we will have with us throughout our whole lives. Preparing something new can at times feel daunting if it has major challenges that we do not feel comfortable with and in some cases make you get stuck in a circle of frustration that can be difficult to get out of. Throughout my years as a guitarist, I have often felt that some pieces of music are too difficult for me because I lack in some aspects of my playing. This has meant that sometimes I have not dared to pick up these pieces and study them seriously. With my work, I have investigated how I find a way forward with pieces that I had not previously thought I could play because of their challenges. In my logbook I have documented my studying of the music and with this written work I tell about my study process. I have also attached videos and edited scores that supplement the text. I describe my challenges and how I have solved them with different methods such as slow exercise, fingering and practice mentality. The result showed that through thorough practice I was able to play music on an advanced level in a reasonable amount of time and that it was important to relate myself to what kind of difficulties I was having. In my conclusion I found out how important it is to take these challenges with a positive attitude and how they make us grow as musicians.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Som musiker är instuderingen av nytt stycke musik något vi kommer att ha med oss genom våra hela liv. Att förbereda något nytt kan till tider kännas skrämmande om det har stora utmaningar som vi inte kännas oss bekväma med och gör i några fall att man fastnar i cirkel av frustration som kan vara svår att komma ut ur. Genom mina år som gitarrist har jag ofta känt att vissa musikstycken är för svåra för mig eftersom att jag saknar vissa aspekter i mitt spel. Detta har gjort att jag ibland inte har vågat att ta fram dessa stycken och instudera dom på allvar. Med mitt arbete har jag undersökt hur jag hittar en väg fram med stycken som jag förut inte hade tänkt att jag kunde spela på grund av deras utmaningar. I min loggbok har jag dokumenterat min process med instuderingen av musiken och med detta skrivna arbete berättar jag om min instuderingsprocess dessutom har jag också bifogade videor och redigerade noter som supplerar texten. Jag beskriver mina utmaningar och hur jag har löst dom med olika metoder så som långsam övning, fingersättning och övningsmentalitet. Resultatet visade sig att genom grundlig instudering kunde jag spela musik på en avancerad nivå på rimlig tid och att det var viktigt att förehålla mig realistiskt till vilka sorts utmaningar jag hade. I min slutsats kom jag fram till hur viktigt är att man tar dessa utmaningar med en positiv inställning och hur dom gör att vi växer som musiker.</dc:description> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>guitar</dc:subject> <dc:subject>technique</dc:subject> <dc:subject>leaning</dc:subject> <dc:subject>Japanese</dc:subject> <dc:subject>variations</dc:subject> <dc:subject>fugue</dc:subject> <dc:subject>fingerings</dc:subject> <dc:subject>tremolo.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8974269</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Young dreams - Musik möter abstrakt rörlig bild</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8974269</dc:identifier> <dc:creator>Bergcrantz, Iris</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I mitt arbete har jag valt att studera kopplingen mellan musik och bildkonst. Min upplevelse är att musik blir förstärkt av konsten och vice versa. Jag har skrivit kompositioner som ska spelas till ljusfilmer av ljuskonstnären Åsa Wirling. Hon kommer projicera filmer på en duk, samt på musikerna. Musik talar starkare till mig genom bild och vad jag valt att studera är förhållandet mellan musik och rörlig bild. Vilka svårigheter stöter man på i en sådan kreativ arbetsprocess? Under processen har jag märkt att det är otroligt viktigt att i ett tidigt stadium välja vem som anpassar sig till vem. I detta fall har Åsa tagit del av texter och musik av mig, samt min beskrivning av känslorna kring kompositionerna. Detta har varit hennes utgångspunkt. Den 30/5 håller jag min examenskonsert på inter Arts Center i Malmö. Då har jag med mig en stråkkvartett och en jazzkvartett samt ljuskonst.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">In the preparations for my degree concert, I have chosen to study the connection between music and visual art. In my opinion, music becomes stronger in collaboration with other art genres and vice versa. My original compositions will be performed live, with abstract films made by the light artist, Åsa Wirling, will be projected simultaneously behind and on the band. To me, music speaks stronger through images in particular. Therefore my work with my thesis is the connection between music and art. What are the difficulties I will run into during my creative journey? Throughout the process, I have come to learn how important it is to choose who will adapt their art to whom. In this case, Åsa has read my lyrics, listened to my recordings, and she has also heard me explain which emotions I am trying to convey - all in order to understand what I want to communicate through my music. On May 30th I will perform my thesis concert at the Inter Arts Center in Malmö. It will be a multimedia and multi-genre performance consisting of a string quartet, a jazz quartet and original light art.</dc:description> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8974657</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>In the mood: An investigation into how my moods influence my piano playing</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8974657</dc:identifier> <dc:creator>Rajala, Reetamaria</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">An investigation into how the authors moods influences her piano playing. The methods has been used on this thesis were diary keeping, authors concert experiences and recordings as well as an interview, all in combination with literature on moods and concentration. As an result could say that the the author believes that her moods influences her piano playing if she is not capable of to switch her mood to be highly concentrated before performance. Conclusions are that some of her methods to be highly concentrated musician are different than normally have been recommended. To be able to play better, the author thinks she must bring in the survival mode, which she does through primitive, simple but efficient techniques. This is tiring if the author must do several concerts in a row, but is mainly something inside of the author and it does not affect the experience of the listener.</dc:description> <dc:subject>Piano</dc:subject> <dc:subject>Music</dc:subject> <dc:subject>Performance</dc:subject> <dc:subject>Playing</dc:subject> <dc:subject>Learning</dc:subject> <dc:subject>Risk-taking</dc:subject> <dc:subject>“Survival mode”</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2022</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8971379</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Det är ju egentligen ganska enkelt&quot; - Hur oboelärare undervisar i notläsning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8971379</dc:identifier> <dc:creator>Lövgren, Hanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka olika oboepedagogers förhållningssätt till att undervisa i notläsning med fokus på deras pedagogiska metoder och strategier. Arbetet grundar sig på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra olika oboepedagoger i Sverige. Att ta reda på vilka arbetssätt studiens informanter finner effektiva och väl fungerande samt vilka hinder och problem som kan uppstå för elever som ska lära sig läsa noter är studiens forskningsfrågor. Från resultatet går det att urskilja tre huvudmetoder, men överlag undervisar informanterna på olika sätt. De flesta av informanterna tycker att nybörjarelever i oboe ska ges tid till att knyta an till instrumentet och musiken genom att spela mer på gehör innan de lär sig läsa noter. I arbetet framkommer likheter och skillnader mellan undervisning i musik och undervisning i språk och studien diskuterar även för- och nackdelar med undervisning efter noter och undervisning på gehör och hur informanterna förhåller sig till dessa frågor. Resultatet visar även att oboens instrumentspecifika egenskaper påverkar informanternas sätt att undervisa i notläsning. Slutligen betonar denna studie vikten av att som oboepedagog vara medveten om hur pedagogiska metoder för att undervisa i notläsning kan få olika konsekvenser på elevers förutsättningar att utveckla olika musikaliska färdigheter.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to examine oboe teachers’ different approaches to teaching musical literacy with a focus on their educational methods and strategies. The study is based on semi structured, qualitative interviews with four different oboe teachers in Sweden. Finding out which methods the respondents find efficient and well-functioning as well as what obstacles and problems may arise for students learning to read musical notation form this study’s research questions. The result makes it possible to distinguish three main approaches, but ultimately shows that the respondents all teach in different ways. Most of the respondents believe that beginner oboe students should be given time to bond with the instrument and the music by playing by ear before learning how to read musical notation. Similarities and differences between music education and language education are discussed as well as pros and cons of teaching with musical notation and teaching by ear and how the respondents relate to those aspects of music teaching. The result also shows that the instrument specific qualities of the oboe affect the respondents’ methods of teaching musical literacy. Finally, the study emphasizes the importance of, as an oboe teacher, being aware of how one’s educational methods for teaching musical literacy has different consequences on students’ opportunities to develop different musical skills.</dc:description> <dc:subject>instrumentalundervisning</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>notläsning</dc:subject> <dc:subject>oboe</dc:subject> <dc:subject>rytm</dc:subject> <dc:subject>tonhöjd</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>instrumental teaching</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>musical literacy</dc:subject> <dc:subject>pitch</dc:subject> <dc:subject>rhythm</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8979018</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Betygssättning i gehör och musiklära - en studie ur elevens perspektiv</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8979018</dc:identifier> <dc:creator>Wetterlin, Timothy</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Som blivande musiklärare på gymnasienivå har jag fått intresse för hur elever bedöms och betygssätts ute på skolor. Detta intresse har legat till grund för detta arbete och syftet med studien är att undersöka några skolors bedömningskriterier i ämnet Gehör och Musiklära och ta reda på elevers uppfattningar om, och erfarenheter av betyg och bedömning. Intresset för detta ämne stärktes efter en deltagande observation på en gymnasieskola där jag fick se lärarnas process med att framställa en bedömningsmatris för ämnet Gehör och Musiklära. Genom att använda mig av kvalitativa intervjuer har jag fått svar från sex informanter som antingen går eller har gått en estetisk linje på gymnasiet och blivit betygssatta enligt betygssystemet A-F. Resultatet visar att informanterna tycker att lärare bedömer olika beroende på hur de tolkat skolverkets kunskapskrav. Informanterna fick se bedömningsmatriser från två olika skolor och uttrycker sina tankar om hur kraven på elevernas kunskaper skiljer sig beroende på vilken skola som utformat matriserna. Informanterna anser inte att elever bedöms lika och att det finns olika faktorer som påverkar betygens validitet och rättssäkerhet. I diskussionskapitlet jämförs informanternas tankar och svar med litteraturen. Här problematiseras även de nuvarande kunskapskraven och riktlinjer från Skolverket och hur det påverkar lärarnas bedömning och betygssättning av elever.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">As a future music teacher at upper secondary level, I have gained interest in how students are assessed and graded in schools. This interest has been the basis for this essay and the purpose of the study is to examine the assessment criteria of some schools in the subject Pitch and Music Theory and investigate students’ perspectives and experiences on the topic of assessment and grading. My interest in this subject was strengthened after I had the opportunity to visit a high school and observe teachers in their process of creating assessment criteria for the subject “Pitch and Music Theory”. I intervued six participants who either attend or have graduated from a music oriented high school and been graded according to the grading system A-F. The qualitative results show that the participants think that teachers assess differently depending on how they interpreted the National Agency for Educations’ knowledge requirements. The participants were shown assessment matrices from two different schools and expressed their thoughts on how the students&apos; knowledge requirements are different depending on which school designed the matrices. In summary, the participants do not believe that students are assessed equally and that there are various factors that affect the validity and legal certainty of the grades. In the discussion chapter, the participants&apos; responses are compared with the literature. The chapter also discusses the current knowledge requirements and guidelines from the National Agency for Education and how it affects teachers&apos; assessment and grading of students.</dc:description> <dc:subject>Bedömning</dc:subject> <dc:subject>Elevperspektiv</dc:subject> <dc:subject>GeMu</dc:subject> <dc:subject>Kunskapskrav</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Tolkning</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap. Assessment</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Interpretation</dc:subject> <dc:subject>Knowledge Requirements</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Student Perspective.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8983706</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Transparent eller hemlig? En studie kring gymnasielärares metoder i ensembleundervisning för att undvika återskapande av traditionella könsmönster</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8983706</dc:identifier> <dc:creator>Kvissberg, Josefin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studien undersöker vilka metoder gymnasielärare kan använda i ensemble för att inte återskapa traditionella könsmönster samt hur gymnasielärare upplever att kön kan påverka elever i ensemble. Syftet med studien är att få mer kunskap och metoder kring genus och jämställdhetspedagogik samt att utforska vilka utmaningar ensemblelärare kan uppleva i samband med genus och jämställdhetsarbete och varför det ibland finns ett motstånd till genuspedagogik. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med tre ensemblelärare från olika musikgymnasier i Sverige. Utifrån deras upplevelser visar resultatet att det finns många olika sätt att arbeta med genus och jämställdhetsarbete och att det inte finns några generella modeller för att förändra könsmönster i undervisningen. Det visar även att kön kan ha betydelse för hur kommunikation sker i ensemble och att flickor och pojkar kan ha olika sätt att lära, samt att kön påverkar eleverna i deras val av instrument. Däremot behöver inte kön vara betydande för vem som tar plats i gruppen. Resultatet visar även att det finns en stor medvetenhet hos eleverna kring genus och jämställdhet idag och att media kan ha en betydande roll.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The present study examines teaching methods used by music teachers in ensemble so as not to reproduce traditional gender patterns, as well as how gender might affect students in ensemble. The purpose of this study is to acquire a deeper knowledge and methods in gender equality pedagogy and to explore which challenges ensemble teachers can experience, in relation to gender equality pedagogy. A further purpose is to learn more about why there sometime is a resistance to gender education. The study was conducted through qualitative interviews with three ensemble teachers from different music schools in Sweden. Based on their experiences the result shows that there are many different ways to work with gender equality efforts and that there are no general teaching models. It also demonstrates that gender can have an impact on communication in the ensemble and that girls and boys can have different learning styles. Gender also influences the pupils in their choices of instruments. However, gender does not have to be significant for who claims space in the group. The result also shows that there is a great awareness among the students about gender equality today and that the media can have a significant role.</dc:description> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>ensemble</dc:subject> <dc:subject>genus</dc:subject> <dc:subject>jämställdhet</dc:subject> <dc:subject>utbildning</dc:subject> <dc:subject>samhälle</dc:subject> <dc:subject>normer</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>gender</dc:subject> <dc:subject>equality</dc:subject> <dc:subject>education</dc:subject> <dc:subject>society</dc:subject> <dc:subject>norms</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8984859</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>För Konsten – i tiden, en morfologisk analys av ett konstprojekt</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8984859</dc:identifier> <dc:creator>Sen, Amit</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">En morfologisk analys av ett konstprojekt som bedrevs inom ramen för den ideella föreningen Ars &amp; Modus verksamhet mellan 2004 – 2009. Utifrån analysen dras riktlinjer upp för en pedagogisk studie. Konstprojektet skrivs först in i ett större politiskt, ekonomiskt och konstnärligt sammanhang, där konstbegreppet utvecklas och problematiseras. Därefter belyses konstens alltmer instrumentella situation. Vidare argumenteras för att samtidskonsten rymmer en pedagogisk dimension, bortom instrumentalismen. Därefter presenteras resultatet av analysen och slutligen presenteras ett utkast till en vidare studie som tar sin utgångspunkt i denna pedagogiska dimension hos konsten.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">A morphological analysis of an art project that was active during the years 2004 through 2009 within the framework of the NGO Ars &amp; Modus. With this analysis as a starting point a study is then outlined. First the art project is put in a wider political, economic and artistic context and the concept ”art” is further developed and problematized. Then the growing instrumentalisation of art is highlighted. Further more it is suggested that contemporary art is intrinsically pedagogical, in a non-instrumental fashion. Finally the result of the analysis is presented and a study based on the intrinsically pedagogic nature of contemporary art is suggested.</dc:description> <dc:subject>Pedagogik</dc:subject> <dc:subject>konst</dc:subject> <dc:subject>ekonomi</dc:subject> <dc:subject>politik</dc:subject> <dc:subject>samhälle</dc:subject> <dc:subject>undervisning</dc:subject> <dc:subject>utbildning</dc:subject> <dc:subject>fostran</dc:subject> <dc:subject>lärande</dc:subject> <dc:subject>morfologisk analys</dc:subject> <dc:subject>demokrati.</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Arts and Architecture</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Pedagogik</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8985473</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>”Timing - Vad är det och hur blir jag bra på det?&quot; - En intervjustudie om begreppet timing i afroamerikanska musikstilar</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8985473</dc:identifier> <dc:creator>Stenlund, Erik</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Timing är ett begrepp som är vanligt förekommande och högt värdesatt inom den afroamerikanska musiken. Trots det tycks det inte finnas en klar gemensam uppfattning kring vad begreppet egentligen innebär och i jämförelse med andra musikaliska element tycks även undervisningsmetodik i ämnet vara eftersatt. Denna studie syftar främst till att tydliggöra begreppet timing men också begreppet sväng som ofta sammankopplas med timing. Detta genom att undersöka hur begreppen definieras och används av musiker och pedagoger inom en afroamerikansk musiktradition. Studien syftar också till att undersöka om det används särskilda pedagogiska metoder och övningar för att utveckla musikalisk timing och sväng. Undersökningen har skett genom en kvalitativ intervjustudie bestående av fyra stycken informanter. Resultatet visar att timing är ett stort begrepp som innehåller flera aspekter. I grund och botten handlar det dock om ett tidsligt förhållande mellan det som spelas och en rådande puls. Förhållandet kan vara matematiskt inriktad eller ha en uttrycksfull organisk inriktning och allt där i mellan. Resultatet visar också att det musikaliska samspelet mellan människor är en fundamental del i timing och att metoder så som att härma musikaliska förebilder är väsentlig del i att utveckla detta.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The term timing is often used and is highly regarded within the context of Afro-American music. Even so, there does not seem to be a clear common understanding of what the concept really means and also, in comparison with other musical elements, teaching methodology on the subject seems to be neglected. This study primarily aims to clarify the concept of timing, but also that of the term groove which is often linked to it, by examining how the concepts are defined and used by musicians and educators within an Afro-American music tradition. The study also aims to investigate whether there where special pedagogical methods and exercises for developing musical timing and groove. The result indicates that timing is a wide concept consisting of different aspects. The overall essence is however that timing is the relationship between what is played and a given pulse. It can be with a mathematical approach or an expressive organic approach and all in between. The result also shows that the musical interaction between people is a fundamental part of timing and that methods such as mimicking musical role models are an essential part of developing it.</dc:description> <dc:subject>Afroamerikansk musik</dc:subject> <dc:subject>Musikalisk timing</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Sväng</dc:subject> <dc:subject>Musikalisk utveckling</dc:subject> <dc:subject>Afro-American music</dc:subject> <dc:subject>Musical timing</dc:subject> <dc:subject>Timing</dc:subject> <dc:subject>Time</dc:subject> <dc:subject>Groove</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Performing arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8980706</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musik med ett högre syfte - En kvantitativ och kvalitativ studie om känslor kring prestation inom frikyrkan</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8980706</dc:identifier> <dc:creator>Hemström, Anton</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Sedan jag började gå till kyrkan på eget initiativ har jag ofta fascinerats av musiken och hur stor del av gudstjänsten som ägnas till sång och musik. Under musikstudier på gymnasiet, folkhögskola och musikhögskola har jag också tyckt mig urskilja att många musiker har en bakgrund i kyrkan. Även de tidiga kompositörerna, såsom Bach, var själv kyrkomusiker. Denna studie syftar till att undersöka hur musiker i frikyrkan upplever sina känslor kring prestation när de musicerar med ett högre syfte än att spela rätt och snyggt. Detta görs med avsikten att hitta vokabulär och praktiska åtgärder för hur vi som lärare i musik kan underlätta hanteringen av känslor kring prestation för våra elever. Studien utgår från litteratur, en kvantitativ enkätstudie samt semistrukturerade intervjuer. Urvalet av informanter gjordes med avsikt att ta del av flera perspektiv från olika åldrar och arbetsområden. Jag har därför valt att intervjua en lärare, en elev och en teolog som alla är musiker samt skickat en enkät till aktiva lovsångsmusiker. Studien visar på hur det musikaliska sammanhanget påverkar utövaren och att det musikaliska berättandet blir tydligare i specifika kontexter. Resultatet visar även på förebyggande arbetssätt i skolan för att minska prestationsångest hos elever.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Since I started attending church on my own initiative, I have often been fascinated by the music and the amount of space it gets in the service. During my music studies at the upper secondary school, folk high school and music college, I have also found myself distinguishing that many musicians come from a background in the church. Even the early composers, such as Bach, were church musicians. This study aims to investigate how musicians within the Swedish free church denominations experience their feelings about performance when they play music with a higher purpose than to play correctly and neatly. This is done with the intention of finding a vocabulary and practical measures for how we as teachers can facilitate the management of emotions related to performing for our students. The study is based on literature, a quantitative questionnaire and semi-structured interviews. The selection of informants was made with the intention of taking part of several perspectives from different ages and work areas. I have therefore chosen to interview a teacher, a student and a theologian who are all musicians and sent a questionnaire to active worship musicians. The study shows how the musical context effects the practitioner and that the musical storytelling becomes more obvious in specific contexts. The results also show suggestions on preventive work methods in the school to reduce performance anxiety among students.</dc:description> <dc:subject>högre syfte</dc:subject> <dc:subject>lovsång</dc:subject> <dc:subject>lärarutbildning i musik</dc:subject> <dc:subject>musik som berör</dc:subject> <dc:subject>press</dc:subject> <dc:subject>prestationsångest</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>higher purpose</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>music that affects</dc:subject> <dc:subject>performance anxiety</dc:subject> <dc:subject>pressure</dc:subject> <dc:subject>worship music</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8980752</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Klädsam kommunikation – Musiklärares uppfattning och användning av retorikens idéer i ensembleundervisning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8980752</dc:identifier> <dc:creator>Petersson, Anna</dc:creator> <dc:creator>Thulin Pfeifer, Christian</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This study aims to investigate the rhetorical awareness of music teachers and the use of rhetorical tools in ensemble teaching. The background to the study is our desire to deepen the knowledge of the advantages of rhetoric in music education. The study is primarily based on qualitative, semi-structured interviews and secondarily on observations. These are completed with four music teachers who teach at upper secondary level. The result shows that the music teachers use several of the tools and ideas of rhetoric but have limited formal knowledge of rhetoric which implies that they cannot put words on these with theoretical concepts. Furthermore, the results show that the preparations for the oral relationship do not occur in most cases. We problematize and discuss possible benefits of having a rhetorical perspective as a teacher. Finally, we assert that the sounding and bodily instructions seem to reinforce the music teachers&apos; instructions, even though a metalanguage is missing.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie syftar till att undersöka musiklärares retoriska medvetenhet och användning av retoriska verktyg i ensembleundervisning. Bakgrunden till studien är vår vilja att fördjupa kunskapen om retorikens fördelar i musikundervisning. Studien bygger primärt på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och sekundärt på observationer. Dessa är genomförda med fyra musiklärare som undervisar på gymnasienivå. Resultatet visar att musiklärarna använder flera av retorikens verktyg och idéer men har begränsad formell kunskap om retorik vilket innebär att de inte kan sätta ord på dessa med teoretiska begrepp. Vidare visar resultatet att förberedelserna för den muntliga relationen i de flesta fallen uteblir. Vi problematiserar och diskuterar eventuella fördelar med att som lärare ha ett retoriskt perspektiv. Slutligen menar vi att de ljudande och kroppsliga instruktionerna tycks förstärka musiklärarnas instruktioner, trots att ett metaspråk saknas.