Översiktlig buller- och luftföroreningsinventering i Burlövs kommun år 1994 med hjälp av geografiska informationssystem : möjligheter och begränsningar

Abstract (Swedish)

Det är framförallt två övergripande frågor som vi har försökt besvara med denna studien: Hur är situationen vad gäller väg- och tågtrafikinducerade buller- och luftföroreningar i Burlövs Kommun 1994 och hur många av kommunens invånare påverkas av för höga halter/nivåer? Är den översiktliga metoden som vi har valt att arbeta med, i kombination med tillgänglig data, lämplig och tillräckligt exakt för att beskriva den aktuella miljösituationen i Burlövs Kommun?

Abstract

The two main questions we aim to answer with this study are 1) what is the situation
regarding trafficinduced noise and air pollution in the municipality of Burlöv 1994 and how
many of the people living there are affected? 2) is the general method we chose, in
combination with accessible data, suitable and sufficently precise to describe the
environmental situation in the municipality? The studied air pollution agents are nitrogen
dioxid, carbon monoxid, VOC´s and soot. To enable the study of trafficinduced problems as a
whole we have discussed the role roads and railroads play in the environment as seen from an
ecological perspective, concepts like fragmentation, corridors and barriers are discussed.
Our foremost working tool has been a geographical information system, a GIS. A relational
database containing three layers, demographical, road and railroad data, was constructed.
Bufferzones stretching outwards from the centerline of the road/railroad were created, using
simplified computation models. These layers were overlain on the demographical layer to
enable calculations of the number of people affected by high air pollution concentrations/high
noise levels, and where in the municipality these people were located.
In our results we quantify the number of persons living within bufferzones for the studied
concentrations/levels. These results should be interpreted in a general way. The figures in the
results should only be used to locate problem areas and for overall physical planning.
According to our results air pollution concentrations exceeding established limits are not an
environmental problem to the people living in the municipality of Burlöv. Even if the
established limits are lowered by half its original value only few people will be subjected to
environmental hazards. The exclusion of climatological factors in the air pollution model
adds to the uncertainty of our results. Our results also show that many of the inhabitants of
the municipality are subjected to high noise levels from road traffic. Our result regarding
noise from railroad traffic is more difficult to interpret as it shows unreasonably high numbers
of affected people. With certainty we can only say what happens to the first row of houses
within the bufferzone measured from the noise source since all the values in the study are free
field values (noise reducing parameters excluded). To make future studies of this kind costeffective
we suggest that a method is found which incorporates important noise reducing
parameters in the computations.
The demographical material consists of point data where, according to the national
registration, people who are registered in a house have been tied to the geographical
coordinates of the buildings centerpoint. This way of aggregating people in points leads to
imprecise results in the overlay-procedure.
The general method we chose for our survey has, in combination with accessible data, been
shown to be imperfect. As for solely the choice of method we believe it to be suitable for this
and other similar studies. Our problem has been the form of the demographical data and the
high degree of generalization used to simplify the calculations of the environmental
parameters.

Abstract (Swedish)

Populärvetenskaplig sammanfattning: Översiktlig buller- och luftföroreningsinventering i Burlövs kommun ör 1994 med hjälp av geografiska informationssystem : möjligheter och begränsningar Det är framförallt två övergripande frågor som vi har försökt besvara med denna studien: Hur är situationen vad gäller väg- och tågtrafikinducerade buller- och luftföroreningar i Burlövs Kommun 1994 och hur många av kommunens invånare påverkas av för höga halter/nivåer? Är den översiktliga metoden som vi har valt att arbeta med, i kombination med tillgänglig data, lämplig och tillräckligt exakt för att beskriva den aktuella miljösituationen i Burlövs Kommun?

De studerade luftföroreningarna har varit kvävedioxid, koloxid, kolväte och partiklar/sot. För buller har vi studerat de riktvärden som gäller vid nybyggnation eller större ombyggnad som om de vore gränsvärden, detta för att få en uppfattning om hur många i kommunen som drabbas av för höga nivåer.

För att studera de trafikinducerade problemen i sin helhet har vi även tagit upp den roll vägar och järnvägar spelar i miljön sett ur ett ekologiskt perspektiv, begrepp som fragmentering, korridorer och barriärer har diskuterats.

