Advanced

A study in capacity increasing measures in the warehouse at Thorn Lighting AB

Hellström, Daniel and Weibull, Henrik (2001)
Packaging Logistics
Abstract (Swedish)
Syftet med examensarbetet har varit att åstadkomma en kapacitetsökning i Thom Lightings lager i Landskrona. Målet var att bestämma hur en lämplig lagerlayout med ett smalgångsalternativ skulle se ut och hur mycket kapacitetsökning denna lösning skulle åstadkomma. Ytterligare en målsättning var att se över vilka rutiner som krävs för att skapa ett effektivt lager och slutligen göra en simulering som visar hur lagret skulle se ut och fungera.

För att få inblick i existerande lagersituation och den förväntade lagersituationen har studier och datainsamling gjorts på företaget. Detta har gjorts genom intervjuer med berörda och statistikinsamling i existerande dokument. Materialet har översats i en modell vilken har simulerats i AutoMod?.
... (More)
Syftet med examensarbetet har varit att åstadkomma en kapacitetsökning i Thom Lightings lager i Landskrona. Målet var att bestämma hur en lämplig lagerlayout med ett smalgångsalternativ skulle se ut och hur mycket kapacitetsökning denna lösning skulle åstadkomma. Ytterligare en målsättning var att se över vilka rutiner som krävs för att skapa ett effektivt lager och slutligen göra en simulering som visar hur lagret skulle se ut och fungera.

För att få inblick i existerande lagersituation och den förväntade lagersituationen har studier och datainsamling gjorts på företaget. Detta har gjorts genom intervjuer med berörda och statistikinsamling i existerande dokument. Materialet har översats i en modell vilken har simulerats i AutoMod?.

Lagret består idag av ca 7800 pallplatser och innehåller kontinuerligt ca 1300 lagerförda produkter och lika många kundorderstyrda produkter. Det är uppdelat i åtta gångar med varierande bredd och en gång i mitten av byggnaden som går tvärs över de andra gångarna och som delar dessa på mitten. Hanteringsutrustningen består av totalt 16 truckar varav fem är skjutstativtruckar och sju är ledstaplare. Golvet är av dålig kvalitet vilket medför bl a konstanta vibrationer var än trucken kör i byggnaden. Produkterna i lagret har fast placering i vissa zoner, d v s en zonplacering. En zon består av en fjärdedels gång vilket innehåller ca 225 pallplatser. Detta innebär att när man ska plocka en produkt, vet man endast inom vilken zon den finns. Som stöd för placering av gods använder de sig av ett lageradministrativt system som är ganska instabilt med mycket störningar. Detta innebär att funktionaliteten av systemet är förhållandevis bristfällig. Framöver är det tänkt att Thom ska installera ett nytt lageradministrativt system som håller reda på alla pallplatser och vilka produkter som står på dessa.

Ur analysen av Thorns förbrukning fick vi fram orderstrukturen. Den säger att i genomsnitt kommer det in ca 150 order per dag, det sammanlagda antalet orderrader på dessa är ca 375. 1 genomsnitt sker det ca 500 plock om dagen, 125 av dessa plock är helpallshanteringar.

Genom att införa ett nytt lagersystem, smalgångslager, kan kapaciteten i Thoms Landskronalager ökas. För att denna kapacitetsökning inte ska gå förlorad måste man samti1igt införa ett nytt lageradministrativt system och stödjande rutiner. Vårt slutliga förslag på layout innebär 10 smalgångar med ca 32 skepp i varje. Detta ger en lagerkapacitet på 9750 pallplatser,

För att ett smalgångslager ska fungera krävs ett extensivt informationssystem med rutiner för pallplatshantering. Utan ett sådant system fungerar inte lagerlösningen. Med tanke på Thorns stora produktflora och antalet artiklar som plockas varje dag kan stora tidsvinster göras med rätt system och tillhörande rutiner. Rutinerna för det nya lagret skall främja hanteringen och ta hänsyn till flödet i lagret. Detta innebär att alla rutiner ska vara utformade så att all form av dubbelhantering undvika.

Ett system med flytande placering tillåter maximalt utnyttjande av lagerplatserna, d v s en hög fyllnadsgrad. En förutsättning för flytande placering är att ett lageradministrativt system finns. Ändrade rutiner och ett bättre lageradministrativt system skulle dessutom få den effekten att fyllnadsgraden i lagret blir högre. Idag sägs lagret ha en beläggningsgrad på ca 80 procent, vilket innebär ca 6250 belagda platser. Med ändrade rutiner och ett lageradministrativt system som optimerar inläggning och uttag av pallar kan man uppnå en betydligt högre fyllnadsgrad, upp emot 95 procent eller fler än 9200 pallar. Detta innebär en ökning med nästan 50 procent m a p antalet belagda pallplatser.

Vidare bör ett lageradministrativt system tillsammans med ändrade rutiner leda till ett högre antal helpallar då plock optimeras. Idag tas en stor del av lagerkapaciteten upp av kundorderstyrda produkter. Det är ytterst viktigt att kundorderstyrda produkter ej lagerförs och därmed minskar lagrets kapacitet för lagerförda produkter. Vidare tas resurser i anspråk vid lagerföringsmomentet av kundorderstyrda produkter.

