Advanced

Produktionsrelaterade kvalitetsproblem med förbättringsförslag till system 500

Gustafsson, Thomas (1995)
Packaging Logistics
Abstract (Swedish)
Examensarbetet behandlar kvalitetsproblem som kan hänföras till tillverkning, hantering och montering av kassettätningar System 500. Det har visat sig att orsakerna till läckande tätningar ofta har varit föroreningar inuti tätningarna, ofullständigt monterad fjäder, tryckmärken och skador på tätningseggen, repor på metalldelar och skägg efter formpressning. Som en avgränsning i examensarbetet har de två sistnämnda orsakerna inte behandlats. Repor på metalldelar har uppkommit hos underleverantörer. Att minska förekomsten av skägg arbetas det redan på från annat håll.

Problemet med fjädern har varit att vara säker på att den finns med och att den ligger rätt inuti tätningen. Efter utvärdering kom jag fram till att det bästa vore att... (More)
Examensarbetet behandlar kvalitetsproblem som kan hänföras till tillverkning, hantering och montering av kassettätningar System 500. Det har visat sig att orsakerna till läckande tätningar ofta har varit föroreningar inuti tätningarna, ofullständigt monterad fjäder, tryckmärken och skador på tätningseggen, repor på metalldelar och skägg efter formpressning. Som en avgränsning i examensarbetet har de två sistnämnda orsakerna inte behandlats. Repor på metalldelar har uppkommit hos underleverantörer. Att minska förekomsten av skägg arbetas det redan på från annat håll.

Problemet med fjädern har varit att vara säker på att den finns med och att den ligger rätt inuti tätningen. Efter utvärdering kom jag fram till att det bästa vore att kombinera vägning och breddmätning. En våg kan väldigt enkelt urskilja om en kassettätning har en fjäder monterad eller ej. Men den kan inte berätta om den ligger rätt. Det kan däremot

breddmätningen visa. Om en fjäder är monterad men ligger fel sticker den formpressade gummi-metalldelen (manschetten) upp ur den först monterade utvändiga metalldelen (locket). Då blir bredden större än vad den normalt skall vara. Det är alltså förbättrad kontroll som behövs och den bör vara kontinuerlig.

Att försöka förbättra fjäderiläggningen eller monteringen av manschetten i locket för att komma ifrån problemet är inget jag rekommenderar. Dock har jag ett förslag på en maskinell montering av manschetten i locket, om intresse finns från företagets sida. Men jag anser att det är enklare och billigare med kontinuerlig kontroll enligt ovan.

Det som orsakat tryckmärken på täteggen har varit att manschetterna vidrört eller har legat på varandra när de gått in i eftervulkningsugnen. Problemet är att transportbandet i eftervulkningsugnen går mycket långsammare än transportbandet före ugnen. För att undvika dessa problem är mitt förslag att starta och stoppa bandet före ugnen då fotosensorer känner av att manschetter kan råka vidröra varandra. Start och stopp sköts automatiskt m.h.a. sensorer och en kontaktor (starkströmsrelä).

Andra skador på täteggen har uppkommit efter manschetternas en meter höga fall från eftervulkningsugnens transportband ner till träbacken på golvet. De är extra känsliga p.g.a. att de är ca. 140 C varma. Vid lägre temperaturer ( < 500 C ) är de mycket mindre känsliga för slag. Dock är fallet fortfarande för högt. Lösningen till det här är att kyla ner manschetterna på ett nytt transportband efter ugnen och minska fallet genom att höja upp backen med stationära lyftare eller på annat sätt höja upp den platsen som manschettema hamnar på efter bandet.

Något annat som också kan orsaka skador på täteggen är om vassa partiklar fastnar på plastfixturerna som används vid monteringen av manschetten i locket. Plastfixturens ytor är i kontakt med täteggen. För att åtgärda det bör den berörda personalen få information och fixturerna rengöras och ses över regelbundet.