</dc:description> <dc:subject>ensemble</dc:subject> <dc:subject>ensembleundervisning</dc:subject> <dc:subject>kommunikation</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>pedagogik</dc:subject> <dc:subject>retorik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>communication</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>ensemble teaching</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>pedagogy</dc:subject> <dc:subject>rhetoric</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8981342</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Vi är kreativitet&quot; - en studie om kvinnliga låtskrivares skapandeprocesser och pedagogiska tankar</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8981342</dc:identifier> <dc:creator>Fischer Bennekov, Dianna</dc:creator> <dc:creator>Hörngren Widing, Moa</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I denna studie får vi genom åtta intervjuer en inblick i musikskapandet hos kvinnliga artister och musiklärare. Vi undersöker hur deras skapandeprocesser ser ut, deras syn på kreativitet och musikskapande samt vilka metoder de använder i sitt låtskrivande. I arbetet får vi veta vilka utmaningar intervjupersonerna kan uppleva i skapandeprocessen och hur de tar sig vidare. Dessutom tar vi reda på dels vilka faktorer som främjar det egna musikskapandet och dels hur lärarna främjar sina elevers musikskapande samt vilka praktiska övningar de använder i sin undervisning. Resultatet visar att skapandet för alla intervjupersoner uppstår ur ett starkt behov av att uttrycka sig och det finns många likheter mellan deras berättelser kring musikskapandet. Det framkommer att musiken är nära kopplad till deras identitet och att de flesta upplever eller har upplevt självkritik som en av de största utmaningarna i skapandet. Metoderna för det egna skapandet ser olika ut och skapandeprocessen verkar vara mer eller mindre intuitiv. Dessutom framgår det att mindset kan påverka musikskapandet i hög grad. För att främja elevers skapande försöker musiklärarna att skapa trygghet, öka deras självförtroende, ge dem verktyg och ramar samt sprida en lekfull och avslappnad inställning till musikskapandet. I diskussionen tar vi upp svårigheterna kring att definiera begreppet kreativitet, om kreativitet måste leda till en “nyttig” produkt och intervjupersonernas intressanta beskrivningar av skapandet som “något större”. Vi diskuterar den intuitiva och komplicerade skapandeprocessen, hur man kan hantera den inre kritikern och hitta rätt mindset samt metoder för att väcka inspirationen. Dessutom lyfter vi hur olika faktorer som självförtroende, mindset, lärarens inställning, praktiska övningar, flexibilitet, frihet och ramar kan främja elevers skapande.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">In this study we acquire an insight into the songwriting processes of eight female artists and music teachers. We investigate their creative processes, their thoughts on creativity and songwriting and the methods they use when composing. The informants share some of the challenges they face during the process and how to overcome them. Furthermore, we learn about factors enhancing the songwriting and how the teachers promote the songwriting of their students and which practices they use when teaching. The results show us that their songwriting arises from a great need for expression and many similarities are seen between the narratives. It appears that composing is strongly linked to identity and most informants perceive self-criticism to be or have been one of the biggest creative obstacles. The methods used in songwriting differs and the creative process seems to be more or less intuitive. Moreover, it seems that mindset has a substantial influence on songwriting. To enhance the creativity of their students, the teachers aim to support a feeling of security, increase self-confidence, provide tools and structure, in addition to a playful and unstrained attitude towards composing. In the discussion we bring up the difficulties of defining the term creativity, whether creativity necessarily must provide a “useful” outcome and we discuss that composing, for many of the informants, seems to provide a sense of being a part of something greater than themselves. We reflect upon the intuitive and complex creative process, how to handle the inner critic and gain a favorable mindset and methods to evoke inspiration. Furthermore, we debate how factors like self-confidence, mindset, the approach of the teacher, practices in songwriting, flexibility, freedom and structure can support the creativity of students.</dc:description> <dc:subject>Flow</dc:subject> <dc:subject>Kreativitet</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Musikskapande</dc:subject> <dc:subject>Pedagogik</dc:subject> <dc:subject>Skapandeprocess</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Creativity</dc:subject> <dc:subject>Creative Process</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Pedagogy</dc:subject> <dc:subject>Songwriting</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8981404</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Jag kan inte leva om det inte är rent!&quot; - En intervjustudie där tre körledare beskriver sitt arbete med intonation</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8981404</dc:identifier> <dc:creator>Wikström, Ellinor</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of the study is to investigate and compare how three experienced choir leaders describe their work with intonation in their choirs. The intention is to find out what factors they mean affect the intonation and what working methods they consider effective to achieve a good intonation in the choir. In order to achieve the goal of the study, qualitative interviews were conducted with three choir leaders in whose choirs the author has previously sung, and still sings in. Thus, this study partly builds on the author&apos;s own experiences of the choir leaders&apos; way of working with intonation. The results of the study show that the informants believe that there are many different factors that affect the intonation in choral singing. A good singing technique, a conscious listening, similar tone formation and music theoretical knowledge are some of the factors that, according to the informants, provide the conditions for a good intonation. From the results of the study it can be concluded that it’s important to work with intonation in a varied and playful manner, to avoid creating vocal tensions that hinder the singers in their music making. According to the informants, it can sometimes be more effective to work indirectly with intonation, by focusing on, for example, phrasing, textual content or musical expression, instead of pronounced intonation exercises.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur tre erfarna körledare beskriver sitt arbete med intonation i sina körer. Avsikten är att ta reda på vilka faktorer de menar påverkar intonationen och vilka arbetsmetoder de anser effektiva för att främja en god intonation i kör. För att uppnå målet med studien utfördes kvalitativa intervjuer med tre körledare i vars körer författaren tidigare sjungit i, och i en av körerna fortfarande sjunger i. Således bygger denna studie delvis på författarens egna erfarenheter av körledarnas sätt att arbeta med intonation. Resultaten i studien visar att informanterna anser att det finns många olika faktorer som påverkar intonationen i körsång. En god sångteknik, ett medvetet lyssnande, likartad tonbildning och musikteoretisk kännedom är några av de faktorer som enligt informanterna ger förutsättningar för en god intonation. Av studiens resultat kan man dra slutsatsen att det är viktigt att arbeta varierat och lekfullt med intonation för att inte orsaka att koristerna utvecklar vokala spänningar och därigenom hämmas i sitt musicerande. Enligt informanterna kan det ibland vara mer effektivt att arbeta indirekt för att gynna intonationen, genom att lägga fokus på exempelvis frasering, textinnehåll eller musikaliskt uttryck, istället för uttalade intonationsövningar.</dc:description> <dc:subject>Intonation</dc:subject> <dc:subject>Kör</dc:subject> <dc:subject>Körledning</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Sång</dc:subject> <dc:subject>Tonhöjd</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Choir</dc:subject> <dc:subject>Choral leading</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Pitch</dc:subject> <dc:subject>Singing</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8981405</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att utveckla sångröstens övre tonomfång - En studie av det egna sångtekniska arbetet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8981405</dc:identifier> <dc:creator>Jönsson, Erica</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I centrum för denna studie står författarens utveckling av det övre sångliga tonomfånget. I det här sammanhanget innebär det toner från den tvåstrukna oktaven och uppåt. Utgångspunkten för arbetet är bland annat författarens egna sångtekniska problem och tidigare erfarenheter. Därför bygger studien på aktionsforskning där författaren undersöker sitt eget arbete med höga toner i samråd med Anna-Lena Tideman, sångpedagog och sångerska med många års professionell erfarenhet. Studiens syfte är att belysa ett fördjupat utvecklingsarbete av röstens övre tonomfång, med fokus på hållbarhet, flexibilitet, styrka och dynamik. Studien vill även visa på faktorer som kan påverka det sångtekniska arbetet med höga toner. I resultatet redovisas sångövningar och sångtekniska fokusområden utformade efter författarens röst och behov. Detta innefattar bland annat ett medvetet arbete med passager och register samt övningar för stöd och andning. Studien visar även att arbetet med höga toner inkluderar många delar och påverkas av flera faktorer som till exempel ett aktivt lyssnande, trötthet och gamla sångvanor som kan vara svåra att komma ifrån.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study aims to show the problem of getting a desirable upper tone range. In this context, it means tones from the two-line octave and upwards. The starting point for the work is the author&apos;s own singing problems and previous experiences. Therefore, the study is based on action research where the author examines her own practice with high tones, under the instruction of Anna-Lena Tideman, a singing teacher and singer with many years of experience. The aim of the study is to elucidate and to discuss a development process of the voice&apos;s upper tone range, focusing on sustainability, flexibility, strength and dynamics. The study also wants to show how certain factors may influence this type of vocal-technical work. The result presents relevant singing exercises and singing technical focus areas, designed to promote and to further develop the author&apos;s singing technique. This includes a conscious work with passages and registers, as well as exercises for support and breathing. The study also shows that the work with singing high tones includes many different aspects, and is influenced by several factors such as the singer&apos;s active listening, temporary fatigue, as well as previously established singing habits that may imply unforeseen challenges.</dc:description> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Omfång</dc:subject> <dc:subject>Register</dc:subject> <dc:subject>Sång</dc:subject> <dc:subject>Sångteknik</dc:subject> <dc:subject>Stöd</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Range</dc:subject> <dc:subject>Singing Technique</dc:subject> <dc:subject>Song</dc:subject> <dc:subject>Support</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8982674</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikläraren i mötet med yrkeslivet - En intervjustudie i musiklärarens förhållande till sin identitet som lärare och musiker</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8982674</dc:identifier> <dc:creator>Andersson, Philip</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie syftar till att ta reda på hur nyexaminerade musiklärare ser på sin identitet som musiklärare och huruvida de också identifierar sig som musiker. Genom en kvalitativ intervjustudie har tre informanter svarat på frågor kring valet att bli musiklärare, musiklärarutbildningen och deras tidiga yrkessocialisation. Vägen mot ett yrkesliv som musiklärare förefaller inte för informanterna som en rak linje utan beskrivs som en kombination av ett brinnande intresse för musik och en vilja att skapa kontakt med andra människor. Viljan att utvecklas musikaliskt framgår som central och som den avgörande faktorn till varför de sökt sig till musikhögskolan. Informanterna hade höga förväntningar på utbildningens musikaliska nivå och att den skulle resultera i stor personlig musikalisk utveckling. Parallellt med iden om att bli musiklärare beskrivs också en vilja att prova sina vingar som musiker. Resultatet visar att informanterna identifierat sig som musiker innan och under musiklärarutbildningen. Efter inträdet i yrkeslivet som minskar musikeridentiteten och informanterna beskriver det som ett skifte. Detta tycks resultera i en reflektionsprocess gällande nuvarande identitet. Frågor kring hur en musikeridentitet kombineras med en identitet som lärare tycks vara en del av den tidiga yrkessocialisationen för musiklärare. Informanterna har övervägande positiva erfarenheter av utbildningen och trivs som musiklärare. Musikläraryrket beskrivs som mångfacetterat och spännande. Ett socialt yrke där relationen till eleverna ger energi och mening med arbetet. Att undervisa i musik beskrivs med glädje och stolthet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study aims to find out how newly graduated music teachers identify themselves as music teachers and whether they also identify themselves as musicians. Through a qualitative interview study, three informants have answered questions about the decision of becoming a music teacher. The path towards a professional life as a music teacher does not seem as a straight line. It is described as a combination of an interest in music and a desire to pass it on to others. The informants had high expectations of the musical level of education within the academy of music and that it would result in great personal musical development. Parallel to the idea of becoming a music teacher, a desire to become a professional musician is also described. The result shows that the informants identified themselves as musicians before and during the time at the academy of music. After entering the professional life as music teachers, the musician identity had diminished and the informants describe it as a shift. This seems to result in a reflection process regarding the current identity. Questions about how a musician identity is combined with an identity as a teacher seem to be part of the early socialization for music teachers. The informants have predominantly positive experiences of the education and enjoy working as music teachers. The music teacher profession is described as multifaceted and exciting. A social profession where the relationship with the students give energy and meaning to the work. Teaching music is described with joy and pride.</dc:description> <dc:subject>Musiklärare</dc:subject> <dc:subject>Identitet</dc:subject> <dc:subject>Socialisation</dc:subject> <dc:subject>Yrkeslivet</dc:subject> <dc:subject>Musiker</dc:subject> <dc:subject>Lärare</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Music teacher</dc:subject> <dc:subject>Teaching profession</dc:subject> <dc:subject>Musician</dc:subject> <dc:subject>Teacher</dc:subject> <dc:subject>Identity</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8982882</identifier>
    <datestamp>2026-02-09T10:34:29Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>HumanitiesTheology</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Performance Communities: An Affective Approach to Community Building through Performing Arts</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8982882</dc:identifier> <dc:creator>Bilge Coskun, Saadet</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">In this research I aimed for grasping an understanding of how community performance projects serve for building communities through bodily assemblies and affect. I conducted an ethnographic research based on two different performance projects in Malmö. I have used participant observation, embodied ethnography and semi-structured interviews as research methods. Doing so, I attempted to comprehend what sort of circumstances bring people together within the community performance projects and the role of affect in bringing people from different backgrounds together for a specific aim under the roof of these projects. I base my theoretical arguments on Clare Hemmings’ interpretation of affect and Judith Butler’s performative theory of assembly. I conclude that the capacity of our bodies to produce and share affect is augmented with the embodiment of different states of in-betweenness such as vulnerabilities based on migration and precarity. The potential to assembly as communities is higher where such vulnerabilities are either embodied by the performers or acknowledged and communicated. Then affective solidarities are built among the group which renders these public assemblies as actual communities while the means of community performance provides a solid basis for such solidarity. When such acknowledgment and embodiment of vulnerabilities is lacking, there is a different possibility that oppositional groups are formed and the group is not closely tied together. However, one can still observe that smaller forms of solidarities are established among those more vulnerable bodies, even when the acknowledgement by the larger group is missing.</dc:description> <dc:subject>community performance</dc:subject> <dc:subject>affect</dc:subject> <dc:subject>performative assembly</dc:subject> <dc:subject>community building</dc:subject> <dc:subject>Cultural Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Master of Science in Social Studies of Gender</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8983600</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Hur går det till egentligen?- tre skånska jazzkompositörer om sin kompositionsprocess</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8983600</dc:identifier> <dc:creator>Erstrand, Martin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka hur kompositionsprocessen kan se ut för tre skånska kompositörer av instrumental jazzmusik. Studien utfördes genom individuella intervjuer. Samtliga informanter har skrivit längre svitliknande musik för stora ensembler. Hur relaterar deras musik och process till deras personliga bakgrund som kompositörer? Hur ser arbetsföljden ut när det gäller de olika momenten, det vill säga var börjar processen, var slutar den och vad händer däremellan? Hur resonerar informanterna kring styckets titel, olika typer av utommusikalisk inspiration och hur resonerar de kring att notera och kommunicera sin musik? Resultatet visar att processen skiljer sig åt mellan informanterna, men att det finns ett antal intressanta skärningspunkter. Informanterna berättar om komposition som ett hantverk där ramar och begränsningar är en viktig metod för att komma åt processen. Det blir tydligt hur ett kompositionsprojekt ofta även innefattar en form av lärandeprocess, som blir extra tydlig när det ska komponeras för en ny typ av ensemble. Informanterna resonerar på olika sätt kring hur de inspireras till att skriva musik av till exempel ord eller känslostämningar, det varierar och ibland gör de inte alls dylika kopplingar. Ibland är musikens titel viktig för dess presentation, ibland mindre viktig. När musiken ska noteras hävdar informanterna att det är viktigt att vara tydlig när noterna ska tolkas av en stor ensemble och bilda en enhetlig klang, men de menar också att det är av stor betydelse att även i noteringen ha en strategi för hur man lämnar plats för improvisation. Studien har varit mycket givande för författaren själv som musiker, kompositör och blivande musikpedagog och jag har inneburit ett inspirerat lärande om hur tre professionella kompositörer arbetar.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate how three professional jazz composers describe their process when composing instrumental jazz music. The study was carried out through interviews with three composers based in the south of Sweden, who had all composed extended suite-like pieces for large ensembles. How does their music and process relate to their personal background as composers? What is the sequence of different moments in their work, i.e. how does the process begin, how does it end, and what happens in between? How do the composers reflect on the titles of their works, on different types of inspiration from outside the field of music, and on notating/communicating their music? The results show that the process differs between the informants, but that there is a number of interesting intersections. The informants share their view on composition as a craft where frames and delimitations are important methods to further the process. The three informants express the view that a compositional project usually includes some form of learning process, something which becomes even more emphasized when composing for a new kind of ensemble. The informants reflect on whether they get inspired by for example words or emotional states to write their music, but it varies and sometimes they do not make such connections at all. The relation to naming their composed music also differs between the informants. When the music is to be notated, it is important for the written music to be graphically distinct when a large ensemble is to interpret it and make a homogenous sound. On the other hand, it is important to have a clear strategy when notating the music to support improvising on it. Since knowledge about the creative processes of jazz composers is sparse, this limited study contributes – in a modest extent – to new academic knowledge in this particular musical field. On a personal level, performing the study has been very rewarding for the author as a musician, composer and future music teacher.</dc:description> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Komposition</dc:subject> <dc:subject>Process</dc:subject> <dc:subject>Jazz</dc:subject> <dc:subject>Improvisation</dc:subject> <dc:subject>Storband</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Composition</dc:subject> <dc:subject>Big Band</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8977706</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Körledaren som sånglärare – en intervjustudie kring körledarens ansvar i koristers röstutveckling</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8977706</dc:identifier> <dc:creator>Ivarsson, Linn</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Som sångerska har jag sjungt en hel del i kör, och på grund av det har jag fått möte flertalet körledare. Dessa körledare har olika kunskaper om rösten, och har lärt mig om rösten på olika sätt. Ibland var det felaktig information som delgavs, ibland var det ordvalen som kunde varit bättre, och ibland hade körledaren full koll. Den kunskap som körledarna förmedlar formar sedan koristerna, och då spelar det roll huruvida informationen är rätt eller fel. Syftet är därför att undersöka hur körledaren ser på sitt ansvar gentemot koristernas röstutveckling. Den litteratur som tagits del av behandlar körledarens rollfunktion, samt fokus på sångteknik. För att undersöka hur körledare ser på sitt ansvar kring korsiternas röster har 4 körledare, belägna i Sverige, intervjuats. Resultatet visar att körledaren har ett ansvar att vara öppen med sin kompetens i sång, och att körledaren bör utgå från sina kunskaper när hen tar ett jobb som körledare. Resultatet visar också att uppvärmning, och sångtekniksmoment, tar olika stor plats i körrepetitionen. En uppvärmningbehöver innehålla tre delar varav en är för kropp, och de andra två för rösten. Sångtekniska moment kan saknas helt hos vissa körledare. Den sångtekniska, samt anatomiska kunskapen är faktorer till hur körledaren bygger sin uppvärming.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">As a singer I have sung a lot in choir, and because of that I have met many choir leaders. These choir leaders had different knowledge of the voice, and different ways to approach vocal technique. Sometimes the information was incorrect, sometimes it was the shortage in words, and sometimes the choir leader had complete control. The way the choir leader gives instructions in vocal technique affects the choir singer. The purpose of this paper is therefore to examine how the choir leader looks at his or hers responsibility towards the choir&apos;s voice development. The literature used in this study deals with the role of the choir leader, as well as the focus on singing technology. In order to investigate how choir leaders look at their responsibilities regarding the voices of the choir singers, 4 choir leaders, located in Sweden, have been interviewed. The result shows that the choir leader has a responsibility to be open with his or hers competence in singing, and that the choir leader should have his or hers knowledge in mind when taking a job as a choir leader. The results also show that warm ups, and vocal techniques, looks different amongst choirs. A warm up session need to contain three parts. One is for the body, and the other two for the voice. Elements of vocal technique may be missing entirely in some choirs. The knowledge of singing technique, as well as anatomical, are factors for how the choir leader do the warm up.</dc:description> <dc:subject>Friskvård</dc:subject> <dc:subject>Kompetens</dc:subject> <dc:subject>Körledare</dc:subject> <dc:subject>Körsång</dc:subject> <dc:subject>Sångteknik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik Choir</dc:subject> <dc:subject>Competence</dc:subject> <dc:subject>Conductor</dc:subject> <dc:subject>Vocal technique</dc:subject> <dc:subject>Wellness</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8977720</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Luddiga bedömningsanvisningar - En studie om konstnärligt uttryck</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8977720</dc:identifier> <dc:creator>Karlsson, Christoffer</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">När jag under min utbildning varit ute på praktik och vikarierat har jag flera gånger stött på begreppet konstnärligt uttryck. Jag har alltid tyckt det var svårt att förstå exakt vad ett konstnärligt uttryck innebär. Därför föddes idén till denna studie om att prata med verksamma sånglärare inom gymnasieskolan och ta reda på mer om hur de jobbar med det konstnärliga uttrycket. Syftet med denna studie är att ta reda på hur fem sånglärare tolkar, bedömer och planerar för konstnärligt uttryck i sin undervisning. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer och fem sånglärare har medverkat. Innan intervjuerna genomförts har informanterna fått ett videoexempel med en elev som sjunger utskickat till sig och sedan ombetts göra en bedömning av hens konstnärliga uttryck. Varje intervju har sedan inletts med att diskutera videoexemplet för att sedan gå vidare till en intervjuguide. Avsnittet tidigare forskning inleds med en beskrivning av olika aktörers syn på konstnärligt uttryck. Därefter beskrivs validitet, reliabilitet och olika bedömningsformer. Slutligen kan en läsa om hur andra lärare tänkt vid bedömning av uttryck och tydlighetsdoktrinen. Resultatet visar att informanternas tolkningar av vad ett konstnärligt uttryck är liknar varandras. Sångteknik, interpretation och genrekunskap är de viktigaste faktorerna för det konstnärliga uttrycket enligt lärarna. Detta leder också till att de bedömer ungefär samma saker. När de fem lärarna ombads värdera och sätta ett betyg på en elev i ett videoexempel visade det sig dock att de hade olika uppfattningar. Tre lärare satte betyget E, en lärare satte betyget D och en lärare satte betyget C. Resultatet visar även att lärarna planerar och genomför sin undervisning på olika sätt. Alla involverade lärares mål med undervisningen var att eleverna skulle lära sig tolka musik och förmedla den tolkningen vidare.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">When I have done internships and worked as a substitute during my education I have come across the term artistic expression several times. I have always had a hard time understanding exactly what an artistic expression means. That is where I got the idea to talk with active singing teachers in upper secondary school to find out more about how they work with the artistic expression. The purpose with this study is to find out how five singing teachers interpret, assess and plan for artistic expression in their teaching. The method used is semistructured qualitative interviews and five singing teachers have participated. The informants have been sent a video with a student singing a song before every interview and were asked to assess their artistic expression. Every interview opened with a discussion about the video before it went on to other questions. The section former research begins with a description of different views view of artistic expression. Then there is a description about validity, reliability and different forms of assessment. Finally you can read about other teachers thoughts about assessing artistic expression and tydlighetsdoktrinen. The results show that the informants interpretations of what an artistic expression is are similar. Singing technique, interpretation and knowledge about different genres are the most important factors for an artistic expression according to the teachers. The results also show that they assess approximately the same things. When the five teachers were asked to evaluate and rate the student in the video it turned out that they had different opinions. Three teachers rated it at E-level, one rated it at D-level and one rated it a C-level. The results also show that the teachers plan and carry through their teaching in different ways. All of the involved teachers ́ goal with their teaching was that the students would learn to interpret music and mediate it to others.