Advanced

Normmodellen som analysverktyg för offentlig förvaltning

Gisby, Arvid (2008)
Department of Sociology of Law
Abstract (Swedish)
Den här uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. På vilket sätt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven från en globaliserad värld, som kommer att ställa krav på den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att få det svårt att möta inflytandet från omvärlden. Förändringarna sker snabbt och nya regler från EU eller andra system kommer att påverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över gränserna och nu kommer regler och system, som ställer krav på den offentliga förvaltningen. Hur skapar man ett demokratiskt system som bygger på individernas... (More)
Den här uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. På vilket sätt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven från en globaliserad värld, som kommer att ställa krav på den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att få det svårt att möta inflytandet från omvärlden. Förändringarna sker snabbt och nya regler från EU eller andra system kommer att påverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över gränserna och nu kommer regler och system, som ställer krav på den offentliga förvaltningen. Hur skapar man ett demokratiskt system som bygger på individernas valda företrädare och det som de står för, samtidigt som samma förvaltning skall möta krav som kommer från andra delar av världen. Hur blir vi som medborgare inkluderade i utvecklingen och hur blir våra offentliga organisationer delar av detta?

Jag har i ett case där jag undersökt vuxenutbildningens utveckling och förutsättningar att utvecklas i en delregion. Där kommunal förvaltning möter andra kommunala förvaltningar och där man löst problemet genom att låta den större kommunen bestämma. Risken är att man fråntar de mindre kommunernas medborgare inflytande över sin vuxenutbildning. I caset har man löst det genom att inrätta en gemensam styrelse för vuxenutbildningen med företrädare från kommunerna, men den större kommunen har majoriteten i styrelsen. Styrelsen för i praktiken en undanskymd tillvaro i konkurrens med ett kommunförbund för Gymnasieskolan, som handhar en del av vuxenutbildningen. Styrelsen och dess verksamhet handhas av en operativ enhet. Denna operativa enhet är organisatoriskt underställd den större kommunen. Samverkan sker med en rad olika organisationer av offentlig och halv offentlig karaktär. Det är statliga bolag och ideella folkbildningsorganisationer, förutom de kommunala utbildningsaktörerna.

Jag har i uppsatsen med stöd av olika teoretiska modeller och resonemang visat på de förutsättningar som krävs för att skapa en nätverksbaserad organisation där de medverkande aktörerna inkluderas och därmed kan påverka utvecklingen även i delregionen.

De teoretiska modellerna har hämtat sin näring från Hydéns normmodell kombinerat med framför allt Habermas och Santos modeller för hur normer etableras och förändras. Mitt syfte har varit att visa hur normmodellen skulle kunna vara ett analysverktyg för att utveckla hållbara offentliga organisationer där metastyrning och "governance" är centrala. En offentlig förvaltning som effektivt och rationellt kan leverera det som brukarna efterfrågar. En offentlig förvaltning som kan hantera komplexiteten i en allt mer globaliserad värld. Det gäller för den offentliga förvaltningen att bygga samverkan som inkluderar aktörerna och stödjer förtroende och tillit mellan dessa.

En organisation eller nätverk av aktörer skapar gemensamma normer som jag menar baserar sig på gemensamma referenspunkter. Jag har relaterat dessa referenspunkter till Scheins modell för grundläggande värderingar - styrande värdering - artefakt. Referenspunkten utgörs av en artefakt i form av ett grundläggande ord eller begrepp kring vilket aktörerna samlas. Med stöd av normmodellen som analysverktyg kommer man fram till individernas grundläggande värderingar. Normmodellen ger genom att man kombinerar frågor som rör förutsättningar för Systemet/ Strukturen, Kunskap och Vilja/Drivkraft en samlad bild av hur individerna i en organisation ser på vad som är gemensamt värdeskapande och också anger normen för deras handlande. I caset visade det sig att det som alla samlades kring, för att skapa en gemensam värdegrund var ordet neutral. Den samlande operativa enheten måste vara neutral för att skapa förtroende och tillit, menade de intervjuade. Den operativa enheten i caset ansågs vara neutral och fick därmed också förtroendet att samordna aktiviteterna.

Styrningen av den operativa enheten och därmed den gemensamma nätverksorganisationen är inte renodlade i caset. Det finns en sammanblandning av ekonomi struktur och värderingar som innebär att den styrande värderingen Scheins modell inte stödjer innebörden i artefakten och begreppet neutral. Det innebär svårigheter att skapa ett nätverk av vuxenutbildnings-aktörer som är hållbart.

