Advanced

Artefaktualitet, godtycklighet och värdeneutralitet - en diskussion av Dickies institutionella konstteori

Niemi, Henrik (2006)
Practical Philosophy
Abstract (Swedish)
Jag ska i denna uppsats redogöra för och diskutera kritik emot George Dickies institutionella konstteori, såsom den framställs i the Art Circle (1984) och framåt, senast i Art and Value (2001). Det vill säga vad som brukar kallas för Dickies senare institutionella konstteori. Jag kommer att begränsa mig till denna senare variant av teorin då det är den enda teori som Dickie fortfarande vill försvara och då den av de allra flesta anses vara den bästa och mest utvecklade versionen av den institutionella teorin. Att jag väljer att diskutera en teori som kan tyckas gammal (om än kanske inte i jämförelse med många andra teorier som fortfarande diskuteras), föråldrad och hårt kritiserad beror för det första på att Dickie (2001) fortfarande... (More)
Jag ska i denna uppsats redogöra för och diskutera kritik emot George Dickies institutionella konstteori, såsom den framställs i the Art Circle (1984) och framåt, senast i Art and Value (2001). Det vill säga vad som brukar kallas för Dickies senare institutionella konstteori. Jag kommer att begränsa mig till denna senare variant av teorin då det är den enda teori som Dickie fortfarande vill försvara och då den av de allra flesta anses vara den bästa och mest utvecklade versionen av den institutionella teorin. Att jag väljer att diskutera en teori som kan tyckas gammal (om än kanske inte i jämförelse med många andra teorier som fortfarande diskuteras), föråldrad och hårt kritiserad beror för det första på att Dickie (2001) fortfarande håller fast vid den och försöker försvara den. För det andra på att många senare teorier om vad konst är på ett eller annat sätt är inspirerade av eller påverkade av Dickies teori, och det tycks därför som om den fortfarande borde ha vissa styrkor (om än också svagheter). För det tredje på att jag själv finner Dickies kulturella/antropologiska utgångspunkt tilltalande och tror att den institutionella teorin har en del poänger. Jag ska inleda med en kort historisk översikt över Dickies teori och för att tydliggöra den filosofiska kontext teorin är formulerad i kort redogöra för Weitz och Dantos influenser. Därefter ska jag redogöra för Dickies teori såsom den framställs i the Art Circle (1984) och Art and Value (2001). Redogörelsen för och diskussionen av kritik emot Dickies teori är indelad i tre problemsektioner: Artefaktualitet, Godtycklighet och Konsttermens klassificerande mening. I den första sektionen ska jag redogöra för kritik emot det artefaktualitetskriterium för att någonting ska vara konst som finns i Dickies teori, och Dickies förståelse av artefaktualitet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Niemi, Henrik
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Dickie, George, Estetik, Konst, Systematic philosophy, ethics, aesthetics, metaphysics, epistemology, ideology, Systematisk filosofi, etik, estetik, metafysik, kunskapsteori, ideologi
language
Swedish
id
1322077
date added to LUP
2007-02-01
date last changed
2007-02-01
@misc{1322077,
  abstract     = {Jag ska i denna uppsats redogöra för och diskutera kritik emot George Dickies institutionella konstteori, såsom den framställs i the Art Circle (1984) och framåt, senast i Art and Value (2001). Det vill säga vad som brukar kallas för Dickies senare institutionella konstteori. Jag kommer att begränsa mig till denna senare variant av teorin då det är den enda teori som Dickie fortfarande vill försvara och då den av de allra flesta anses vara den bästa och mest utvecklade versionen av den institutionella teorin. Att jag väljer att diskutera en teori som kan tyckas gammal (om än kanske inte i jämförelse med många andra teorier som fortfarande diskuteras), föråldrad och hårt kritiserad beror för det första på att Dickie (2001) fortfarande håller fast vid den och försöker försvara den. För det andra på att många senare teorier om vad konst är på ett eller annat sätt är inspirerade av eller påverkade av Dickies teori, och det tycks därför som om den fortfarande borde ha vissa styrkor (om än också svagheter). För det tredje på att jag själv finner Dickies kulturella/antropologiska utgångspunkt tilltalande och tror att den institutionella teorin har en del poänger. Jag ska inleda med en kort historisk översikt över Dickies teori och för att tydliggöra den filosofiska kontext teorin är formulerad i kort redogöra för Weitz och Dantos influenser. Därefter ska jag redogöra för Dickies teori såsom den framställs i the Art Circle (1984) och Art and Value (2001). Redogörelsen för och diskussionen av kritik emot Dickies teori är indelad i tre problemsektioner: Artefaktualitet, Godtycklighet och Konsttermens klassificerande mening. I den första sektionen ska jag redogöra för kritik emot det artefaktualitetskriterium för att någonting ska vara konst som finns i Dickies teori, och Dickies förståelse av artefaktualitet.},
  author       = {Niemi, Henrik},
  keyword      = {Dickie, George,Estetik,Konst,Systematic philosophy, ethics, aesthetics, metaphysics, epistemology, ideology,Systematisk filosofi, etik, estetik, metafysik, kunskapsteori, ideologi},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Artefaktualitet, godtycklighet och värdeneutralitet - en diskussion av Dickies institutionella konstteori},
  year         = {2006},
}