@misc{9238254,
  abstract     = {{Utbyggnaden av solenergi har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Både globalt och i Sverige. I takt med utveckling av ny teknik har markbaserade solparker snabbt blivit ett allt vanligare inslag i det svenska energisystemet. Etablering av parkerna väcker frågor om åtkomst till marken och vilken typ av markåtkomst som är mest ändamålsenlig. En fråga är i vilken utsträckning fastighetsbildning kan användas för att möjliggöra solparksprojekt. Examensarbetet syftar till att analysera vad som utgör en lämplig solparksfastighet enligt bestämmelserna i 3 kap. fastighetsbildningslagen samt att belysa hur denna lämplighetsprövning tillämpas i praktiken. En analys görs även av vilka aktörer som intresserar sig för åtgärden och motiven bakom.
Studien baseras på en kombination av metoder. En litteraturstudie genomfördes för att redogöra för relevant lagstiftning. Därutöver har analys gjorts av 16 lantmäteriförrätt¬ningar som berört fastighetsbildning för solparksändamål. Analysen kompletteras med intervjuer med förrättningslantmätare samt representanter för solenergibolag. En analys har även gjorts av relevant rättspraxis inom området. 
Resultatet visar att fastighetsbildning för solparksändamål är ett förhållandevis nytt område som saknar enhetlig praxis. Bedömningen av fastigheternas lämplighet sker i stor utsträckning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Trots att de flesta fastigheter bedöms som lämpliga för sitt ändamål är motiveringarna i beslutsunderlaget ofta kortfattade. Detta försvårar möjligheten att utläsa tydliga bedömningsgrunder. Vidare visar studien att samråd med länsstyrelse och kommun utgör en betydelsefull del av prövningen. Särskilt avseende miljöbalkens bestämmelser. Frågor om strand¬skydd, kulturmiljö och användning av jordbruksmark är återkommande. Samtidigt framkommer att det saknas en samlad tillståndsprövning av parkerna vilket försvårar bedömning och förutsebarhet för inblandade aktörer. När det kommer till markåtkomst framgår att arrende är det dominerande alternativet för solenergibolag medan fastighetsbildning främst används i särskilda situationer. Dessa utgörs främst av finansiella och ägarrelaterade skäl. Slutligen visar studien att det finns behov av ökad tydlighet och en mer enhetlig tillämpning. En utveckling av praxis samt tydligare vägledning och etablering av tillståndsprocesser bedöms därför vara av betydelse för framtida etableringar av solparker.}},
  author       = {{Sjöö, Michaela}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Fastighetsbildning för solparksändamål}},
  year         = {{2026}},
}