När det gäller föroreningar finns det många smutskällor i produktionen och minst lika många åtgärder att vidta. Några förslag till åtgärder är bl.a. träback med plastpåse (under förutsättning att manschetterna är nerkylda) och rengöring av rostskyddsolja i olja ekar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gustafsson, Thomas
supervisor
organization
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
kvalitetsproblem, förbättringsåtgärd, system 500, Technological sciences, Teknik
language
Swedish
id
1318744
date added to LUP
2008-06-03 00:00:00
date last changed
2010-02-01 14:40:04
@misc{1318744,
  abstract     = {Examensarbetet behandlar kvalitetsproblem som kan hänföras till tillverkning, hantering och montering av kassettätningar System 500. Det har visat sig att orsakerna till läckande tätningar ofta har varit föroreningar inuti tätningarna, ofullständigt monterad fjäder, tryckmärken och skador på tätningseggen, repor på metalldelar och skägg efter formpressning. Som en avgränsning i examensarbetet har de två sistnämnda orsakerna inte behandlats. Repor på metalldelar har uppkommit hos underleverantörer. Att minska förekomsten av skägg arbetas det redan på från annat håll.

Problemet med fjädern har varit att vara säker på att den finns med och att den ligger rätt inuti tätningen. Efter utvärdering kom jag fram till att det bästa vore att kombinera vägning och breddmätning. En våg kan väldigt enkelt urskilja om en kassettätning har en fjäder monterad eller ej. Men den kan inte berätta om den ligger rätt. Det kan däremot

breddmätningen visa. Om en fjäder är monterad men ligger fel sticker den formpressade gummi-metalldelen (manschetten) upp ur den först monterade utvändiga metalldelen (locket). Då blir bredden större än vad den normalt skall vara. Det är alltså förbättrad kontroll som behövs och den bör vara kontinuerlig.

Att försöka förbättra fjäderiläggningen eller monteringen av manschetten i locket för att komma ifrån problemet är inget jag rekommenderar. Dock har jag ett förslag på en maskinell montering av manschetten i locket, om intresse finns från företagets sida. Men jag anser att det är enklare och billigare med kontinuerlig kontroll enligt ovan.

Det som orsakat tryckmärken på täteggen har varit att manschetterna vidrört eller har legat på varandra när de gått in i eftervulkningsugnen. Problemet är att transportbandet i eftervulkningsugnen går mycket långsammare än transportbandet före ugnen. För att undvika dessa problem är mitt förslag att starta och stoppa bandet före ugnen då fotosensorer känner av att manschetter kan råka vidröra varandra. Start och stopp sköts automatiskt m.h.a. sensorer och en kontaktor (starkströmsrelä).

Andra skador på täteggen har uppkommit efter manschetternas en meter höga fall från eftervulkningsugnens transportband ner till träbacken på golvet. De är extra känsliga p.g.a. att de är ca. 140 C varma. Vid lägre temperaturer ( < 500 C ) är de mycket mindre känsliga för slag. Dock är fallet fortfarande för högt. Lösningen till det här är att kyla ner manschetterna på ett nytt transportband efter ugnen och minska fallet genom att höja upp backen med stationära lyftare eller på annat sätt höja upp den platsen som manschettema hamnar på efter bandet.

Något annat som också kan orsaka skador på täteggen är om vassa partiklar fastnar på plastfixturerna som används vid monteringen av manschetten i locket. Plastfixturens ytor är i kontakt med täteggen. För att åtgärda det bör den berörda personalen få information och fixturerna rengöras och ses över regelbundet.

När det gäller föroreningar finns det många smutskällor i produktionen och minst lika många åtgärder att vidta. Några förslag till åtgärder är bl.a. träback med plastpåse (under förutsättning att manschetterna är nerkylda) och rengöring av rostskyddsolja i olja ekar.},
  author       = {Gustafsson, Thomas},
  keyword      = {kvalitetsproblem,förbättringsåtgärd,system 500,Technological sciences,Teknik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Produktionsrelaterade kvalitetsproblem med förbättringsförslag till system 500},
  year         = {1995},
}