Bortom brukssamhället
I den andra delen av vår serie om stadens förändringar berättar Lars-Eric Jönsson om hur bruksorten Höganäs nu snabbt och drastiskt ändrar karaktär.
Kultur. Kommunstyrelsen i Höganäs har uppdragit åt stadsantikvarien att utreda förutsättningarna för något man kallar ”Den gamla gatan”. Gatan som åsyftas är Hamngatan. Den löper från Sundstorget ner mot hamnen och Malmbryggan.
I kommunens planavdelnings utredning menar stadsantikvarien att projektet skulle vara en del i en positiv stadsutveckling som ”gynnar handel och besökare till Höganäs genom att erbjuda såväl kultur, handel, småbåtshamn som stadsnära havsbad i direkt anslutande miljöer.”
Hamngatan är redan i dag, menar planavdelningen, ”småskalig och ålderdomlig” men är också ”lite nergången och i behov av uppfräschning”. Utredarna vill försätta Hamngatan i ett skick som påminner om sekelskiftet 1900. Anledningen är att detta tidssnitt ”fungerar med befintlig bebyggelse” och skulle tillåta elektrisk belysning. Det finns dessutom ritningar och fotografier att utgå från för rekonstruktionsarbetet.
Det här projektet är intressant i flera avseenden. Varför ska man överhuvudtaget försöka förskjuta en redan historiskt tydlig och dessutom charmig gata till något som uppfattas vara 100 år äldre? Förutom att uppgiften i grunden är omöjlig är det uppseendeväckande att kommunstyrelsen vill gynna handel och besökare i Höganäs men inte verkar vara kulturhistoriskt intresserad. Föga sägs om vad besökare och höganäsare skulle kunna lära sig av Hamngatan eller vilka kulturhistoriska berättelser som skulle kunna utgå från den. Istället fokuseras gatans formmässiga kvaliteter. Här en gatans svaga kurva. Där en grändliknande backe. Och överallt småskaliga och traditionella byggnader.
Gatan som scenografi alltså. Men inte så mycket mer.
Allt för att, som man skriver, locka besökare, stärka Höganäs varumärke, namn och identitet i allmänhet och Höganäs Nedre i synnerhet.
Och det är det där sista, Höganäs Nedre, som gör ”Den gamla gatan” intressantare än ett småtokigt återställningsprojekt. Det är en del av en rörelse som håller på att förskjuta Höganäs från Övre till Nedre och från bruksort till ett medelklassens pendlarsamhälle.
Varför väljer kommunstyrelsen Hamngatan och inte en gata på Höganäs Övre som skulle kunna gestalta och bilda utgångspunkt för berättelser om Höganäs historia som gruvsamhälle? Eller varför inte både och? Det är uppenbart att kommunledningen vill lämna stadens mest grundläggande identitet, det vill säga som bolagssamhälle. Istället söker man vattenlinjen med hamnpromenader och havsnära bostäder.
Tyngdpunkten i Höganäs har under flera år successivt förflyttats mot västra Storgatan, Köpmansgatan och hamnen. Höganäs Övre har tappats av på kommersiell verksamhet. Gruvtorget är numera en tämligen död yta omgiven av ett alltmer monofunktionellt bostadsområde.
Andra offentliga platser typiska för detta numera tynande Höganäs – Julivallen och Folkparken – befinner sig i ett vänteläge som tyder på förändring. Det finns idéer, kanske till och med planer på att bebygga Julivallen, vilket ytterligare skulle homogenisera de delar av Höganäs som är sprungna ur industrisamhället.
Jag vill inte påstå att allt i denna förändring nödvändigtvis skulle vara dåligt. Att lämna Höganäs Övre därhän, bebygga Julivallen och förtäta hamnen med bostäder tror jag dock skulle vara ett misstag och ett steg mot en tråkigare, enfaldigare och mindre attraktiv stad.
Oavsett vad som händer i Höganäs är förändringen stor och påtaglig. Och då är det ingen tillfällighet att kommunledningen tar initiativ till att återställa en gata till något som ska påminna om det förflutna.
Det är ett famlande initiativ, en ryggmärgsreflex hos en förändringsdrivande kommun som misstänker att något håller på att gå förlorat. Det är en klassisk reflex som föddes i det moderna industrisamhället vilket dels lämnade och raderade ut det föregående bondesamhället, dels skapade de moderna museerna i syfte att vårda minnet av det försvunna.
I havslinjen finns en stor attraktionskraft som saknas i brukssamhället. Därför säger Höganäs adjö till Höganäs Övre och riktar blicken mot vattnet. På Nedre kan de boende se ut över horisonten och måhända ta en promenad på Hamngatan, nu ännu äldre än förr.
Kommentarer
Artikeln har inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en egen kommentar