Advanced

Förädling av ärter hos svenska Nestlé. En studie av metod för fastställande av smutsprocess vid rensning

Björklund, Maria (1999)
Packaging Logistics
Abstract (Spanish)
I Bjuv två mil öster om Helsingborg ligger Svenska Nestlés huvudkontor. Här finns tre

olika Nestléfabriker, Grönsaksfabriken, Färdigmatfabriken och Kolonialfabriken. 1

Grönsaksfabriken produceras årligen ca 39 000 ton grönsaker, varav ärterna upptar ca

26 000 ton.

Den befintliga statistiken över utbytet vid förädlingen av ärter baseras på tre uppgifter:

? Hur mycket smutsiga ärter som levereras till företaget.

? Andelen avfall som rensas bort i processens första steg, rensning.

? Hur mycket ärter som erhålls efter förädlingen.

För att kunna genomföra förbättringar vid ärtförädlingen krävs kunskap om var i processen förluster av ärter uppstår samt omfattningen av dessa. Det är därför av stor vikt att de befintliga uppgifterna är... (More)
I Bjuv två mil öster om Helsingborg ligger Svenska Nestlés huvudkontor. Här finns tre

olika Nestléfabriker, Grönsaksfabriken, Färdigmatfabriken och Kolonialfabriken. 1

Grönsaksfabriken produceras årligen ca 39 000 ton grönsaker, varav ärterna upptar ca

26 000 ton.

Den befintliga statistiken över utbytet vid förädlingen av ärter baseras på tre uppgifter:

? Hur mycket smutsiga ärter som levereras till företaget.

? Andelen avfall som rensas bort i processens första steg, rensning.

? Hur mycket ärter som erhålls efter förädlingen.

För att kunna genomföra förbättringar vid ärtförädlingen krävs kunskap om var i processen förluster av ärter uppstår samt omfattningen av dessa. Det är därför av stor vikt att de befintliga uppgifterna är korrekta. Den metod som används vid bestämning av ärternas avfallsandel vid rensning har i detta arbete studerats. Arbetets främsta målsättning har varit att undersöka om nuvarande provningsmetod ger riktiga uppgifter över utbytet. Metoden bygger på provtagningar där en liten andel orensade ärter ren- görs i en separat linje parallellt med Rensstationens övriga åtta rensningslinjer. Studien visar att ärter som rensas i provlinjen hanteras annorlunda än de ärter som rensas i de övriga linjerna. Detta medför att provlinjens resultat inte nödvändigtvis är representativt för de övriga rensningslinjerna.

För att utreda provlinjens representativitet uppmättes även utbytet hos de övriga rensningslinjerna. Jämförelser mellan provlinjens och de övriga rensningslinjernas utbyte uppvisade stora differenser. Provlinjens resultat visar ofta en lägre andel avfall än de övriga linjerna. Hur avvikande provlinjens resultat är varierar mellan de olika linjerna. Två utav de åtta rensningslinjerna hade ett utbytesresultat där överensstämmelsen med provlinjens resultat var stor. Provlinjen kan alltså vara representativ för de övriga rensningslinjema, men i dagsläget är detta inte fallet för alla linjerna.

Skillnader i provlinjens och de övriga linjernas utbyte visar att rensningsförfarandet skiljer sig åt mellan linjerna. En undersökning av de rensade ärterna från de olika linjerna visar att provningslinjen oftast gav ett resultat efter rensning med en högre avfallshalt och med en högre andel småärter bland de rensade ärterna, i jämförelse med de övriga linjerna. Den ersättning odlaren får av Nestlé baseras på hur mycket ärter han levererat, ärternas smutsprocent, samt ärternas kvalitet. Småärter är vanligtvis av en högre kvalitet än stora ärter. Provlinjen visar därmed ett resultat som ofta ur ekonomisk synvinkel är ogynnsam för Nestlé.