1 vår simuleringsmodell undersöktes hur resultatet påverkades om de olika variablerna truckkapacitet, antalet truckar av olika slag, antalet emballeringsmaskiner, flödet av pallar och orderstrukturens uppbyggnad förändrade sig. Med fyra plocktruckar blir utnyttjandegraden 75 procent. Dessutom behövs 3 smalgångstruckar.

För att undersöka känsligheten på antalet truckar i lagret ökade vi godsflödet genom lagret mellan 30 till 35 procent. Totalt skulle det behövas fyra smalgångstruckar och de skulle ha en utnyttjandegrad på ca 75 procent per truck. Med fyra plocktruckar plockas alla destinationer i tid men truckarnas utnyttjandegrad blir 98 procent. Eftersom 98 procent är en för hög utnyttjandegrad så krävs det att man har fler plocktruckar. Med fem plocktruckar blir utnyttjandegraden 94 procent och med sex plocktruckar blir utnyttjandegraden 93 procent. Att utnyttjandegraden inte sjunker mer beror på att simuleringsmodellen börjar bli mättad på truckar. 1 verkligheten kan detta system fungera eftersom man kan tillåta hantering från samma gång, vilket innebär mindre kötider, med säkerhetsmarginaler. Faktumet kvarstår dock fortfarande; Lagret börjar bli mättat på truckar och väntetider kommer att uppstå.

Här krävs ytterligare åtgärder som utökad arbetstid, ändrade rutiner eller en ny layout med en tvärsgående gång. Vid utökad arbetstid kvarstå behovstopparna av speciellt plocktruckar vilket är en faktor som dimensionerar antalet plocktruckar.

Smalgångstruckarna kräver en stor planhet på golvet eftersom toleranserna i gångarna är små. Utan tillräcklig planhet och stabilitet i golvet blir riskerna för stora för den här typen av hantering. Vår slutsats är därför att om smalgångslagring ska införas måste golvet repareras och skenor för truckarnas hjul placeras i gångama.

Sammanfattningsvis tycker vi att smalgångshantering i lagret vid Thom Lighting är en intressant idé men det är viktigt att fokusera på problemens kärna så att inga förhastade lösningar implementeras utan att en grundlig analys gjorts. Om detta görs fås ett nytt system som döljer de grundläggande problemen bättre. Vi anser att man först och främst bör fokusera på skapande av bättre fungerande rutiner och ett lageradministrativt system som är väl anpassat för Thorns behov. Detta skulle inte höja kapaciteten i lagret men skulle skapa ett mindre behov av kapacitet och en ökad effektivitet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hellström, Daniel and Weibull, Henrik
supervisor
organization
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
capacity increasing measures, warehouse, Thorn Lighting AB, Technological sciences, Teknik
language
Swedish
id
1318571
date added to LUP
2008-06-03
date last changed
2010-02-01 14:40:03
@misc{1318571,
  abstract     = {Syftet med examensarbetet har varit att åstadkomma en kapacitetsökning i Thom Lightings lager i Landskrona. Målet var att bestämma hur en lämplig lagerlayout med ett smalgångsalternativ skulle se ut och hur mycket kapacitetsökning denna lösning skulle åstadkomma. Ytterligare en målsättning var att se över vilka rutiner som krävs för att skapa ett effektivt lager och slutligen göra en simulering som visar hur lagret skulle se ut och fungera.

För att få inblick i existerande lagersituation och den förväntade lagersituationen har studier och datainsamling gjorts på företaget. Detta har gjorts genom intervjuer med berörda och statistikinsamling i existerande dokument. Materialet har översats i en modell vilken har simulerats i AutoMod?.

Lagret består idag av ca 7800 pallplatser och innehåller kontinuerligt ca 1300 lagerförda produkter och lika många kundorderstyrda produkter. Det är uppdelat i åtta gångar med varierande bredd och en gång i mitten av byggnaden som går tvärs över de andra gångarna och som delar dessa på mitten. Hanteringsutrustningen består av totalt 16 truckar varav fem är skjutstativtruckar och sju är ledstaplare. Golvet är av dålig kvalitet vilket medför bl a konstanta vibrationer var än trucken kör i byggnaden. Produkterna i lagret har fast placering i vissa zoner, d v s en zonplacering. En zon består av en fjärdedels gång vilket innehåller ca 225 pallplatser. Detta innebär att när man ska plocka en produkt, vet man endast inom vilken zon den finns. Som stöd för placering av gods använder de sig av ett lageradministrativt system som är ganska instabilt med mycket störningar. Detta innebär att funktionaliteten av systemet är förhållandevis bristfällig. Framöver är det tänkt att Thom ska installera ett nytt lageradministrativt system som håller reda på alla pallplatser och vilka produkter som står på dessa.

Ur analysen av Thorns förbrukning fick vi fram orderstrukturen. Den säger att i genomsnitt kommer det in ca 150 order per dag, det sammanlagda antalet orderrader på dessa är ca 375. 1 genomsnitt sker det ca 500 plock om dagen, 125 av dessa plock är helpallshanteringar.

