Kylkedjan för livsmedel - en kartläggning av den svenska distributionen med fokus på temperaturbrister
(2002)Packaging Logistics
- Abstract (Swedish)
- Projektets syfte är att kartlägga den kylda livsmedelsdistributionen från producent fram
till butik och belysa framförallt de temperaturrelaterade brister som den är behäftad
med.
Kylda livsmedel är beroende av att vistas i och hålla rätt temperatur. Detta för att
önskad så stor del som möjligt av livsmedelskvaliteten ska bevaras. Idag finns inga
undersökningar som innefattar alla led i kylkedjan och som lyfter fram vilka
temperaturbrister som finns, var de finns och vilka problem de ger upphov till. Varje led
tittar endast på sitt flöde och risk för suboptimering uppstår.
Vår kartläggning baseras på intervjuer med utvalda aktörer i samtliga led och andra
personer med erfarenheter och kunskaper inom området. Vi har även tagit del... (More) - Projektets syfte är att kartlägga den kylda livsmedelsdistributionen från producent fram
till butik och belysa framförallt de temperaturrelaterade brister som den är behäftad
med.
Kylda livsmedel är beroende av att vistas i och hålla rätt temperatur. Detta för att
önskad så stor del som möjligt av livsmedelskvaliteten ska bevaras. Idag finns inga
undersökningar som innefattar alla led i kylkedjan och som lyfter fram vilka
temperaturbrister som finns, var de finns och vilka problem de ger upphov till. Varje led
tittar endast på sitt flöde och risk för suboptimering uppstår.
Vår kartläggning baseras på intervjuer med utvalda aktörer i samtliga led och andra
personer med erfarenheter och kunskaper inom området. Vi har även tagit del av
rapporter som gjorts och artiklar som skrivits inom kylkedjeproblematik. Då vi inte har
någon livsmedelsteknisk bakgrund har även tid ägnats åt att förvärva
livsmedelskunskap.
En stor problematik ligger i samtransporterna där man tvingas till
kompromisstemperaturer för att få god fyllnadsgrad i bilarna. Temperaturkrav ställs mot
transportekonomi.
En låg utbildningsnivå präglar hela branschen. Erfarenhetsbaserad kunskap sätts på prov
när ett nytt produktsortiment med nya hanteringskrav växer fram. Nytänkande och
utbildning krävs för att komma till insikt om varför gamla mönster behöver brytas.
Känsligare produkter ställer högre krav på obruten kylkedja
Idag förlitar man sig på att efterföljande led sköter sig och gör de kontroller som krävs.
Avsaknad av reklamationer ses som bevis på en obruten kylkedja. Ett sådant
resonemang är inte hållbart i längden då temperaturkontroller inte görs i tillräckligt stor
utsträckning. För lite resurser hos de offentliga kontrollorganen gör att tillsynen inte
sker i den omfattning som krävs. Det gör att ansvaret till stor del ligger i branschens
händer, som ofta saknar förståelse/kunskap och resurser (tid/pengar) för genomförande.
En attitydförändring till ett mer proaktivt kvalitetstänkande är därför nödvändig för att
säkra kylkedjan.
Ingen aktör har överblick över hela kylkedjan och avsaknad av kommunikation mellan
leden gör att helhetssynen går förlorad och risken för felhantering ökar.
Ingen vet hur stort det totala svinnet i kylkedjan är. Det är heller ingen som vet var i
kedjan orsaken till svinnet ligger. Felhantering i första ledet kan leda till svinn i sista
ledet. Förutom svinnet finns även kvalitetsförsämringar som inte alltid upptäcks. Först
vid allvarlig matförgiftning eller tydlig sensorisk försämring kan felhantering upptäckas
och då är det svårt, för att inte säga omöjligt, att veta var problemet uppstod och
följaktligen hur man ska åtgärda det. Branschen behöver se över kylkedjan i
förebyggande syfte samt komma till insikt om att stora pengar finns att spara genom att
kvalitetssäkra hela flödet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1318518
- author
- Klevås, Jenny and Karlberg, Magnus
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Kylkedja, Livsmedel, Distribution, Technological sciences, Teknik
- language
- Swedish
- id
- 1318518
- date added to LUP
- 2008-06-03 00:00:00
- date last changed
- 2010-02-01 14:40:03
@misc{1318518,
abstract = {{Projektets syfte är att kartlägga den kylda livsmedelsdistributionen från producent fram
till butik och belysa framförallt de temperaturrelaterade brister som den är behäftad
med.
Kylda livsmedel är beroende av att vistas i och hålla rätt temperatur. Detta för att
önskad så stor del som möjligt av livsmedelskvaliteten ska bevaras. Idag finns inga
undersökningar som innefattar alla led i kylkedjan och som lyfter fram vilka
temperaturbrister som finns, var de finns och vilka problem de ger upphov till. Varje led
tittar endast på sitt flöde och risk för suboptimering uppstår.
Vår kartläggning baseras på intervjuer med utvalda aktörer i samtliga led och andra
personer med erfarenheter och kunskaper inom området. Vi har även tagit del av
rapporter som gjorts och artiklar som skrivits inom kylkedjeproblematik. Då vi inte har
någon livsmedelsteknisk bakgrund har även tid ägnats åt att förvärva
livsmedelskunskap.
En stor problematik ligger i samtransporterna där man tvingas till
kompromisstemperaturer för att få god fyllnadsgrad i bilarna. Temperaturkrav ställs mot
transportekonomi.
En låg utbildningsnivå präglar hela branschen. Erfarenhetsbaserad kunskap sätts på prov
när ett nytt produktsortiment med nya hanteringskrav växer fram. Nytänkande och
utbildning krävs för att komma till insikt om varför gamla mönster behöver brytas.
Känsligare produkter ställer högre krav på obruten kylkedja
Idag förlitar man sig på att efterföljande led sköter sig och gör de kontroller som krävs.
Avsaknad av reklamationer ses som bevis på en obruten kylkedja. Ett sådant
resonemang är inte hållbart i längden då temperaturkontroller inte görs i tillräckligt stor
utsträckning. För lite resurser hos de offentliga kontrollorganen gör att tillsynen inte
sker i den omfattning som krävs. Det gör att ansvaret till stor del ligger i branschens
händer, som ofta saknar förståelse/kunskap och resurser (tid/pengar) för genomförande.
En attitydförändring till ett mer proaktivt kvalitetstänkande är därför nödvändig för att
säkra kylkedjan.
Ingen aktör har överblick över hela kylkedjan och avsaknad av kommunikation mellan
leden gör att helhetssynen går förlorad och risken för felhantering ökar.
Ingen vet hur stort det totala svinnet i kylkedjan är. Det är heller ingen som vet var i
kedjan orsaken till svinnet ligger. Felhantering i första ledet kan leda till svinn i sista
ledet. Förutom svinnet finns även kvalitetsförsämringar som inte alltid upptäcks. Först
vid allvarlig matförgiftning eller tydlig sensorisk försämring kan felhantering upptäckas
och då är det svårt, för att inte säga omöjligt, att veta var problemet uppstod och
följaktligen hur man ska åtgärda det. Branschen behöver se över kylkedjan i
förebyggande syfte samt komma till insikt om att stora pengar finns att spara genom att
kvalitetssäkra hela flödet.}},
author = {{Klevås, Jenny and Karlberg, Magnus}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kylkedjan för livsmedel - en kartläggning av den svenska distributionen med fokus på temperaturbrister}},
year = {{2002}},
}