Återvinningslogistik - en kartläggning av flödet av wellpapp från handeln till pappersbruken

Abstract (Swedish)

1januari 1994 infördes producentansvaret i Sverige, vilket syftar till att massaproducenter samt importörer, tillverkare och försäljare av wellpappförpackningar gemensamt skall se till att wellpappen återvinns. Producentansvaret stipulerar att minst 65% av wellpappen skall kunna återanvändas eller materialåtervinnas den 1:a januari 1997. 1 Sverige har redan denna procentsats överstigits och i dagens läge återvinns cirka 75% wellpapp.

Inom handeln har system för återvinning av wellpapp funnits sedan 1970-talet. Ett fåtal butiker återvann wellpapp redan på 1950-talet. Under de senaste åren har systemet effektiviserats för att klara av insamling av allt mer wellpapp. De flesta butiker samlar i dag in större delen av sin wellpapp, men det finns fortfarande brister vilka påverkar effektiviteten i systemet.

För att identifiera dessa brister samt för att hitta möjligheter att effektivisera återvinningen av wellpapp, fick vi i uppdrag att kartlägga återvinningskedjan från butik till pappersbruk. Kartläggningen gjordes i Värmland och Malmö/Lund-regionen för att spegla likheter och skillnader mellan glesbygd och storstadsområde. Vi har i undersökningen inkluderat allt från små till stora livsmedelsbutiker, fackhandel, returfiberbolag, återvinningsföretag och pappersbruk. Arbetet påbörjades med litteraturstudier för att sedan övergå till studiebesök ute i affärer och på företag i branschen. Vi har dessutom utfört beräkningar för att kunna dra slutsatser om olika kostnader i samband med återvinning av wellpapp.

1 vårt arbete har vi funnit flera möjliga vägar att effektivisera insamlingen av wellpapp i butikerna samt de aktiviteter som returfiberbolagen bedriver. Vi har också funnit att det är lönsamt för butikerna att återvinna wellpappen, men att kostnaderna för återvinning varierar för olika butiker.

Vi har i undersökningen kommit fram till att insamlingssystemet i butikerna kan effektiviseras med ett anpassat lagringssystem. Hur effektivt lagringssystemet är beror på mängden wellpapp i butiken. Rullpallar är fortfarande det mest använda och effektiva lagringssystemet för små livsmedelsbutiker. Det är också ur lönsamhetssynpunkt det bästa för butiker med mindre än 20 ton wellpapp per år. När tonnaget överstiger denna mängd bör butiken införskaffa en press om investeringsmöjligheter finns. Systemet blir, för en butik med mer än 20 ton wellpapp per år, mer lönsamt och effektivt med en press än med rullpallar eftersom hanteringstid och hämtningsfrekvens minskas.

När det gäller val mellan press eller komprimator kan vi inte sätta en gräns för mängden wellpapp. 1 detta fall avgör mängd material, tillgång till utrymme, insamlingssätt och investeringsmöjligheter. En komprimator eller komprimatoranläggning innebär att butiken kan spara pengar på sänkt hämtningsfrekvens, medan driftkostnaderna ökar.

Undersökningen visar att utbildningen bland personalen i butikerna är bristfällig. Oftast anser butikscheferna att det räcker med en mindre mängd information till de anställda och

återvinningen ses som ett nödvändigt ont. Konsekvensen blir att personalen ej engageras i insamlingsarbetet och ej heller förstår vikten av rena fraktioner. För att insamlingen av wellpapp skall bli så effektiv som möjligt och för att man ska kunna utöka källsorteringen, bör därför personalen utbildas på området.

Under kartläggningen framkom det att det finns en diskontinuitet i betalningssystemet för insamling och transport av wellpapp. Trots att en uppgörelse har gjorts mellan Returwell AB och returfiberbolagen om att alla butiker skall få 275 kr/ton wellpapp för att begränsa spridningen av returfiberbolagens priser, så har butikerna olika kostnader för insamling och transport. Detta beror på att butikerna ofta inte vet om avtalet och på att mindre entreprenörer och återvinningsföretag, som fungerar som mellanled, har olika taxor.

Vi har kommit fram till att själva insamlingsprincipen med hämtning av wellpapp i anslutning till varutransporter är ett effektivt system för små och mellanstora livsmedelsbutiker. Dessa har inte så stor mängd wellpapp, vilket innebär att ett vanligt återvinningsföretag måste köra en rutt med flera stopp för att fylla en lastbil. Detta innebär i sin tur att det blir dyrt för butiken eftersom den Far betala för stoppen. Ett system med varutransporter i kombination med returtransporter för använd wellpapp, innebär fördelar för både butik och returfiberbolag. För butiken det blir billigare insamling och transport eftersom bilarna ändå skall gå tillbaka till lagercentralen eller fabriken. Returfiberbolagen tjänar på att få hämta en större mängd wellpapp på en plats.

För övrigt har undersökningen visat att alla butiker tjänar på att återvinna wellpapp eftersom sopkostnaderna är större än kostnaderna för återvinning, Sopkostnaderna ökar också i snabbare takt än återvinningskostnaderna.

1 en jämförelse mellan de olika regionerna, så framkom det att skillnaderna är små. Återvinningssystemen är likartade men skiljer sig åt på så sätt att avstånden mellan butik och returanläggning är större i Värmland. Därmed har butikerna i glesbygd högre kostnader för insamling och transport av weilpapp. Vi kom också fram till att butikerna i Malmö/Lund-regionen nått längre när det gäller källsortering. Detta beror på att det har funnits fler eldsjälar som drivit källsorteringsprojekt i denna region än i Värmland. Troligtvis finns det också mer resurser för sådana projekt i tätortsregioner än i glesbygd.

• author: Joelsson, Maria and Kållberg, Sofia
• supervisor: Gunilla Jönson
• organization: Packaging Logistics
• year: 1996
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: återvinning, wellpapp, livscykel, Technological sciences, Teknik
• language: Swedish
• id: 1318602
• date added to LUP: 2008-06-03 00:00:00
• date last changed: 2010-02-01 14:40:03