</dc:description> <dc:subject>Gymnasieskolan</dc:subject> <dc:subject>Konstnärligt uttryck</dc:subject> <dc:subject>Sångpedagog</dc:subject> <dc:subject>Sångundervisning</dc:subject> <dc:subject>Artistic expression</dc:subject> <dc:subject>Singing</dc:subject> <dc:subject>Singing teacher</dc:subject> <dc:subject>Upper secondary school</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Educational science</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8977763</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>“Titta där! Titta där! Står en riktig trollkonstnär” - En studie om att skriva musik till barn med fokus på ramar och begränsningar</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8977763</dc:identifier> <dc:creator>Rosander, Sara</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Att skriva musik är något som har varit närvarande under hela mitt liv. Jag skrev min första låt när jag var åtta år och efter det har musikskapande varit en stor del av mitt musicerande. Att jobba med barn i de lägre åldrarna har också varit ett arbete som lockat mig. Jag har dock känt att jag saknar kunskap om hur barn i den åldern tar till sig musik och funderat över om sättet vi musicerar med barn idag är det ultimata arbetssättet. Jag har därför i det här arbetet valt att sammanföra mina intressen för musikskapande och musicerande för och med små barn. Syftet med min studie var att se hur låtskrivarprocessen påverkades av att som låtskrivare ta hänsyn till tidigare forskning om barn och barns musikaliska utvecklingen i åldern fyra till sex år. En sökning av forskning som behandlar låtskrivande samt barnens musikaliska utveckling genomfördes. Den tidigare forskningen om barns musikaliska utveckling användes sedan som ramar och begränsningar för låtskrivandet som genomförts i studien. Studien genomfördes med en portföljmetod med mig själv som subjekt. I studien framgick det att arbeta med tydliga ramar och begränsningar påverkat skapandeprocessen positivt. Inspirationen, produktiviteten och kreativiteten har alla påverkats på ett positivt sätt. Arbetets slutsats visar hur att arbeta med ramar och begränsningar som metod kan påverka låtskrivarprocessen positivt och att det vore relevant att ha mer utbildning i låtskrivarprocesser på musikhögskolan både för oss själva som låtskrivare men också för vår pedagogiska gärning.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Writing music has always been an important part of my life. I wrote my first song when I was eight years old and since then, making music has been a huge part of me as a musician. Working with children has also been something that I have found interesting but I have always felt like I did not have sufficient knowledge to do so. I have also wondered if the current way to make music for young children is the best possible way or if there is a better way to go about it. The purpose of this study was to observe how the process of making music is affected by using studies of children&apos;s musical development ages four to six as a framework. A search of relevant literature concerning songwriting in general as well as children&apos;s musical development was performed. The literature I have found. Findings from the studies were then adopted as frames and restrictions for the songwriting process. Results suggest that the process of making music benefitted from the frames and restrictions. Inspiration, productivity and creativity were all impacted positively by working with this method. In conclusion, the process of making music was been improved. Based on these findings, it may be argued that it would be relevant to incorporate songwriting for children as a formal part of teacher training at The Malmö Academy of Music, both for us as songwriters but also for us as teachers.</dc:description> <dc:subject>Barnmusis</dc:subject> <dc:subject>Begränsningar</dc:subject> <dc:subject>Låtskrivarprocesser</dc:subject> <dc:subject>Musikalisk utveckling</dc:subject> <dc:subject>Ramar</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Children&apos;s music</dc:subject> <dc:subject>Frames</dc:subject> <dc:subject>Musical development</dc:subject> <dc:subject>Restrictions</dc:subject> <dc:subject>The process of making music</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8978300</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Lärarförväntningar i sångundervisningen – En intervjustudie om hur fem gymnasielärare ser på sina förväntningar på elever och sin individanpassning i den individuella sångundervisningen</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8978300</dc:identifier> <dc:creator>Sassersson, Julia</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Lärare möter under sin yrkeskarriär hundratals elever. Första intryck skapas snabbt och det gör även förväntningar på elever, även om de kan förändras. Tidigare forskning visar att lärares förväntningar påverkar elevers prestationer. Syftet med den här studien är att lyfta frågan om lärarförväntningar i svenska klassrum genom att undersöka fem sånglärares syn på sina egna förväntningar, faktorer som kan påverka formandet av förväntningar samt hur förväntningarna kan påverka individanpassningen av undervisningen. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer. Av resultatet av studien framgår att lärarna har förväntningar på sina elever även om synen på de egna förväntningarna skiljer sig åt. Lärarna har förväntningar på elevernas arbetsinsats, övning, kommunikation, utveckling, ansvarstagande förmåga samt vilja. Förväntningarna formas i början av undervisningen men kan förändras på grund av olika anledningar. Faktorer som kan påverka formandet av förväntningar är elevernas motivation, självförtroende, mod, arbetsvanor, förkunskaper, lärarens värderingar och erfarenheter, kombinerade med ett antal socialkognitiva processer. Vidare visar studien att lärarförväntningar kan påverka individanpassningen av undervisningen.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">During a professional career, teachers meet hundreds of students. First impressions are quickly created and so are expectations, although they may change. Previous research claims that teacher expectations do have an impact on student performance. The aim of this study is to highlight the question of teacher expectations in Swedish classrooms. This is done by examining five singing teachers’ views on their own expectations, variables that can lead to the formation of expectations and how expectations could affect the individualized teaching methods. The method used in this study is semi-structured interviews. The study shows that the teachers do have expectations on their students, although their views on their own expectations vary. The teachers have expectations on students’ work effort, practising, communication, development, responsibility and will. Expectations are formed in the beginning of the teaching but can change due to various reasons. Reasons that the teachers form expectations could be student motivation, self-confidence, courage, work habits, previous knowledge, teacher values and experience, combined with several social-cognitive processes. Furthermore, the study shows that teacher expectations may affect the individualized teaching methods.</dc:description> <dc:subject>förväntanseffekter</dc:subject> <dc:subject>individanpassning</dc:subject> <dc:subject>lärares förväntningar</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>sångundervisning</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>expectation effects</dc:subject> <dc:subject>individualized education</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>singing education</dc:subject> <dc:subject>teacher expectations</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8978372</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Babyrytmik: rörelseglädje och musikalisk gemenskap – en rytmikpedagogs och fyra föräldrars upplevelser av babyrytmik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8978372</dc:identifier> <dc:creator>Nordström, Elin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien var att undersöka upplevelser av babyrytmik och vad som kan uppnås genom babyrytmik i en verksamhet tillhörande Svenska Kyrkan i Malmö. Litteraturkapitlet beskriver begreppet rytmik och dess bakgrund, babyrytmik, barns upplevelse av musik och rytmik, samt barns utveckling kopplad till musik och rytmik. Studien innehåller också en intervju med kyrkans rytmikpedagog samt en fokusgruppsintervju med fyra föräldrar som medverkat på babyrytmik med sina 6–12 månader gamla barn. Resultatet visar att pedagogens mål är att via rytmiken skapa samspel och engagemang i gruppen. Föräldrarna har positiva upplevelser av babyrytmik. De har främst sökt sig till babyrytmik för de musikaliska inslagen, men det sociala mötet med andra visade sig vara en viktig del av upplevelsen. Före sin medverkan var föräldrarna inte särskilt medvetna om de sociala aspekterna. Studien visar också att babyrytmiken verkar ha god inverkan på relationen mellan barn och förälder samt på barnens lärande och utveckling både socialt, känslomässigt, motoriskt och musikaliskt. Under sin medverkan blev föräldrarna positivt överraskade över hur snabbt barnen lärde sig att känna igen sånger, rörelser och instrument. Däremot tycks föräldrarna inte ha varit medvetna om syftet med de olika inslagen och på vilket sätt de bidrar till barnens utveckling och lärande.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of the study was to examine experiences of Eurhythmics for Infants and what can be achieved through Eurhythmics for Infants in classes associated with the Church of Sweden in Malmö. The literature review describes the concept of eurhythmics and its background, Eurhythmics for Infants, children&apos;s experience of music and eurhythmics, and children&apos;s development linked to music and eurhythmics. The study also includes an interview with the church&apos;s eurhythmics educator as well as a focus group interview with four parents who participated in Eurhythmics for Infants with their babies aged 6–12 months. The results show that the educator’s aim is to create interaction and engagement within the group trough eurhythmics. The parents have positive experiences of Eurhythmics for Infants. They have mainly sought out Eurhythmics for Infants for the musical elements, but the social meeting with others proved to be an important part of the experience. Before their participation, the parents were not particularly aware of the social aspects. The study also shows that Eurhythmics for Infants seems to have a good impact on the relationship between children and parent as well as on children&apos;s learning and development socially, emotionally, motorically and musically. During their participation, the parents were pleasantly surprised at how quickly the children learned to recognize the songs, movements and instruments. However, the parents do not seem to have been aware of the purpose of the different elements and in what way they contribute to the children&apos;s development and learning.</dc:description> <dc:subject>babyrytmik</dc:subject> <dc:subject>gemenskap</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>rytmik</dc:subject> <dc:subject>rörelse</dc:subject> <dc:subject>samspel</dc:subject> <dc:subject>spädbarnssång. educational science</dc:subject> <dc:subject>eurhythmics for infants</dc:subject> <dc:subject>eurhythmics</dc:subject> <dc:subject>community</dc:subject> <dc:subject>interplay</dc:subject> <dc:subject>movement</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>singing with infants.</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8979912</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Varför väljer celloelever att sluta i kulturskolans verksamhet? - en kvalitativ intervjustudie med tre celloelever från kulturskolans celloverksamhet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8979912</dc:identifier> <dc:creator>Jullander, Jennie-Anne</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This study aims to, through qualitative interviews, highlight the voices of pupils who have dropped out of the culture school, to see what motivated them in the cello education at the culture school and what factors influenced them to stop taking lessons. The study was conducted through three individual interviews with two previous cello pupils and one current cello pupil, which for a period took a break from the cello lessons. The study makes reference to relevant literature about parents’ influence, motivation and the teacher&apos;s influence. The results of the study show that there are many possible factors why a cello pupil may drop off from the cultural school. A recurring theme in the result is that technical challenges are important for the motivation and that it’s important that there is a social community. Proposals for further research are to conduct quantitative research on what factors are affecting children and young people&apos;s leisure time activity interests. Statistics have been reported since the 1970s, but the most recent are now already outdated and need to be updated again.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Den här studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer lyfta några tidigare elevers röster för att se vad som motiverade dem i celloundervisningen på kulturskolan och vilka faktorer som påverkade dem att sluta ta lektioner. Studien genomfördes genom tre enskilda intervjuer med två före detta celloelever och en nuvarande celloelev, som under cirka ett år tog uppehåll från cellolektionerna. Litteraturgenomgången belyser områden som berör bland annat föräldrars påverkan, motivation och lärarens påverkan. Studiens resultat visar att det finns många möjliga faktorer till varför en celloelev slutar på kulturskolan. Ett tydligt tema som genomsyrar resultatet är att tekniska utmaningar är viktiga för motivationen, samt att det är viktigt att det finns en social gemenskap. Förslag till vidare forskning är att göra en kvantitativ studie över vilka faktorer som påverkar barn och ungdomars fritidsintressen. Statistik har förts sedan 70-talet, men den som finns nu är redan daterad och behöver därmed ännu en gång uppdateras.</dc:description> <dc:subject>Celloundervisning</dc:subject> <dc:subject>Motivation</dc:subject> <dc:subject>Kulturskola</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Cello education</dc:subject> <dc:subject>Culture school</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8980266</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>“Jag ska ju inte hålla på med musik” - Musikstudenter och begreppet självmedkänsla</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8980266</dc:identifier> <dc:creator>Andersson, Joel</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studien syftar till att undersöka hur musiklärarstudenter talar om sina upplevelser av självmedkänsla och hur deras upplevelse påverkar deras musicerande. Detta undersöks efter att begreppet självmedkänsla introducerats för informanterna (musiklärarstudenterna). Vidare undersöks i studien hur musiklärarstudenter talar kring begreppet i relation till sin kommande lärarroll. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärarstudenter. Studiens litteratur tar bland annat upp definitionen av självmedkänsla, dess hälsofrämjande effekter, självmedkänsla och musik samt självkritik. I resultatet framkommer att informanterna tror att självmedkänsla har en positiv effekt på dem som personer och att det är viktigt för deras musikaliska utveckling. Min slutsats är att självmedkänsla kan bidra till musikalisk utveckling genom att musiker lär sig att kontrollera och hantera sin självkritik på ett hållbart sätt. Studien visar även att respondenterna ser att självmedkänsla kan spela en viktig roll i musikundervisningen.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of the study is to examine how music-teacher students talk about their experience of self-compassion and how their experiences affect their playing. This is examined after the term is introduced to the informants (the music-teacher students). The study also examines how music-teacher students talk about the term in relation to their future profession as music teachers. The method used for this study is the semi-structured qualitative interview and four music-teacher students have been interviewed. The literature brings up, amongst other things, the definition of self-compassion, its health benefits, self-compassion and music and self- criticism. The informants recount that they believe that self-compassion has a positive effect on them as persons and that it’s beneficent for their development as musicians. My conclusion is that self-compassion may contribute to musical development, as musicians learn to control and deal with their self-criticism in a sustainable way. The study also shows that self- compassion could play a significant part in music teaching.</dc:description> <dc:subject>självmedkänsla</dc:subject> <dc:subject>medkänsla</dc:subject> <dc:subject>självkritik</dc:subject> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>musicerande</dc:subject> <dc:subject>musiklärarstudenter</dc:subject> <dc:subject>self-compassion</dc:subject> <dc:subject>compassion</dc:subject> <dc:subject>self-criticism</dc:subject> <dc:subject>music</dc:subject> <dc:subject>play music</dc:subject> <dc:subject>music-teacher students</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8980314</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Så att jag får utveckla mitt speleri och sådant&quot;- En studie om musikaliskt lärande i gymnasiesärskolan</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8980314</dc:identifier> <dc:creator>Vässmar, Sanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att belysa hur elever i gymnasiesärskolan ges möjligheter till musikaliskt lärande. Studien grundar sig i bristande erfarenheter kring att undervisa elever med olika funktionsnedsättningar samt en uppfattning om att undervisningen kan tendera att fokusera mer på omvårdnad. Frågeställningar som låg till grund för studien var följande: Hur upplever eleverna sin musikundervisning och sina möjligheter till musikaliskt lärande? På vilka sätt ges den enskilde eleven möjligheter till kunna utveckla sina musikaliska förmågor utifrån sina förutsättningar? Vilken balans finns i undervisningen mellan omvårdnad och musikaliskt fokus? Studien genomfördes med hjälp av två observationer av musiklektioner samt intervjuer med fyra elever från en gymnasiesärskola i Skåne. Studien visar att skolan hade goda resurser för att kunna skapa förutsättningar för elevernas musikaliska lärande och att undervisningen hade ett konstnärligt fokus. I intervjuerna framgick att eleverna hade olika uppfattningar om sina möjligheter till musikaliskt lärande. Resultatet diskuteras utifrån undervisningens utformning, tillgången till individuell undervisning och lärarens sätt att arbeta mot konstnärlig kvalitet. Slutsatsen ger oss indikationer på att det behövs mer forskning inom ämnet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The study aims to enlighten how students in special needs upper secondary school are given the opportunities to develop their musical skills. The background of the study was the aspects of that I had been given a few rare moments to gain experiences in teaching students with disabilities during my studies to become a music teacher. But also that education for students with disabilities may be characterized by focusing on caregiving. The questions that this study aimed to answer was: How does the students feel about their music education and their opportunities to develop their musical skills? How are the students given the opportunities to develop their musical skills based on their own qualifications? How is the balance between caregiving and artistic focus in the music education? The study was designed by two observations of music lessons and four interviews with students from a special needs upper secondary school in Skåne. The study shows that the school had valuable resources for the benefit of the student’s musical development and the music education had an artistic focus. In the interviews, the students expressed different experiences about their opportunities to develop their musical skills. The results were discussed in terms of the design of the teaching, the access to individual instrumental education and the way the teacher were aiming towards artistic quality. In conclusion, the study indicates that more research is needed in this subject.</dc:description> <dc:subject>Musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Gymnasiesärskolan</dc:subject> <dc:subject>Musikaliskt lärande</dc:subject> <dc:subject>Funktionsnedsättning</dc:subject> <dc:subject>Specialpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik Music education</dc:subject> <dc:subject>Special needs upper secondary school</dc:subject> <dc:subject>Musical skills</dc:subject> <dc:subject>Disabilities</dc:subject> <dc:subject>Special education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8972513</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Pitch Perfect? En kvalitativ studie i hur ett urval av barbershopdirigenter arbetar med intonation i barbershopkörer</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8972513</dc:identifier> <dc:creator>Feuer, Sofia Elin Imresdotter</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Som verksam barbershopdirigent och sångcoach har jag ett stort intresse för att bredda min kunskap om hur jag kan arbeta med intonation i grupp. Jag vill också ta reda på vilka tankar dirigenterna gör sig omkring hur de skapar förståelse bland körsångarna för det gemensamma arbetet. Denna studie undersöker några barbershopdirigenters syn på intonation, samt hur de arbetar med intonation i kör. Studien behandlar även hur intonation och övertonsförstärkning kan samverka. Det är en kvalitativ intervjustudie med tre dirigenter, verksamma nationellt och internationellt. Studiens resultat indikerar att det finns olika uppfattningar i barbershopkretsar om vilken intonationsmodell som bör användas. De tillfrågade dirigenterna tycker att örat är vårt främsta redskap för intonation och att teoretiskt kunnande aldrig kan ersätta detta. Däremot anser de att en viss förståelse för det teoretiska sambandet mellan intonation och övertonsförstärkning är av stor vikt för att utvecklas som barbershopkör. Alla informanter lägger i instuderingsarbetet stort fokus på samklangsövningar och lyssnande och försöker arbeta utbildande med ambitionen att körsångarna ska utveckla sitt öra och sin förmåga att själva korrigera sin intonation vid behov.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">As an active barbershop director and vocal coach I have a great interest in broadening my knowledge about working with groups and intonation and to find out how other directors reason around creating an understanding for the chorus work among the chorus members. This study examins a few barbershop directors&apos; views on intonation and how they work with intonation with their choruses. The study also examins how intonation and overtone reinforcement are connected. This is a qualitative interview study, where I interviewed three directors, active both in Sweden and internationally. The results of the study indicates that there are different views on which tuning systems one should use when working with barbershop. The three directors believe that our ears are our main instrument for intonation and that theoretical knowledge never can replace that. They however believe that a certain understanding of the theoretical connection between tuning and reinforcing overtones is vital for progressing as a barbershop ensemble. All three informants put a lot of focus on exercises in matching sound and listening and they try to work in an educational way with the ambition that the chorus members will improve their listening and their ability to adjust their own pitch when needed.</dc:description> <dc:subject>Intonation</dc:subject> <dc:subject>A Cappella</dc:subject> <dc:subject>Chorus</dc:subject> <dc:subject>Chorus Directing</dc:subject> <dc:subject>Barbershop</dc:subject> <dc:subject>Tuning</dc:subject> <dc:subject>Pitch</dc:subject> <dc:subject>Group Education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Körsång</dc:subject> <dc:subject>Körledning</dc:subject> <dc:subject>Gruppundervisning</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8973179</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Se men inte röra - Före detta gymnasieelevers upplevelser av fysisk kontakt och relationen med deras sångpedagoger</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8973179</dc:identifier> <dc:creator>Tjäder, Andrea</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie utforskar sånglektionens sociala klimat. Speciellt fokus läggs på den fysiska interaktionen mellan sångpedagog och elev. Bakgrunden till studien finns i spåren efter #metoo då bland annat ett par pedagoger från svenska musikhögskolor fick lämna sina tjänster efter anklagelser om sexuella trakasserier under lektionstid. Syftet är att studera hur sångpedagoger på svenska gymnasieskolor arbetar med den relationella aspekten av sin undervisning samt frågor rörande fysisk kontakt genom samtal med tidigare sångelever. Avsikten är även att undersöka den fysiska kontaktens brukbarhet inom sångundervisning. Data samlades genom kvalitativa forskningsintervjuer med före detta gymnasieelever och redovisas utifrån begreppen roller, makt, relationer, fysisk kontakt och genus. Dessa begrepp etableras redan i kapitlet Tidigare forskning och litteraturbakgrund och utgör även analysmetod för resultatet. Sammantaget visar resultatet att relationen eleverna hade med sina sångpedagoger påverkade både deras inlärning och hur den fysiska kontakten upplevdes. Studien avslutas med sammanfattande tankar om hur en pedagog kan arbeta med frågor gällande fysisk kontakt i sin undervisning.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This essay explores the social climate of the singing lesson. Particular attention is given to the physical interaction between singing teacher and student. The motive for this line of enquiry lies in the traces of the #metoo-movement when, amongst others, a couple of teachers were forced to leave their positions at Swedish music colleges due to accusations of sexual harassment during lessons. The aim of this study is to investigate how singing teachers at Swedish high schools work with the relational aspects of their teaching as well as questions regarding physical contact through conversations with former singing students. Additionally, the study seeks to examine the functionality of physical contact within the singing teaching profession. Data was collected through qualitative interviews with former singing students from Swedish secondary and high schools and the results are presented using the concepts roles, power, relationships, physical contact and gender. These concepts are previously introduced and established in the chapter named Previous research and literary background and also form the base of the result analysis. The main results of the research show that the relationship a singing teacher has with students has a direct impact on their learning and how they perceive the physical contact they have with their teachers. A summary of how as a teacher one can work with questions regarding physical contact and interaction in one’s teaching is included at the back of the study.</dc:description> <dc:subject>fysisk kontakt</dc:subject> <dc:subject>mästare – lärling</dc:subject> <dc:subject>relationellt ledarskap</dc:subject> <dc:subject>sångmetodik</dc:subject> <dc:subject>sångundervisning</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>master – apprentice</dc:subject> <dc:subject>physical contact</dc:subject> <dc:subject>relational leadership</dc:subject> <dc:subject>singing teaching</dc:subject> <dc:subject>vocal pedagogy</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8973340</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>&quot;Vem är jag utan musiken liksom?&quot; - En studie om hur gymnasieelever, med klassisk musik som inriktning eller fördjupning, resonerar gällande fortsatta musikstudier.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8973340</dc:identifier> <dc:creator>Lundberg, Sanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att öka kunskaperna om hur elever, som har valt att gå gymnasieprogram med klassisk musik som inriktning eller fördjupning, resonerar kring sina framtida yrkesval. Studien syftar även till att kartlägga de uppfattningar om musicerande och yrkesval som eleverna ger uttryck för under gymnasietiden samt undersöka vilka faktorer som har bidragit till deras fortsatta musicerande. Studien har både kvantitativ och kvalitativ inriktning, genom en enkätstudie och uppföljande fokusgruppsintervjuer. Litteraturgenomgången belyser områden som berör bakgrund och utbildningskapital, identitetsutveckling, motiv till utbildningsval och yrkesmässig status. Resultatet visar att 78% av eleverna vill fortsätta studera musik och en övervägande del var positivt inställda till att söka till en musikerutbildning. Inställningen till att söka en musiklärarutbildning var övervägande negativ. Elevernas föreställningar om de två yrkena och dess utbildningsformer såsom status, egenskaper, arbetsmöjligheter och för- och nackdelar beskrivs i resultatet och samspelar med de faktorer eleverna menar påverkar i val av utbildning. Dessa faktorer är en kombination av familjebakgrund, umgängeskrets, instrumentallärare och omgivning enligt eleverna. I diskussionen görs en jämförelse med tidigare forskning och studiens resultat, vilket bl.a. tar upp skolkulturen, kamratgruppen och ungdomars identitetsutveckling kopplat till eftergymnasiala studier.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study aims to deepen the knowledge of how students reflect on their future career choices. The students all attend a high school program with special focus on classical music on an intermediate or advanced level. The purpose of this study is also to map the opinions of the students concerning musicianship and career choices, as well as determine which factors have contributed to them continuing their music making. The study has both a qualitative and quantitative focus, through a questionnaire study and follow-up focus group interviews. The study contains relevant literature about background and education capital, identity development, motives for choice of education and working status. The results of the questionnaire show that 78% of the students wish to continue studying music, and a predominantly large group has a positive attitude towards applying to a music performance program. However, in comparison the attitude towards applying to a music teaching program was overall negative. The students’ perceptions of the two professions and its different forms of education, such as status, characteristics, work opportunities and pros and cons are described in the results and interact with the factors of what the students believe influence their choice of education. According to the students these factors are a combination of family background, social circle, instrumental teacher and cultural environment. A comparison is then made with the literature and the results of the study. This discusses the school culture, social groups and the identity development of teenagers and how this interacts with their choice of future education after high school.