Advanced

När blir man kränkt? - en kritisk studie av skadeståndslagens kränkningsersättning

Lundmark, Antonia LU (2014) LAGF03 20141
Faculty of Law
Department of Law
Abstract (Swedish)
I den svenska skadeståndslagens 2 kap 3 § finns idag en bestämmelse som anger att den som har utsatt någon för en allvarlig kränkning som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära ska ersätta den skada som kränkningen innebär. De grundläggande idéerna bakom bestämmelsen var lagstadgade redan på medeltiden, och sedan dess har paragrafen utvecklats och blivit mer omfattande. Paragrafen har blivit intressant, då det faktum att ordet ”kränkning” allt oftare används i vardagsspråket gör att ordets egentliga innebörd och bestämmelsens syfte kan ifrågasättas.

Uppsatsen redogör för den historiska bakgrunden till den nuvarande bestämmelsen, utreder i vilka situationer kränkningsersättning kan utgå och analyserar några av... (More)
I den svenska skadeståndslagens 2 kap 3 § finns idag en bestämmelse som anger att den som har utsatt någon för en allvarlig kränkning som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära ska ersätta den skada som kränkningen innebär. De grundläggande idéerna bakom bestämmelsen var lagstadgade redan på medeltiden, och sedan dess har paragrafen utvecklats och blivit mer omfattande. Paragrafen har blivit intressant, då det faktum att ordet ”kränkning” allt oftare används i vardagsspråket gör att ordets egentliga innebörd och bestämmelsens syfte kan ifrågasättas.

Uppsatsen redogör för den historiska bakgrunden till den nuvarande bestämmelsen, utreder i vilka situationer kränkningsersättning kan utgå och analyserar några av de mest vanligt förekommande argumenten som förekommer i den juridiska diskussionen kring bestämmelsen. Syftet är att påvisa att kränkningsbegreppet idag är för oklart, vilket gör att domstolarnas tolkningar har skapat en motstridig praxis, där de ibland ger kränkningsbegreppet en alldeles för snäv och ibland en alldeles för generös innebörd. För att besvara uppsatsens frågeställningar har förarbeten, praxis och litteratur använts.

Enligt paragrafen är det skadan som kränkningen innebär som ska ersättas och den ska bedömas utifrån objektiva kriterier som fokuserar på gärningen som sådan. Det finns riktlinjer i skadeståndslagens 5 kap 6 §, men den paragrafen är inte uttömmande, utan hänsyn ska tas till omständigheter i varje enskilt fall. Uppsatsen visar att brottsrekvisitet har blivit alltmer omfattande, samtidigt som de exakta gränserna för vilka brott som ska omfattas av paragrafen är oklara. Det är också oklart när en kränkning är tillräckligt allvarlig för att omfattas av paragrafen. (Less)
Abstract
In the Swedish Tort Liablity Act (skadeståndslagen) Chapter 2, Section 3, there is currently a provision stating that a person who seriously violates another person through a crime which involves an assault on his person, liberty, peace or honor, shall compensate the damage the violation involves. The underlying ideas behind this provision were prescribed by law already in the middle ages, and the provision has developed and become more extensive since then. The section has become interesting since the increasing usage of the word “violation” in everyday language makes the real meaning of the word and purpose of the section questionable.

The essay describes the historical background to the present regulation, investigates the... (More)
In the Swedish Tort Liablity Act (skadeståndslagen) Chapter 2, Section 3, there is currently a provision stating that a person who seriously violates another person through a crime which involves an assault on his person, liberty, peace or honor, shall compensate the damage the violation involves. The underlying ideas behind this provision were prescribed by law already in the middle ages, and the provision has developed and become more extensive since then. The section has become interesting since the increasing usage of the word “violation” in everyday language makes the real meaning of the word and purpose of the section questionable.

The essay describes the historical background to the present regulation, investigates the situations when compensation can be given, and analyzes the sustainability of some of the most common arguments that occur in the legal debate surrounding the provision. The purpose is to demonstrate that the word “violation” is too diffuse, which has created a contradictory case law, where the word “violation” sometimes is given a far too narrow and sometimes far too generous meaning. I have used the preparatory works leading up to current legislation, case law and literature in order to answer the essay’s questions.

According to the section, it is the damage that the violation involves that shall be compensated and that damage should be estimated by objective criteria that focus on the act itself. There are guidelines in the Tort Liability Act’s Chapter 5, Section 6, but that section is not exhaustive - the circumstances in each case should be taken into account. The essay shows that the meaning of the word “crime” has become more extensive, while the exact limitations of which crimes that are covered by the provision are uncertain. It is also uncertain when a violation is serious enough to be covered by the provision. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lundmark, Antonia LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20141
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
skadeståndsrätt, förmögenhetsrätt, kränkning, kränkningsersättning
language
Swedish
id
4449450
date added to LUP
2014-06-19 10:09:41
date last changed
2014-06-19 10:09:41
@misc{4449450,
  abstract     = {In the Swedish Tort Liablity Act (skadeståndslagen) Chapter 2, Section 3, there is currently a provision stating that a person who seriously violates another person through a crime which involves an assault on his person, liberty, peace or honor, shall compensate the damage the violation involves. The underlying ideas behind this provision were prescribed by law already in the middle ages, and the provision has developed and become more extensive since then. The section has become interesting since the increasing usage of the word “violation” in everyday language makes the real meaning of the word and purpose of the section questionable. 

The essay describes the historical background to the present regulation, investigates the situations when compensation can be given, and analyzes the sustainability of some of the most common arguments that occur in the legal debate surrounding the provision. The purpose is to demonstrate that the word “violation” is too diffuse, which has created a contradictory case law, where the word “violation” sometimes is given a far too narrow and sometimes far too generous meaning. I have used the preparatory works leading up to current legislation, case law and literature in order to answer the essay’s questions.

According to the section, it is the damage that the violation involves that shall be compensated and that damage should be estimated by objective criteria that focus on the act itself. There are guidelines in the Tort Liability Act’s Chapter 5, Section 6, but that section is not exhaustive - the circumstances in each case should be taken into account. The essay shows that the meaning of the word “crime” has become more extensive, while the exact limitations of which crimes that are covered by the provision are uncertain. It is also uncertain when a violation is serious enough to be covered by the provision.},
  author       = {Lundmark, Antonia},
  keyword      = {skadeståndsrätt,förmögenhetsrätt,kränkning,kränkningsersättning},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {När blir man kränkt? - en kritisk studie av skadeståndslagens kränkningsersättning},
  year         = {2014},
}