Resultatet av analys med stöd av normmodellen är att den fungerar som ett instrument, för att synliggöra organisationers normer och värdering. Normmodellen behöver kombineras med andra modeller som Santos och Habermas, för att tydliggöra systemets struktur. Intervjuerna ger en bra bild av kunskap och vilja/drivkraft, som jag ser som de grundläggande värderingarna Scheins modell. De styrande värderingarna kan man få till viss del genom intervjuerna, men de behöver filtreras och analyseras utifrån olika aspekter som makt, medium enligt Habermas definition, berättelser om förhållanden, beslut i styrelser eller motsvarande. Denna information ser jag behöver processas inom ramen för systemet innan det blir en del av analysen i nommodellen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gisby, Arvid
supervisor
organization
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Normer, Governance, Metastyrning, Artefakt, Rättssociologi, Sociology, Sociologi
language
Swedish
id
1317193
date added to LUP
2008-05-22
date last changed
2008-05-22
@misc{1317193,
  abstract     = {Den här uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. På vilket sätt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven från en globaliserad värld, som kommer att ställa krav på den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att få det svårt att möta inflytandet från omvärlden. Förändringarna sker snabbt och nya regler från EU eller andra system kommer att påverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över gränserna och nu kommer regler och system, som ställer krav på den offentliga förvaltningen. Hur skapar man ett demokratiskt system som bygger på individernas valda företrädare och det som de står för, samtidigt som samma förvaltning skall möta krav som kommer från andra delar av världen. Hur blir vi som medborgare inkluderade i utvecklingen och hur blir våra offentliga organisationer delar av detta?

Jag har i ett case där jag undersökt vuxenutbildningens utveckling och förutsättningar att utvecklas i en delregion. Där kommunal förvaltning möter andra kommunala förvaltningar och där man löst problemet genom att låta den större kommunen bestämma. Risken är att man fråntar de mindre kommunernas medborgare inflytande över sin vuxenutbildning. I caset har man löst det genom att inrätta en gemensam styrelse för vuxenutbildningen med företrädare från kommunerna, men den större kommunen har majoriteten i styrelsen. Styrelsen för i praktiken en undanskymd tillvaro i konkurrens med ett kommunförbund för Gymnasieskolan, som handhar en del av vuxenutbildningen. Styrelsen och dess verksamhet handhas av en operativ enhet. Denna operativa enhet är organisatoriskt underställd den större kommunen. Samverkan sker med en rad olika organisationer av offentlig och halv offentlig karaktär. Det är statliga bolag och ideella folkbildningsorganisationer, förutom de kommunala utbildningsaktörerna.

Jag har i uppsatsen med stöd av olika teoretiska modeller och resonemang visat på de förutsättningar som krävs för att skapa en nätverksbaserad organisation där de medverkande aktörerna inkluderas och därmed kan påverka utvecklingen även i delregionen.

De teoretiska modellerna har hämtat sin näring från Hydéns normmodell kombinerat med framför allt Habermas och Santos modeller för hur normer etableras och förändras. Mitt syfte har varit att visa hur normmodellen skulle kunna vara ett analysverktyg för att utveckla hållbara offentliga organisationer där metastyrning och "governance" är centrala. En offentlig förvaltning som effektivt och rationellt kan leverera det som brukarna efterfrågar. En offentlig förvaltning som kan hantera komplexiteten i en allt mer globaliserad värld. Det gäller för den offentliga förvaltningen att bygga samverkan som inkluderar aktörerna och stödjer förtroende och tillit mellan dessa.

En organisation eller nätverk av aktörer skapar gemensamma normer som jag menar baserar sig på gemensamma referenspunkter. Jag har relaterat dessa referenspunkter till Scheins modell för grundläggande värderingar - styrande värdering - artefakt. Referenspunkten utgörs av en artefakt i form av ett grundläggande ord eller begrepp kring vilket aktörerna samlas. Med stöd av normmodellen som analysverktyg kommer man fram till individernas grundläggande värderingar. Normmodellen ger genom att man kombinerar frågor som rör förutsättningar för Systemet/ Strukturen, Kunskap och Vilja/Drivkraft en samlad bild av hur individerna i en organisation ser på vad som är gemensamt värdeskapande och också anger normen för deras handlande. I caset visade det sig att det som alla samlades kring, för att skapa en gemensam värdegrund var ordet neutral. Den samlande operativa enheten måste vara neutral för att skapa förtroende och tillit, menade de intervjuade. Den operativa enheten i caset ansågs vara neutral och fick därmed också förtroendet att samordna aktiviteterna.

Styrningen av den operativa enheten och därmed den gemensamma nätverksorganisationen är inte renodlade i caset. Det finns en sammanblandning av ekonomi struktur och värderingar som innebär att den styrande värderingen Scheins modell inte stödjer innebörden i artefakten och begreppet neutral. Det innebär svårigheter att skapa ett nätverk av vuxenutbildnings-aktörer som är hållbart.

Resultatet av analys med stöd av normmodellen är att den fungerar som ett instrument, för att synliggöra organisationers normer och värdering. Normmodellen behöver kombineras med andra modeller som Santos och Habermas, för att tydliggöra systemets struktur. Intervjuerna ger en bra bild av kunskap och vilja/drivkraft, som jag ser som de grundläggande värderingarna Scheins modell. De styrande värderingarna kan man få till viss del genom intervjuerna, men de behöver filtreras och analyseras utifrån olika aspekter som makt, medium enligt Habermas definition, berättelser om förhållanden, beslut i styrelser eller motsvarande. Denna information ser jag behöver processas inom ramen för systemet innan det blir en del av analysen i nommodellen.},
  author       = {Gisby, Arvid},
  keyword      = {Normer,Governance,Metastyrning,Artefakt,Rättssociologi,Sociology,Sociologi},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Normmodellen som analysverktyg för offentlig förvaltning},
  year         = {2008},
}