</dc:description> <dc:subject>identitetsutveckling</dc:subject> <dc:subject>gymnasieelever</dc:subject> <dc:subject>musikutbildning</dc:subject> <dc:subject>spetsutbildning</dc:subject> <dc:subject>utbildningsval</dc:subject> <dc:subject>yrkesval</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>career choices</dc:subject> <dc:subject>educational choices</dc:subject> <dc:subject>high school students</dc:subject> <dc:subject>identity development</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>specialist music program</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8991471</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Kreativitet og musikalitet. For den aspirerende musiker</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8991471</dc:identifier> <dc:creator>Lassen, Morten Alkjær</dc:creator> <dc:description xml:lang="dan">Kreativitet er for de fleste et begreb, der forbindes med excentriske og spirituelle personligheder. Musikalitet er for de fleste et begreb, der skaber associationer til medfødt talent. Dog er begge begreber en gennemgående del af den professionelle musikers hverv. Opgavens hovedspørgsmål er hvad er kreativitet og musikalitet for en musiker? Denne opgave har til hensigt at konkretisere disse begreber, baseret på værker af Peter Bastian og Christian Stadil og Lene Tanggaard, for at gøre dem til motiverende værktøjer for den kommende professionelle musiker. Slutteligt konkluderes at musikeren skaber musik.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Creativity seems to be a concept exclusively for spiritual and eccentric people. Musicality ismostly associated with the idea of talent given from birth. However, these concepts areinevitable for the professional musician. The main objective of this thesis is to answer what iscreativity and musicality for a musician. This thesis concerns a clarification of these conceptsand tries to mold them into motivational tools for the upcoming professional musician,drawing from literary works of Peter Bastian and Christian Stadil and Lene Tanggaard. Thisthesis concludes that a musician creates music</dc:description> <dc:subject>Musik</dc:subject> <dc:subject>musikalitet</dc:subject> <dc:subject>kreativitet</dc:subject> <dc:subject>kreativ proces</dc:subject> <dc:subject>mesterskab.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>dan</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8989547</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Nya speltekniker för flöjt: En teknisk och konstnärlig beskrivning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8989547</dc:identifier> <dc:creator>Öhman, Ylva</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This study is investigating what extended techniques for flute are and how they are being used. By analysing manuals of five different pieces written after 1950, an overview is presented of how different composers are using extended techniques for flute and what they think is important to explain for the performer. The study explains what extended techniques for flute are and how they are notated.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Detta examensarbete undersöker vad nya speltekniker för flöjt är och hur och varför de används. Genom att analysera manualer till fem olika stycken skrivna efter 1950 fås en överblick över hur olika kompositörer använder sig av nya speltekniker för flöjt och vad de anser vara viktigt att förklara för flöjtisten. Arbetet går igenom de olika nya speltekniker som finns för flöjt och hur de noteras.</dc:description> <dc:subject>Nya speltekniker för flöjt</dc:subject> <dc:subject>Klassisk musik efter 1950</dc:subject> <dc:subject>Flöjt</dc:subject> <dc:subject>Extended techniques for flute</dc:subject> <dc:subject>Classical music after 1950</dc:subject> <dc:subject>Flute</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2022</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8989593</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Genrebredd i flöjtundervisning – en kvalitativ intervjustudie kring flöjtpedagogers undervisning på musik- och kulturskola</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8989593</dc:identifier> <dc:creator>Lideberg, Hila</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">När jag hade flöjtlektioner på kulturskola värderades inte musiken efter genrer. Min upplevelse var att flera olika genrer förekom lika ofta på lektionerna. När jag senare sökte in till musikhögskolan och var tvungen att välja genre rubbades denna bild och jag frågade mig vad min roll som flöjtpedagog kommer vara. Ska jag nischa mig inom en genre, eller ska jag kunna lära ut lite av varje? Syftet med studien är att få en bild av vad flöjtpedagoger har för uppfattning kring genrebredd i sin undervisning på musik- och kulturskola. Studiens forskningsfrågor är: • Vad har tre flöjtpedagoger i södra Sverige för uppfattning kring genrebredd i sin undervisning på musik- och kulturskola? • Vilka faktorer ligger till grund för val av genre(r) vid flöjtlektioner på musik- och kulturskola? Datainsamlingen har skett via kvalitativa intervjuer; tre flöjtpedagoger i södra Sverige har intervjuats. I litteraturgenomgången finns en beskrivning av olika genrer och dess kännetecken, samt en historisk överblick av musik- och kulturskolan som verksamhet och hur den fungerar idag. Resultatet visar att samtliga intervjuade flöjtpedagoger ser ett ansvar i att visa på genrebredd i sin flöjtundervisning. De ser även orkestern som en hjälp till att presentera ny musik för eleverna. Istället för att välja repertoar utifrån genre väljer ofta pedagogerna musik som är flöjtistisk och lättillgänglig för eleverna. Även elevens eller pedagogens musikaliska intressen spelar in vid val av repertoar. Hur mycket dessa intressen påverkar undervisningen är olika hos informanterna.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">When I had flute lessons at the community school of music and art, music was not valued according to genres. My experience was that several different genres were equally common in the lessons. When I later applied to Malmö Academy of Music, and had to choose a genre, this idea was disrupted and I asked myself what my role as a flute teacher would be. Should I specialize myself within a genre, or should I be able to teach a little of each? The purpose of the study is to get a picture of flute educators ́ understanding of diverse genres in their teaching in the community school of music and art. The research questions are: • How to three flute educators in southern Sweden understand diversity of genres in their teaching at the community school of music and art? • What factors form the basis of the choice of genre(s) for flute lessons at the community school of music and art? The data collection has been done through qualitative interviews: three flute educators in southern Sweden have been interviewed. In the literature review, there is a description of different genres and its characteristics, as well as a historical overview of the Swedish community school of music and art as an activity and how it functions today. The result shows that all interviewed flute educators see a responsibility in presenting diverse genres in their flute teaching. They also see the orchestra as an opportunity to presenting new music to the students. Instead of choosing a repertoire based on genre, the teachers often choose music that is idiomatic to the flute and that is easily accessible to the students. Even the pupil&apos;s or the educator&apos;s musical taste plays a role in the selection of the repertoire. To what degree their musical tastes influence the selection of repertoire is different among the informants.</dc:description> <dc:subject>Genrebredd</dc:subject> <dc:subject>Flöjt</dc:subject> <dc:subject>Musik- och kulturskola</dc:subject> <dc:subject>Musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Diverse genres</dc:subject> <dc:subject>Flute</dc:subject> <dc:subject>The community school of music and art</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8988279</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>At Cycles&apos; End Kollaborativt musikskapande och kreativa processer i ett progressivt doom-metal band</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8988279</dc:identifier> <dc:creator>Rubin, Simon</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka hur kollaborativt musikskapande fungerar i det progressiva doom-metal bandet At Cycles&apos; End, och därmed också fördjupa kunskapen om hur den kreativa processen mellan bandets medlemmar går till, hur idéer bedöms och värderas, hur kommunikationen fungerar, samt på vilka sätt videodokumentation kan användas både i skapande- och repetitionssituationen och i vetenskaplig reflektion. Studien har en kvalitativ inriktning, genom aktionsforskning och deltagande observation genomförd med videodokumentation under fem repetitionstillfällen. Skapandeprocessen ses ur ljuset av teorier som rör kollaboration, hur idéer skapas, teorier om videodokumentation, och vilka sociala faktorer som kan påverka kollaborationen. Resultatet visar att videodokumentationen kommer till nytta på flera plan, dels som en idébank och dels som ett verktyg till att förbättra kvaliteten på repetitionsprocessen. Det visade sig också finnas kompletterande skillnader mellan deltagarna i studien som deltagarna inte var medvetna om före studiens genomförande. Resultatet tyder på att hur och när medlemmarna i bandet bedömer och värderar musikaliska idéer spelar en stor roll för produktiviteten och den upplevda kvalitén på de musikaliska idéerna.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of the study is to investigate how collaborative music creation works in the progressive doom-metal band At Cycles&apos; End, and thereby to deepen the knowledge of how the creative process works between the group-members, how ideas are judged and valued, how the communication works and what benefits the video documentation of the rehearsals gives to the creators and this scholarly reflection. The study has a qualitative focus, through action research and participatory observation, conducted with video documentation during five rehearsal sessions. The literature highlights areas that concern collaboration, how ideas are created, how ideas and progress during the rehearsals are saved and developed, and which social factors affect the collaboration. The results show that the video documentation is useful on several levels, partly as an idea bank and partly as a tool to improve the creative process. The study also shows existing, complementary differences between the participants in the study, differences of which the participants were not aware before the study was performed. How and when the members of the band evaluate and value musical ideas play a major role in the productivity and the experienced quality of the musical ideas.</dc:description> <dc:subject>Kollaboration</dc:subject> <dc:subject>Kreativitet</dc:subject> <dc:subject>Musikalisk kommunikation</dc:subject> <dc:subject>Repetitionsprocess</dc:subject> <dc:subject>Videodokumentation</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Collaboratio</dc:subject> <dc:subject>Creativity</dc:subject> <dc:subject>Musical Communication</dc:subject> <dc:subject>Repetition Process</dc:subject> <dc:subject>Video Documentation</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8988498</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Trygga rum och digitalt musikskapande. Fyra kvinnors upplevelser av att vara i ett kvinno- och transseparatistiskt rum och arbeta med musikproduktion</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8988498</dc:identifier> <dc:creator>Westergren, Matilda</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studien syftar till att undersöka fyra kvinnors upplevelser av att vara i ett kvinno- och transseparatistiskt sammanhang och att där studera och arbeta med digitalt musikskapande. För de fyra informanterna har det separatistiska sammanhanget upplevts som ett tryggt rum. Genom intervjuer får vi reda på informanternas olika upplevelser och erfarenheter och alla fyra upplever att de har blivit stärkta som personer och i sitt musikskapande av att ha varit i ett kvinno- och transseparatistiskt tryggt rum. Det yttre trygga rummet har också skapat ett inre tryggt rum för informanterna, som bidragit till att de känner sig bättre rustade att verka i en mansdominerad musikbransch. De trygga rummen har också bidragit till att informanterna känt större gemenskap med andra kvinnor och transpersoner som är musikskapare som de kan få stöd och feedback av. I studien framkommer att förebilder är viktigt för att få en mer jämlik musikbransch och att könsuppdelad undervisning inte fungerar på samma sätt som könsseparatism och att det snarare kan förstärka olikheter mellan kön om det kommer uppifrån, från till exempel lärare eller skola och det inte sker på ett sätt som är initierat av de elever som är berörda. Könssegregering i skolan och könsseparatism bör ses som olika begrepp då de historiskt har olika betydelse. Som musiklärare kan vi lära oss att använda en normkritisk pedagogik med ett prestigelöst förhållningssätt till våra elever. Detta kan skapa trygga rum även utanför könsseparatistiska sammanhang.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">This study examines the experiences of four women being a part of a separatist space for women and transgender people creating music digitally and working with music production. For the four informants, the separatist context has been perceived as a safe space. Through interviews we find out about the informants&apos; different experiences. All four feel that they have been strengthened by having been in a gender separate safe space. The outer safe space has also created an inner safe space for the informants, that has helped them feel better equipped to work in a male-dominated music industry. The safe space has also contributed to the informants feeling a greater fellowship and connection with other women and transgender people who are music producers and from whom they can receive support and feedback. In the study we learn that role models are important for getting a more equal music industry and that gender segregation in school does not work in the same way as gender separatism. It could rather reinforce differences between the sexes if it comes from the top, from for example a teacher and not initiated by the pupils concerned. Gender segregation in school and gender separatism should be seen as different concepts since they historically have different meanings. As music teachers, we can learn to use a norm-critical pedagogy with a prestigeless approach to our students. This way we might be able to create safe spaces even outside of gender separate contexts.</dc:description> <dc:subject>Digitalt musikskapande</dc:subject> <dc:subject>musikproduktion</dc:subject> <dc:subject>kvinno- och transseparatistiska rum</dc:subject> <dc:subject>trygga rum</dc:subject> <dc:subject>könsuppdelad undervisning</dc:subject> <dc:subject>normkritisk pedagogik</dc:subject> <dc:subject>inkludering</dc:subject> <dc:subject>trygghet Music production</dc:subject> <dc:subject>gender separate spaces</dc:subject> <dc:subject>safe spaces</dc:subject> <dc:subject>safety</dc:subject> <dc:subject>norm-critical pedagogy</dc:subject> <dc:subject>gender segregation. Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8986901</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Produktiv övning - En undersökning i hur effektivt två olika instuderingsmetoder kan tillämpas på musik med olika karaktär.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8986901</dc:identifier> <dc:creator>Eriksson, Anton</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I denna uppsats har jag undersökt och tillämpat två olika instuderingsmetoder och tagit reda på hur effektiva de är vid instudering av olika typer av musikstycken. Jag har även reflekterat över möjliga utvecklingsområden för de båda metoderna. Med den ena metoden utgår jag mer från musiken och dess karaktär och den andra mer utifrån ett tekniskt perspektiv. Jag har övat in fyra olika stycken, tillämpat de två olika instuderingsmetoderna och sedan jämfört resultaten med hjälp av min egen upplevelse av metoderna, mina anteckningar och videoinspelningar av mina övningspass. Det visade sig att olika typer av stycken kräver olika metoder och att det måste finnas rum för anpassning inom varje metod beroende på stycket. Jag fann också att båda metoderna kunde utvecklas med hjälp av olika perspektiv från tidigare forskning.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">In this essay I have analysed and applied two different methods of practice and found out how effective they are when studying different kinds of musical pieces. I have also reflected on how to improve the two methods. One of the methods centres around the music and it’s character and the other one around a more technical point of view. I have studied four different pieces and applied the two different practice methods to them. I have then compared the results with my own experience from the methods, my notes and video recordings of myself practicing. I found that different kinds of musical pieces demand different kinds of methods and that each method requires adaptation depending on the piece. I also found that both methods could be improved with help from earlier research and its different perspectives.</dc:description> <dc:subject>musik</dc:subject> <dc:subject>instuderingsmetoder</dc:subject> <dc:subject>effektivitet</dc:subject> <dc:subject>övning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8987816</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Vägen till examenskonserten – En studie om musikstudenters lärande i arbetet inför en examenskonsert samt examenskonsertens roll i en musikhögskoleutbildning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8987816</dc:identifier> <dc:creator>Aspenström, Jakob</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med den här studien är att undersöka vad en musikstudent lär sig i arbetet inför en examenskonsert samt examenskonsertens syfte i en musikhögskoleutbildning. Studien består av två delstudier där delstudie A behandlar en individuell förberedelseprocess inför en examenskonsert inom komposition och arrangering och där delstudie B undersöker tankarna hos tidigare kompositionsstudenter samt hos examinatorer av examenskonserter på musikhögskolan i Malmö. I tidigare forskning behandlas relevanta begrepp som projektbaserat lärande, produkt, process, identitet, självständighet, motivation och musikaliskt lärande. Delstudie A består av en aktionsforskning kring forskarens förberedelser inför sin examenskonsert. Metod för insamling av data utgör en forskningsdagbok. Delstudie B utgår från en intervjustudie där informanterna består av två tidigare kompositionselever samt två examinatorer av examenskonserter vid musikhögskolan i Malmö. Arbetet avslutas med en gemensam diskussion där studiernas resultat ställs mot varandra och mot tidigare forskning för att besvara studiens två övergripande forskningsfrågor. Studien redogör för olika exempel på lärdomar som kan utvinnas i arbetet inför en examenskonsert samt tankar om examenskonsertens syfte i en musikhögskoleutbildning.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate what a music student learns in the work prior to a degree concert and the purpose of the degree concert in higher music education. The study consists of two sub-studies, sub-study A treats an individual process of preparation prior to a degree concert in composition and arranging and sub-study B examines the thoughts of former composition students as well as the thoughts of two examiners of degree concerts at Malmö academy of music. In the literature review, relevant concepts are presented such as project-based learning, product, process, identity, independence, motivation and musical learning. Sub-study A consists of an action research on the researcher&apos;s preparation for his degree concert. A research diary will be the source for collecting data. Sub-study B is based on an interview study where the informants consist of two previous composition students and two examiners of degree concerts at Malmö academy of music. The thesis concludes with a joint discussion where the results of the studies and previous research literature are juxtaposed to answer the study&apos;s two overall questions of research. The study presents various examples of lessons learned in the work prior to a degree concert and thoughts about the degree concert&apos;s purpose in higher music education.</dc:description> <dc:subject>Examenskonsert</dc:subject> <dc:subject>Identitet</dc:subject> <dc:subject>Lärande</dc:subject> <dc:subject>Motivation</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Process</dc:subject> <dc:subject>Projekt</dc:subject> <dc:subject>Självständighet</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Degree concert</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Identity</dc:subject> <dc:subject>Independence</dc:subject> <dc:subject>Learning</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Project</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8987948</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Schuberts arpeggionesonat: En studie om transkriptioner och vad det innebär</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8987948</dc:identifier> <dc:creator>Lundbäck, Thea</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Vad innebär det att spela en transkription? Är transkriptionen relevant? Vilka är skillnaderna och likheterna mellan olika transkriptioner? I syfte att fördjupa mig i transkriptioner inom klassisk musik, valde jag att utgå från Schuberts arpeggionesonat. Ett stycke som transkriberats många gånger för många olika instrument och som, från början, är skrivet för ett instrument som hade en kort tid av popularitet på 1820-talet; arpeggionen. Att instrumentet sedan länge varit bortglömt kan vara en av anledningarna till att stycket transkriberats flitigt. För att fördjupa mig i ämnet har jag studerat instrumenten, lyssnat på inspelningar och tittat tillbaka i musikhistorien och försökt lista ut varför just den här sonaten transkriberats flitigt och vilka problem och möjligheter som kan uppstå vid en transkription. Min slutsats är att transkriptioner öppnar upp för större frihet hos musiker och möjligheter att utveckla sin egen tolkning av ett verk. Transkriptioner sätter inga gränser för vad som är möjligt eller inte i musicerandet.</dc:description> <dc:subject>Franz Schubert</dc:subject> <dc:subject>Flöjt</dc:subject> <dc:subject>Arpeggione</dc:subject> <dc:subject>Transkription</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2022</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8986140</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Pop- och jazzkör på riktigt - En kvalitativ studie om tre körledares repetitionsarbete och tillvägagångssätt</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8986140</dc:identifier> <dc:creator>Rückert Becker, Johannes</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen kring arbetet med körer inom genrerna pop och jazz samt redogöra för vilka arbetsområden några framstående körledare delar upp arbetet inom. Bakgrunden till studien är författarens egna upplevelser av körsång på universitetsnivå och den upplevda bristen på kunskap kring hur ett lämpligt repetitionsarbete arrangeras inom dessa genrer. Studien har gjorts genom observationer av repetitioner samt kvalitativa intervjuer med körledare. Resultatet visar att de intervjuade körledarna har funnit metoder och tillvägagångssätt för att skapa musik inom pop- och jazzgenrerna och att deras arbete kan kategoriseras i klangfärg och tonproduktion, harmonik och intonation samt rytmik. Utöver detta behandlar studien även tankar kring ledarskap, dirigering och förberedelser inför ett framträdande som även har visat sig vara viktiga aspekter av körledarnas arbete.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study aims to deepen the knowledge about the work regarding choirs within the pop and jazz genres as well highlighting which areas a few distinguished choir conductors divide their work into. The background to the study is the author&apos;s own experiences of choral singing at university level and the perceived lack of knowledge regarding a proper way of arranging rehearsals within these genres. The study has been conducted through observations during rehearsals as well as qualitative interviews with choir conductors. The result shows that the interviewed conductors have found methods and strategies for creating music within the pop and jazz genres and that their work can be categorized into timbre and tonal production, harmony and intonation and rhythm. In addition, the study also covers thoughts on leadership, conducting and preparatory work before appearances which has also proven to be important aspects of the conductor’s work.</dc:description> <dc:subject>A cappella</dc:subject> <dc:subject>jazz</dc:subject> <dc:subject>körledning</dc:subject> <dc:subject>körsång</dc:subject> <dc:subject>populärmusik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>choir conducting</dc:subject> <dc:subject>choral singing</dc:subject> <dc:subject>contemporary music</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8986732</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Bemästra ett klaverutdrag: Konsten att vara operarepetitör</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8986732</dc:identifier> <dc:creator>Pham, Albert</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Operahus runt om i Sverige är i brist på kompetenta repetitörer. Utförandet av ett klaverutdrag kräver utökad kunskap än bara tekniska färdigheter. Därför undersöker jag i denna uppsats inlärningsprocessen till en djupare förståelse till pianoreduktionen av en opera. Min metod har varit att studera bakgrund och kontext till operans framkomst, analysera librettot, textens roll i musiken och det tekniska utförandet av klaverutdraget. Jag har valt att arbeta med fem stycken från olika operor. Därefter analyserar jag metoderna. Utvärderingen av analysen ger mig möjlighet att applicera kunskapen till framtida klaverutdrag. På så sätt kan jag bidra till operavärlden med en konkurrenskraftig nivå.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Operas in Sweden are in short supply of competent répétiteurs. The execution of a vocal score requires additional knowledge than just technical skills. For that reason, I decided to investigate in the process of acquiring a deeper understanding to the piano reduction of an opera. The method I have been using are: studying background and context in the creation of an opera, analyse the libretto, the significance of the text and the technical performance of the vocal score. I am going to study five excerpts from five different operas and analyse the applied methods. Evaluation of the analysis gives me the possibility to adapt the knowledge to other vocal scores in the future. That way, I can contribute to the world of opera with a competitive level.</dc:description> <dc:subject>Opera</dc:subject> <dc:subject>Repetitör</dc:subject> <dc:subject>Klaverutdrag</dc:subject> <dc:subject>Partitur</dc:subject> <dc:subject>Libretto</dc:subject> <dc:subject>Teknik</dc:subject> <dc:subject>Instudering</dc:subject> <dc:subject>Répétiteurs</dc:subject> <dc:subject>Full score</dc:subject> <dc:subject>Technique</dc:subject> <dc:subject>Learning process</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2022</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:8990384</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Symfonikursen Live - Hur kan en ung publik förberedas inför en klassisk konsert?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8990384</dc:identifier> <dc:creator>Elofsson, Per</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka hur eleverna som medverkar i Symfonikursen Live, en konsertförberedelsekurs utformad och utförd av Malmö Live Konserthus, påverkas av kursen och om kursen når upp till sina mål. Ytterligare vill studien undersöka hur man kan gå tillväga för att förbereda en ung publik för en symfonisk konsert. För att svara på studiens forskningsfrågor genomfördes i samband med kursens tre olika tillfällen gruppintervjuer med två klasser som medverkade i kursen. Den första gruppintervjun genomfördes direkt efter kursens första tillfälle med båda klasserna samtidigt på plats på elevernas skola. Den andra intervjun gjordes i samband med kursens andra tillfälle under elevernas studiebesök på Malmö Live. De sista intervjuerna genomfördes i vardera klassens klassrum dagen efter den konserten som utgjorde kursens tredje och sista tillfälle. Det så genomfördes även en kvalitativ intervju med den pedagog som utformade och genomförde kursen. Resultatet av studien visar att eleverna upplevde kursen positivt, och att de genom kursen blev nyfikna på det de gjorde, såg och mötte i kursen. Studien pekar även på att kursen har ytterligare utvecklingspotential i bland annat utökad reflektion, ökad interaktivitet under kursens konsert, och i samarbetet med andra musikpedagogiska instanser.