El Niño Southern Oscillation och dess atmosfäriska fjärrpåverkan.

Abstract

This paper is a literature study aiming to describe scientists newest theories and
knowledge concerning the El Niño and Southern Oscillation. Firstly I have described the
”normal” conditions with rising and sinking air in Hadley- and Walker-cells in the
equatorial Pacific and from there moved on to explaining the reversed circulation patterns
and higher sea surface temperatures (SST) leading to rising air and anomalous
precipitation in eastern Pacific constituting the El Niño phenomenon. My outermost
interest regarding El Niño has been the associated teleconnections, especially in nontropical
areas. I have described the El Niño effect on the Indian summer monsoon, on
tropical cyclones and on storms and precipitation on higher latitudes. Recently there has
been great concern due to increasing strength and frequency of El Niño-events and a
possible influence from the greenhouse warming. However scientists do point to the fact
that the series of contracted El Niños during the first half of the 1990´s not being unique
in a historical aspect. As for the increasing strength of El Niños (i.e. especially those in
1982, 1986 and 1997) together with major flooding and draft, scientists have found that
anomalies in the El Niño per se (i.e. the SST) is not enough to explain a worldwide
response. Some of the shown consequences and ”teleconnections” are instead due to
normal climate noise.
The El Niño have been found to affect higher latitudes especially during the northern
winter, partly due to more frequent westerly flows during this period. The area with the
greatest teleconnection anomalies is without a doubt the southeastern Asia, Indonesia and
northern Australia where major drought occurs in strong El Niño years.
Research and evidence associated with ENSO is to a very high degree based upon
statistics. A strong relationship is said to occur with a correlation coefficient of 0.3. My
personal feel to this is that some scientists overestimate the use of statistics in defining
relationships between different climatic phenomena. Also some scientists seem very
eager, not to say desperate, to find new teleconnections associated with El Niño, when
clearly the relationships are still quite vague and circulation patterns too complex to fully
grasp.

Abstract (Swedish)

Populärvetenskaplig sammanfattning: Detta är en litteraturstudie avsedd att belysa forskningsfronten vad gäller El Niño, och framför allt dess fjärrpåverkan. Jag har valt att enbart rikta in mig på de klimatologiska aspekterna av fenomenet och går därmed inte in på ekonomiska förluster eller förändringar för olika ekosystem. El Niño utgör en naturlig och regelbundet förekommande del av cirkulationsmönstren i oceanen och atmosfären runt och över ekvatoriella Stilla Havet. El Niño och dess motsatta, s.k. kalla fas La Niña, utgör de två delarna av Southern Oscillation. Southern Oscillation definieras som lufttrycket vid Tahiti (östra Stilla Havet) minus lufttrycket vid Darwin (norra Australien/västra Stilla Havet). Normalt råder en stark negativ korrelation mellan dessa områden.

El Niño med ovanligt varma ytvattentemperaturer i östra/centrala Stilla Havet försvagar eller omvänder de normala cirkulationsmönstren som i meridional bana utgörs av Hadley-cirkulationen och i zonal bana av Walker-cirkulationen. De ovanligt höga ytvattentemperaturerna i östra Stilla Havet leder till stigande luft, omvänd tryckgradient och riklig, ibland abnormt riklig nederbörd. Detta i sin tur påverkar stora delar av tropiska världen och till en viss del även högre latituder.

Den mest märkbara effekt som El Niño för med sig är sjunkande luft och därmed torka över hela Sydostasien/norra Australien orsakad av omvända tryckförhållanden. Cirkulationsmönster involverade i El Niño påverkar även uppkomst av och förutsättningar för tropiska cykloner och stormar i de olika oceanerna. Tex leder starkare västvindar än normalt i mellersta troposfären över Atlanten till att färre tropiska cykloner än normalt bildas i denna region. Detta inverkar även negativt på nederbörden i Västafrika.

Anomalierna i nederbördsmönster över ekvatoriella Stilla Havet leder också till uppkomst av alternerande låg- och högtryck i övre troposfären, vilka i sin tur påverkar jetströmmen och förutsättningarna för cykloner på norra hemisfären, vilket framför allt vintertid styr det dagliga vädret på "våra breddgrader".

Generellt gäller att La Niña ger de omvända effekterna med avseende på nederbörd och cirkulationsmönster jämfört med El Niño, men i något svagare skala. El Niño ger de största effekterna på högre latituder under respektive vinterhalvår, dels pga att anomalierna i ytvattentemperatur i El Niños kärnområde då är som störst, dels pga mer ihållande västvindar.

Den senare tidens kraftiga och i snabb följd uppträdande El Niño-händelserna har oroat många och ett eventuellt samband till en förhöjd växthuseffekt har misstänks ligga bakom. Vad gäller den senare är sambanden alltför svåra och komplexa och i de klimatsimuleringar som hittills gjorts har växthuseffekten ännu ej funnits påverka. Den serie av i följd sammaslagna El Niños under hela första halvan 1990-talet är i ett 300-årigt perspektiv inte unik och behöver således inte vara oroande. De tre mycket kraftiga El Niño-händelserna under 1980- och 1990-talen, med i vissa fall ytvattentemperaturer upp mot 10° C över det normala i östra Stilla Havet, har angetts vara orsak till både enorma översvämningar och förstörelse på vissa håll och svår torka och hungersnöd på andra. De stora anomalierna i uppvisad "respons" har dock befunnits delvis uppkomma ur klimatets eget naturliga brus, då man bevisat att skillnaderna i ytvattentemperaturer mellan de olika El Niño-åren ej ensamt kan förklara de stora skillnaderna i fjärrpåverkan.

En mycket stor del av forskningen och "bevisföringen" inom El Niño görs via statistik. Forskarna talar om signifikanta samband mellan tex ytvattentemperaturer i östra Stilla Havet och nederbörd över Europa då en positiv korrelation på 0.3 föreligger, utan att de har några som helst teorier om hur påverkan via cirkulationsmönster och ändrade tryckförhållanden sker. Forskarna drar generella slutsatser kring El Niño pga att statistiken för uppkomst av tropiska cykloner i västra Stilla Havet är annorlunda för fem maj-månader jämfört med fem septembermånader osv. Det hela känns lite överdrivet. Vissa verkar vara besatta av att hitta nya aspekter och samband som El Niño för med sig.

• author: Ullman, Mattias
• supervisor: Uppgift saknas
• organization: Dept of Physical Geography and Ecosystem Science
• year: 2000
• type: H1 - Master's Degree (One Year)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: geomorphology, physical geography, climate change, greenhouse warming, circulation patterns, pedology, cartography, climatology, naturgeografi, geomorfologi, marklära, kartografi, klimatologi
• publication/series: Lunds universitets Naturgeografiska institution - Seminarieuppsatser
• report number: 79
• language: Swedish
• id: 1332939
• date added to LUP: 2005-10-26 00:00:00
• date last changed: 2011-11-30 14:59:21