Incitament för investering i riskreduktion

Abstract

Protection of critical infrastructure is an important part of risk management for society. This protection could consist of investments in emergency management capability, which can act as a reduction of the consequences from an event. Estimations of the current emergency management capability level is called capability assessments. As for now, there is a skewed incentive structure for the responsibility for actors within critical societal functions if something happens that will affect the function. There is a limit of how much the actor will have to pay if the critical function is affected.
This study is a microworld experiment in which the impact of the aforementioned variables capability assessments and economic incentives on decision making is examined. The participants in this study is faced with different decision-making scenarios in a computer game, acting as a manager of a fictive energy company, that is vulnerable to storms. This experimental setup allows them to make dynamic decisions that will affect the game and hence their decision-making environment.
The results show that both capability assessments and incentives has a statistically significant impact upon decision making concerning critical infrastructure and on the total consequences of an event. This experiment also shows that there is an interaction effect between the two variables.

Popular Abstract (Swedish)

Skydd av samhällsviktiga funktioner är en viktig del av riskhanteringsarbetet för samhället, och skyddet kan till exempel bestå av en god operativ förmåga, som minskar konsekvenserna av en kris. Men hur påverkas intresset hos en privat aktör att investera i operativ förmåga om någon annan ändå betalar notan? Och om aktören på förhand får information om hur stora konsekvenserna kommer bli, kommer besluten då bli annorlunda? I den här studien har jag låtit 36 försökspersoner spela ett datorspel, för att ta reda på hur deras beslutsfattande gällande investering i riskreduktion förändras beroende på vilka situationer de utsätts för och vilken feedback de får i spelet.

Dagens samhälle är beroende av ett komplext sammanvävt nät av samhällsviktiga funktioner som står i kritiska beroendeställningar till varandra sinsemellan. När ett avbrott sker kan det därför komma att sprida sig mellan samhällssektorerna och leda till ödesdigra och oöverblickbara konsekvenser för samhället. Hur beslut fattas, resurser fördelas och berörda aktörer agerar har direkt koppling till dessa kritiska beroenden. Det är viktigt att skydda de samhällsviktiga funktionerna, samtidigt som många andra värden spelar in i en beslutsfattarsituation. Människors beslut kan drivas av många saker, både inre motivation att göra gott för samhället, men också yttre motivation såsom incitament.
I spelet MikroRisk3 är varje deltagare chef för ett fiktivt elbolag, och har som uppgift att maximera vinst i företaget, samtidigt som elnätet är hårt utsatt för stormar och oväder som är ett hot mot den samhällsviktiga funktionen. Chefen kan välja mellan att spara sina resurser, eller investera dem i riskreducerande åtgärder, vilket här är uppbyggnad av den operativa förmågan. När stormar inträffar så kan de orsaka stora eller små förluster för elbolaget och för samhället, beroende på hur god den operativa förmågan är. I vissa versioner av spelet är skadorna subvention-erade av samhället, i andra får elbolaget betala hela notan själv. Även tillgången till information om hur god förmågan är varieras. Syftet är att se hur beslutsfattande förändras med avseende på dessa två variabler.
Resultaten visade att mängden kapital som investerades i riskreducerande åtgärder höjdes signifikant då förmågebedömning fanns tillgängligt och sänktes signifikant då ett skyddstak för konsekvenserna för den egna ekonomin fanns närvarande. Dessa resultat var båda väntade. Båda dessa faktorer hade dessutom signifikant inverkan på hur stora förluster som drabbade elbolaget och samhället, den totala skadebilden av händelsen; samhället fick lida av större konsekvenser då förmågebedömning inte fanns tillgängligt och då inget ekonomiskt incitament fanns att investera i riskreduktion. När konsekvenstak- och förmågebedömnings-variablerna kombineras så interagerar effekterna med varandra. Detta implicerar i ett större perspektiv att om dessa funktioner implementerades i verkligheten skulle aktörer troligtvis investera mer i riskreduktion vilket i förlängningen skulle leda till ett säkrare samhälle.
Experimentet testar ett generellt problem i en specifik kontext. Skev incitamentsstruktur och motsättningar mellan privata aktörer och samhällets bästa finns inom många verksamheter. Det finns fler intressanta frågor inom riskhantering som bör kunna angripas med hjälp av utvecklingar på detta mikrovärldsexperiment. Detta hade kunnat göras genom att involvera fler aktörer i modellen eller testa spelet på en annan målgrupp.

• author: Lindström, Josefin
• supervisor: Henrik Tehler
• organization: Division of Risk Management and Societal Safety; Risk Management and Safety Engineering (M.Sc.Eng.)
• alternative title: En mikrovärldsstudie i hur beslutsfattande angående skydd av samhällsviktig verksamhet påverkas av ekonomiska incitament och förmågebedömningar
• course: VBR920 20171
• year: 2017
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: riskhantering, beslutsfattande, incitament, förmåga, förmågebedömning, samhällsviktig verksamhet, mikrovärldsexperiment, risk management, decision making, incentive, capability assessment, emergency management capability, critical infrastructure, societal safety, microworld experiment.
• report number: 5041
• other publication id: ISRN: LUTVDG/TVRH--5041--SE
• language: Swedish
• id: 8924693
• date added to LUP: 2017-09-07 15:27:41
• date last changed: 2020-12-03 14:26:12