Arbetets slutsats är att nuvarande provningsmetod kan ge ett för de övriga rensningslinjerna representativt resultat. Min rekommendation blir därför att behålla den nuvarande provlinjen och att under en tid komplettera denna med en utrustning som kontrollerar de övriga rensningslinjernas utbyte. Syftet med den komplimenterande utrustningen är att möjlighet ges till att ställa in de åtta rensningslinjema så att deras resultat överensstämmer med provlinjens. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Björklund, Maria
supervisor
organization
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Förädling av ärter, Rensning, Provlinje, Technological sciences, Teknik
language
Swedish
id
1318825
date added to LUP
2008-06-03 00:00:00
date last changed
2010-02-01 14:40:04
@misc{1318825,
  abstract     = {I Bjuv två mil öster om Helsingborg ligger Svenska Nestlés huvudkontor. Här finns tre

olika Nestléfabriker, Grönsaksfabriken, Färdigmatfabriken och Kolonialfabriken. 1

Grönsaksfabriken produceras årligen ca 39 000 ton grönsaker, varav ärterna upptar ca

26 000 ton.

Den befintliga statistiken över utbytet vid förädlingen av ärter baseras på tre uppgifter:

? Hur mycket smutsiga ärter som levereras till företaget.

? Andelen avfall som rensas bort i processens första steg, rensning.

? Hur mycket ärter som erhålls efter förädlingen.

För att kunna genomföra förbättringar vid ärtförädlingen krävs kunskap om var i processen förluster av ärter uppstår samt omfattningen av dessa. Det är därför av stor vikt att de befintliga uppgifterna är korrekta. Den metod som används vid bestämning av ärternas avfallsandel vid rensning har i detta arbete studerats. Arbetets främsta målsättning har varit att undersöka om nuvarande provningsmetod ger riktiga uppgifter över utbytet. Metoden bygger på provtagningar där en liten andel orensade ärter ren- görs i en separat linje parallellt med Rensstationens övriga åtta rensningslinjer. Studien visar att ärter som rensas i provlinjen hanteras annorlunda än de ärter som rensas i de övriga linjerna. Detta medför att provlinjens resultat inte nödvändigtvis är representativt för de övriga rensningslinjerna.

För att utreda provlinjens representativitet uppmättes även utbytet hos de övriga rensningslinjerna. Jämförelser mellan provlinjens och de övriga rensningslinjernas utbyte uppvisade stora differenser. Provlinjens resultat visar ofta en lägre andel avfall än de övriga linjerna. Hur avvikande provlinjens resultat är varierar mellan de olika linjerna. Två utav de åtta rensningslinjerna hade ett utbytesresultat där överensstämmelsen med provlinjens resultat var stor. Provlinjen kan alltså vara representativ för de övriga rensningslinjema, men i dagsläget är detta inte fallet för alla linjerna.

Skillnader i provlinjens och de övriga linjernas utbyte visar att rensningsförfarandet skiljer sig åt mellan linjerna. En undersökning av de rensade ärterna från de olika linjerna visar att provningslinjen oftast gav ett resultat efter rensning med en högre avfallshalt och med en högre andel småärter bland de rensade ärterna, i jämförelse med de övriga linjerna. Den ersättning odlaren får av Nestlé baseras på hur mycket ärter han levererat, ärternas smutsprocent, samt ärternas kvalitet. Småärter är vanligtvis av en högre kvalitet än stora ärter. Provlinjen visar därmed ett resultat som ofta ur ekonomisk synvinkel är ogynnsam för Nestlé.

Arbetets slutsats är att nuvarande provningsmetod kan ge ett för de övriga rensningslinjerna representativt resultat. Min rekommendation blir därför att behålla den nuvarande provlinjen och att under en tid komplettera denna med en utrustning som kontrollerar de övriga rensningslinjernas utbyte. Syftet med den komplimenterande utrustningen är att möjlighet ges till att ställa in de åtta rensningslinjema så att deras resultat överensstämmer med provlinjens.},
  author       = {Björklund, Maria},
  keyword      = {Förädling av ärter,Rensning,Provlinje,Technological sciences,Teknik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Förädling av ärter hos svenska Nestlé. En studie av metod för fastställande av smutsprocess vid rensning},
  year         = {1999},
}