Rekrytering av kommunchefer i Sverige - Mansdominans bland kommunchefer i sverige
(2005)Department of Political Science
- Abstract (Swedish)
- I Sverige är jämställdhet ett ?hurraord? och visst, är vi jämställda i lagar och förordningar, regler och allt som
kan fästas på papper. Sverige har i teorin kommit längst i världen i fråga om jämställdhet och den officiella
ideologi när det gäller relation mellan könen präglas av jämställdhet, men i praktiken ser det annorlunda ut,
under ytan döljer sig en betydligt mindre jämställd bild av Sverige. Den svenska arbetsmarknaden är segregerad
både horisontellt och vertikalt, och kvinnor och män har inte samma möjligheter att etablera sig på den
arbetsmarknaden. Kvinnor har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden eftersom deras kompetens
nedvärderas, förminskas och nonchaleras och därför befinner sig de flesta kvinnor på lägre... (More) - I Sverige är jämställdhet ett ?hurraord? och visst, är vi jämställda i lagar och förordningar, regler och allt som
kan fästas på papper. Sverige har i teorin kommit längst i världen i fråga om jämställdhet och den officiella
ideologi när det gäller relation mellan könen präglas av jämställdhet, men i praktiken ser det annorlunda ut,
under ytan döljer sig en betydligt mindre jämställd bild av Sverige. Den svenska arbetsmarknaden är segregerad
både horisontellt och vertikalt, och kvinnor och män har inte samma möjligheter att etablera sig på den
arbetsmarknaden. Kvinnor har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden eftersom deras kompetens
nedvärderas, förminskas och nonchaleras och därför befinner sig de flesta kvinnor på lägre befattningar än män.
Mäns kompetens betraktas som mer lämpade för högre poster, deras framgångar och bidrag förstärks medan
deras begränsningar och misslyckanden förminskas.
Men trots detta, ser vi gärna den rådande könsordningen på arbetsmarknaden som det rätta, det naturliga, och
ofta som det bästa. Alla är för jämställdhet och de flesta verksamhetsledare vill ha förändringar men utan att
behöva ändra den rådande könsordningen i den egna organisationsstrukturen. Ett sätt att ?slippa? detta dilemma
är att arbeta med ?könsneutrala? perspektiv. Den som är könsneutral menar att kvinnor och män har samma
villkor och förutsättningar i samhället och i organisationerna. Med ett sådant synsätt blir det svårt att se vissa
samhällsbärande mönster som hindrar kvinnor att etablera sig på ledande- högre poster, istället blir dessa
mönster naturliga. Genom att det ses som självklart att män är chefer är det lika självklart att kvinnor inte är det
(sid. 16, Kvinnovetenskaplig tidskrift). Manligheten har gjorts till en del av ledarskapet och män blir bekräftade
som ledare och som män. För att förstå detta är kopplingen mellan kön och makt central. Det är lätt att konstatera
att kön har betydelse för vilka som blir företagsledare, eftersom mansdominansen bland högre chefer är tydlig.
Detta innebär att en i stort sett enkönad miljö präglar det vi kallar ledarskap och chefskap på högre nivåer dvs.
där makten finns. Enligt dagens ordning får män tolkningsföreträde för hur chefskapet utformas, och i detta
tolkningsföreträde ingår att betrakta könsordningen som normal. Män har ofta uppfattningen att chefskap och
kvinnor inte passar ihop. Enligt SOU 2003:16 är bilden fortfarande lika mörk. Mansdominansen befäster
föreställningar om kvinnor som bristfälliga och komplementära i relation till ledande positioner. Kvinnor
bedöms som avvikande från den manliga normen. Män väljer således fortfarande män. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1330589
- author
- Jakesevic, Jelena
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- kommuner, mansdominans, arbetsmarknad, Political and administrative sciences, Statsvetenskap, förvaltningskunskap
- language
- Swedish
- id
- 1330589
- date added to LUP
- 2005-10-13 00:00:00
- date last changed
- 2005-10-13 00:00:00
@misc{1330589,
abstract = {{I Sverige är jämställdhet ett ?hurraord? och visst, är vi jämställda i lagar och förordningar, regler och allt som
kan fästas på papper. Sverige har i teorin kommit längst i världen i fråga om jämställdhet och den officiella
ideologi när det gäller relation mellan könen präglas av jämställdhet, men i praktiken ser det annorlunda ut,
under ytan döljer sig en betydligt mindre jämställd bild av Sverige. Den svenska arbetsmarknaden är segregerad
både horisontellt och vertikalt, och kvinnor och män har inte samma möjligheter att etablera sig på den
arbetsmarknaden. Kvinnor har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden eftersom deras kompetens
nedvärderas, förminskas och nonchaleras och därför befinner sig de flesta kvinnor på lägre befattningar än män.
Mäns kompetens betraktas som mer lämpade för högre poster, deras framgångar och bidrag förstärks medan
deras begränsningar och misslyckanden förminskas.
Men trots detta, ser vi gärna den rådande könsordningen på arbetsmarknaden som det rätta, det naturliga, och
ofta som det bästa. Alla är för jämställdhet och de flesta verksamhetsledare vill ha förändringar men utan att
behöva ändra den rådande könsordningen i den egna organisationsstrukturen. Ett sätt att ?slippa? detta dilemma
är att arbeta med ?könsneutrala? perspektiv. Den som är könsneutral menar att kvinnor och män har samma
villkor och förutsättningar i samhället och i organisationerna. Med ett sådant synsätt blir det svårt att se vissa
samhällsbärande mönster som hindrar kvinnor att etablera sig på ledande- högre poster, istället blir dessa
mönster naturliga. Genom att det ses som självklart att män är chefer är det lika självklart att kvinnor inte är det
(sid. 16, Kvinnovetenskaplig tidskrift). Manligheten har gjorts till en del av ledarskapet och män blir bekräftade
som ledare och som män. För att förstå detta är kopplingen mellan kön och makt central. Det är lätt att konstatera
att kön har betydelse för vilka som blir företagsledare, eftersom mansdominansen bland högre chefer är tydlig.
Detta innebär att en i stort sett enkönad miljö präglar det vi kallar ledarskap och chefskap på högre nivåer dvs.
där makten finns. Enligt dagens ordning får män tolkningsföreträde för hur chefskapet utformas, och i detta
tolkningsföreträde ingår att betrakta könsordningen som normal. Män har ofta uppfattningen att chefskap och
kvinnor inte passar ihop. Enligt SOU 2003:16 är bilden fortfarande lika mörk. Mansdominansen befäster
föreställningar om kvinnor som bristfälliga och komplementära i relation till ledande positioner. Kvinnor
bedöms som avvikande från den manliga normen. Män väljer således fortfarande män.}},
author = {{Jakesevic, Jelena}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Rekrytering av kommunchefer i Sverige - Mansdominans bland kommunchefer i sverige}},
year = {{2005}},
}