@misc{9233139,
  abstract     = {{Byggbranschen står för en betydande del av vår klimatpåverkan, både globalt och i Sverige, där en stor andel av samhällets utsläpp av växthusgaser och avfall som genereras kan kopplas till sektorn. I Sverige är den största andelen av avfallet från byggbranschen jord- och schaktmassor och hanteringen av massor inom anläggningsprojekt står för ungefär 16% av de totala utsläppen i projektet. Masshantering sker idag till stor del linjärt och strävan mot en mer cirkulär sektor är nödvändig för att nå globala och nationella klimatmål. Denna studie undersöker förutsättningar och utmaningar för cirkulär masshantering inom bygg- och anläggningsbranschen med ett fokus på svenska kommuner. Syftet med rapporten är att undersöka hur massor hanteras idag och hur de skulle kunna hanteras för att öka återanvändning, minska deponering och främja en mer hållbar resursanvändning inom byggbranschen. För att uppnå syftet genomförs en inledande litteraturstudie, en kartläggning av Skånes kommuners arbete kring masshantering samt intervjuer i två steg. Det andra steget av intervjuer består av tre mer omfattande intervjuer med representanter från kommunerna Karlstad, Norrköping och Helsingborg, som genom de första intervjuerna identifierats ligga i framkant gällande cirkulär masshantering. Sammanställningen av intervjuerna identifierar utmaningar för cirkulär masshantering inom kommuner. Dessa utmaningar är dels oföränderliga aspekter, som geologiska förutsättningar och föroreningar, dels att det tar tid att förändra arbetssättet inom en kommun och att det råder brist på samordning kring masshanteringsaspekter. Framgångsfaktorer som identifierats är att integrera masshantering redan i planeringsfasen av projekt och användningen av upplagsytor, där en nyckel till att integrera dessa i kommunens arbetssätt verkar vara att börja simpelt och sedan öka komplexiteten om nödvändigt. En annan faktor som identifierats är ett gemensamt synsätt och arbetssätt, där en viktig aspekt är att se massor som en resurs snarare än avfall. Vidare görs beräkningar med hjälp av AI-verktyget Schaktflow av miljönytta i form av koldioxidutsläpp och ekonomiska besparingar vid återbruk av massor, i jämförelse med deponering och inköp av jungfruligt material. Resultatet från beräkningarna visar på kostnadsbesparingar samt minskade utsläpp vid återbruk av massor genom användning av upplagsyta i förhållande till det sistnämnda alternativet. Transport identifieras som den variabel som har störst påverkan på både kostnader och utsläpp i flera av fallen, vilket gör att bränsleval och placering av upplagsyta har en stor påverkan på resultatet. Även materialval och därav vilket material som de återvunna massorna ersätter har stor inverkan på miljöpåverkan och kostnad. Sammantaget visar rapporten att det är möjligt med kommunal masshantering i praktiken, och att det kan medföra ekonomiska och miljömässiga fördelar för kommunen. Studien förväntas vidare att bidra till kunskapsutveckling samt vägleda kommuner som vill utveckla arbetet med kommunal masshantering för att arbeta mer resurseffektivt.}},
  author       = {{Stenman, Ika and Winell, Siri}},
  issn         = {{1102-3651}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Cirkulär masshantering- Utmaningar och möjligheter för kommunal masshantering}},
  year         = {{2026}},
}