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate how students who participate in Symfonikursen Live, a concert preparation course designed and executed by Malmö Live Concert Hall, are influenced by the course and whether the course attains its stated goals. The study will also explore how to prepare young audiences for symphonic concerts. To answers the study’s research questions group interviews were conducted in conjunction with the course’s three different stages with two of the classes that participated in the course. The first group interview was carried out immediately after the first stage of the course, with both classes simultaneously at the pupils’ school. The second interview took place during the second stage of the course, at the pupils&apos; visits to Malmö Live. The third set of interviews were held in each classroom the day after the concert that constituted the third and final stage of the course. A final qualitative interview was also conducted with the educator who designed and led the course. The results of the course suggest that the students had positive experiences during the course, and that throughout the course they became curious about what they did and saw. The study also indicates that the course has additional development potential in, among other things, increased reflection for the students, increased interactivity during the course&apos;s concert, and in the collaboration with other music educational institutions.</dc:description> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>barnkonsert</dc:subject> <dc:subject>konsertförberedelse</dc:subject> <dc:subject>ung publik</dc:subject> <dc:subject>klassisk musik. Educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>children&apos;s concert</dc:subject> <dc:subject>concert preparation</dc:subject> <dc:subject>young audience</dc:subject> <dc:subject>classical music.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9011057</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Perfektion – i musikens tjänst? En djupdykning i perfektion som idé i den klassiska musikvärlden</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9011057</dc:identifier> <dc:creator>Sersam, Valdemar</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I detta arbete undersöker jag musikers inställning till och forskning kring perfektionism inom klassisk musik, samt min egen och andras relation till perfektion. Jag belyser problematiken med perfektion i ett konstnärligt yrke och hur jag kan skapa förståelse för hur jag förhåller mig till perfektion. I arbetet jämförs och utforskas inspelningar, intervjuer och forskning med koppling till begreppet perfektion. Arbetet utgår från mig som fagottist och jag diskuterar både mina egna och andras ljudupptagningar av fagottrepertoar. Inspelningarna används för att granska perfektion utifrån både mitt eget och andras perspektiv.</dc:description> <dc:subject>Perfektion</dc:subject> <dc:subject>Perfektionism</dc:subject> <dc:subject>Fagott</dc:subject> <dc:subject>Ideal</dc:subject> <dc:subject>Inspelningar</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2022</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9012440</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Körsång inom elevhälsan? En studie om hur körsång kan användas för att motverka psykisk ohälsa bland ungdomar - genom elevhälsan</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9012440</dc:identifier> <dc:creator>Kågström, Mina</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie är att undersöka om körsång kan användas som ett verktyg för att motverka psykisk ohälsa bland ungdomar genom elevhälsan. Vidare undersöktes även huruvida körpedagoger ser fördelar med att beakta körsångens hälsoeffekter i sin egen undervisning, och hur möjligheten för att använda körsång inom elevhälsan i dagens gymnasieskola ser ut. För att genomföra studien gjordes tre kvalitativa intervjuer med två körpedagoger och en kurator. Två av informanterna arbetar på en gymnasieskola och en informant arbetar med musik och hälsa. Resultatet av studien är att de tre informanterna pratar om hur elevhälsan skulle kunna använda sig av körsång. Informanterna talar om några faktorer som kan skapa psykisk ohälsa hos elever så som betyg och bedömning, prestationsångest och jämförelse mellan eleverna. Vidare diskuterade informanterna hur körsångens hälsoeffekter kan gynna elever och körpedagoger. Avslutningsvis diskuterar de möjligheten för att kunna arbeta med körsång inom elevhälsan på gymnasieskolor. Av resultatet dras slutsatsen att körsång kan användas som verktyg inom elevhälsan, men att det finns svårigheter att få ihop det organisatoriskt. Körpedagoger kan gynnas av att beakta körsångens hälsoeffekter, men får även med sig hälsoeffekter automatiskt i sitt praktiska arbete. Informanterna ser positiva effekter i att använda körsång som en frivillig aktivitet efter skolan eller att elevhälsan kan rekommendera elever med psykisk ohälsa att sjunga i kör.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate if choir singing can be used as a tool to prohibit mental illness or bad mental health amongst youths through student health services. The study also investigates if choir teachers can see benefits of teaching choir with choir singings health effects in mind, and what the possibility is to use choir singing as a tool in today’s high schools (Swedish gymnasium). In order to complete the study, there was three interviews made according to qualitative method. The informants were two choir teachers and a school counselor. Two of the informants works at a Swedish gymnasium and the third informant works with music and health. The result of the study is that all three informants discuss how student health services would be able to use choir singing as a tool. The informants talk about different factors that can increase bad mental health amongst students such as grades and assessments, performance anxiety and student’s comparing themselves with each other. Furthermore the informants discuss how choir singings health benefits can support students and choir teachers. Finally, they discuss what the possibility is to work with choir singing through the student health services. The study’s conclusion from the results is that choir singing can be used as a tool through the student health service, but there are issues with how it would apply with the school’s organization. Choir teachers can be benefited by thinking about choir singings health effects, but they can also receive and give the health effects simply by teaching. The informants see positive effects in using choir singing as a after school activity or that the student health service can recommend people with bad mental health to sing in choir.</dc:description> <dc:subject>kör</dc:subject> <dc:subject>körsång</dc:subject> <dc:subject>hälsa</dc:subject> <dc:subject>elevhälsa</dc:subject> <dc:subject>psykisk ohälsa</dc:subject> <dc:subject>gymnasieskolan</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik choir</dc:subject> <dc:subject>choir singing</dc:subject> <dc:subject>health</dc:subject> <dc:subject>student health services</dc:subject> <dc:subject>bad mental health</dc:subject> <dc:subject>singing</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9012927</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Komposition av yogamusik En studie i kreativa processer, personligt uttryck och musikaliska begränsningar</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9012927</dc:identifier> <dc:creator>Renklint, Johannes</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att utifrån portföljmetoden och tidigare forskning undersöka begreppen kreativitet och personligt uttryck i en kompositorisk process. I resultatet framgår det att jag utifrån mina egna erfarenheter av att komponera musik för ett specifikt ändamål, ett yogapass, upplever att den kreativa skapandeprocessen främjas av musikaliska begränsningarna medan mitt personliga musikaliska uttryck hämmas av begränsningarna. I diskussionskapitlet jämförs mina egna upplevelser, som är tagna ur dagboken jag skrivit under min kompositionsprocess, med tidigare forskning som rör kreativa processer och musikaliskt uttryck. Begreppet personligt uttryck som finns i flera av musikämnets kunskapskrav i gymnasieskolan problematiseras och ifrågasätts utifrån frågeställningen hur reliabelt de är som grund för bedömning. Kunskapskrav jämförs med musikaliska begränsningar och diskuteras utifrån hur väl personligt uttryck fungerar som ett krav på kunskap.</dc:description> <dc:subject>Yogamusik</dc:subject> <dc:subject>komposition</dc:subject> <dc:subject>kreativitet</dc:subject> <dc:subject>uttryck</dc:subject> <dc:subject>begränsningar</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Yoga music</dc:subject> <dc:subject>composing</dc:subject> <dc:subject>creativity</dc:subject> <dc:subject>expression</dc:subject> <dc:subject>limitations</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9013067</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Hittepå - Samspelet mellan förutbestämdhet och intuition vid skapandet av ett album</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9013067</dc:identifier> <dc:creator>Sandquist, Robin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Denna studie har syftet att få ökad kunskap om min personliga skapandeprocess bakom ett musikaliskt album. Hur ser förhållandet ut mellan mig som musicerande kompositör och mina medmusiker? Hur balanseras mina intentioner med deras kreativitet? Hur kan detta samspel formuleras och karaktäriseras? Hur ser det kompositoriska samspelet ut mellan förutbestämda musikaliska strukturer och mera intuitiva och improvisatoriska förhållningssätt relaterat till min egen skapandeprocess? Studien har genomförts genom dokumentation av mina musikaliska tankar och idéer i en konstnärlig loggbok och genom videoinspelning av albumets inspelningstillfällen. Resultatet av studien är den färdiga produkten, dvs. det klingande materialet från albumet. De slutsatser som kan dras av studien är att större delen av skapandeprocessen har skett genom noggrann planering och strukturering, vilket har skapat förutsättningar för de intuitiva idéer som dykt upp både hos de deltagande musikerna och hos mig, såväl före som under inspelningstillfällena. De förutbestämda strukturerna har således varit avgörande förutsättningar för att de intuitiva idéerna har kunnat uppstå och manifesteras i albumet.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to increase my knowledge of my personal creation process behind a musical album. What does the relationship between me as a music composer and my fellow musicians look like? How are my intentions balanced with their creativity? How can this interaction be formulated and characterized? What does the compositional interaction look like between predetermined musical structures and more intuitive and improvisational approaches related to my own creation process? The study was conducted through documentation of my musical thoughts and ideas in an artistic logbook and through video recording of the album’s recording sessions. The result of the study is the finished product, ie. the sounding material from the album. The conclusion that can be drawn from the study are that most of the creation process has occurred through careful planning and structuring, which has created the conditions for the intuitive ideas that have emerged both with the participating musicians and with me, both before and during the recording sessions. Thus, the predetermined structures have been crucial prerequisites for the intuitive ideas to have emerged and manifested in the album.</dc:description> <dc:subject>förutbestämd struktur</dc:subject> <dc:subject>intuition</dc:subject> <dc:subject>inspelning</dc:subject> <dc:subject>kreativt skapande</dc:subject> <dc:subject>komposition</dc:subject> <dc:subject>musikaliskt flow</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>skapandeprocess</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>composition</dc:subject> <dc:subject>creative making</dc:subject> <dc:subject>creative process</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>musical flow</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>predetermined structure</dc:subject> <dc:subject>recording</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9013188</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Med kroppen i centrum – en kvalitativ studie om rytmikmetoden och dess tradition</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9013188</dc:identifier> <dc:creator>Lidberg, Alice</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra rytmiklärare definierar och beskriver rytmikmetoden samt hur de förhåller sig till den rytmikutbildning de fått på Musikhögskolan i Malmö. Studien intresserar sig också för rytmikmetodens tradition och hur denna kan förstås med hjälp av informanternas beskrivningar. Insamlingen av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Litteraturkapitlet presenterar en historisk bakgrund till rytmikmetoden, definitioner av metoden och en beskrivning av rytmikens undervisningstradition. Resultatet visar att rytmiklärarna generellt har en samsyn på rytmikmetoden som en metod för att lära musik genom kropp och rörelse, men att utförligheten i deras beskrivningar skiljer sig. De flesta av informanterna förhåller sig starkt till sin utbildning, men även i detta finns skillnader beroende på hur omfattande utbildning de fått. Vidare visar studien att rytmikmetodens tradition går att förstå som en muntlig-praktisk tradition med stark anknytning till utbildningarna, där de undervisande lärarna har stor betydelse och där varje rytmiklärare sätter sin egen prägel på metoden.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this study was to examine how four eurythmics teachers’ define and describe eurythmics as a method for musical learning and how they relate to their former eurythmics education in their daily teaching. The study also explores how the structures of the tradition in which eurythmics are transmitted in music education may be understood through the descriptions made by the teachers. The data was collected through semi-structured interviews. The literature review presents a historical context to eurythmics in Swedish music education, describes the concept of eurhythmics as a method for teaching music and shortly defines the tradition of transmission in eurythmics. The study shows that the teachers have a consensus on the concept in general, but that their descriptions differ in terms of extent and detail. Most of the teachers also have a strong connection to their education in general, however differences emerge related to the extent of their education. Moreover, the tradition of eurythmics in music education could be understood as aural and practical, with a strong association to the institutions were eurythmics are taught, and with a considerable impact from individual teachers.</dc:description> <dc:subject>kroppen</dc:subject> <dc:subject>rytmik</dc:subject> <dc:subject>rytmikmetoden</dc:subject> <dc:subject>tradition</dc:subject> <dc:subject>body</dc:subject> <dc:subject>eurythmics</dc:subject> <dc:subject>experience</dc:subject> <dc:subject>transmission</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9013483</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Betyg och bedömning på det estetiska programmet - En kvalitativ studie om hur lärare uppfattar att betyg och bedömning inverkar på elevernas musikaliska lärande</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9013483</dc:identifier> <dc:creator>Örsta, Gustaf</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">During my five years of educational studies at Malmö Academy of Music, and with a great personal interest in the subject, I have observed a trend where measureable factors are increasingly sought after within the educational school system. Within that trend I have noticed a risk in letting the simplicity and bias, that so often permeates measurable factors, influence musical education to a large extent. Trying to ensure quality within musical education through statistics and eloquent catch-phrases, as is done within commercial business, is in my opinion not only wrong, but immediatly harmful to music education. This study examines how teachers within the performing arts perceive that grading and assesment impact teaching. The purpose was to investigate how high school teachers within the performing arts relate to grading and assessment in relation to teaching, and how these factors affect the individual student&apos;s musical learning. Since I was interested to learn the teachers’ point of view on the matter, my choice of method to examine this was qualitative interviews. I interviewed five teachers who are currently teaching within the performing arts, more specifically within the subjects of ensemble, individual instrument, or both. My results revealed a variety of opinions on how grading and assessment affect the teachers in the classroom. There was a teacher consensus that grading and assessment are necessary, rather than something contributing to the students learning.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Under mina fem år av pedagogiska studier på Malmö Musikhögskola, och med ett stort egenintresse i ämnet har jag observerat en trend där mätbara värden alltmer eftersöks i skolans värld. I den trenden har jag sett en fara i att låta den enkelhet samt ensidighet som mätbara faktorer ofta genomsyras utav låta påverka musikundervisningen på gymnasiet i alltför stor utsträckning. Att försöka säkra kvalitet i musikutbildning genom statistik och välformulerade slagord så som man gör inom kommersiella branscher anser inte jag bara är fel, utan direkt skadligt för musikutbildningen. Min utgångspunkt i den här studien var att undersöka hur lärare på det estetiska programmet uppfattar hur betyg och bedömning påverkar undervisningen. Syftet var att undersöka hur gymnasielärare på estetiska linjen förhåller sig till betyg och bedömning i relation till undervisningen, samt att undersöka hur dessa faktorer påverkar den enskilda elevens musikaliska lärande. Mitt val av metod för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer, då jag var intresserad av lärarnas syn på ämnet. Jag intervjuade fem lärare som alla är yrkesverksamma på det estetiska programmet i ämnena inså, ensemble eller båda. Mitt resultat visade på en delad syn på hur betyg och bedömning påverkar undervisningen, men det fanns samtidigt en koncensus av att betyg och bedömning ofta ses som något som måste göras, snarare än något som bidrar till elevens lärande.</dc:description> <dc:subject>Betyg</dc:subject> <dc:subject>Bedömning</dc:subject> <dc:subject>Mätbarhet</dc:subject> <dc:subject>Musikaliskt lärande</dc:subject> <dc:subject>Musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Grading</dc:subject> <dc:subject>Assesment</dc:subject> <dc:subject>Measurability</dc:subject> <dc:subject>Musical learning</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9013937</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Spela gôbbarna så? En intervjustudie kring Leif Stinnerboms, Mats Berglunds och Mats Edéns revitaliseringsarbete av värmländska folkmusikuppteckningar</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9013937</dc:identifier> <dc:creator>Ferneman, Petter</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Den här studiens syfte är att undersöka hur tre värmländska spelmän revitaliserar låtar ur värmländska folkmusikuppteckningar. Målet är att ta reda på vilka parametrar som påverkar hur utövarna tolkar notbilden och huruvida det finns någon hierarki mellan dessa parametrar. Studien syftar också till att undersöka traditionsbegreppet och ta reda på hur utövarna förhåller sig till tradition i en musikalisk kontext. Folkmusikuppteckningarna som behandlas i denna studie är Einar Övergaards Folkmusiksamling samt Värmlandsdelen i Svenska Låtar. För att nå studiens mål intervjuades tre spelmän med värmländsk anknytning. Dessa spelmän är tongivande inom svensk nutida folkmusik. Studiens resultat visar att det finns ett antal parametrar som påverkar utövarnas tolkning samt att det finns en viss hierarki emellan dessa. Studien visar också att olika parametrar har haft olika stor betydelse för respektive utövare. Utövarnas arbete var också inspirerat och influerat av deras samtid. De har alla tre varit en del av den europeiska och delvis internationella “revival-rörelse” som i Sverige har kommit att kallas för ”Folkmusikvågen”.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to study how three renown folk musicians (“spelmän”) from Värmland revitalize tunes from tune collections from the early 1900’s. The aim is to find what parameters that influence how the notation is interpreted and whether there is a hierarchy between different parameters. Additionally, the study aims to discuss the concept of tradition, and to study the three musicians’ approach to tradition in a musical context. Their approaches are studied by investigating playing styles and interpretations of tunes from the folk music collection of Einar Övergaard and Svenska Låtar. The results show that there are a few parameters that influence the interpretations of the studied folk fiddlers. The approach towards tradition stands out as important. To a certain degree there seems to be a hierarchy between the different parameters, however there are individual variations. All three fiddlers have been inspired by their historical context, and they have with time come to serve as influencers of current Swedish folk music. They were all part of the European revival movement that in Sweden was given the name ”Folkmusikvågen” (the folk music wave”).</dc:description> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>folkmusik</dc:subject> <dc:subject>musikutbildning</dc:subject> <dc:subject>spelman</dc:subject> <dc:subject>revitalisering</dc:subject> <dc:subject>tradition Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>folk music</dc:subject> <dc:subject>revitalisation</dc:subject> <dc:subject>“spelman” tradition</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9014960</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Det horisontellas förlösande kraft - Fem jazzpianisters tänkande kring flerstämmig improvisation och en skiss till en improvisationsmetodik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9014960</dc:identifier> <dc:creator>Rosenberg, Gustaf</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Det horisontellas förlösande kraft – Fem jazzpianisters tänkande kring flerstämmig improvisation och en skiss till en improvisationsmetodik, av Gustaf Rosenberg, har sin bakgrund i en självupplevd uppfattning att det finns grund för metodutveckling på områdena flerstämmig improvisation och stämföring för jazzpianister. Studien undersöker, genom intervjuer med professionella jazzpianister i jämförelse med undervisningsunderlag och annan kunskapsbildning, hur jazzpianister beskriver att de använder och övar på olika flerstämmiga uttryck. Utifrån insamlade data skisseras sedan anpassningsbara metoder på området. Tidigare forskning har visat hur flerstämmighet kan ta sig uttryck på inspelningar eller presenteras i litteratur, samt ett flertal metoder ur undervisningslitteratur och intervjuer. Resultatet visar att jazzpianister kan ha en bredare syn än vad litteratur och intervjuer visar på vad flerstämmighet i improvisation innebär samt hur flerstämmighet kan användas i termer av harmonik, rytmik och klang. Det har även visat att intervjuade professionella jazzpianister lägger stor vikt vid att studera kontrapunkt, musik av J. S. Bach och andra klassiska kompositörer. Samtidigt har de ett experimenterande förhållningssätt till övning. Metodik på olika nivåer skulle kunna lägga mer vikt vid att experimentera med att tilldela olika roller till olika stämmor, aktivt lyssna på stämmornas samspel och att inspireras av och assimilera flerstämmig musik.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The Liberating Power of a Horizontal Approach – Five jazz pianists’ thoughts on multiple voice improvisation and a sketch for a jazz improvisation method, by Rosenberg, was conceived from the realisation that there are grounds for methodological development in the areas of multiple voice improvisation and voice leading for jazz pianists. The study researches, through interviews with professional jazz pianists, educational literature and other sources of knowledge, how jazz pianists describe their use and practice of different polyphonic expressions. On basis of the collected data, sketches for adjustable methods on the subject are subsequently outlined. Previous research has shown multiple ways by which polyphony can be expressed in recordings or presented in literature, and also methods for learning how to improvise with multiple voices as presented in educational literature. The study’s result has shown that jazz pianists could have a broader definition of multiple voice improvisation and how multiple voices can be used in terms of harmonic foundation, rhythm and timbre. The interviewed pianists emphasize both the importance of contrapuntal studies through the music of J. S. Bach and other classical composers as well as having an experimental approach to practicing. Varying levels of methodological difficulty could emphasize further experimentation by assigning different roles to different voices, actively listening to their interplay, and simply being inspired by and assimilating polyphonic music.</dc:description> <dc:subject>Flerstämmighet</dc:subject> <dc:subject>stämföring</dc:subject> <dc:subject>improvisation</dc:subject> <dc:subject>kontrapunkt</dc:subject> <dc:subject>jazz</dc:subject> <dc:subject>piano</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Multiple-voice-improvisation</dc:subject> <dc:subject>Polyphony</dc:subject> <dc:subject>Voice-leading</dc:subject> <dc:subject>Counterpoint</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9011412</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Praxisgemenskap av tonsättare – en studie av kompositionsutbildningen på en folkhögskola</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9011412</dc:identifier> <dc:creator>Jullander, Markus</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Den här studien uppstod ur behovet av studier om kompositionsundervisning på högre nivå. Syftet var att undersöka hur lärarens och elevernas roller gestaltar sig i en kompositionsutbildning på en folkhögskola. Frågeställningarna berörde aspekter som roller och funktioner hos lärare och praxisgemenskap samt återkoppling och gestaltning av kompositionsprocesser. För att studera dessa perspektiv har det gjorts en intervju med en kompositionsutbildnings lärare, en annan intervju med samma utbildnings elever samt observation av en grupplektion. Resultatet har analyserats utifrån begreppen mästarlära och praxisgemenskaper, andra begrepp inom sociokulturell teoribildning samt ytterligare kompletterande aspekter. Studien visar att eleverna på kompositionsutbildningen bildar en praxisgemenskap där de primära funktionerna är att, inom och utanför undervisningen, ge återkoppling på varandras arbeten samt samarbeta vid de konserter som eleverna är med och arrangerar. Gemenskapen mellan eleverna fungerar också som socialt stöd där det framstår som en viktig faktor att eleverna kan identifiera sig i varandras situation. Med den struktur som präglar undervisningen kan inte utbildningen ses som decentrerad, utan läraren utgör den viktigaste faktorn i utbildningens innehåll och den återkoppling som ges. Läraren spelar också en stor roll i formandet av elevernas deltagarbanor, även om andra faktorer också spelar in. Vidare är kompositionsprocesser inte ett uttalat tema i undervisningen, varför processerna ser olika ut för de olika eleverna. Teman som omprövning av idéer och användning av stöttor är dock återkommande inslag i elevernas och lärarens beskrivningar av kompositionsprocesserna.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study arose from the need for more studies on the teaching of musical composition at higher levels. The purpose was to examine how the roles of the teacher and the students take shape in a course of musical composition at a Swedish folk high school. Aspects studied include the roles and functions of the teacher and the community of practice, as well as the shaping of compositional processes and feedback. To study these perspectives an interview was conducted with a teacher of a composition course and another interview with students of the same course, in addition to observation of a group lesson. The result has been analyzed with the concepts of apprenticeship and communities of practice, along with other concepts within the sociocultural theory and complementary aspects. The study shows that the students of the composition course constitute a community of practice where the primary functions are to, within and outside of the organized education, give feedback on each other’s work and to cooperate around concerts co-organized by the students. The students’ fellowship also functions as social support, where identification with each other’s situation is an important factor. The organization of the teaching does not, however, allow the course to be characterized as decentred, but the teacher is the most important with regard to the content and given feedback within the course. The teacher also plays an important role in forming the students’ participatory trajectories, although these are influenced by other factors as well. Furthermore, since compositional processes are not an explicit theme in the teaching, these processes differ among the individual students. Themes, such as the reconsideration of ideas and the use of scaffolds, are, however, a recurring element in the students’ and the teacher’s descriptions of the compositional processes.</dc:description> <dc:subject>Folkhögskola</dc:subject> <dc:subject>Komposition</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Mästarlära</dc:subject> <dc:subject>Praxisgemenskap</dc:subject> <dc:subject>Situerat lärande</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Återkoppling</dc:subject> <dc:subject>Apprenticeship</dc:subject> <dc:subject>Communities of Practice</dc:subject> <dc:subject>Composition</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Feedback</dc:subject> <dc:subject>Folk High School</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Situated Learning</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9011679</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikalisk identitet innanför skolans väggar. En kvalitativ studie med sångare i gymnasieskolan om deras upplevelser av möjligheter och begränsningar för musikerskap i undervisningen.