Advanced

Förpackningar i en försörjningskedja

Lindsjö, Mathias and Månsson, Johan (1999)
Packaging Logistics
Abstract (Swedish)
1 detta examensarbete har vi arbetat tillsammans med ICA, Kungsörnen, Åkerlund & Rausing, AssiDomän Förenade Weil och StoraEnso. Målet för examensarbetet har varit att identifiera vilka krav som ställs på en förpackning i en försörjningskedja, samt att identifiera de brister som medfört att utveckling av en generell modell för framtagning av förpackningslösningar ej hittills varit möjlig.

En förpacknings främsta uppgifter är att den ska skydda den förpackade produkten, underlätta distributionen samt att informera. Under sin livstid utsätts förpackningen för en mängd påfrestningar. Förpackningen ska klara av lagring, transport, hantering samt att den ska vara säljande i butiken, och i slutändan bidra till en god ekonomi. En förpackning som... (More)
1 detta examensarbete har vi arbetat tillsammans med ICA, Kungsörnen, Åkerlund & Rausing, AssiDomän Förenade Weil och StoraEnso. Målet för examensarbetet har varit att identifiera vilka krav som ställs på en förpackning i en försörjningskedja, samt att identifiera de brister som medfört att utveckling av en generell modell för framtagning av förpackningslösningar ej hittills varit möjlig.

En förpacknings främsta uppgifter är att den ska skydda den förpackade produkten, underlätta distributionen samt att informera. Under sin livstid utsätts förpackningen för en mängd påfrestningar. Förpackningen ska klara av lagring, transport, hantering samt att den ska vara säljande i butiken, och i slutändan bidra till en god ekonomi. En förpackning som är skadad tilltalar inte konsumenten, som därför inte köper den. De förpackningar som vi behandlar i arbetet är sekundärförpackningar i weil, och primärförpackningar bestående av kartong och / eller flexibla material.

Vi har identifierat de krav som olika parterna i försörjningskedjan ställer på förpackningar vid tillverkning, distribution och försäljning av en produkt. Dessa krav behandlar allt från vilken typ av förpackningsmaskin som ska användas, till hur produkten kommer att hanteras i butik och vad konsumenterna anser vara viktigt.

För att kunna sänka kostnader för förpackningsutveckling och effektivisera utvecklingsarbetet, startade de fem företagen ett projekt för ungefär två år sedan. Målet var detsamma då som nu. 1 denna typ av arbeten är viktigt att skapa ett förtroende inom gruppen och att deltagarna har samma målsättning. Våra kontakter med de deltagande företagen visar att de inte haft samma avsikt med sitt deltagande i projektet. Initialt har företagen varit öppna med att delta med egen kunskap då en storkund, ICA, efterfrågat projektet. Men genomförandet av målsättningen har dock inte haft samma prioritet. Företagen vill inte ge information om en ny produkt, med motiveringen att informationsläckage kan uppstå. Det är anledningen till att primär- och sekundärförpackningstillverkarna kontaktas i ett sent skede. När sedan kontakt med förpackningstillverkaren tas, sker inget informationsutbyte mellan de olika förpackningstillverkarna respektive mellan förpackningstillverkarna och materialtillverkare. Alla förpackningsföretag försöker att optimera lösningen mot produkttillverkaren, som förutom egna produktions- och marknadsföringskrav bör ha kunskap om kund och försäljningskrav mot dagligvaruindustrin. Bristen på gemensam kommunikation och information ställer mycket höga krav på produkttillverkarens kunskap om förpackningar, logistik, marknadsföring och ekonomi. Den gemensamma kunskapen i kedjan utnyttjas inte i den mån det finns information hos respektive företag.

Vår bedömning är, för optimering av en förpackningslösning krävs kontakt mellan primär och sekundärförpackningstillverkare, och god kunskap om logistik och distributionssystem. Tydliga direktiv om vad som ska optimeras ges av produkttillverkaren. Det kan t ex vara materialutnyttjande eller förpackningslösningens pris som ska optimeras. Förpackningstillverkarna bör, i samarbete med distributörer, utveckla definitioner, provningsmetoder och kravnivåer för parametrarna greppstyvhet, staplingsstyrka och kompressionsstyrka. Detta för att ange verkliga värden på dessa parametrar. Produkttillverkaren ska dessutom ange produktens vikt och volym samt hur produkten är tänkt att säljas i butik. 1 vissa fall ska produkten kanske plockas upp ur sekundärförpackningen i butiken, och i andra fall ska endast en del av sekundärförpackningen

avlägsnas. 1 det andra fallet är det viktigt att designen på de båda förpackningarna är överensstämmande. Genom att utveckla kravspecifikationer och konstruktioner kan produkttillverkaren lämna information angående önskad förpackningslösning utan att behöva beskriva den specifika produkten och därmed eliminera eventuella informationsproblem.

