Med barnens bästa för ögonen!? - Om lagstiftningsprocessen mot barnarbete i Sverige och England under 1800-talet
(2005)Department of Economic History
- Abstract (Swedish)
- Barnarbete var ingen ny företeelse i och med den industriella revolutionen. Tidigare barnarbete hade bland annat skett i jordbruket och inom hantverksyrken. Utnyttjandet av minderårig arbetskraft kom dock att förändras, då tekniken kom att förbättras. Fabriker växte fram och kom att sysselsätta barnen. Tekniken skapade jobb åt minderåriga, men det var också tekniken som kom att undanröja de minderårigas arbetsmöjligheter. Barnen hade varit viktiga för företagen för att konkurrera genom barnens låga löner, men då tekniken utvecklades kom barnen att bli överflödiga, olönsamma och oanvändbara. Vid tiden då andelen barnarbetare började minska pågick i såväl England som Sverige diskussioner och lagstiftning mot barnarbete. I båda länderna hade... (More)
- Barnarbete var ingen ny företeelse i och med den industriella revolutionen. Tidigare barnarbete hade bland annat skett i jordbruket och inom hantverksyrken. Utnyttjandet av minderårig arbetskraft kom dock att förändras, då tekniken kom att förbättras. Fabriker växte fram och kom att sysselsätta barnen. Tekniken skapade jobb åt minderåriga, men det var också tekniken som kom att undanröja de minderårigas arbetsmöjligheter. Barnen hade varit viktiga för företagen för att konkurrera genom barnens låga löner, men då tekniken utvecklades kom barnen att bli överflödiga, olönsamma och oanvändbara. Vid tiden då andelen barnarbetare började minska pågick i såväl England som Sverige diskussioner och lagstiftning mot barnarbete. I båda länderna hade det kommit önskningar om att få bort barnen från fabrikerna och om att ge barnen en grundutbildning. För bägge länder möttes dessa önskningar från en början med ett motstånd. Allteftersom tekniken förbättrades och lönsamheten med minderårig arbetskraft minskade kom också motståndet mot lagstiftning att minska. När barnens användbarhet inte längre var lika tydlig blev det ”lättare” att besluta om lagstiftning mot barnarbete. En mer rundhänt socialpolitik kunde föras då de ekonomiska möjligheterna fanns. Det var dock inte helt kontroversiellt, så de båda länderna började med enbart vissa branscher inom vilka lagstiftningen gällde, för att sedan kunna gälla fler och fler branscher. I bägge länderna hade det tidigare funnits lagstiftning, men hos vare sig England eller Sverige fanns det någon kontroll av att lagen efterlevdes och inte heller någon påföljd om man bröt mot den. Detta blev det ändring på vid de nya effektiva lagstiftningarna som kom i England 1833 och i Sverige 1881. De nya effektiva lagstiftningarna kom med cirka femtio års mellanrum, vilket kan likställas med den tekniska utvecklingens mellanrum de två länderna emellan. För England och Sverige gällde att lagstiftningen mot barnarbete kom då användandet av barnarbetare redan hade börjat minska, men lagstiftningarna var för den sakens skull inte tomma ord. Utvecklingen hade börjat och lagstiftningarna gav den en skjuts på vägen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1334983
- author
- Hjälmered, Eva
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- barnarbete, England, Sverige, Barnhistoria, 1800-tal, Social and economic history, Ekonomisk och social historia
- language
- Swedish
- id
- 1334983
- date added to LUP
- 2005-02-10 00:00:00
- date last changed
- 2010-08-03 10:49:17
@misc{1334983,
abstract = {{Barnarbete var ingen ny företeelse i och med den industriella revolutionen. Tidigare barnarbete hade bland annat skett i jordbruket och inom hantverksyrken. Utnyttjandet av minderårig arbetskraft kom dock att förändras, då tekniken kom att förbättras. Fabriker växte fram och kom att sysselsätta barnen. Tekniken skapade jobb åt minderåriga, men det var också tekniken som kom att undanröja de minderårigas arbetsmöjligheter. Barnen hade varit viktiga för företagen för att konkurrera genom barnens låga löner, men då tekniken utvecklades kom barnen att bli överflödiga, olönsamma och oanvändbara. Vid tiden då andelen barnarbetare började minska pågick i såväl England som Sverige diskussioner och lagstiftning mot barnarbete. I båda länderna hade det kommit önskningar om att få bort barnen från fabrikerna och om att ge barnen en grundutbildning. För bägge länder möttes dessa önskningar från en början med ett motstånd. Allteftersom tekniken förbättrades och lönsamheten med minderårig arbetskraft minskade kom också motståndet mot lagstiftning att minska. När barnens användbarhet inte längre var lika tydlig blev det ”lättare” att besluta om lagstiftning mot barnarbete. En mer rundhänt socialpolitik kunde föras då de ekonomiska möjligheterna fanns. Det var dock inte helt kontroversiellt, så de båda länderna började med enbart vissa branscher inom vilka lagstiftningen gällde, för att sedan kunna gälla fler och fler branscher. I bägge länderna hade det tidigare funnits lagstiftning, men hos vare sig England eller Sverige fanns det någon kontroll av att lagen efterlevdes och inte heller någon påföljd om man bröt mot den. Detta blev det ändring på vid de nya effektiva lagstiftningarna som kom i England 1833 och i Sverige 1881. De nya effektiva lagstiftningarna kom med cirka femtio års mellanrum, vilket kan likställas med den tekniska utvecklingens mellanrum de två länderna emellan. För England och Sverige gällde att lagstiftningen mot barnarbete kom då användandet av barnarbetare redan hade börjat minska, men lagstiftningarna var för den sakens skull inte tomma ord. Utvecklingen hade börjat och lagstiftningarna gav den en skjuts på vägen.}},
author = {{Hjälmered, Eva}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Med barnens bästa för ögonen!? - Om lagstiftningsprocessen mot barnarbete i Sverige och England under 1800-talet}},
year = {{2005}},
}