Genom att införa ett nytt lagersystem, smalgångslager, kan kapaciteten i Thoms Landskronalager ökas. För att denna kapacitetsökning inte ska gå förlorad måste man samti1igt införa ett nytt lageradministrativt system och stödjande rutiner. Vårt slutliga förslag på layout innebär 10 smalgångar med ca 32 skepp i varje. Detta ger en lagerkapacitet på 9750 pallplatser,

För att ett smalgångslager ska fungera krävs ett extensivt informationssystem med rutiner för pallplatshantering. Utan ett sådant system fungerar inte lagerlösningen. Med tanke på Thorns stora produktflora och antalet artiklar som plockas varje dag kan stora tidsvinster göras med rätt system och tillhörande rutiner. Rutinerna för det nya lagret skall främja hanteringen och ta hänsyn till flödet i lagret. Detta innebär att alla rutiner ska vara utformade så att all form av dubbelhantering undvika.

Ett system med flytande placering tillåter maximalt utnyttjande av lagerplatserna, d v s en hög fyllnadsgrad. En förutsättning för flytande placering är att ett lageradministrativt system finns. Ändrade rutiner och ett bättre lageradministrativt system skulle dessutom få den effekten att fyllnadsgraden i lagret blir högre. Idag sägs lagret ha en beläggningsgrad på ca 80 procent, vilket innebär ca 6250 belagda platser. Med ändrade rutiner och ett lageradministrativt system som optimerar inläggning och uttag av pallar kan man uppnå en betydligt högre fyllnadsgrad, upp emot 95 procent eller fler än 9200 pallar. Detta innebär en ökning med nästan 50 procent m a p antalet belagda pallplatser.

Vidare bör ett lageradministrativt system tillsammans med ändrade rutiner leda till ett högre antal helpallar då plock optimeras. Idag tas en stor del av lagerkapaciteten upp av kundorderstyrda produkter. Det är ytterst viktigt att kundorderstyrda produkter ej lagerförs och därmed minskar lagrets kapacitet för lagerförda produkter. Vidare tas resurser i anspråk vid lagerföringsmomentet av kundorderstyrda produkter.

1 vår simuleringsmodell undersöktes hur resultatet påverkades om de olika variablerna truckkapacitet, antalet truckar av olika slag, antalet emballeringsmaskiner, flödet av pallar och orderstrukturens uppbyggnad förändrade sig. Med fyra plocktruckar blir utnyttjandegraden 75 procent. Dessutom behövs 3 smalgångstruckar.

För att undersöka känsligheten på antalet truckar i lagret ökade vi godsflödet genom lagret mellan 30 till 35 procent. Totalt skulle det behövas fyra smalgångstruckar och de skulle ha en utnyttjandegrad på ca 75 procent per truck. Med fyra plocktruckar plockas alla destinationer i tid men truckarnas utnyttjandegrad blir 98 procent. Eftersom 98 procent är en för hög utnyttjandegrad så krävs det att man har fler plocktruckar. Med fem plocktruckar blir utnyttjandegraden 94 procent och med sex plocktruckar blir utnyttjandegraden 93 procent. Att utnyttjandegraden inte sjunker mer beror på att simuleringsmodellen börjar bli mättad på truckar. 1 verkligheten kan detta system fungera eftersom man kan tillåta hantering från samma gång, vilket innebär mindre kötider, med säkerhetsmarginaler. Faktumet kvarstår dock fortfarande; Lagret börjar bli mättat på truckar och väntetider kommer att uppstå.

Här krävs ytterligare åtgärder som utökad arbetstid, ändrade rutiner eller en ny layout med en tvärsgående gång. Vid utökad arbetstid kvarstå behovstopparna av speciellt plocktruckar vilket är en faktor som dimensionerar antalet plocktruckar.

Smalgångstruckarna kräver en stor planhet på golvet eftersom toleranserna i gångarna är små. Utan tillräcklig planhet och stabilitet i golvet blir riskerna för stora för den här typen av hantering. Vår slutsats är därför att om smalgångslagring ska införas måste golvet repareras och skenor för truckarnas hjul placeras i gångama.

Sammanfattningsvis tycker vi att smalgångshantering i lagret vid Thom Lighting är en intressant idé men det är viktigt att fokusera på problemens kärna så att inga förhastade lösningar implementeras utan att en grundlig analys gjorts. Om detta görs fås ett nytt system som döljer de grundläggande problemen bättre. Vi anser att man först och främst bör fokusera på skapande av bättre fungerande rutiner och ett lageradministrativt system som är väl anpassat för Thorns behov. Detta skulle inte höja kapaciteten i lagret men skulle skapa ett mindre behov av kapacitet och en ökad effektivitet.},
  author       = {Hellström, Daniel and Weibull, Henrik},
  keyword      = {capacity increasing measures,warehouse,Thorn Lighting AB,Technological sciences,Teknik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {A study in capacity increasing measures in the warehouse at Thorn Lighting AB},
  year         = {2001},
}