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9011679</dc:identifier> <dc:creator>Hemström, Julia</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studien grundar sig i mina egna erfarenheter av hur lärare och elever i gymnasiet påverkade mig i mitt musikerskap och formandet av min musikaliska identitet. Under mina studier på lärarutbildningen och inför min blivande roll som pedagog vill jag fördjupa mina kunskaper om hur elever idag upplever formandet av sin musikaliska identitet. Studien syftar till att undersöka hur sångelever på musikutbildningar i gymnasieskolan upplever sitt eget musikerskap och hur deras upplevelser är kopplade till den musikaliska identiteten. Studien undersöker även vilka faktorer som påverkar eleverna i formandet av sin musikaliska identitet och möjligheten för musikalisk utveckling i skolan. Studien baserar sig på litteratur, tidigare forskning inom området samt kvalitativa intervjuer med tre sångelever i årskurs tre på olika utbildningar i musik i gymnasieskolan. Att jag har valt dessa tre är för att få en bredd i studien och få röster från olika varianter av musikutbildningar i gymnasiet. Resultatet av studien visar att hur informanterna beskriver sitt eget musikerskap är väldigt individuellt och nära kopplat till identiteten. Elevernas egna mål, upplevda förväntningar, undervisningens innehåll samt jämförelsen med andra elever är faktorer som påverkar den musikaliska identiteten. Upplevelsen av möjligheter och begränsningar, för utvecklingen av sitt musikerskap i skolan, skiljer sig mycket mellan informanterna som alla studerar på olika program.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This study is based on my own experiences of how teachers and students in high school affected me in my musicianship and in shaping my musical identity. During my studies in teacher education and before my future role as teacher I want to reach a deeper understanding of how students today experience the creation of their musical identity. This study aims to investigate how song students in high school perceive their own musicianship and how these experiences are connected to their identity. This study also investigates factors that have affected them in their creation of their musical identity, and what opportunities they perceive regarding musical development in school. This study is based on literature review, previous studies in this area and qualitative interviews with three song students in different music education programs in their last year of high school. The informants were chosen to achieve a variety of voices from different music education programs in high school. The results of the study show that the way the informants talk about their musicianship is very individual and closely connected to their identity. The students individual aim, perceived expectations, the educational content as well as comparisons with other students are factors that affect their musical identity. The experience of opportunities and limitations for development of their musicianship in school, differ greatly between the informants who all study in different programs.</dc:description> <dc:subject>musikerskap</dc:subject> <dc:subject>musikalisk identitet</dc:subject> <dc:subject>självkänsla</dc:subject> <dc:subject>självförtroende</dc:subject> <dc:subject>sångare</dc:subject> <dc:subject>musikutbildning i gymnasieskolan</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>musicianship</dc:subject> <dc:subject>musical identity</dc:subject> <dc:subject>self-esteem</dc:subject> <dc:subject>self-confidence</dc:subject> <dc:subject>singers</dc:subject> <dc:subject>music education in high school</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9006063</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Extra anpassningar och särskilt stöd i musikämnet.En studie om tre musiklärares arbete med och förhållningssätt till extra anpassningar och särskilt stöd i musikämnet på mellan- och högstadiet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9006063</dc:identifier> <dc:creator>Quiceno Andersson, Elin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studien syftar till att undersöka musiklärares förhållningssätt till extra anpassningar och vilka metoder de använder för att göra undervisningen begriplig för alla elever. Arbetet syftar även till att ta reda på om de intervjuade musiklärarna i studien upplever att de får den hjälp de behöver i sitt arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Genom en enkätundersökning ges även en inblick i hur eleverna uppfattar musikundervisningen gällande extra anpassningar och särskilt stöd. Jag har genomfört tre semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med musiklärare som arbetar på mellan- och högstadiet samt en elevenkät av kvantitativ form med elever i årskurs 9. Resultatet visar att de tre olika lärarna i studien har både delade och olika åsikter samt arbetssätt kring extra anpassningar och särskilt stöd. Resultatet visar precis som tidigare undersökningar att de tre intervjuade lärarna inte anser sig ha tillräckligt med kompetens för att undervisa elever som är i behov av särskilt stöd och/eller har någon funktionsnedsättning. Det finns en önskan från de intervjuade lärarna om att få kompetensutbildning inom området samt mer stöd från specialpedagog. Elevenkäten visar att eleverna har en positiv syn på sin musikundervisning. De flesta är nöjda med den hjälp och det stöd som erbjuds under musiklektionen i skolan. The study aims to investigate the approach of music teachers to extra adaptations and the methods they use to make teaching understandable for all students. The work also aims to find out if the interviewed music teachers in the study feel that they receive the help they need in their work with extra adaptations and special support. A survey also provides an insight into how students perceive music teaching regarding extra adaptations and special support. I have conducted three semi-structured, qualitative interviews with music teachers who work in middle and high school and a student survey of quantitative form with students in grade 9. The result shows that the three different teachers in the study have both shared and different views as well as ways of working on extra adaptations and special assistance. The results show, just as in previous surveys, that the three interviewed teachers do not consider themselves to have enough skills to teach students who are in need of special support and / or have a disability. There is a desire from the interviewed teachers to receive skills training in the field as well as more support from a special education teacher. The student survey shows that the students have a positive view of their music education. Most are satisfied with the help and support offered during the music lesson at school.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The study aims to investigate the approach of music teachers to extra adaptations and the methods they use to make teaching understandable for all students. The work also aims to find out if the interviewed music teachers in the study feel that they receive the help they need in their work with extra adaptations and special support. A survey also provides an insight into how students perceive music teaching regarding extra adaptations and special support. I have conducted three semi-structured, qualitative interviews with music teachers who work in middle and high school and a student survey of quantitative form with students in grade 9. The result shows that the three different teachers in the study have both shared and different views as well as ways of working on extra adaptations and special assistance. The results show, just as in previous surveys, that the three interviewed teachers do not consider themselves to have enough skills to teach students who are in need of special support and / or have a disability. There is a desire from the interviewed teachers to receive skills training in the field as well as more support from a special education teacher. The student survey shows that the students have a positive view of their music education. Most are satisfied with the help and support offered during the music lesson at school.</dc:description> <dc:subject>extra anpassningar</dc:subject> <dc:subject>funktionsnedsättningar</dc:subject> <dc:subject>inkludering</dc:subject> <dc:subject>musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>specialpedagogik</dc:subject> <dc:subject>särskilt stöd</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>extra adaptations</dc:subject> <dc:subject>disabilities</dc:subject> <dc:subject>inclusion</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>special education</dc:subject> <dc:subject>special support</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9006235</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Pianospel – Det roligaste som finns? En enkätstudie om kulturskoleelevers syn på sin pianoundervisning</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9006235</dc:identifier> <dc:creator>Vestman, Johan</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Huvuddelen av alla pianoelever slutar spela inom 3 år på kulturskolan. Varför är frånfallet så stort och vad kan man göra för att förhindra det? Tidigare forskning visar bland annat att popmusik är den genre pianoeleverna helst vill spela och att det är viktigt att eleverna känner att de utvecklas och upplever en känsla av kompetens för att vilja fortsätta spela. Att spela ett instrument kommer också långt ner på listan bland andra fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie är att med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning utskickad via e-post och gjord på 44 pianoelever på Kulturskolan i Malmö, undersöka elevernas vanor och syn på pianospel och vad de själva vill se för undervisning. Kvalitativ metod och strukturerad intervju har också undersökts i metoddelen och intervju respektive observation omnämns också. Dessa metoder har dock valts bort utifrån vad jag vill undersöka. Hur högt värderar pianoeleverna sitt pianospel? Vilket lektionsinnehåll vill eleverna själva helst se? Och hur ska den moderna pianoläraren gå till väga för att motivera dagens pianoelever där en rad olika aktiviteter tävlar om deras intresse? Detta är de huvudfrågor jag undersöker i detta arbete. Resultatet visar att pianospel är väldigt lågt prioriterat hos eleverna fast de flesta tycker att det är roligt, eleverna vill i första hand spela popmusik, är försiktigt positiva till digitala prylar och vill ha gruppundervisning eller enskild undervisning. Spela på konsert och digitala prylar kan vara motivationshöjare men eleverna saknar övningsstrategier vilket också kan leda till brist på upplevd självkompetens och sänka motivationen.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The main part of all piano students stops playing within 3 years at culture school. Why is the number of dropouts so high and what can be done to prevent it? Previous research shows, among other things, that pop music is the genre piano students preferably want to play and that it is important that students feel that they develop and experience a sense of competence to want to continue playing. Playing an instrument also comes far down on the list among other leisure activities. The purpose of this study is to use a quantitative questionnaire sent via e-mail and made with 44 piano students at the Culture school in Malmo, to investigate the students&apos; habits and views on piano playing and what they themselves want to see in the teaching. Qualitative method and structured interview have also been examined in the method section and interview and observation are also mentioned. However, these methods have been rejected based on what I want to investigate. How high does the piano students value their piano playing? What lesson content do students want to see? And how should the modern piano teacher go about motivating today&apos;s piano students where a variety of activities compete for their interest? These are the main issues I am investigating in this work. The result shows that piano playing has very low priority among the pupils although most of them think it is fun, the pupils want to primarily play pop music, are cautiously positive to digital gadgets and want to have group tuition or individual teaching. Playing at concert and digital gadgets can be motivational boosters but students lack practice strategies which can also lead to lack of perceived self-competence and lower motivation.</dc:description> <dc:subject>inre drivkraft</dc:subject> <dc:subject>kognitiv självständighet</dc:subject> <dc:subject>kulturskolan</dc:subject> <dc:subject>lektionsinnehåll</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>pianospel</dc:subject> <dc:subject>pianoundervisning</dc:subject> <dc:subject>prioritetsordning</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>yttre motivation</dc:subject> <dc:subject>internal driving force</dc:subject> <dc:subject>cognitive autonomy</dc:subject> <dc:subject>culture school</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>lesson content</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>piano playing</dc:subject> <dc:subject>piano teaching</dc:subject> <dc:subject>priority order</dc:subject> <dc:subject>external motivation</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9004529</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Kön och genus i grundskolans kursplaner: En kritisk diskursanalys med fokus på musikämnet</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9004529</dc:identifier> <dc:creator>Antonsson, Johanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Grundskolan i Sverige har sedan 1962 haft den form den har idag och innehållet har styrts av läroplaner och kursplaner. De har förnyats och omformulerats under åren och Sverige har hittills haft fem olika läroplaner. I denna uppsats har jag undersökt diskursen gällande kön och genus med fokus på musikämnet i läroplaner och kursplaner. Jag har även undersökt en del kringmaterial. Jag har gjort en kritisk diskursanalys med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Mina resultat är satta i relation till feministisk och läroplansteoretisk forskning och teori. Undersökningen visar att språket och därmed diskursen kring genus och kön i läroplaner och kursplaner har förändrats i hög grad över tid till en läroplan med intryck från normkritisk pedagogik.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Since 1962, compulsory school in Sweden has had the framing it has today, governed by curricula and syllabi. They have been renewed and rearticulated during the decades and Sweden has, to this date, had five different curricula. In this study I have examined the discourse in these curricula and syllabi focusing on sex and gender, with music as a school subject being the center of the study. I have also studied some other material related to curricula. I have done a critical discourse analysis using Fairclough’s three-dimensional model. My results are discussed in relation to feminist theory and curriculum theory. The study shows that the language, and therefore the discourse relating to sex and gender, has changed over time to a current curriculum affected by anti-oppressive pedagogy.</dc:description> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Educational science</dc:subject> <dc:subject>Music education</dc:subject> <dc:subject>Genus</dc:subject> <dc:subject>Kön</dc:subject> <dc:subject>Läroplan</dc:subject> <dc:subject>Musikundervisning</dc:subject> <dc:subject>Curriculum</dc:subject> <dc:subject>Gender</dc:subject> <dc:subject>Sex</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9009825</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Från dominanten till tonikan – En kvalitativ intervjustudie om gymnasieelevers motivation till gehörs- och musiklära</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9009825</dc:identifier> <dc:creator>Flink, Gabriel</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study is to investigate how upper secondary school students experience their motivation to develop their musical ear and knowledge of music theory. But also, how their motivation and belief in their own ability interacts, as well as how their appreciation of their musical ear and knowledge of music theory affects their motivation to develop the concerned abilities. The study was executed with the use of semi-structured interviews, with a total of six students from an upper secondary school in southern Sweden. The interviews involved the students&apos; motivation to develop their musical ear and knowledge of music theory, their belief in their own ability and their appreciation of the concerned abilities. The study showed that the students were primarily driven by an intrinsic motivation to develop their musical ear and knowledge of music theory. A sense of belonging, autonomy, a belief in their own ability as well as a dynamic mindset, promoted the students’ intrinsic motivation to develop the concerned abilities. The students also appreciated their musical ear and knowledge of music theory, which in turn led to an increased intrinsic motivation to develop the concerned abilities.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever upplever sin motivation till GeMu, hur deras motivation och tro på sin egen förmåga samspelar, samt hur deras värdering av deras ämneskunskaper påverkar deras motivation till ämnet. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex elever från en gymnasieskola i södra Sverige. Intervjuerna berörde elevernas motivation till GeMu, deras tro på sin egen förmåga och deras värdering av sina ämneskunskaper. Studien visade att eleverna primärt drevs av en inre motivation till GeMu. En känsla av tillhörighet, autonomi, en tro på den egna förmågan samt ett dynamiskt mindset främjade elevernas inre motivation till GeMu. Eleverna värderade även sina ämneskunskaper som meningsfulla vilket också ledde till en ökad inre motivation.</dc:description> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Ear Training</dc:subject> <dc:subject>Upper Secondary School</dc:subject> <dc:subject>Mindset</dc:subject> <dc:subject>Motivation</dc:subject> <dc:subject>Music Theory</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Gehörs- och Musiklära</dc:subject> <dc:subject>Gymnasieskolan</dc:subject> <dc:subject>Musikteori</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9010020</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Fagott och ergonomi. Att spela fagott utan skador.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9010020</dc:identifier> <dc:creator>Larsson, Jakob</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">During my years as a bassoonist, I have for the past four five years been afflicted with pain, especially in my left arm and shoulder. The injuries were caused by poor posture and muscular tension, which led to muscular overload. What are the methods for getting rid of pain problems for me as a bassoonist? This Bachelor thesis deals with how I have worked with ergonomic methods to reduce pain in my left arm and shoulder during my three years at the Academy of Music. I have reflected on how I can improve both my physical and mental well-being in order to work towards my future career as a musician. The methods I have used are both physical and mental training. I have tried Alexander Technique, Physical Therapy and Coaching. I have also tested material things such as different ergonomic systems to carry my bassoon. It turned out that many of the methods I used worked to combine and slowly made my injury situation better. My conclusions are that there is no quick solution for rehabilitation of injury, but that it helps to be open to different rehabilitation methods to eventually continue with those who you feel are the best and seem to produce results.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Under mina år som fagottist så har jag de senaste fyra fem åren brottats med smärtor i framför allt min vänstra arm och axel. Skadorna uppstod av dålig hållning och spändhet som i sin tur ledde till överbelastning utav muskler. Vad finns det för metoder för att få bukt på smärtproblematik för mig som fagottist? Det här är den beskrivande delen av mitt examensarbete som handlar om hur jag under mina tre år på Musikhögskolan jobbat med ergonomiska metoder för att minska smärtor i vänster arm och axel. Jag har reflekterat över hur jag kan förbättra både mitt fysiska och psykiska välmående för att kunna fungera på väg mot min framtida musikerkarriär. De metoder jag har använt mig av är både fysisk och mental träning i form av Alexanderteknik, sjukgymnastik och coaching. Jag har även testat mer konkreta materiella ting i form av olika ergonomiska system för att bära min fagott. Det visade sig att många av metoderna jag använde mig av samverkade och långsamt gjorde min skadesituation bättre. Min slutsats är att det inte finns någon snabb lösning för att rehabilitera skador, men en idé kan vara att vara öppen för olika rehabiliteringsmetoder för att så småningom fortsätta med de som känns bäst och verkar ge resultat.</dc:description> <dc:subject>Bassoon</dc:subject> <dc:subject>Ergonomics</dc:subject> <dc:subject>Alexander Technique</dc:subject> <dc:subject>Physiotherapy</dc:subject> <dc:subject>Coaching.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2019</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9007515</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Önskekonsert för orgel - Om att väcka intresse för orgelmusik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9007515</dc:identifier> <dc:creator>Karinsdotter, Sara</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This study is regarding how I can enhance the audience’s interest in organ music by playing peoples favourite music. After requesting wishes from people, I played a recital based on their answers and at the end the audience answered a questionnaire about their interest in organ music. I found out that their interest was enhanced by this kind of recital and I appreciated the improved audience communication. Additionally, I found a way to approach the fact that people often want to hear other music than the traditional organ music that I prefer to play. Finally, my conclusions are that I stand in a tradition of using popular music in church music and that I may have the opportunity to educate my audience and enhance their interest in organ music.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Det här arbetet handlar om hur jag som organist kan använda mig av populärmusik på orgelkonserter för att väcka människors intresse för orgelmusik. I samband med en konsert som byggde på människors önskningar av musik, undersökte jag, med hjälp av en enkät, hur deras intresse förändrades. Jag upptäckte att publikens intresse ökade av att jag breddade min repertoar och att jag själv uppskattade en förbättrad publikkommunikation. Dessutom hittade jag ett sätt att förhålla mig till det faktum att människor till stor del önskar annan musik än den traditionella orgelmusiken som jag helst vill spela. Min slutsats är att jag som organist verkar i en tradition av att använda populära melodier och att jag har pedagogiska möjligheter att utbilda min publik och väcka intresse för orgelmusik.</dc:description> <dc:subject>orgelkonsert</dc:subject> <dc:subject>populärmusik på orgel</dc:subject> <dc:subject>önska musik</dc:subject> <dc:subject>orgelintresse</dc:subject> <dc:subject>publikkommunikation</dc:subject> <dc:subject>utbilda publiken</dc:subject> <dc:subject>organ recital</dc:subject> <dc:subject>popular music on the organ</dc:subject> <dc:subject>favourite music</dc:subject> <dc:subject>organ interest</dc:subject> <dc:subject>audience communication</dc:subject> <dc:subject>educate the audience</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9007896</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Om Gud så gett er bara en enda ton. Att hjälpa sånghämmade att hitta sin röst.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9007896</dc:identifier> <dc:creator>Söndrebo, Karin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I mitt kommande yrke som kyrkomusiker i Svenska kyrkan kommer jag att leda församlingens musik och i församlingen kommer jag att möta människor som är sångovana eller har svårigheter med att sjunga. I min uppsats redogör jag för mitt arbete med att hjälpa dessa människor att hitta och förbättra sin sångröst, som är ett primärt instrument i församlingens musicerande och gudstjänstliv. Genom studier av sånglitteratur, intervjuer av körledare och genomförande av sångundervisning för sångovana hittar jag nycklar till människors sångröst.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">If God only gave you one single tone. Helping people with a singing inhibition to find their voice. As an employed church musician in the Church of Sweden I will meet people with an inhibiton when it comes to singing. In my essay I account for my ways of helping them find and improve their singing voice which is one of the primary instruments of congregational music. Through studies of singing literature, interviews with choir conductors and by teaching singing to non experienced singers I find keys to peoples singing voices.</dc:description> <dc:subject>sånghämning</dc:subject> <dc:subject>sångröst</dc:subject> <dc:subject>sång</dc:subject> <dc:subject>kyrkomusik</dc:subject> <dc:subject>kör</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9007986</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Den studerande musikern – en studie om motsättningarna mellan att vara musikerstudent och musiker</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9007986</dc:identifier> <dc:creator>Nordström, Sebastian</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Titel: Den studerande musikern – en studie om motsättningarna mellan att vara musikerstudent och musiker I denna studie undersöks motsättningar som kan uppstå när musikerstudenter parallellt med studierna arbetar som musiker; vad det finns för motsättningar, hur dessa motsättningar påverkar studenter och hur motsättningarna skulle kunna förebyggas. Alumner och personal från Musikhögskolan i Malmö intervjuades. Resultatet av intervjuerna jämfördes sedan med studier och litteratur om att arbeta som musiker, inlärning och stress. Deltagarna i studien visade sig vara eniga om att professionella musikeruppdrag under studietiden är positivt för studenterna på flera sätt, men att arbete parallellt med studierna kan skapa problem kring närvaro, övning och arbetsbelastning. Vid jämförelse med tidigare studier verkar de positiva sidorna med arbete under utbildningen som deltagarna lyfter fram värda att ta på allvar.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Title: The studying musician – a study about the contradictions between being a music student and being a musician In this study, contradictions that can occur when music students work as musicians simultaneously, are investigated; what contradictions there are, what impact they have on students and how they could be prevented. Alumni and staff from Malmö Academy of Music were interviewed. The results of the interviews were then compared to previous studies and literature about working as a musician, learning and stress. The participants turned out to agree on several benefits from working during one’s education, however they also state that working while studying can cause problems with attendance, practicing and workload. Compared to previous studies, the positive effects that the participants talk about seems reasonable and should perhaps be taken quite seriously.</dc:description> <dc:subject>musikstudier</dc:subject> <dc:subject>frilansande</dc:subject> <dc:subject>erfarenhet</dc:subject> <dc:subject>stress</dc:subject> <dc:subject>studying music</dc:subject> <dc:subject>freelancing</dc:subject> <dc:subject>playing</dc:subject> <dc:subject>experience</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9007999</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Effective Practice: Five strategies for effective piano practice</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9007999</dc:identifier> <dc:creator>Bakraqi, Anela</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this paper is to examine five strategies to practice more effectively. Classical musicians, especially pianists, have to spend a lot of time practicing and it is important to make sure that the practice is effective. This paper has the following aims: to improve practicing skills and practice more effectively by developing two old strategies, memorization, and self-recording as well as, trying three new strategies, namely, the three-minute exercise, mental practice, and physical care. As a part of my research, I wrote a practice diary to document my use of these strategies so I could follow my own progress and difficulties. The results show that organized and scheduled practice sessions lead to a more effective practice.</dc:description> <dc:subject>Effective practice</dc:subject> <dc:subject>Strategies</dc:subject> <dc:subject>Piano</dc:subject> <dc:subject>Memorization</dc:subject> <dc:subject>Self-recording</dc:subject> <dc:subject>Mental practice</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2022</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9008016</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att skriva pastisch – förslag till en analytisk kompositionsmodell</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9008016</dc:identifier> <dc:creator>Vester, Filip</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I detta arbete utforskar jag hur jag går tillväga att med hjälp av musikteoretiska analyser skriva pastisch i en stil jag inte tidigare har studerat eller har någon djupare kännedom om. Målet har varit att komponera ett stycke i en specifik stil, i det här fallet en musettevals. Kompositionsprocessen i arbetet beskrivs och har sedan sammanfattats i form av en modell som utgör ett generellt tillvägagångssätt som kan användas generellt vid pastischskrivande. Avslutningsvis diskuteras modellen utifrån mina frågeställningar gällande vilka steg i modellen som är viktiga, vilka för- och nackdelar som finns med modellen samt vad modellen saknar.