Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Internethandel med dagligvaror ? ett förpackningsproblem?

Jonsson, Mats (2003)
Packaging Logistics
Abstract (Swedish)
I Sverige ökar, enligt Statistiska Centralbyrån, antalet konsumenter som har tillgång till Internet, antingen i hemmet eller på jobbet. Det tillsammans med det faktum att befolkningen blir allt mer stressad, gör att dagligvaruhandel över Internet borde ha en möjlighet att fungera i Sverige. I litteraturen jag undersökt har jag funnit ett antal potentiella konsumentgrupper för inköp av dagligvaror via Internet. Tanken på att slippa trängas i butiken, stå i kö och bära hem alla varorna är lockande för många barnfamiljer som gör stora dagligvaruinköp. Unga människor som bor i storstäder och lever ett hektiskt liv och arbetar mycket, ser också Internethandel med dagligvaror som något positivt som de gärna skulle vilja prova på. En tredje... (More)
I Sverige ökar, enligt Statistiska Centralbyrån, antalet konsumenter som har tillgång till Internet, antingen i hemmet eller på jobbet. Det tillsammans med det faktum att befolkningen blir allt mer stressad, gör att dagligvaruhandel över Internet borde ha en möjlighet att fungera i Sverige. I litteraturen jag undersökt har jag funnit ett antal potentiella konsumentgrupper för inköp av dagligvaror via Internet. Tanken på att slippa trängas i butiken, stå i kö och bära hem alla varorna är lockande för många barnfamiljer som gör stora dagligvaruinköp. Unga människor som bor i storstäder och lever ett hektiskt liv och arbetar mycket, ser också Internethandel med dagligvaror som något positivt som de gärna skulle vilja prova på. En tredje potentiell konsumentgrupp för Internetbutiken, som dock inte stressar lika mycket men som ändå kan tjäna på servicen med att få sina varor levererade hem är de som inte har lika stor möjlighet att göra sina inköp själva, t.ex. äldre och de med fysiska handikapp som hindrar dem från att ta sig till butiken själva. Trots att det egentligen finns en potential för Internethandel med dagligvaror har många av de aktörer som gav sig in på den marknaden fått lägga ner sina verksamheter.

Syftet med den här rapporten är att se vilken roll valet av sekundärbärare har för Internetbutikerna, samt om det finns någon lösning på problemet med sekundärbärarna och hur en bra sekundärbärare i så fall skall se ut.

Först görs en beskrivning av dagligvarumarknaden i Sverige idag samt en jämförelse av de traditionella butikerna och Internetbutikerna i fråga om konkurrenssituation och förutsättningar för framtida etableringar. Därefter redogörs för ett par intervjuer som gjorts med representanter från dagligvaruhandeln via Internet och förpackningsindustrin i syfte att öka förståelsen för problemet. Utifrån de informationsluckor som fanns kvar efter intervjuerna görs en omfattande litteraturstudie.

Resultaten ifrån intervjuerna och litteraturstudien visar på att det inledningsvis är klokt att starta upp en Internetbutik som ett komplement till en befintlig traditionell butik. Flera aktörer som startat storslaget med för Internethandeln specialiserade lösningar på plockning och leverans har fått svårigheter att täcka kostnaderna för de stora investeringarna. Om Internetbutiken startar som ett komplement kan stora kapitalinvesteringar initialt hållas nere, vilket gör att Internetbutiken snabbare kan gå med vinst på sina leveranser. Vidare bör Internetbutiken inte begränsa sig till endast

2

ett sätt att sköta leveranserna till kunderna. Om istället flera olika alternativ erbjuds kan kunden själv välja det som passar bäst i fråga om tid och kostnad för leveransalternativet. De olika leveransalternativen jag funnit i litteraturen, är främst:

1: Kunden hämtar själv dagligvarorna på ett upphämtningsställe

2: Hemleverans med personligt överlämnade av dagligvarorna.

3: Kunden har ett eget kylskåp som leveransen sker till.

4: Ett antal kunder delar på ett eller flera kylskåp som leveranserna sker till.