Som främsta arbetsmetod användes ett geografiskt informationssystem - GIS. Ett GIS är ett integrerat system som används för att underlätta generering, hantering, behandling, analys och presentation av geografisk data.

En relationsdatabas innehållande tre dataskikt; demografisk information, väginformation samt järnvägsinformation, byggdes upp. Med hjälp av de förenklade modellerna skapas skikt där, med avseende på aktuell parameter, skyddsavstånd buffras ut från väg-/tågmitt. Dessa skikt läggs över det demografiska skiktet (en så kallad overlay-funktion) för att beräkna antalet personer som påverkas av för höga halter luftföroreningar, alternativt för höga bullernivåer, samt var i kommunen dessa personer är lokaliserade.

För GIS-analyserna användes MapInfo och ArcView. Vid beräkningen av buffertzoner för tågbuller användes Trivectors bullerberäkningsprogram Buller Tåg och för vägtrafikbuller Buller Väg. För beräkningarna av buffertzoner för luftföroreningar användes en regressionsmodell framtagen på VBB Viak i Malmö. Som kartbas för datasetet användes Metrias digitaliserade ekonomisk karta och det demografiska materialet bestod av koordinatsatt demografisk data. I detta material har Landstinget, med folkbokföringen som grund, knutit personer som är mantalskrivna på en viss fastighet till denna fastighets geografiska koordinater i dess centrumpunkt.

För vår undersökning har det demografiska materialets upplösning varit för dålig, cirka 6000 personer (av cirka 14 500) är registrerade i fastigheter med över 100 personer i varje fastighet. Denna aggregerade datarepresentation leder till felaktiga resultat. Om en buffertzon hamnar innan en datapunkt drabbas inga personer och om den flyttas 1 centimeter över punkten drabbas helt plötsligt över 100 personer. I studiens resultatdel kvantifierar vi exakt hur många personer som bor inom buffertzoner för de undersökta nivåerna/halterna. Dessa resultat skall tolkas översiktligt.

Figurerna i resultatdelen bör endast användas till att lokalisera problemområden och för övergripande fysisk planering. Luftföroreningshalter över gällande gränsvärden är enligt våra resultat inte något miljöproblem för de boende i Burlövs Kommun. Man kan till och med halvera gällande gränsvärdena och ändå bara få ett fåtal drabbade kommuninvånare.

Våra resultat visar att många av kommuninvånarna drabbas av höga bullernivåer från vägtrafik. Resultatet för buller från tågtrafik är svårare att tolka då detta visar på orimligt många drabbade. För buller kan vi med säkerhet egentligen bara uttala oss om första husraden inom en buffertzon mätt från ljudkällan eftersom alla studiens bullerberäkningar är frifältsvärden (bullerdämpande parametrar borträknade).

För att framtida översiktliga bullerstudier av det här slaget skall vara kostnadseffektiva föreslår vi att man hittar en metod där viktiga bullerdämpande parametrar inkluderas i beräkningarna.

Sammanfattningsvis har den översiktliga inventeringsmetoden som vi valt att arbeta med, i kombination med tillgänglig indata, visat sig vara bristfällig. Om man ser till enbart metodval så anser vi dock att den mycket väl skulle kunna lösa denna och liknande uppgifter. Problemet har istället legat i den demografiska datans form samt den höga generaliseringsgrad som använts för de beräknade miljöparametrarna. För att förenkla för framtida studier inom fysisk planering vill vi betona vikten av att statliga verk, landsting och kommuner bygger upp och uppdaterar databaser med exakt och tillförlitlig data.

• author: Alstorp, Peter and Johansson, Torbjörn
• supervisor: Karin Hall-Könyves
• organization: Dept of Physical Geography and Ecosystem Science
• year: 1999
• type: H1 - Master's Degree (One Year)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: geomorphology, physical geography, buller väg, buller tåg, Trivectors bullerberäkningsprogram, ArcView, GIS, MapInfo, geografisk informationsbehandling, pedology, cartography, climatology, naturgeografi, geomorfologi, marklära, kartografi, klimatologi
• publication/series: Lunds universitets Naturgeografiska institution - Seminarieuppsatser
• report number: 57
• language: Swedish
• id: 1330139
• date added to LUP: 2005-05-30 00:00:00
• date last changed: 2011-11-28 11:54:57