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">In this essay I explore how I, using music theoretical analyses, approach writing pastiche in a genre I have never studied before, nor have any deeper knowledge of. The aim has been to compose a piece in a specific genre, in this case a musette waltz. The composing process in the essay is described and has been summarized as a model forming a general approach which could be used when composing a pastiche. Finally, the model is discussed based on my questions regarding what steps in the model being important, the pros and cons of the model, and what the model lacks.</dc:description> <dc:subject>pastisch</dc:subject> <dc:subject>komposition</dc:subject> <dc:subject>musettevals</dc:subject> <dc:subject>musikalisk analys</dc:subject> <dc:subject>musikteori</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9008062</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att spela Bach på marimba</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9008062</dc:identifier> <dc:creator>Zakrisson, Simon</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Det här är den reflekterande delen av mitt examensarbete på Kandidatutbildningen i Symfoniorkesterinstrument, Slagverk, vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds Universitet. Det finns inget vedertaget sätt för slagverkare att spela J.S Bachs musik på, trots att det i allra högsta grad ingår i repertoaren. Genom att skapa mig en större förståelse för barockens interpretationspraxis och olika tolkningar av Bachs musik, vill jag klargöra vad det finns för olika för- och nackdelar med att transkribera barockmusik till marimba och vad det har för påverkan på hur musiken upplevs. Arbetet är centrerat kring Bachs Chaconne ur Violinpartita nr. 2 och ifrågasätter huruvida det går att bibehålla barockens stilmedel på ett modernt instrument.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This is the reflective part of my Bachelor graduation project at Malmö Academy of Music, Lund University, with classical percussion as my major. There is no commonly accepted way of playing J.S Bach&apos;s music on percussion instruments, even though his music, to a very high degree, has come to be a part of most percussionists repertoire. By widening my understanding of the practice of baroque music and different interpretations of Bach&apos;s music in particular, I want to sort out what pros and cons there are to transcribing baroque music for the marimba, and figure out what impact it has on how the music is perceived. This graduation project is centered around Bach&apos;s Chaconne from his second Violin partita and questions whether or not it is possible to maintain the stylistic features of baroque music on a modern instrument such as the marimba.</dc:description> <dc:subject>Bach</dc:subject> <dc:subject>Marimba</dc:subject> <dc:subject>Interpretation</dc:subject> <dc:subject>Transkription</dc:subject> <dc:subject>Chaconne Bach</dc:subject> <dc:subject>Transcription</dc:subject> <dc:subject>Chaconne</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9008079</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Creating Energy in Music: Investigating how the sense of drive can be created in the musical composition</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9008079</dc:identifier> <dc:creator>Pettersson Erlandsson, Ia</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This thesis investigates how the sense drive is created in music and how these techniques can be used as compositional tools. Three methods were used to find this result. First method was to do an interpretative analysis of four songs in the metal genre, drawing a curve describing how the drive was experienced to progress throughout each song. Second method was perceptual examinations, asking participants to rate their experienced perception of the progression of drive at certain points in time throughout these songs. Third method to look at what was taking place in some of the most fundamental parameters of music (harmony, rhythm, timbre, density, loudness) when a change in drive was occurring. Finally this thesis discusses which compositional methods appear to be relevant for creating this sense of drive in the musical composition.</dc:description> <dc:subject>Drive</dc:subject> <dc:subject>Force</dc:subject> <dc:subject>Energy</dc:subject> <dc:subject>Art music</dc:subject> <dc:subject>Metal music</dc:subject> <dc:subject>Rock music</dc:subject> <dc:subject>Compositional technique</dc:subject> <dc:subject>Compositional tools</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2022</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9008085</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Kan man undvika kreativa hinder i kompositionsprocessen?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9008085</dc:identifier> <dc:creator>Westlund, Alexander</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">I denna uppsats undersöker jag mina kurskamraters kreativa process och erfarenhet med de hinder som kan uppkomma. Arbetet består av djupintervjuer med frågor om deras kreativa process, struktur, återkommande hinder, kritik, självkritik och prokrastinering. Syftet är att få en större förståelse om den kreativa processen samt ta en lärdom av mina kurskamrater som jag kan applicera på mina framtida verk.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">In this study I research my classmates’ creative processes and experiences with the writer&apos;s block that can occur. The study is based on interviews with questions about their creative process, structure, recurrent blocks, critique, self-critique and procrastination. The purpose is to get a deeper understanding about the creative process and use my classmate’s experiences as a stepping-stone to improve the workflow for my future compositions.</dc:description> <dc:subject>Kreativ process</dc:subject> <dc:subject>kreativa hinder</dc:subject> <dc:subject>prokrastinering</dc:subject> <dc:subject>kritik</dc:subject> <dc:subject>struktur.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9008101</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>En kreativ process</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9008101</dc:identifier> <dc:creator>Ågren, Hanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Hanna Ågren (ka) En kreativ process - strategier för att stimulera skapande. Idén bakom mitt arbete var att undersöka om, och hur, jag kan påverka min kreativa process inom kontexten musikskrivande. Frågeställningen uppkom efter funderingar kring hur de förväntningar och praxis som finns i ett specifikt sammanhang, här i fallet som elev på musikhögskolan, påverkar mitt konstnärliga arbete. Jag ville undersöka om jag på något sätt själv kunde utveckla och utforska min kreativa process, oavsett vilken input jag får från omgivningen. Strategierna jag valde fungerade som stimuli för att få igång ett musikskrivande och för att ha en tydlig riktning och ett fokus, där vikten låg i första hand på process och i andra hand på slutprodukt. Undersökningen ledde både till färdiga låtar och till många skisser, och framför allt till mycket större förståelse för att och hur jag kan styra min kreativa process till att bli mer stabil och mer fruktsam.</dc:description> <dc:subject>Nyckelord: kreativ process</dc:subject> <dc:subject>kreativitet</dc:subject> <dc:subject>musikskrivande</dc:subject> <dc:subject>förväntningar</dc:subject> <dc:subject>stimulera musikskrivande</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9008111</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Min musikalske udvikling gennem deltagelse i irske sessions</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9008111</dc:identifier> <dc:creator>Vanghøj, Troels</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This paper is about my own journey inside the irish sessionculture. I am using sawyers theory about group-flow and jean lave/Etienne Wengers theory about communities of practice. I am furthermore using 2 interviews from 2 musicians playing traditional irish music. one Irish, one American, as to get other opinions on the social and practical entities of irish music culture.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">This paper is about my own journey inside the irish sessionculture. I am using sawyers theory about group-flow and jean lave/Etienne Wengers theory about communities of practice. I am furthermore using 2 interviews from 2 musicians playing traditional irish music. one Irish, one American, as to get other opinions on the social and practical entities of irish music culture.</dc:description> <dc:subject>Irish Traditional Music. participatiion in sessions. Groupflow. communities of practice. tradition.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>dan</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9008123</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>En Undersökning av Musikaliska Beståndsdelar &amp; Variabler</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9008123</dc:identifier> <dc:creator>Kucukovic, Mirza</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Efter att ha hört termen parameter användas fritt i olika musikaliska sammanhang under min utbildning började en idé formas, kan musiken analyseras utifrån utvalda parametrar istället för ackords-, funktions-, form-, Schenker- eller temaanalys? I den här uppsatsen arbetar jag med att ta fram en personlig metod för att kartlägga kombinationer av parametrar som sedan kan analyseras för att bättre förstå hur kompositören utformar musiken. Framförallt gehörsmässigt uppfattbara kvaliteter snarare än dolda underliggande strukturer.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">During my education I have heard the term parameter used freely in different musical contexts. This has led to the forming of an idea, can music be analyzed according to chosen parameters instead of harmonic-, function-, form-, Schenker- or thematic analysis? In this essay I work with creating a personal method to map out combinations of parameters which then can be analyzed to better understand how the composer shaped the music. Especially the qualities which are detectable by ear rather than hidden underlying structures.</dc:description> <dc:subject>Parametrar</dc:subject> <dc:subject>musikanalys</dc:subject> <dc:subject>analys</dc:subject> <dc:subject>analysmodell</dc:subject> <dc:subject>beståndsdelar</dc:subject> <dc:subject>variabler</dc:subject> <dc:subject>komposition</dc:subject> <dc:subject>musikteori</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9008135</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Enhancing practice routines to reach the ultimate goals</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9008135</dc:identifier> <dc:creator>Pälli, Ilari</dc:creator> <dc:creator>Parikka, Solveig</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">This thesis, titled ”Enhancing practice routines to reach the ultimate goals” consists an overview over some fundamental aspects regarding individual instrumental practice, how they occur and affect the musicians practice routines. Thesis includes a survey based on interviews made to professional musicians and we later analyze how the aforementioned aspects come to fruition in the gathered material. Lastly we summarize our own experiences and cogitations based on the project.</dc:description> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2022</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9009108</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musikerns involvering i tonsättarens kreativa skrivandeprocess - En sångares upplevda skillnader i instudering och interpretation mellan två nyskrivna verk</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9009108</dc:identifier> <dc:creator>Eriksson, Elin</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka hur jag som sångare upplever instudering och interpretation av två nyskrivna stycken beroende på hur involverad jag är i tonsättarens skrivandeprocess. Hur påverkas min instudering och interpretation av min involvering i tonsättarens kreativa process, och vilka skillnader upplever jag i förhållande till min egen inblandning i styckets uppkomst? Metod: Två nyskrivna stycken användes för att genomföra arbetet. Båda styckena skrevs till mig, men vid det ena hade jag och tonsättaren endast en kort initial kontakt och sågs inte förrän stycket var färdigkomponerat och vid det andra träffades jag och tonsättaren kontinuerligt under skrivprocessen för att arbeta fram stycket tillsammans. Resultat: Skillnad upplevdes både vad gäller instudering och interpretation. Vad som verkligen skilde arbetssätten åt var möjligheten att påpeka om något inte passade mig, röstligt och textligt. Detta fanns det utrymme för gällande stycket där jag och tonsättaren hade kontinuerlig kontakt, men inte gällande det andra stycket. Slutsats: Det är lärorikt att som sångerska få jobba nära en tonsättare. Båda arbetssätten bidrog till att både försvåra och förenkla de två faktorerna instudering och interpretation. Nyckelord: nyskriven musik, samtida musik, instudering, interpretation, samarbete, klassisk sångare, tonsättare</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Aim: The aim of this study was to examine how I as a singer experience the studies and interpretation of two newly written pieces depending on how involved I am in the composer’s process of writing. How does my involvement in the composer’s creative process affect my studying and interpretation and what differences do I experience in relation to my own involvement in the making of the piece? Method: Two newly written pieces were used to implement this study. Both pieces were written for me. I only had a brief initial contact with the composer of the first piece and we did not meet again until the piece was completed. I and the composer of the second piece met continuously in order to create the piece together. Results: A difference was noticed both regarding studying and interpretation. What really distinguished between the two work methods was the possibility to point out things that did not fit my voice or the text. This I could do in the work with the piece where I and the composer had a continuous contact, but not with the other piece. Conclusion: A as a singer it is educational to collaborate with a composer. Both work methods contributed to make the process of studying and interpretation more difficult as well as easier. Key words: newly written music, contemporary music, studying, interpretation, cooperation, classical singer, composer</dc:description> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Konstnärliga fakulteten</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9009338</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Betyg och lärande</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9009338</dc:identifier> <dc:creator>Nordström, Gustav</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The present thesis is a qualitative study which aims to explore what impact grades have on students in an esthetic upper secondary school. The study uses a student !3 perspective where the central factors are learning, motivation and self-esteem. The background to the study is an interest in what makes an individual genuinely motivated, and the experience that school puts a great focus on grades. This has awakened a curiosity to find out if there is a link between grades and the central factors of the study. In the presentation of earlier research concepts that are relevant for the central factors of the study are defined and explained. The literature background compiles relevant research within the area, to clarify essential concepts and to illustrate the effects grades might have on students. To reach a result qualitative interviews have been performed with five students in an esthetic upper secondary school. The answers from the interviews are interpreted and analyzed to elucidate the research questions. The study shows that grades turn out to have an impact on student’s ability to learn and affect their motivation, self-esteem and experience of stress. High grades can motivate students to perform better but it can not be excluded that the motivation is based upon external factors instead of an inner motivation to learn. Furthermore the study shows that low grades can have a negative impact on students self-esteem and decrease their motivation to learn.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Föreliggande arbete är en kvalitativ studie vars syfte är att ta reda på hur betyg påverkar elever som studerar på en estetisk gymnasieskola. Studien utgår från ett elevperspektiv där de centrala faktorerna är lärande, motivation och självkänsla. I bakgrunden ligger ett intresse för vad som får en individ genuint motiverad att lära, samt en upplevelse av att det inom skolan läggs mycket fokus på betyg. Detta har väckt en nyfikenhet på om det skulle kunna finnas en eventuell koppling mellan betyg och studiens centrala faktorer. I redovisningen av tidigare forskning definieras och beskrivs de begrepp som är relevanta för de centrala faktorerna. För att få fram ett resultat har kvalitativa intervjuer genomförts med fem elever på ett estetiskt gymnasium. Deras intervjusvar har transkriberats och sedan tolkats och analyserats för att kunna besvara arbetets syfte och frågeställningar. Studien visar att betyg har inverkan på elevers lärande, motivation och självkänsla. I resultatet framkommer även att betyg genererar en upplevelse av stress. Höga betyg kan motivera elever att prestera bättre, det kan dock inte uteslutas att arbetsinsatsen styrs av yttre faktorer snarare än av inre motivation att lära. Vidare visar studien på att låga betyg kan ha negativ effekt på elevers självkänsla samt minska motivationen till lärande.</dc:description> <dc:subject>Betyg</dc:subject> <dc:subject>elever</dc:subject> <dc:subject>lärande</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>pedagogik</dc:subject> <dc:subject>självkänsla</dc:subject> <dc:subject>Grades</dc:subject> <dc:subject>learning</dc:subject> <dc:subject>pedagogic</dc:subject> <dc:subject>pupils</dc:subject> <dc:subject>self-esteem.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2016</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9003557</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Strävan att bli bättre - En studie om gymnasieelevers övningsvanor inom pop/rock</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9003557</dc:identifier> <dc:creator>Cvetkovski, Niklas</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The study examines practice strategies and views on practicing in high school students, with main instruments guitar or drums in the pop/rock genre. Through qualitative interviews the study covers how the students define practicing, how they practice, and why they practice. The students in the study have a relatively open attitude towards what is considered practice, where almost all aspects of playing music can be regarded as practicing. Effective practicing is described as that which leads to desired end goals. The students have relatively simple strategies, mainly consisting in learning and repeating song, but with some elements of more advanced metacognition such as identifying difficult passages and find suitable methods of overcoming that obstacle. The students are primarily driven by inner factors, such as striving for mastery or long term goals. Goals affect how the students practice, where those who primarily strive for mastery tend to focus more on constructive practice such as improving technique and song material. Those whose goals are to write music and play for others tend to focus more on creative practice, such as improvising and composing. According to the students, they have developed their practice strategies mostly on their own, whilst being educated in what to practice rather than how to practice. Tasks from teachers create a need, from which the students construct a strategy to accomplish given task.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Studien undersöker gymnasieelevers övningsvanor och syn på övning, med huvudinstrument gitarr eller trummor inom genren pop/rock. Genom kvalitativa intervjuer har studien undersökt vad eleverna skulle beskriva att övning är, hur de övar, samt varför de övar. Gällande vad övning är kan konstateras att de flesta eleverna har en relativt öppen inställning, där i princip allt spelande på instrumentet kan betraktas som övning. Vad som är effektiv övning relaterar de till sin målsättning; effektiv övning är den övning som leder till ens mål. Eleverna har i grunden relativt simpla övningsstrategier som bygger på att lära in och repetera låtar, med vissa inslag av mer avancerad metakognition, exempelvis att identifiera svåra passager och hitta lämplig metod att överkomma dem. Eleverna drivs främst av inre faktorer och de två vanligast förekommande är strävan att bli bättre, samt deras långsiktiga mål. Målsättningen präglar hur eleverna övar. De som primärt strävar efter att utvecklas som musiker tenderar att ha ett större fokus på konstruktiva aspekter av övandet, som att öva teknik för att kunna spela snabbare eller att implementera nyvunnen kunskap in i befintliga låtar. De som har som mål att skriva eget material tenderar att ha ett större fokus på kreativt övande som improvisation och komposition. Eleverna beskriver till stor del att de utvecklat sina strategier på egen hand och i huvudsak undervisas i vad de ska öva på, snarare än hur de kan öva. Uppgifter från lärare har skapat behov som eleverna uppfyllt genom att konstruera egna strategier.</dc:description> <dc:subject>Övning</dc:subject> <dc:subject>gitarr</dc:subject> <dc:subject>trummor</dc:subject> <dc:subject>gymnasiet</dc:subject> <dc:subject>motivation</dc:subject> <dc:subject>practice</dc:subject> <dc:subject>guitar</dc:subject> <dc:subject>drums</dc:subject> <dc:subject>high school</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2020</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9003799</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Aino K – barnen, kärleken och döden: En scenmusikalisk gestaltning av den finsk-estniska författaren Aino Kallas</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9003799</dc:identifier> <dc:creator>Fiskaali, Johanna Maria</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Sammanfattning Det här masterarbetet är en processbeskrivning av hur monologpjäsen Aino K – barnen, kärleken och döden blev till. Utgångspunkten för pjäsen var Tauno Pylkkänens sångcykel op. 21, Dödens svan, som består av fem tonsatta dikter av den finsk-estniska författaren Aino Kallas. Arbetets första syfte är konstnärligt, nämligen att presentera Kallas livshistoria i form av en monologpjäs. Det andra syftet innebar att jag genom denna scenmusikaliska gestaltning av Kallas som författare och människa också skulle genomgå en personlig utveckling som sångare och artist. Det tredje syftet var att lära mig det svenska språket genom att både framföra föreställningen och skriva uppsatsen på svenska (trots att detta är mitt fjärde språk och mitt modersmål är finska). Det språkliga arbetet har varit närvarande genom hela processen, genom manusskrivning, sångöversättning, rollarbete, föreställning och uppsatsskrivning. Det fjärde syftet, slutligen, var att synliggöra, diskutera och artikulera den process som arbetet med den scenmusikaliska gestaltningen innebar, och i samband med det sångarens utvidgade roll som manusförfattare, sångöversättare och skådespelare. Den övergripande metoden som används är processbeskrivning. Dessutom använder jag mig av reflektionsnivåerna i Ulla Wiklunds portföljmetod och komparativ metod. I diskussionen reflekterar jag över min process och utveckling som sångare samt jämför med Lena Dahléns (2012) och min handledare Sven Kristerssons (2010) avhandlingar, när det gäller hur man skapar och bygger en monologpjäs och scenmusikalisk gestaltning. Resultaten av mitt masterprojekt utgörs av 1) själva pjäsen, som både presenterar Kallas och synliggör mig som artist och mitt konstnärliga kunnande, 2) en uppsats som beskriver processen som ledde fram till den scenmusikaliska gestaltningen, 3) min utveckling som sångare och 4) mina förbättrade kunskaper i svenska språket. Sökord: Kallas, manusförfattare, monologpjäs, Pylkkänen, scenmusikalisk gestaltning, sångarens utvidgade roll, sångöversättning</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Abstract This master thesis is a process description of the genesis and creation of the monologue play Aino K – children, love and death. The basis for the play is Tauno Pylkkänen’s song cycle op. 21, The Swan of Death, composed based on five of the Finnish-Estonian writer Aino Kallas’ poems. The first aim of this thesis was to introduce Kallas’ life history in the shape of a monologue play. The second aim of the project was for me to undergo a personal development as a singer and an artist through a stage musical performance. The third aim was to learn Swedish by singing and performing in Swedish and writing my thesis in Swedish (my mother tongue is Finnish). The work with the Swedish language as well as the focus on my personal development have been present during the whole process, through scriptwriting, song translation, rehearsing and performing the play and writing the thesis. The fourth aim, finally, was to make visible, discuss and articulate the process leading up to a stage musical performance, as well as the singer’s expanded role as scriptwriter, song translator and actor. The methods that I use in the thesis are the reflection levels of Ulla Wiklund’s portfolio method and the comparative method. In the chapter entitled Discussion I reflect on my development as a singer. I also compare my work to Lena Dahlén’s (2012) and Sven Kristersson’s (2010) doctoral theses, regarding how to create and build a play and a stage musical performance. The results of my master project include a monologue play and stage musical performance that introduces Kallas, while at the same time making my competence as an artist visible, and a master thesis describing the process involved in creating the play as well as illustrating my development as a singer and my improved language skills in Swedish.</dc:description> <dc:subject>Kallas</dc:subject> <dc:subject>Monologue play</dc:subject> <dc:subject>Pylkkänen</dc:subject> <dc:subject>Scriptwriter</dc:subject> <dc:subject>The singer’s expanded role</dc:subject> <dc:subject>Song translation</dc:subject> <dc:subject>Stage musical performance</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2022</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9153655</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Autoethnographic Exploration of Musical Identity and Artistic Expression - A Journey Through Cultural Fusion</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9153655</dc:identifier> <dc:creator>Rezk, Mina Awny Abdelmasih</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">In this reflective exploration, I delve into the intricacies of my musical journey, marked by a blend of oriental and Scandinavian influences. Through personal and artistic insights, I unveil the process of shaping my musical identity as a composer, arranger, and producer. Drawing inspiration from my Egyptian heritage and experiences in Sweden, I navigate the intersection of cultural fusion and personal narrative, offering a glimpse into the transformative power of music. This project employs autoethnography and multidisciplinary approaches to articulate the nuances of my creative evolution, building up in a heartfelt reflection on the appreciation of heritage amidst the currents of change.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The thesis explores important musical influences particular for the author’s personal background with an autoethnographic writing. It highlights well-chosen literature and gives sounding examples of this multifaceted composer, arranger, and producer’s work. It is an interesting text about the shaping of a musical identity.</dc:description> <dc:subject>Musical Identity</dc:subject> <dc:subject>Cultural Fusion</dc:subject> <dc:subject>Personal Narrative</dc:subject> <dc:subject>Autoethnography</dc:subject> <dc:subject>Multidisciplinary Expression</dc:subject> <dc:subject>Music for documentary</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>eng</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2024</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9158929</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Konstnärligt uttryck: En kvalitativ studie om hur lärare uppfattar och undervisar i konstnärligt uttryck</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9158929</dc:identifier> <dc:creator>Svan Hall, Oliver</dc:creator> <dc:creator>Flygare, Timmie</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">”Artistic expression: A qualitative study of how teachers perceive and teach artistic expression” Timmie Flygare &amp; Oliver Svan Hall This study is based on how teachers define, teach and assess artistic expression in the course instrument or singing 2. We have experienced and gained the impression that the grade criterion is difficult to interpret and as future educators we are curious about how it can be worked with. The research questions of the study are: How do teachers describe artistic expression based on the school agency&apos;s governing documents, how do teachers implement their understanding of artistic expression in practical terms in teaching, and how does the assessment work look connected to artistic expression? The research methods used for the study are qualitative interviews and observations conducted with three informants. In previous research, literature linked to expression in general, assessment work and pedagogical tools are concerned. The result shows that there is a broad explanation of artistic expression that can be described and worked with in different ways. The conclusion points out that the concept might still be difficult to define, but that experience-based knowledge, literary research contributions and collegial learning can contribute to creating clarity, but also nuance in a single concept.