Den sekundärbärare som bör användas för dessa olika leveransalternativ är den som redan finns i den traditionella butiken, nämligen papperspåsen. Den har stora fördelar i och med att den är billig, flexibel, hållbar och relativt miljövänlig. Vidare behöver Internetbutiken inte oroa sig för hur ett eventuellt retursystem med sekundärbärarna skall fungera, utan kunden betalar för papperspåsen och tar därefter hand om den. I vissa fall kan papperspåsen även ge kunden ett mervärde i form av att kunden kan fortsätta använda den även efter dagligvaruleveransen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jonsson, Mats
supervisor
organization
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Internethandel, Dagligvaror, Förpackning, Technological sciences, Teknik
language
Swedish
id
1318626
date added to LUP
2008-06-03 00:00:00
date last changed
2010-02-01 14:40:03
@misc{1318626,
  abstract     = {I Sverige ökar, enligt Statistiska Centralbyrån, antalet konsumenter som har tillgång till Internet, antingen i hemmet eller på jobbet. Det tillsammans med det faktum att befolkningen blir allt mer stressad, gör att dagligvaruhandel över Internet borde ha en möjlighet att fungera i Sverige. I litteraturen jag undersökt har jag funnit ett antal potentiella konsumentgrupper för inköp av dagligvaror via Internet. Tanken på att slippa trängas i butiken, stå i kö och bära hem alla varorna är lockande för många barnfamiljer som gör stora dagligvaruinköp. Unga människor som bor i storstäder och lever ett hektiskt liv och arbetar mycket, ser också Internethandel med dagligvaror som något positivt som de gärna skulle vilja prova på. En tredje potentiell konsumentgrupp för Internetbutiken, som dock inte stressar lika mycket men som ändå kan tjäna på servicen med att få sina varor levererade hem är de som inte har lika stor möjlighet att göra sina inköp själva, t.ex. äldre och de med fysiska handikapp som hindrar dem från att ta sig till butiken själva. Trots att det egentligen finns en potential för Internethandel med dagligvaror har många av de aktörer som gav sig in på den marknaden fått lägga ner sina verksamheter.

Syftet med den här rapporten är att se vilken roll valet av sekundärbärare har för Internetbutikerna, samt om det finns någon lösning på problemet med sekundärbärarna och hur en bra sekundärbärare i så fall skall se ut.

Först görs en beskrivning av dagligvarumarknaden i Sverige idag samt en jämförelse av de traditionella butikerna och Internetbutikerna i fråga om konkurrenssituation och förutsättningar för framtida etableringar. Därefter redogörs för ett par intervjuer som gjorts med representanter från dagligvaruhandeln via Internet och förpackningsindustrin i syfte att öka förståelsen för problemet. Utifrån de informationsluckor som fanns kvar efter intervjuerna görs en omfattande litteraturstudie.

Resultaten ifrån intervjuerna och litteraturstudien visar på att det inledningsvis är klokt att starta upp en Internetbutik som ett komplement till en befintlig traditionell butik. Flera aktörer som startat storslaget med för Internethandeln specialiserade lösningar på plockning och leverans har fått svårigheter att täcka kostnaderna för de stora investeringarna. Om Internetbutiken startar som ett komplement kan stora kapitalinvesteringar initialt hållas nere, vilket gör att Internetbutiken snabbare kan gå med vinst på sina leveranser. Vidare bör Internetbutiken inte begränsa sig till endast

2

ett sätt att sköta leveranserna till kunderna. Om istället flera olika alternativ erbjuds kan kunden själv välja det som passar bäst i fråga om tid och kostnad för leveransalternativet. De olika leveransalternativen jag funnit i litteraturen, är främst:

1: Kunden hämtar själv dagligvarorna på ett upphämtningsställe

2: Hemleverans med personligt överlämnade av dagligvarorna.

3: Kunden har ett eget kylskåp som leveransen sker till.

4: Ett antal kunder delar på ett eller flera kylskåp som leveranserna sker till.

Den sekundärbärare som bör användas för dessa olika leveransalternativ är den som redan finns i den traditionella butiken, nämligen papperspåsen. Den har stora fördelar i och med att den är billig, flexibel, hållbar och relativt miljövänlig. Vidare behöver Internetbutiken inte oroa sig för hur ett eventuellt retursystem med sekundärbärarna skall fungera, utan kunden betalar för papperspåsen och tar därefter hand om den. I vissa fall kan papperspåsen även ge kunden ett mervärde i form av att kunden kan fortsätta använda den även efter dagligvaruleveransen.},
  author       = {Jonsson, Mats},
  keyword      = {Internethandel,Dagligvaror,Förpackning,Technological sciences,Teknik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Internethandel med dagligvaror ? ett förpackningsproblem?},
  year         = {2003},
}