Substitution utan riskreduktion? Bisfenolexponering hos ungdomar i Skåne och fenomenet regrettable substitution

Abstract

Bisphenol A (BPA) is an endocrine-disrupting chemical restricted by EU legislation. Consequently, the industry has transitioned to structurally similar substitutes, primarily bisphenol S (BPS) and bisphenol F (BPF). This study aimed to investigate temporal trends in population exposure to BPA, BPS and BPF among adolescents in Skåne, Sweden, between 2000 and 2022 through measured urinary concentrations of bisphenols. The study further aimed to evaluate the measured concentrations in relation to Human Biomonitoring Guidance Values (HBM-GV) to examine the concept of regrettable substitution.
The study used cross-sectional human biomonitoring data, statistically modelling specific gravity-adjusted bisphenol concentrations in urine samples collected from adolescents at six time points (n ≈ 1200). Time trends were evaluated using linear regression. Exposure levels were compared to different guidance values, including the older 2015 HBM-GV and the drastically lowered, estimated guidance value based on the European Food Safety Authority’s (EFSA) 2023 risk assessment for BPA.
BPA concentrations showed a significant decline over the study period (−8% per year). However, this decrease occurred alongside a significantly increasing trend of the substitute BPS (+10% per year), while BPF levels remained stable. By 2022, 100% of the sampled individuals exceeded the updated HBM-GV 2023 established for BPA. Notably, this universal exceedance applied not only to BPA itself but also to both substitute chemicals. Although legislation has successfully reduced BPA exposure, the results confirm a clear case of regrettable substitution. Given that BPS and BPF are known to have similar harmful and endocrine-disrupting properties as BPA, along with the fact that exposure to these substitutes now universally exceeds the safety limits designed for BPA, indicates that the public health risk has not been eliminated, but shifted. These findings highlight a need to regulate bisphenols collectively as a group.

Popular Abstract (Swedish)

Inom EU har man under flera år arbetat aktivt med att fasa ut den hormonstörande kemikalien bisfenol A (BPA) som finns i plast i bland annat kvitton och matförpackningar. Utfasningen innebär dock inte att populationens exponering för andra liknande bisfenoler har minskat. Denna studie visar att när halterna av BPA hos befolkningen sjunker, ökar i stället exponeringen för snarlika ersättningskemikalier. Faktum är att 100% av de skånska ungdomar som undersöktes år 2022 visade sig ha nivåer av ersättarna bisfenol S (BPS) och bisfenol F (BPF) i kroppen som överstiger uppskattade hälsomässiga riktvärden. Studien påvisar en tydlig trend: samtidigt som halterna av BPA i ungdomar har minskat drastiskt sedan millennieskiftet, har exponeringen för den historiskt mindre reglerade BPS ökat stadigt med över 10% årligen under samma tidsperiod.
Inom toxikologin kallas fenomenet för osund substitution eller på engelska regrettable substitution när ett hälsofarligt ämne fasas ut för att i stället ersättas av en mindre studerad men strukturellt liknande substans med potentiellt samma hälsorisker. Bisfenoler används inom industrin bland annat för att göra plast hård och genomskinlig. Utmaningen är att deras kemiska struktur påminner starkt om kroppens egna hormoner, särskilt östrogen. Om vi får i oss bisfenoler via exempelvis mat, som är den främsta exponeringskällan, kan de störa kroppens biologiska signalsystem. I tidigare forskning har omfattande bisfenolexponering kunnat kopplas till reproduktionsstörningar, påverkad fosterutveckling och vissa typer av cancer. I takt med att lagstiftningen för BPA stramats åt, har industrin delvis övergått till att använda BPS och BPF. Eftersom dessa ersättningsämnen har en snarlik kemisk struktur som BPA, har de i studier visats ha jämförbara hormonstörande egenskaper. Skillnaden är att de, eftersom de går under ett annat namn, ännu inte omfattas av samma strikta lagkrav.
Att industrins materialskifte avspeglas så tydligt och snabbt hos befolkningen beror på att bisfenoler inte lagras i kroppen under lång tid, utan utsöndras via urinen i de flesta fall inom ett dygn. Denna studie baseras på analyser av över 1200 urinprover från skånska ungdomar, insamlade vid sex undersökningstillfällen mellan år 2000 och 2022. Analys av biomarkörer i biologiska prover som urin ger en direkt ögonblicksbild av exakt vilka kemikalier individer exponerats för dygnet innan provtagning. Att en ökning av halterna av BPS är mätbara indikerar att unga dagligen exponeras för dessa kemikalier i sin omgivning.
Resultaten från denna studie indikerar en
strukturell brist inom dagens europeiska kemikalielagstiftning. När farliga ämnen riskbedöms och begränsas enskilt, öppnar det för industrin att ersätta en kemikalie genom mycket små molekylära förändringar. För att skapa en långsiktigt hållbar kemikaliehantering lyfter forskningen behovet av ett mer övergripande ramverk, där grupper av strukturellt liknande kemikalier riskbedöms och regleras gemensamt, något som denna studie är ett exempel på. Tills en sådan omfattande förändring sker finns det skäl att uppmärksamma att märkningen ”BPA-fritt” inte nödvändigtvis innebär att plasten är fri från relaterade toxiska kemikalier.

• author: Granditsky, Perla
• supervisor: Erika Norén
• organization: Department of Earth and Environmental Sciences (MGeo)
• course: MVEK12 20261
• year: 2026
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Bisfenolexponering, bisfenol A, bisfenol S, bisfenol F, Hormonstörande kemikalier, Osund substitution, Tidstrender, Hälsorelaterad miljöövervakning, HBM-GV
• language: Swedish
• id: 9234978
• date added to LUP: 2026-06-12 08:19:54
• date last changed: 2026-06-12 08:19:54