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">”Konstnärligt uttryck: En kvalitativ studie om hur lärare uppfattar och undervisar i konstnärligt uttryck” Timmie Flygare &amp; Oliver Svan Hall Denna studie grundar sig i hur lärare definierar, undervisar och bedömer konstnärligt uttryck i kursen instrument eller sång 2. Vi har upplevt och fått uppfattningen att betygskriteriet är svårtolkat och som blivande pedagoger är vi nyfikna på hur det kan arbetas med. Arbetets frågeställningar är: Hur beskriver lärare konstnärligt uttryck utifrån Skolverkets styrdokument, hur implementerar lärare sin förståelse av konstnärligt uttryck praktiskt i undervisningen samt hur ser bedömningsarbetet ut kopplat till konstnärligt uttryck? Forskningsmetoderna som använts för studien är kvalitativa intervjuer och observationer som genomförts med tre informanter. I tidigare forskning berörs litteratur kopplat till uttryck i stort, bedömningsarbete samt pedagogiska verktyg. Resultatet visar på att det finns en bred förklaring av konstnärligt uttryck som kan beskrivas och arbetas med på olika sätt. Slutsatsen pekar på att begreppet fortfarande kan vara svårdefinierat men att erfarenhetsbaserad kunskap, litterära forskningsbidrag och kollegialt lärande kan bidra till att skapa tydlighet, men också nyans i ett enstaka begrepp.</dc:description> <dc:subject>bedömning</dc:subject> <dc:subject>gymnasium</dc:subject> <dc:subject>konstnärligt</dc:subject> <dc:subject>undervisning</dc:subject> <dc:subject>uttryck</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>artistic</dc:subject> <dc:subject>assessment</dc:subject> <dc:subject>expression</dc:subject> <dc:subject>high school</dc:subject> <dc:subject>teaching</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2024</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9159225</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Basen som melodiinstrument: Att komponera för kontrabas</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9159225</dc:identifier> <dc:creator>Sundquist, Gustav</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Syftet med denna studie var att undersöka och hitta kompositionstekniker hur kontrabasen kan användas som ett melodiskt instrument. Jag genomförde kvalitativa intervjuer med två kompositörer om hur de har gått tillväga när de har komponerat musik för kontrabas. Efteråt gjorde jag en partituranalys av låtar respondenterna skrivit för att se hur de praktiskt utnyttjat det. Sedan använde jag deras svar som utgångspunkt för att skriva två låtar för sextett. Uppsatsen sökte besvara frågeställningar rörande nya kompositionstekniker för att sätta kontrabasen i en melodisk kontext, om arbetsmetodiken blir annorlunda och hur musiken påverkas när basen har en melodisk roll. Arbetet resulterade i två kompositioner som tillkom efter respondenternas svar. Genom empirisk undersökning visar resultatet att det inte finns en specifik kompositionsteknik för att sätta basen i en melodisk kontext. Det uppkommer även problem som måste lösas genom gedigen arrangering för att skapa utrymme för basen att användas som melodiinstrument.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The purpose of this study was to examine and find methods for composing music where the double bass is used as a melodic instrument. I implemented qualitative interviews with two composers about how they have written music for double bass. After that I made a score analysis of songs the respondents’ have written to see their practical use of bass melodies. Then I used their answers as a starting point to write two songs for sextett. The essay sought to answer questions of issue concerning new composition techniques for putting the bass in a melodic context, whether the methodology also changes and how the music is affected when the bass plays the melody. The work resulted in two compositions which came about from the respondents’ respective answers. By empirical research, the results showed that there is no single method of composing to put the bass in a melodic context. Problems also arise which must be solved through thorough arrangements to create space for the bass to be used as a melodic instrument.</dc:description> <dc:subject>Komposition</dc:subject> <dc:subject>kontrabas</dc:subject> <dc:subject>kompositionstekniker</dc:subject> <dc:subject>kontrapunkt</dc:subject> <dc:subject>arrangering.</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2024</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9159355</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Att uttrycka musik tillsammans - En musikpedagogisk studie om sångsamlingen i förskolan och dess förhållande till musik, musikalisk kommunikation och språk</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9159355</dc:identifier> <dc:creator>Wennberg, Stina</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Studien undersöker på vilket sätt pedagoger och barn i förskolan kommunicerar kring musik. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka ord och begrepp som används i musikarbetet på förskolan och primärt i sångsamlingen och hur sångsamlingen organiseras. Genomförandet av studien utgår från två olika sätt att samla in data, observationer och kvalitativa intervjuer. Sångsamlingarna på förskolan observeras och de pedagoger som leder sångsamlingen deltar också i de kvalitativa intervjuerna. Resultatet visar att sångsamlingarnas funktion i förskolan har ett bredare innehåll än enbart sång och musik. Pedagogerna är skickliga på att fånga upp och bekräfta barnens språkliga initiativ och deras frågor och funderingar utifrån en bred ämneskompetens men inte i så stor utsträckning när det gäller initiativ kring musikämnet. Studiens pedagoger är alla kompetenta inom gitarrspel och sång men har inte byggt upp sitt musikaliska kunnande och självförtroende under sin utbildning eller i sitt arbete på förskolan. Hos barnen sker det ett musikaliskt lärande i både sångsamlingen och i förskolans övriga aktiviteter men pedagogerna är inte alltid medvetna om detta eller har inte vokabulären för att kunna beskriva och visa på barnens musikaliska bildning och utveckling.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The study investigates how educators and children in preschool communicate about music. The purpose of the survey is to find out what kind of language and which words are used in the music work at the preschool, primarily when they sing together in Singing time and how Singing time is organized. The implementation of the study is based on two different ways of collecting data, observations and qualitative interviews. The observations were conducted when children and educators sang together in the preschool. The pedagogues, who lead the song participated in the qualitative interviews. The results show that the activity of Singing time in preschool has a broader content than just singing and music. The pedagogues are adept at capturing and confirming the children&apos;s linguistic initiatives and their questions and reflections in a broad subject area, but not to such a great extent in the subject of music. The pedagogues in the study are all competent in guitar playing and singing but have not built up their musical knowledge and confidence during their education or in their work at the preschool. The children’s musical learning takes place in both the Singing time and in the preschool&apos;s other activities, but the pedagogues are not always aware of this or do not have the language for how to describe the children&apos;s musical education and development</dc:description> <dc:subject>Förskola</dc:subject> <dc:subject>musikaliskt språk</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>rytmikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>sångsamling</dc:subject> <dc:subject>Eurythmics</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>musical language</dc:subject> <dc:subject>preschool</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>singing time</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2024</dc:date> <dc:type>H2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9159578</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Sångens semantik och Vokala vokabulärer - En studie om begrepp och förklaringsmodeller inom sångpedagogik</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9159578</dc:identifier> <dc:creator>Nilsson, Frida</dc:creator> <dc:creator>Palm, Agnes</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Frågor kring hur begrepp och förklaringsmodeller används inom sångundervisning har varit ständigt närvarande under vår utbildning till sångpedagoger och var därmed ett givet val för oss att vilja undersöka vidare. Syftet med studien är att undersöka sångpedagogers yrkesspråk utifrån begrepp och förklaringsmodeller genom att ta del av deras erfarenheter och kunskaper. I vår undersökning har vi genomfört fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma sångpedagoger som har olika inriktningar och erfarenheter inom sångteknik. Resultatet visar både gemensamma drag och variationer i hur informanterna tillämpar samt uppfattar sångtekniska begrepp och undervisningsmetoder från specifika sångskolor. Trots olika åsikter om ett gemensamt yrkesspråk betonar alla vikten av individanpassad undervisning och förståelse mellan sångpedagog och elev. Vår slutsats är att sångtekniska begrepp är komplexa och ständigt föränderliga, vilket leder till ett behov av variation i undervisningen. Vi tror att det är viktigare med samförståelse kring innebörden än vilket specifikt begrepp som används, då sångtekniska begrepp endast är ett kompletterande verktyg i sångundervisningen. Vi ifrågasätter om ett enhetligt yrkesspråk är möjligt, med tanke på den subjektivitet som omger sångrösten. Dessutom omfattar sångpedagogers yrkesspråk även andra aspekter som rösthälsa och musikaliska element, vilka är gemensamma oavsett skola, genre eller sångstil.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Questions surrounding the use of terms and explanatory models in vocal training has been a constant presence throughout our education as vocal coaches and was therefore a natural choice for us to further investigate. The aim of this study is to explore vocal coaches&apos; professional language based on terms and explanatory models by examining their experiences and expertise. In our study, we conducted five semi-structured interviews with professional vocal coaches who have different backgrounds and experiences in vocal technique. The results reveal both commonalities and variations in how the informants apply and perceive vocal technical terms and teaching methods from specific vocal schools. Despite differing opinions on a common professional language, they all emphasize the importance of individualized instruction and the understanding between vocal coach and student. Our conclusion is that vocal technical terms are complex and constantly evolving, leading to the need for variations in teaching. We believe that understanding their meaning is more important than the specific term used, as vocal technical terms are only a supplementary tool in vocal teaching. We question whether a uniform professional language is possible, given the subjectivity surrounding the singing voice. Additionally, vocal coaches&apos; professional language encompasses other aspects such as vocal health and musical elements, which are common regardless of school, genre, or vocal style.</dc:description> <dc:subject>Complete Vocal Technique</dc:subject> <dc:subject>Estill Voice Training</dc:subject> <dc:subject>Klassisk sång</dc:subject> <dc:subject>Kommunikation</dc:subject> <dc:subject>Sång</dc:subject> <dc:subject>Sångpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Sångteknik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Classical singing</dc:subject> <dc:subject>Communication</dc:subject> <dc:subject>Estill Voice Training Singing</dc:subject> <dc:subject>Singing voice</dc:subject> <dc:subject>Vocal pedagogy</dc:subject> <dc:subject>Vocal technique</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2024</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9155571</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Social gruppdynamik i ensemble - En kvalitativ studie om hur ensemblelärare arbetar med gruppdynamik och sociala interaktioner</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9155571</dc:identifier> <dc:creator>Athley, Anton</dc:creator> <dc:creator>Frisk, Lisa</dc:creator> <dc:creator>Rauer, August</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Vi har undersökt ledarskap och betydelsen av sociala interaktioner ur ensemblelärares perspektiv. Syftet med vår studie är att undersöka hur ensemblelärare arbetar med sociala interaktioner och gruppdynamik i undervisningen. Studien utgår från lärare som arbetar, eller har arbetat, med ensembleundervisning på gymnasial nivå. Därav har vi utformat forskningsfrågorna: Hur resonerar lärare kring sin roll att påverka sociala interaktioner i ensembleundervisning? Vilka metoder och strategier använder lärare för att stödja gruppdynamiken i ensembleundervisningen? Litteraturen som presenteras är kopplat till våra ämnen om sociala interaktioner, gruppdynamik och lärarens roll. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med avsikt att undersöka ensemblelärares metoder, strategier och erfarenheter kring gruppdynamik. Resultatet visar att samtliga informanter ser en koppling mellan gruppens sociala samverkan och deras musikaliska prestationer. Det finns även en samsyn i att kommunikation, verbal såsom icke-verbal är en avgörande faktor för att främja gruppdynamiken. Resultatet visar även att informanterna menar att det krävs en lyhördhet och anpassningsförmåga för att som lärare kunna skapa ett gott klimat inom ensembleundervisningen. Våra slutsatser presenterar en stark koppling mellan sociala interaktioner och elevers musikaliska, gruppdynamiska och sociala utveckling. Ett framgående tema är lärarens förmåga att växla mellan en aktiv eller mer elevinkluderande ledarroll beroende på gruppens skede, där lärarens metoder och strategier varierar beroende på hens personlighet och erfarenheter.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">We have examined leadership and the significance of social interactions from the perspective of ensemble teachers. The purpose of our study is to investigate how ensemble teachers work with social interaction and group dynamics in education. The study is based on teachers who work, or have worked, with ensemble teaching at high school level. Hence, we have formulated the research questions: How do teachers view their role in influencing social interactions in ensemble education? What methods and strategies do teachers use to support group dynamics in ensemble education? We selected literature according to our purpose and what is presented is related to our topics about social interactions, group dynamics, and the teacher’s role. We conducted semi-structured interviews with ensemble teachers with the intention to investigate their methods, strategies, and experiences around group dynamics. The results show that all informants see a connection between the group’s social cooperation and their musical performances. There is also a consensus that communication, both verbal and non-verbal, is a crucial factor in promoting group dynamics. The results also indicate that informants believe that sensitivity and adaptability are required for a teacher to create a good climate within ensemble education. Our conclusions present a strong connection between social interactions and students&apos; musical, group dynamic, and social development. A prominent theme is the teacher&apos;s ability to switch between an active or more student-inclusive leadership role depending on the group&apos;s stage, where the teacher&apos;s methods and strategies vary depending on their personality and experiences.</dc:description> <dc:subject>Ensembleundervisning</dc:subject> <dc:subject>gruppdynamik</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>kommunikation</dc:subject> <dc:subject>lärarroll</dc:subject> <dc:subject>pedagogik</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Communication</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>ensemble education</dc:subject> <dc:subject>group dynamics</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>pedagogy</dc:subject> <dc:subject>teacher role</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2024</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9155577</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Konstnärligt uttryck i ensemble - det oväntade eller förväntade?</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9155577</dc:identifier> <dc:creator>Schmidt, Cecily</dc:creator> <dc:creator>Johansson, Axel</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Konstnärligt uttryck är en väsentlig del av musikutövandet och påverkar hur vi upplever musik såväl som vilka musikaliska val vi tar, ofta baserat på vilken genre vi är inom. Begreppet används i syftesbeskrivningen för musikämnet på gymnasiet och i betygskriterierna rangordnas begreppet utefter kvalitét, utan att definiera vad konstnärligt uttryck innebär. Syftet med denna studie är därför att undersöka begreppet konstnärligt uttryck ur ett ensemblelärarperspektiv med populärmusik som genreavgränsning, för att ta reda på lärares beskrivningar och tolkningar av begreppet, hur de bedömer och lär ut det för instrumentalister i ensemblekurserna, samt vilka normer och värden som begreppet kan vila på. Vi genomförde fyra semistrukturerade intervjuer, där resultatet visar att konstnärligt uttryck är en väsentlig del av musikundervisningen och att det bedrivs en dialog om konstnärligt uttryck på samtliga informanternas arbetsplatser, men att det saknas en samstämmighet över begreppets definition. Lärarnas dimensioner av konstnärligt uttryck kan delas in i fyra teman: det oväntade, sound, göra val och intention. Resultatet visar att mindre musikaliska beståndsdelar, övning och referenslyssning leder till att elever kan utveckla sina konstnärliga uttryck, samt att begreppet inte endast handlar om individens eget uttryck, utan även om musikalisk kommunikation i gruppen såväl som med publiken. Vad gäller normer och värden kopplat till konstnärligt uttryck är det tydligt att utlärningen och synen på konstnärligt uttryck är kontextbaserad, samt att genrepraxis, genus och socioemotionella aspekter kan påverka förutsättningar till att förmedla konstnärligt uttryck. Resultatet visar dessutom att bedömningen av konstnärligt uttryck är utmanande, exempelvis så till vida att det är svårt att nå samstämmighet över begreppets definition i kollegiet. Konsekvensen av detta, i kombination med att informanterna har olika beskrivningar av begreppet konstnärligt uttryck, kan bidra till svårigheten att få uppnå en likvärdig bedömning av konstnärligt uttryck.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">Artistic expression is an essential part of musical practices and affects how we perceive music as well as the musical choices we make, often based on what genre we are playing. In Sweden, the term artistic expression is used to describe the purpose of musical practice at high school level and in the criteria for grades, the term is graded based on quality. However, no definition of artistic expression is provided by the National Agency of Education. Our purpose with this project is to examine artistic expression from a pop/rock ensembles-high school teachers’ point of view, to find out how they describe and interpret the term and how they, in their practice, teach and grade it. We are also interested in the norms and values the teachers, and their practices rely on. We carried out four semi-structured interviews with high-school teachers. From the result, we could see that artistic expression is key in music education and that – in all high schools involved in the study – dialogues are taking place on the subject. However, the result also shows that there is a lack of consensus on how to define it. Our interview subjects outline four dimensions of artistic expression: the unexpected, sound, making choices, and intention. The result shows that musical constituents such as practice and reference listening are part of the pupil’s development of artistic expression, also that the term not only centers around the individual’s own expression but also about the communication within the group and with the audience. When it comes to norms and values, the teachers’ perception of the meaning and content of artistic expression is based on the context they are in. The pupil’s social and emotional feelings about the genre also affect their abilities to communicate an artistic expression. Grading artistic expression also shows to be challenging because of the trouble in reaching a consensus in the college about how to define it. The consequence of that runs out in the difficulties of making an equivalent assessment of artistic expression in high school teaching.</dc:description> <dc:subject>Ensemble</dc:subject> <dc:subject>konstnärligt uttryck</dc:subject> <dc:subject>musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>personligt uttryck</dc:subject> <dc:subject>populärmusik</dc:subject> <dc:subject>pop/rock</dc:subject> <dc:subject>utbildningsvetenskap Artistic expression</dc:subject> <dc:subject>educational science</dc:subject> <dc:subject>ensemble (band practice)</dc:subject> <dc:subject>individual expression</dc:subject> <dc:subject>music education</dc:subject> <dc:subject>popular music</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2024</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9155590</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
    <setSpec>SocialBehaviourLaw</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Bedömning i körsång – med en ton av skillnad: en undersökning av lärares bedömningsarbete i körsång på gymnasieskolor med och utan körprofil.</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9155590</dc:identifier> <dc:creator>Parkosidou, Thea</dc:creator> <dc:creator>Bertilsson, Ellen</dc:creator> <dc:creator>Axelsson, Samuel</dc:creator> <dc:description xml:lang="eng">The following study explores how teachers conduct assessment in Swedish upper secondary schools with and without a choir profile in the course Ensemble with Choral Singing (Skolverket, 2010a). The curiosity about the subject is based on our background in choral singing and that our perception is that the experience amongst many music teachers is that there is a certain difficulty in assessing students in choral singing. Consequently, the purpose of the present study is to investigate teachers&apos; strategies and methods for assessment in choral singing, and also to analyse and reflect upon the teachers work with equity in assessment. An observation and interview study was carried out with six different choir teachers at different Swedish upper secondary schools. Previous research presents, for instance, different methods and approaches to achieve equity in assessment, which Skolverket (2020) also emphasises as needed. The results show that the teachers&apos; assessment methods are mostly individual, which also means that there are differences regarding what is assessed and how it is assessed. In the comparison between schools with and without a choir profile, the study shows that genre is used in a variety of ways, mainly considering choice of repertoire, and the choir culture is of different presence at the different schools, which contributes to the assessment being dissimilar due to different generation of assessment data. Our conclusion is therefore that there are strategies and methods for teachers to be able to assess their students in choral singing, but the consensus of the regulatory documents is required in order to achieve equity in assessment. We believe that this can be achieved through publication of commentary material and assessment support from Skolverket and the establishment of a broader national collaboration network for joint assessment among Swedish upper secondary schools.</dc:description> <dc:description xml:lang="swe">Följande studie handlar om hur lärare genomför bedömning på gymnasieskolor med och utan körprofil i kursen Ensemble med körsång (Skolverket, 2010a). Nyfikenheten kring ämnet tar utgångspunkt från vår gemensamma körbakgrund och upplevelsen om att många musiklärare uttrycker en viss svårighet med att bedöma elever inom körsång. Syftet för studien blir således att undersöka lärares tillvägagångssätt och metoder för bedömning i körsång samt analysera och reflektera kring lärarnas arbete inom likvärdig bedömning. En observation- och intervjustudie gjordes med sex körlärare på olika gymnasieskolor. I tidigare forskning presenteras bland annat olika metoder och tillvägagångssätt för att nå likvärdig bedömning, vilket Skolverket (2020) också understryker behövs. Resultatet visar på att lärarnas bedömningsmetoder är individuella vilket också betyder att en skillnad uppstår kring vad som bedöms samt hur det bedöms. I jämförelsen mellan skolor med och utan körprofil hittades det att genre används på varierande sätt, främst gällande repertoarval, samt att körkulturen är olika stark på skolorna, vilket bidrar till att bedömningen skiljer sig på grund av att det genereras olika underlag. Vår slutsats mynnar därför ut i att det finns förutsättningar och strategier för lärarna att kunna bedöma sina elever inom körsång, men att en samsyn på styrdokumenten krävs för att uppnå större likvärdighet. Det tror vi kan göras genom publicering av kommentarmaterial och bedömningsstöd från Skolverket samt att ett mer utbrett nationellt samarbete gymnasieskolor emellan upprättas.</dc:description> <dc:subject>Bedömning</dc:subject> <dc:subject>Gymnasium</dc:subject> <dc:subject>Körsång</dc:subject> <dc:subject>Körprofil</dc:subject> <dc:subject>Likvärdig bedömning</dc:subject> <dc:subject>Musikpedagogik</dc:subject> <dc:subject>Utbildningsvetenskap</dc:subject> <dc:subject>Assessment</dc:subject> <dc:subject>Choir profile</dc:subject> <dc:subject>Choral singing</dc:subject> <dc:subject>Educational Science</dc:subject> <dc:subject>Equity in assessment</dc:subject> <dc:subject>Music Education</dc:subject> <dc:subject>Upper secondary school</dc:subject> <dc:subject>Social Sciences</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2024</dc:date> <dc:type>H3</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<record>
<header>
    <identifier>oai:lup-student-papers.lub.lu.se:9155627</identifier>
    <datestamp>2025-07-29T13:03:30Z</datestamp>
    <setSpec>FineArt</setSpec>
</header>

<metadata>
<oai_dc:dc xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"> <dc:title>Musiken ska finnas för alla - Att arbeta med musik för människor med kognitiva funktionsvariationer</dc:title> <dc:identifier>https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9155627</dc:identifier> <dc:creator>Lina, Cavanna</dc:creator> <dc:description xml:lang="swe">Examensarbetets syfte är att ta reda på hur jag som musiker kan göra klassisk musik i konsertsammanhang mer lättillgänglig för människor med kognitiva funktionsvariationer. Arbetet är viktigt för tyvärr har det bekräftats för mig att människor med kognitiva funktionsvariationer inte alltid accepteras som publik i en konsertsal då andra kan uppfatta dem som störande. Jag har genomfört strukturerade, enskilda intervjuer med personer som arbetar med eller på annat sätt relaterar till mina frågeställningar. Jag har även läst in mig på ämnet och tar med mig mina tidigare erfarenheter som jag haft i arbetet med personer med funktionsvariationer. Slutsatsen som kan dras av arbetet visar tydligt på behovet av en mer tillåtande, avslappnad och accepterande miljö i konsertsammanhang för människor med kognitiva funktionsvariationer. En sådan miljö skulle kunna skapa delaktighet och samhörighet och göra att alla människor, oavsett förmåga, kan ha roligt tillsammans när man lyssnar på klassisk musik. Mitt koncept för detta kallar jag för ”MuGether” – musik tillsammans.</dc:description> <dc:description xml:lang="eng">The aim of this thesis is to find out how I as a musician can make classical music in concert contexts more accessible for people with cognitive disabilities. The work is important because unfortunately, it has been confirmed to me that people with mental disabilities are not always accepted as audience in a concert hall as others can perceive them as disturbing. I have conducted structured, individual interviews with people working with or otherwise related to my questions. I have also studied the subject and bring along my previous experiences that I have had from working with people with mental disabilities. The conclusion that can be drawn from the work clearly demonstrates the need for a more permissive, relaxed and accepting environment in concert contexts for people with mental disabilities. Such an environment could create participation and a sense of belonging and allow all people, regardless of abilities, to have fun together when listening to classical music. My concept for this I call “MuGether” – music together</dc:description> <dc:subject>Musik</dc:subject> <dc:subject>Konsert</dc:subject> <dc:subject>Funktionsvariation</dc:subject> <dc:subject>Relaxed Performance</dc:subject> <dc:subject>Performing Arts</dc:subject> <dc:language>swe</dc:language> <dc:publisher>Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö</dc:publisher> <dc:date>2024</dc:date> <dc:type>M2</dc:type> <dc:format>application/pdf</dc:format> </oai_dc:dc>
</metadata>
</record>
<resumptionToken cursor="0" completeListSize="680">FineArt!!!oai_dc!500</resumptionToken>
</ListRecords>
</OAI-PMH>