Vi anser även att en gemensam databas kan skapa förutsättningar för ett bättre samarbete. 1 denna databas ska parterna i försörjningskedjan f information om förpackningar som fungerar bra respektive mindre bra i flödet. Då kan samtliga utvärdera brister i kedjan. Om en förpackning inte fungerar kan det bero på flera orsaker och genom att använda en databas effektiviseras arbetet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lindsjö, Mathias and Månsson, Johan
supervisor
organization
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
försörjningskedja, förpackning, effektivisering, Technological sciences, Teknik
language
Swedish
id
1318532
date added to LUP
2008-06-03 00:00:00
date last changed
2010-02-01 14:40:03
@misc{1318532,
  abstract     = {1 detta examensarbete har vi arbetat tillsammans med ICA, Kungsörnen, Åkerlund & Rausing, AssiDomän Förenade Weil och StoraEnso. Målet för examensarbetet har varit att identifiera vilka krav som ställs på en förpackning i en försörjningskedja, samt att identifiera de brister som medfört att utveckling av en generell modell för framtagning av förpackningslösningar ej hittills varit möjlig.

En förpacknings främsta uppgifter är att den ska skydda den förpackade produkten, underlätta distributionen samt att informera. Under sin livstid utsätts förpackningen för en mängd påfrestningar. Förpackningen ska klara av lagring, transport, hantering samt att den ska vara säljande i butiken, och i slutändan bidra till en god ekonomi. En förpackning som är skadad tilltalar inte konsumenten, som därför inte köper den. De förpackningar som vi behandlar i arbetet är sekundärförpackningar i weil, och primärförpackningar bestående av kartong och / eller flexibla material.

Vi har identifierat de krav som olika parterna i försörjningskedjan ställer på förpackningar vid tillverkning, distribution och försäljning av en produkt. Dessa krav behandlar allt från vilken typ av förpackningsmaskin som ska användas, till hur produkten kommer att hanteras i butik och vad konsumenterna anser vara viktigt.

För att kunna sänka kostnader för förpackningsutveckling och effektivisera utvecklingsarbetet, startade de fem företagen ett projekt för ungefär två år sedan. Målet var detsamma då som nu. 1 denna typ av arbeten är viktigt att skapa ett förtroende inom gruppen och att deltagarna har samma målsättning. Våra kontakter med de deltagande företagen visar att de inte haft samma avsikt med sitt deltagande i projektet. Initialt har företagen varit öppna med att delta med egen kunskap då en storkund, ICA, efterfrågat projektet. Men genomförandet av målsättningen har dock inte haft samma prioritet. Företagen vill inte ge information om en ny produkt, med motiveringen att informationsläckage kan uppstå. Det är anledningen till att primär- och sekundärförpackningstillverkarna kontaktas i ett sent skede. När sedan kontakt med förpackningstillverkaren tas, sker inget informationsutbyte mellan de olika förpackningstillverkarna respektive mellan förpackningstillverkarna och materialtillverkare. Alla förpackningsföretag försöker att optimera lösningen mot produkttillverkaren, som förutom egna produktions- och marknadsföringskrav bör ha kunskap om kund och försäljningskrav mot dagligvaruindustrin. Bristen på gemensam kommunikation och information ställer mycket höga krav på produkttillverkarens kunskap om förpackningar, logistik, marknadsföring och ekonomi. Den gemensamma kunskapen i kedjan utnyttjas inte i den mån det finns information hos respektive företag.

Vår bedömning är, för optimering av en förpackningslösning krävs kontakt mellan primär och sekundärförpackningstillverkare, och god kunskap om logistik och distributionssystem. Tydliga direktiv om vad som ska optimeras ges av produkttillverkaren. Det kan t ex vara materialutnyttjande eller förpackningslösningens pris som ska optimeras. Förpackningstillverkarna bör, i samarbete med distributörer, utveckla definitioner, provningsmetoder och kravnivåer för parametrarna greppstyvhet, staplingsstyrka och kompressionsstyrka. Detta för att ange verkliga värden på dessa parametrar. Produkttillverkaren ska dessutom ange produktens vikt och volym samt hur produkten är tänkt att säljas i butik. 1 vissa fall ska produkten kanske plockas upp ur sekundärförpackningen i butiken, och i andra fall ska endast en del av sekundärförpackningen

avlägsnas. 1 det andra fallet är det viktigt att designen på de båda förpackningarna är överensstämmande. Genom att utveckla kravspecifikationer och konstruktioner kan produkttillverkaren lämna information angående önskad förpackningslösning utan att behöva beskriva den specifika produkten och därmed eliminera eventuella informationsproblem.

Vi anser även att en gemensam databas kan skapa förutsättningar för ett bättre samarbete. 1 denna databas ska parterna i försörjningskedjan f information om förpackningar som fungerar bra respektive mindre bra i flödet. Då kan samtliga utvärdera brister i kedjan. Om en förpackning inte fungerar kan det bero på flera orsaker och genom att använda en databas effektiviseras arbetet.},
  author       = {Lindsjö, Mathias and Månsson, Johan},
  keyword      = {försörjningskedja,förpackning,effektivisering,Technological sciences,Teknik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Förpackningar i en försörjningskedja},
  year         = {1999},
}