Betydelsen av etnicitet och partitillhörighet för riksdagsledamöternas intresse kring integrationspolitiken
(2008)Sociology
- Abstract (Swedish)
- Tidigare forskning om riksdagsledamöternas politiska intressen har pekat på partitillhörighetens betydelse för den enskilda riksdagsledamotens individuella intressen och möjlighet att uttrycka dem i interpellationer och motioner. Sociologisk forskning visar samtidigt att en social kategori som etnicitet kan ha betydelse både för individers identitet och för individers politiska intressen.
I denna uppsats undersöks om riksdagsledamöter med utländsk bakgrund har ett större intresse för integrations- och invandringsfrågor än riksdagsledamöter utan utländsk bakgrund och om ett sådant eventuellt samband försvinner då man kontrollerar för partitillhörighet. Antagandena grundas i Bourdieus teori om etnicitet som ett kulturellt kapital samt... (More) - Tidigare forskning om riksdagsledamöternas politiska intressen har pekat på partitillhörighetens betydelse för den enskilda riksdagsledamotens individuella intressen och möjlighet att uttrycka dem i interpellationer och motioner. Sociologisk forskning visar samtidigt att en social kategori som etnicitet kan ha betydelse både för individers identitet och för individers politiska intressen.
I denna uppsats undersöks om riksdagsledamöter med utländsk bakgrund har ett större intresse för integrations- och invandringsfrågor än riksdagsledamöter utan utländsk bakgrund och om ett sådant eventuellt samband försvinner då man kontrollerar för partitillhörighet. Antagandena grundas i Bourdieus teori om etnicitet som ett kulturellt kapital samt Balibars och Wallersteins teori om etnicitet som en kulturell gemenskap. Undersökningen har även ett maktkritiskt perspektiv, där etnicitet ur ett intersektionalitetsperspektiv betonar maktstrukturers begränsningar för individens intressen och handlingsmöjligheter.
En enkät skickades ut till samtliga riksdagsledmöter där de kunde skatta hur mycket de interpellerat och motionerat om invandrings- och flyktingfrågor under sin tid i riksdagen. Drygt 40 % av enkäterna besvarades.
Analysen av enkätundersökningen visar att riksdagledamöterna med utländsk bakgrund totalt sett har ett större intresse för att motionera och interpellera om invandrings- och flyktingpolitik. När man kontrollerar för partitillhörighet försvinner sambandet inom tre partier: Miljöpartiet, Moderaterna och Folkpartiet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1317817
- author
- Nordqvist, Anneli
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- etnicitet, integrationspolitik, kulturellt kapital, habitus, doxa, Social sciences, Samhällsvetenskaper, Sociology, Sociologi, Social structures, Sociala strukturer
- language
- Swedish
- id
- 1317817
- date added to LUP
- 2008-12-17 00:00:00
- date last changed
- 2011-05-12 15:48:37
@misc{1317817,
abstract = {{Tidigare forskning om riksdagsledamöternas politiska intressen har pekat på partitillhörighetens betydelse för den enskilda riksdagsledamotens individuella intressen och möjlighet att uttrycka dem i interpellationer och motioner. Sociologisk forskning visar samtidigt att en social kategori som etnicitet kan ha betydelse både för individers identitet och för individers politiska intressen.
I denna uppsats undersöks om riksdagsledamöter med utländsk bakgrund har ett större intresse för integrations- och invandringsfrågor än riksdagsledamöter utan utländsk bakgrund och om ett sådant eventuellt samband försvinner då man kontrollerar för partitillhörighet. Antagandena grundas i Bourdieus teori om etnicitet som ett kulturellt kapital samt Balibars och Wallersteins teori om etnicitet som en kulturell gemenskap. Undersökningen har även ett maktkritiskt perspektiv, där etnicitet ur ett intersektionalitetsperspektiv betonar maktstrukturers begränsningar för individens intressen och handlingsmöjligheter.
En enkät skickades ut till samtliga riksdagsledmöter där de kunde skatta hur mycket de interpellerat och motionerat om invandrings- och flyktingfrågor under sin tid i riksdagen. Drygt 40 % av enkäterna besvarades.
Analysen av enkätundersökningen visar att riksdagledamöterna med utländsk bakgrund totalt sett har ett större intresse för att motionera och interpellera om invandrings- och flyktingpolitik. När man kontrollerar för partitillhörighet försvinner sambandet inom tre partier: Miljöpartiet, Moderaterna och Folkpartiet.}},
author = {{Nordqvist, Anneli}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Betydelsen av etnicitet och partitillhörighet för riksdagsledamöternas intresse kring integrationspolitiken}},
year = {{2008}},
}