Advanced

Naturligt urval av vad? Selektionsenheter inom evolutionen

lundqvist, martin (2006)
Theoretical Philosophy
Abstract (Swedish)
Frågan om selektionsenheter handlar om vilka entiteter, gener, individer eller grupper, som det naturliga urvalet verkar på. Vilka av dessa uppfyller det naturliga urvalets krav på variation, ärftlighet och skillnader i konkurrensförmåga? Den klassiska synen är att urvalet verkar på individer. Individer som är altruistiska, i betydelsen att de

gynnar andra individers överlevnad och reproduktion på bekostnad av sig själva, har beteenden som är osannolika att uppkomma om individer fungerar som selektionsenheter. Om grupper kan fungera som selektionsenheter kan altruistiska beteenden utvecklas, eftersom grupper med större andel altruister får konkurrensfördelar gentemot andra grupper.

Argument för gener som selektionsenheter är bland annat... (More)
Frågan om selektionsenheter handlar om vilka entiteter, gener, individer eller grupper, som det naturliga urvalet verkar på. Vilka av dessa uppfyller det naturliga urvalets krav på variation, ärftlighet och skillnader i konkurrensförmåga? Den klassiska synen är att urvalet verkar på individer. Individer som är altruistiska, i betydelsen att de

gynnar andra individers överlevnad och reproduktion på bekostnad av sig själva, har beteenden som är osannolika att uppkomma om individer fungerar som selektionsenheter. Om grupper kan fungera som selektionsenheter kan altruistiska beteenden utvecklas, eftersom grupper med större andel altruister får konkurrensfördelar gentemot andra grupper.

Argument för gener som selektionsenheter är bland annat att de utgör den kausala grunden till alla

anpassningar och är de enda strukturer som bevaras över evolutionär tid. Kritiken är att detta inte säger

något om vilken nivå urvalet verkar på.

Ett principiellt exempel på gruppselektion som handlar om altruism presenteras, samt ett möjligt

empiriskt fall. Två argument mot att endast gener fungerar som selektionsenheter presenteras, samt min

tolkning av genselektionismens bemötande av dem.

Den pluralistiska genselektionismen innebär att alla urvalsprocesser korrekt kan beskrivas från en

enskild gens perspektiv, alla fall av individ- och gruppselektion kan även beskrivas på gennivå.

Pluralisterna motsätter sig idén att det naturliga urvalet är en kraft som verkar på ett bestämt mål, såsom

genen eller individen.

Pluralismen kritiseras ? om en evolutionär process är gruppselektion kan inte en gennivåbeskrivning

ändra på den saken. Frågan handlar inte om beskrivande förmåga utan på vilka nivåer anpassningar finns

och varför.

Ytterligare kritik är att allt pluralisterna lyckats göra är att döpa om nivåerna där interaktion viktig för

det naturliga urvalet sker. Pluralisterna replikerar att det handlar om olika uppdelning av orsaker, som kan

ge lika sanningsenliga beskrivningar av en urvalsprocess. Svaret blir att då det är fråga om

representationer av precis samma kausala struktur, så är det i själva verket inte olika beskrivningar av

urvalsprocessen. Ett möjligt exempel på gruppselektion tas upp, där pluralismens representation verkar

komma till korta.

Slutsatserna blir att pluralismen verkar möjlig, men att dess ontologiska tes om att kausalitet i

urvalssituationer finns på "olika" nivåer inte verkar ha stöd av det korrekta beskrivandet av

urvalsprocesser i genterminologi. Pluralismen verkar inte försvarat sig mot invändningen att allt den

lyckats med är ett elegant etiketterande. Den har dock en poäng i inriktandet på kausalitet, då nivåerna

urvalet verkar på och anpassningarna det då kan ge upphov till, borde kunna fångas med någon form av

kausal analys. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
@misc{1329997,
  abstract     = {Frågan om selektionsenheter handlar om vilka entiteter, gener, individer eller grupper, som det naturliga urvalet verkar på. Vilka av dessa uppfyller det naturliga urvalets krav på variation, ärftlighet och skillnader i konkurrensförmåga? Den klassiska synen är att urvalet verkar på individer. Individer som är altruistiska, i betydelsen att de

gynnar andra individers överlevnad och reproduktion på bekostnad av sig själva, har beteenden som är osannolika att uppkomma om individer fungerar som selektionsenheter. Om grupper kan fungera som selektionsenheter kan altruistiska beteenden utvecklas, eftersom grupper med större andel altruister får konkurrensfördelar gentemot andra grupper.

Argument för gener som selektionsenheter är bland annat att de utgör den kausala grunden till alla

anpassningar och är de enda strukturer som bevaras över evolutionär tid. Kritiken är att detta inte säger

något om vilken nivå urvalet verkar på.

Ett principiellt exempel på gruppselektion som handlar om altruism presenteras, samt ett möjligt

empiriskt fall. Två argument mot att endast gener fungerar som selektionsenheter presenteras, samt min

tolkning av genselektionismens bemötande av dem.

Den pluralistiska genselektionismen innebär att alla urvalsprocesser korrekt kan beskrivas från en

enskild gens perspektiv, alla fall av individ- och gruppselektion kan även beskrivas på gennivå.

Pluralisterna motsätter sig idén att det naturliga urvalet är en kraft som verkar på ett bestämt mål, såsom

genen eller individen.

Pluralismen kritiseras ? om en evolutionär process är gruppselektion kan inte en gennivåbeskrivning

ändra på den saken. Frågan handlar inte om beskrivande förmåga utan på vilka nivåer anpassningar finns

och varför.

Ytterligare kritik är att allt pluralisterna lyckats göra är att döpa om nivåerna där interaktion viktig för

det naturliga urvalet sker. Pluralisterna replikerar att det handlar om olika uppdelning av orsaker, som kan

ge lika sanningsenliga beskrivningar av en urvalsprocess. Svaret blir att då det är fråga om

representationer av precis samma kausala struktur, så är det i själva verket inte olika beskrivningar av

urvalsprocessen. Ett möjligt exempel på gruppselektion tas upp, där pluralismens representation verkar

komma till korta.

Slutsatserna blir att pluralismen verkar möjlig, men att dess ontologiska tes om att kausalitet i

urvalssituationer finns på "olika" nivåer inte verkar ha stöd av det korrekta beskrivandet av

urvalsprocesser i genterminologi. Pluralismen verkar inte försvarat sig mot invändningen att allt den

lyckats med är ett elegant etiketterande. Den har dock en poäng i inriktandet på kausalitet, då nivåerna

urvalet verkar på och anpassningarna det då kan ge upphov till, borde kunna fångas med någon form av

kausal analys.},
  author       = {lundqvist, martin},
  keyword      = {Evolution (biologi),Naturligt urval,Dawkins, Richard,Systematic philosophy, ethics, aesthetics, metaphysics, epistemology, ideology,Systematisk filosofi, etik, estetik, metafysik, kunskapsteori, ideologi},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Naturligt urval av vad? Selektionsenheter inom evolutionen},
  year         = {2006},
}