Advanced

Lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser - En utredning om 2016 års lagförslag om jämn könsfördelning i bolagsstyrelser och dess förenlighet med egendomsskyddet föreskrivet i Europakonventionen

Johansson, Marie-Sofie LU (2017) LAGF03 20171
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Regeringen lade år 2016 fram ett lagförslag om jämn könsfördelning i bolagsstyrelser, vilket föreskriver att minst 40 procent av styrelseledamöterna i ett aktiemarknadsbolag ska vara av vardera kön senast vid de årsstämmor som hålls år 2019. Lagförslaget har varit föremål för en het debatt. Skarp kritik har riktats mot avsaknaden av diskussion kring de konstitutionella aspekterna, varav förenligheten med egendomsskyddet föreskrivet i Europakonventionen särskilt ifrågasatts. Det kan tilläggas att kvinnor år 2016 utgjorde 47 procent av de nytillträdda styrelseledamöterna i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera huruvida 2016 års lagförslag om jämn könsfördelning i bolagsstyrelser är förenligt med skyddet för... (More)
Regeringen lade år 2016 fram ett lagförslag om jämn könsfördelning i bolagsstyrelser, vilket föreskriver att minst 40 procent av styrelseledamöterna i ett aktiemarknadsbolag ska vara av vardera kön senast vid de årsstämmor som hålls år 2019. Lagförslaget har varit föremål för en het debatt. Skarp kritik har riktats mot avsaknaden av diskussion kring de konstitutionella aspekterna, varav förenligheten med egendomsskyddet föreskrivet i Europakonventionen särskilt ifrågasatts. Det kan tilläggas att kvinnor år 2016 utgjorde 47 procent av de nytillträdda styrelseledamöterna i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera huruvida 2016 års lagförslag om jämn könsfördelning i bolagsstyrelser är förenligt med skyddet för egendom föreskrivet i Europakonventionens första tilläggsprotokolls artikel 1.

Skyddet för egendom innebär för aktieägare en rätt att fritt förfoga över sina aktier, vilket även medför en rätt att utse styrelseledamöter som svarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter. Egendomsskyddet är formulerat som ett förbud mot ingrepp i den enskilda människans egendom, men innefattar även två möjliga undantag från denna huvudregel.

Då 2016 års lagförslag avser att reglera sättet på vilket aktieägarna disponerar sina aktier, har undantaget kring nyttjanderegleringar närmare utretts i denna uppsats. Undantaget innebär att en stat tillåts genomföra sådan lagstiftning som den finner nödvändig för att reglera utnyttjandet av egendom i det allmännas intresse. Uppsatsens centrala kapitel behandlar därför lagförslaget i förhållande till de av Europadomstolen fyra närmare preciserade krav gällande laglighet, nödvändighet, allmänintresse och proportionalitet. Dessa krav måste uppfyllas för att en tillåten inskränkning i egendomsskyddet ska vara för handen.

Ämnet har stor komplexitet och närmare ledning från Europadomstolen saknas. Slutsatsen torde därför bli att rättsläget ännu är oklart och att det är en öppen fråga huruvida den föreslagna regleringen i lagförslaget hade hållit i en slutlig bedömning i Europadomstolen. (Less)
Abstract
In 2016 the Swedish government presented a legislative proposal regarding gender quotas on the boards of directors, which prescribes that at least 40 per cent of the board members in all public companies will represent each sex at the latest by the boards annual meetings in 2019. The legislative proposal has been the subject of controversial discussions and sharply criticised due to the absence of a discussion about its constitutional aspects, especially concerning its conformity in relation to the protection of property prescribed in the European Convention on Human Rights. It might be added that women represented 47 per cent of all newly selected members of the Swedish boards of directors in 2016.

The aim of this essay is to examine... (More)
In 2016 the Swedish government presented a legislative proposal regarding gender quotas on the boards of directors, which prescribes that at least 40 per cent of the board members in all public companies will represent each sex at the latest by the boards annual meetings in 2019. The legislative proposal has been the subject of controversial discussions and sharply criticised due to the absence of a discussion about its constitutional aspects, especially concerning its conformity in relation to the protection of property prescribed in the European Convention on Human Rights. It might be added that women represented 47 per cent of all newly selected members of the Swedish boards of directors in 2016.

The aim of this essay is to examine and analyse if the legislative proposal from 2016 with regard to gender quotas on the boards of directors is in conformity with the protection of property prescribed in the European Convention on Human Rights in Article 1 of Protocol 1.

The protection of property gives the shareholders a right to freely dispose of their shares, which implies a right to choose board members responsible for the organization of the company and the management of its affairs. The protection of property holds a general right to peaceful enjoyment of possessions, but interferences in the protection can be tolerated in two different situations.

As the legislative proposal from 2016 intends to consider the regulation of how the shareholders use their property, the exception concerning the control of the use of property has been examined more closely in this essay. The exception means that the States are entitled to control the use of property in accordance with the general interest by enforcing such laws as they deem necessary for their purpose. Therefore the essential chapter of this essay discusses the legislative proposal from 2016 as regards the four closely examined requirements concerning lawfulness, necessity, general interest and proportionality stated by the Court of Human Rights in order to secure the right of property when the States interfere in this right.

The question at issue shows a high degree of complexity. Since there is a lack of statements from the Court the conclusion implies that the legal situation is still uncertain and the question is still to be answered. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johansson, Marie-Sofie LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20171
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Associationsrätt, Skyddet för egendom, Europakonventionen, Könskvotering
language
Swedish
id
8908107
date added to LUP
2017-06-29 12:28:51
date last changed
2017-06-29 12:28:51
@misc{8908107,
  abstract     = {In 2016 the Swedish government presented a legislative proposal regarding gender quotas on the boards of directors, which prescribes that at least 40 per cent of the board members in all public companies will represent each sex at the latest by the boards annual meetings in 2019. The legislative proposal has been the subject of controversial discussions and sharply criticised due to the absence of a discussion about its constitutional aspects, especially concerning its conformity in relation to the protection of property prescribed in the European Convention on Human Rights. It might be added that women represented 47 per cent of all newly selected members of the Swedish boards of directors in 2016. 

The aim of this essay is to examine and analyse if the legislative proposal from 2016 with regard to gender quotas on the boards of directors is in conformity with the protection of property prescribed in the European Convention on Human Rights in Article 1 of Protocol 1. 

The protection of property gives the shareholders a right to freely dispose of their shares, which implies a right to choose board members responsible for the organization of the company and the management of its affairs. The protection of property holds a general right to peaceful enjoyment of possessions, but interferences in the protection can be tolerated in two different situations. 

As the legislative proposal from 2016 intends to consider the regulation of how the shareholders use their property, the exception concerning the control of the use of property has been examined more closely in this essay. The exception means that the States are entitled to control the use of property in accordance with the general interest by enforcing such laws as they deem necessary for their purpose. Therefore the essential chapter of this essay discusses the legislative proposal from 2016 as regards the four closely examined requirements concerning lawfulness, necessity, general interest and proportionality stated by the Court of Human Rights in order to secure the right of property when the States interfere in this right.

The question at issue shows a high degree of complexity. Since there is a lack of statements from the Court the conclusion implies that the legal situation is still uncertain and the question is still to be answered.},
  author       = {Johansson, Marie-Sofie},
  keyword      = {Associationsrätt,Skyddet för egendom,Europakonventionen,Könskvotering},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser - En utredning om 2016 års lagförslag om jämn könsfördelning i bolagsstyrelser och dess förenlighet med egendomsskyddet föreskrivet i Europakonventionen},
  year         = {2017},
}